योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-5, chapter-33
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
गर्जन्तमतिसंरब्धं सुरलोकमथारिहा ।
उवाच माधवो वाक्यं शिखिवृन्दमिवाम्बुदः ॥ १ ॥
गर्जन्तमतिसंरब्धं सुरलोकमथारिहा ।
उवाच माधवो वाक्यं शिखिवृन्दमिवाम्बुदः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
garjantamatisaṃrabdhaṃ suralokamathārihā ,
uvāca mādhavo vākyaṃ śikhivṛndamivāmbudaḥ 1
garjantamatisaṃrabdhaṃ suralokamathārihā ,
uvāca mādhavo vākyaṃ śikhivṛndamivāmbudaḥ 1
1.
śrī vasiṣṭhaḥ uvāca | garjantam
atisamrabdham suralokam atha
arihā | uvāca mādhavaḥ vākyam
śikhivṛndam iva ambudaḥ || 1 ||
atisamrabdham suralokam atha
arihā | uvāca mādhavaḥ vākyam
śikhivṛndam iva ambudaḥ || 1 ||
1.
śrī vasiṣṭhaḥ uvāca atha arihā mādhavaḥ garjantam
atisamrabdham suralokam vākyam uvāca ambudaḥ śikhivṛndam iva 1
atisamrabdham suralokam vākyam uvāca ambudaḥ śikhivṛndam iva 1
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, Mādhava, the destroyer of foes, spoke words to the assembly of gods, who were roaring and exceedingly enraged, just as a cloud speaks to a flock of peacocks.
श्रीभगवानुवाच ।
विबुधा मा विषण्णाः स्थ प्रह्लादो भक्तिमानिति ।
पाश्चात्यं जन्म तस्येदं मोक्षार्होऽसावरिंदमः ॥ २ ॥
विबुधा मा विषण्णाः स्थ प्रह्लादो भक्तिमानिति ।
पाश्चात्यं जन्म तस्येदं मोक्षार्होऽसावरिंदमः ॥ २ ॥
śrībhagavānuvāca ,
vibudhā mā viṣaṇṇāḥ stha prahlādo bhaktimāniti ,
pāścātyaṃ janma tasyedaṃ mokṣārho'sāvariṃdamaḥ 2
vibudhā mā viṣaṇṇāḥ stha prahlādo bhaktimāniti ,
pāścātyaṃ janma tasyedaṃ mokṣārho'sāvariṃdamaḥ 2
2.
śrī bhagavān uvāca | vibudhāḥ mā
viṣaṇṇāḥ stha prahlādaḥ bhaktimān
iti | pāścātyam janma tasya idam
mokṣārhaḥ asau arimdamaḥ || 2 ||
viṣaṇṇāḥ stha prahlādaḥ bhaktimān
iti | pāścātyam janma tasya idam
mokṣārhaḥ asau arimdamaḥ || 2 ||
2.
śrī bhagavān uvāca he vibudhāḥ,
'prahlādaḥ bhaktimān iti' mā viṣaṇṇāḥ stha he arimdamaḥ,
idam tasya pāścātyam janma (asti),
asau mokṣārhaḥ (asti) 2
'prahlādaḥ bhaktimān iti' mā viṣaṇṇāḥ stha he arimdamaḥ,
idam tasya pāścātyam janma (asti),
asau mokṣārhaḥ (asti) 2
2.
Lord Bhagavān said: "O gods, do not be disheartened, thinking, 'Prahlāda is full of devotion (bhakti).' This is his final birth; he is indeed worthy of liberation (mokṣa), O subduer of foes."
अत उत्तरमेतेन गर्भता दनुजन्मना ।
न कर्तव्या प्रदग्धेन बीजेनेवाङ्कुरक्रिया ॥ ३ ॥
न कर्तव्या प्रदग्धेन बीजेनेवाङ्कुरक्रिया ॥ ३ ॥
ata uttarametena garbhatā danujanmanā ,
na kartavyā pradagdhena bījenevāṅkurakriyā 3
na kartavyā pradagdhena bījenevāṅkurakriyā 3
3.
ataḥ uttaram etena garbhatā danujanmanā | na
kartavyā pradagdhena bījena iva aṅkurakriyā || 3 ||
kartavyā pradagdhena bījena iva aṅkurakriyā || 3 ||
3.
ataḥ uttaram etena danujanmanā garbhatā na kartavyā,
pradagdhena bījena iva aṅkurakriyā (na kartavyā) 3
pradagdhena bījena iva aṅkurakriyā (na kartavyā) 3
3.
Therefore, no further births (in the demon lineage) should be caused by this demon-born one, just as a burnt seed cannot produce a sprout.
गुणवान्निर्गुणो जात इत्यनर्थक्रमं विदुः ।
निर्गुणो गुणवाञ्जात इत्याहुः सिद्धिदं क्रमम् ॥ ४ ॥
निर्गुणो गुणवाञ्जात इत्याहुः सिद्धिदं क्रमम् ॥ ४ ॥
guṇavānnirguṇo jāta ityanarthakramaṃ viduḥ ,
nirguṇo guṇavāñjāta ityāhuḥ siddhidaṃ kramam 4
nirguṇo guṇavāñjāta ityāhuḥ siddhidaṃ kramam 4
4.
guṇavān nirguṇaḥ jātaḥ iti anarthakramam viduḥ |
nirguṇaḥ guṇavān jātaḥ iti āhuḥ siddhidam kramam || 4 ||
nirguṇaḥ guṇavān jātaḥ iti āhuḥ siddhidam kramam || 4 ||
4.
'guṇavān nirguṇaḥ jātaḥ' iti (janāḥ) anarthakramam viduḥ
'nirguṇaḥ guṇavān jātaḥ' iti (janāḥ) siddhidam kramam āhuḥ 4
'nirguṇaḥ guṇavān jātaḥ' iti (janāḥ) siddhidam kramam āhuḥ 4
4.
They consider it a progression to misfortune when a virtuous person becomes devoid of virtues. They call it a progression leading to perfection when one devoid of virtues becomes virtuous.
आत्मीयानि विचित्राणि भुवनान्यमरोत्तमाः ।
प्रयात नासुखायैषा प्राह्लादी गुणितेह वः ॥ ५ ॥
प्रयात नासुखायैषा प्राह्लादी गुणितेह वः ॥ ५ ॥
ātmīyāni vicitrāṇi bhuvanānyamarottamāḥ ,
prayāta nāsukhāyaiṣā prāhlādī guṇiteha vaḥ 5
prayāta nāsukhāyaiṣā prāhlādī guṇiteha vaḥ 5
5.
ātmīyāni vicitrāṇi bhuvanāni amarottamāḥ
prayāta na asukhāya eṣā prāhlādī guṇitā iha vaḥ
prayāta na asukhāya eṣā prāhlādī guṇitā iha vaḥ
5.
amarottamāḥ ātmīyāni vicitrāṇi bhuvanāni prayāta.
eṣā prāhlādī iha vaḥ asukhāya na guṇitā.
eṣā prāhlādī iha vaḥ asukhāya na guṇitā.
5.
O best of immortals, go to your own diverse worlds. This happiness related to Prahlāda is not considered here to be the cause of your sorrow.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इत्युक्त्वा विबुधांस्तत्र क्षीरोदार्णववीचिषु ।
अन्तर्धानं ययौ देवस्तटतापिच्छगुच्छवत् ॥ ६ ॥
इत्युक्त्वा विबुधांस्तत्र क्षीरोदार्णववीचिषु ।
अन्तर्धानं ययौ देवस्तटतापिच्छगुच्छवत् ॥ ६ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
ityuktvā vibudhāṃstatra kṣīrodārṇavavīciṣu ,
antardhānaṃ yayau devastaṭatāpicchagucchavat 6
ityuktvā vibudhāṃstatra kṣīrodārṇavavīciṣu ,
antardhānaṃ yayau devastaṭatāpicchagucchavat 6
6.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti uktvā vibudhān tatra kṣīrodārṇavavīciṣu
antardhānam yayau devaḥ taṭatāpicchagucchavat
antardhānam yayau devaḥ taṭatāpicchagucchavat
6.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca.
iti uktvā,
devaḥ tatra kṣīrodārṇavavīciṣu taṭatāpicchagucchavat antardhānam yayau.
iti uktvā,
devaḥ tatra kṣīrodārṇavavīciṣu taṭatāpicchagucchavat antardhānam yayau.
6.
Śrī Vasiṣṭha said: Having spoken thus to the gods there among the waves of the milk ocean, the deity vanished like a cluster of tāpiccha flowers on the bank.
सोऽपि संपूजितहरिः सुरौघो व्रजदम्बरम् ।
पुनर्मन्दरनिर्धूतात्कणजालमिवार्णवात् ॥ ७ ॥
पुनर्मन्दरनिर्धूतात्कणजालमिवार्णवात् ॥ ७ ॥
so'pi saṃpūjitahariḥ suraugho vrajadambaram ,
punarmandaranirdhūtātkaṇajālamivārṇavāt 7
punarmandaranirdhūtātkaṇajālamivārṇavāt 7
7.
saḥ api sampūjitahariḥ suraughaḥ vrajan ambaram
punaḥ mandaranirdhūtāt kaṇajālam iva arṇavāt
punaḥ mandaranirdhūtāt kaṇajālam iva arṇavāt
7.
saḥ api sampūjitahariḥ.
suraughaḥ punaḥ ambaram vrajan,
mandaranirdhūtāt arṇavāt kaṇajālam iva (āsīt).
suraughaḥ punaḥ ambaram vrajan,
mandaranirdhūtāt arṇavāt kaṇajālam iva (āsīt).
7.
He (Prahlāda), having worshipped Hari, and the host of gods, again ascended to the sky, like a spray of particles from the ocean churned by Mount Mandara.
प्रह्लादं प्रति गीर्वाणास्ततः स्निग्धत्वमाययुः ।
महान्तो यत्र नोद्विग्नास्तत्र विश्वासवन्मनः ॥ ८ ॥
महान्तो यत्र नोद्विग्नास्तत्र विश्वासवन्मनः ॥ ८ ॥
prahlādaṃ prati gīrvāṇāstataḥ snigdhatvamāyayuḥ ,
mahānto yatra nodvignāstatra viśvāsavanmanaḥ 8
mahānto yatra nodvignāstatra viśvāsavanmanaḥ 8
8.
prahlādam prati gīrvāṇāḥ tataḥ snigdhatvam āyayuḥ
mahāntaḥ yatra na udvignāḥ tatra viśvāsavat manaḥ
mahāntaḥ yatra na udvignāḥ tatra viśvāsavat manaḥ
8.
tataḥ gīrvāṇāḥ prahlādam prati snigdhatvam āyayuḥ.
yatra mahāntaḥ na udvignāḥ,
tatra manaḥ viśvāsavat.
yatra mahāntaḥ na udvignāḥ,
tatra manaḥ viśvāsavat.
8.
Then the gods became affectionate towards Prahlāda. Where great ones are not agitated, there the mind is filled with trust.
प्रत्यहं पूजयामास देवदेवं जनार्दनम् ।
मनसा कर्मणा वाचा प्रह्लादो भक्तिमानिति ॥ ९ ॥
मनसा कर्मणा वाचा प्रह्लादो भक्तिमानिति ॥ ९ ॥
pratyahaṃ pūjayāmāsa devadevaṃ janārdanam ,
manasā karmaṇā vācā prahlādo bhaktimāniti 9
manasā karmaṇā vācā prahlādo bhaktimāniti 9
9.
pratyaham pūjayāmāsa devadevam janārdanam
manasā karmaṇā vācā prahlādaḥ bhaktimān iti
manasā karmaṇā vācā prahlādaḥ bhaktimān iti
9.
bhaktimān prahlādaḥ pratyaham manasā karmaṇā
vācā devadevam janārdanam pūjayāmāsa iti
vācā devadevam janārdanam pūjayāmāsa iti
9.
Prahlada, who was full of devotion (bhakti), worshipped Janardana, the God of gods, daily with his mind, actions (karma), and speech.
अथ पूजापरस्यास्य समवर्धन्त कालतः ।
विवेकानन्दवैराग्यविभवप्रमुखा गुणाः ॥ १० ॥
विवेकानन्दवैराग्यविभवप्रमुखा गुणाः ॥ १० ॥
atha pūjāparasyāsya samavardhanta kālataḥ ,
vivekānandavairāgyavibhavapramukhā guṇāḥ 10
vivekānandavairāgyavibhavapramukhā guṇāḥ 10
10.
atha pūjāparasya asya samavardhanta kālataḥ
vivekānandavairāgyavibhavapramukhāḥ guṇāḥ
vivekānandavairāgyavibhavapramukhāḥ guṇāḥ
10.
atha kālataḥ pūjāparasya asya
vivekānandavairāgyavibhavapramukhāḥ guṇāḥ samavardhanta
vivekānandavairāgyavibhavapramukhāḥ guṇāḥ samavardhanta
10.
Then, as time passed, qualities such as discrimination (viveka), bliss, and dispassion (vairāgya) increased in him who was devoted to worship.
नाभ्यनन्ददसौ भोगपूगं शुष्कमिव द्रुमम् ।
न चारमत कान्तासु मृगो लोकमहीष्विव ॥ ११ ॥
न चारमत कान्तासु मृगो लोकमहीष्विव ॥ ११ ॥
nābhyanandadasau bhogapūgaṃ śuṣkamiva drumam ,
na cāramata kāntāsu mṛgo lokamahīṣviva 11
na cāramata kāntāsu mṛgo lokamahīṣviva 11
11.
na abhyanandat asau bhogapūgam śuṣkam iva drumam
na ca aramat kāntāsu mṛgaḥ lokamahīṣu iva
na ca aramat kāntāsu mṛgaḥ lokamahīṣu iva
11.
asau śuṣkam drumam iva bhogapūgam na abhyanandat
ca mṛgaḥ lokamahīṣu iva kāntāsu na aramat
ca mṛgaḥ lokamahīṣu iva kāntāsu na aramat
11.
Prahlada did not delight in the multitude of worldly enjoyments, which were like a dry tree to him. Nor did he find pleasure in women, just as a deer finds no pleasure in barren lands.
न रेमे लोकचर्यासु शास्त्रार्थकथनादृते ।
न जायते रतिस्तस्य दृश्ये स्थल इवाजिनी ॥ १२ ॥
न जायते रतिस्तस्य दृश्ये स्थल इवाजिनी ॥ १२ ॥
na reme lokacaryāsu śāstrārthakathanādṛte ,
na jāyate ratistasya dṛśye sthala ivājinī 12
na jāyate ratistasya dṛśye sthala ivājinī 12
12.
na reme lokacaryāsu śāstrārthakathanāt ṛte
na jāyate ratiḥ tasya dṛśye sthale iva ajinī
na jāyate ratiḥ tasya dṛśye sthale iva ajinī
12.
śāstrārthakathanāt ṛte lokacaryāsu na reme.
tasya dṛśye (viṣaye) sthale iva ajinī ratiḥ na jāyate.
tasya dṛśye (viṣaye) sthale iva ajinī ratiḥ na jāyate.
12.
He did not delight in worldly activities, except for explaining the meaning of the scriptures. For him, no pleasure arose from visible objects, just as a creeping plant (ajinī) does not thrive in a dry place.
न विशश्राम चेतोऽस्य भोगरोगानुरञ्जने ।
मुक्ताफलमसंश्लिष्टं मुक्ताफल इवामले ॥ १३ ॥
मुक्ताफलमसंश्लिष्टं मुक्ताफल इवामले ॥ १३ ॥
na viśaśrāma ceto'sya bhogarogānurañjane ,
muktāphalamasaṃśliṣṭaṃ muktāphala ivāmale 13
muktāphalamasaṃśliṣṭaṃ muktāphala ivāmale 13
13.
na viśaśrāma cetaḥ asya bhogarogānurañjane
muktāphalam asaṃśliṣṭam muktāphale iva amale
muktāphalam asaṃśliṣṭam muktāphale iva amale
13.
asya cetaḥ bhogarogānurañjane na viśaśrāma
amale muktāphale asaṃśliṣṭam muktāphalam iva
amale muktāphale asaṃśliṣṭam muktāphalam iva
13.
His mind (cetaḥ) did not settle into attachment to the disease-like pleasures, just as a pearl (muktāphala) remains unstuck upon a pure pearl.
त्यक्तभोगादिकलनं विश्रान्तिमनुपागतम् ।
चेतः केवलमस्यासीद्दोलायामिव योजितम् ॥ १४ ॥
चेतः केवलमस्यासीद्दोलायामिव योजितम् ॥ १४ ॥
tyaktabhogādikalanaṃ viśrāntimanupāgatam ,
cetaḥ kevalamasyāsīddolāyāmiva yojitam 14
cetaḥ kevalamasyāsīddolāyāmiva yojitam 14
14.
tyaktabhogādikalanam viśrāntim anupāgatam
cetaḥ kevalam asya āsīt dolāyām iva yojitam
cetaḥ kevalam asya āsīt dolāyām iva yojitam
14.
asya cetaḥ kevalam tyaktabhogādikalanam
viśrāntim anupāgatam āsīt dolāyām iva yojitam
viśrāntim anupāgatam āsīt dolāyām iva yojitam
14.
His mind (cetaḥ), having abandoned all thoughts of pleasures and the like, had not yet attained (true) rest; it was merely engaged as if placed upon a swing.
प्राह्लादीं तां स्थितिं विष्णुर्देवः क्षीरोदमन्दिरात् ।
विवेद सर्वगतया धिया परमकान्तया ॥ १५ ॥
विवेद सर्वगतया धिया परमकान्तया ॥ १५ ॥
prāhlādīṃ tāṃ sthitiṃ viṣṇurdevaḥ kṣīrodamandirāt ,
viveda sarvagatayā dhiyā paramakāntayā 15
viveda sarvagatayā dhiyā paramakāntayā 15
15.
prāhlādīm tām sthitim viṣṇuḥ devaḥ kṣīrodamandirāt
viveda sarvagatayā dhiyā paramakāntayā
viveda sarvagatayā dhiyā paramakāntayā
15.
devaḥ viṣṇuḥ kṣīrodamandirāt paramakāntayā
sarvagatayā dhiyā tām prāhlādīm sthitim viveda
sarvagatayā dhiyā tām prāhlādīm sthitim viveda
15.
From his abode in the milk-ocean (Kṣīroda-mandira), Lord Viṣṇu, the deity (devaḥ), came to know of that state (sthiti) of Prahlāda, through his supremely beloved and all-pervading intellect (dhī).
अथ पातालमार्गेण विष्णुराह्लादिताग्रतः ।
पूजादेवगृहं तस्य प्रह्लादस्य समाययौ ॥ १६ ॥
पूजादेवगृहं तस्य प्रह्लादस्य समाययौ ॥ १६ ॥
atha pātālamārgeṇa viṣṇurāhlāditāgrataḥ ,
pūjādevagṛhaṃ tasya prahlādasya samāyayau 16
pūjādevagṛhaṃ tasya prahlādasya samāyayau 16
16.
atha pātālamārgeṇa viṣṇuḥ āhlāditāgrataḥ
pūjādevagṛham tasya prahlādasya samāyayau
pūjādevagṛham tasya prahlādasya samāyayau
16.
atha viṣṇuḥ pātālamārgeṇa āhlāditāgrataḥ
tasya prahlādasya pūjādevagṛham samāyayau
tasya prahlādasya pūjādevagṛham samāyayau
16.
Then (atha), Lord Viṣṇu, delighted and appearing before (Prahlāda), arrived at Prahlāda's worship-house, via the path to the netherworlds (pātāla-mārga).
विज्ञायाभ्यागतं देवं पूजया द्विगुणेद्धया ।
दैत्येन्द्रः पुण्डरीकाक्षमादरात्पर्यपूजयत् ॥ १७ ॥
दैत्येन्द्रः पुण्डरीकाक्षमादरात्पर्यपूजयत् ॥ १७ ॥
vijñāyābhyāgataṃ devaṃ pūjayā dviguṇeddhayā ,
daityendraḥ puṇḍarīkākṣamādarātparyapūjayat 17
daityendraḥ puṇḍarīkākṣamādarātparyapūjayat 17
17.
vijñāya abhyāgatam devam pūjayā dviguṇeddhyā
daityendraḥ puṇḍarīkākṣam ādarāt paryapūjayat
daityendraḥ puṇḍarīkākṣam ādarāt paryapūjayat
17.
daityendraḥ abhyāgatam devam vijñāya dviguṇeddhyā
pūjayā ādarāt puṇḍarīkākṣam paryapūjayat
pūjayā ādarāt puṇḍarīkākṣam paryapūjayat
17.
Recognizing the arrived god (deva), the lord of the demons respectfully worshipped the lotus-eyed one (Puṇḍarīkākṣa) with worship intensified twofold.
पूजागृहगतं देवं प्रत्यक्षावस्थितं हरिम् ।
प्रह्लादः परमप्रीतो गिरा तुष्टाव पुष्टया ॥ १८ ॥
प्रह्लादः परमप्रीतो गिरा तुष्टाव पुष्टया ॥ १८ ॥
pūjāgṛhagataṃ devaṃ pratyakṣāvasthitaṃ harim ,
prahlādaḥ paramaprīto girā tuṣṭāva puṣṭayā 18
prahlādaḥ paramaprīto girā tuṣṭāva puṣṭayā 18
18.
pūjāgṛhagatam devam pratyakṣa avasthitam harim
prahlādaḥ paramaprītaḥ girā tuṣṭāva puṣṭayā
prahlādaḥ paramaprītaḥ girā tuṣṭāva puṣṭayā
18.
prahlādaḥ paramaprītaḥ pūjāgṛhagatam devam
pratyakṣa avasthitam harim puṣṭayā girā tuṣṭāva
pratyakṣa avasthitam harim puṣṭayā girā tuṣṭāva
18.
Prahlada, extremely pleased, praised Hari (Hari), who was directly present in the worship chamber, with powerful speech.
प्रह्लाद उवाच ।
त्रिभुवनभवनाभिरामकोशं सकलकलङ्कहरं परं प्रकाशम् ।
अशरणशरणं शरण्यमीशं हरिमजमच्युतमीश्वरं प्रपद्ये ॥ १९ ॥
त्रिभुवनभवनाभिरामकोशं सकलकलङ्कहरं परं प्रकाशम् ।
अशरणशरणं शरण्यमीशं हरिमजमच्युतमीश्वरं प्रपद्ये ॥ १९ ॥
prahlāda uvāca ,
tribhuvanabhavanābhirāmakośaṃ sakalakalaṅkaharaṃ paraṃ prakāśam ,
aśaraṇaśaraṇaṃ śaraṇyamīśaṃ harimajamacyutamīśvaraṃ prapadye 19
tribhuvanabhavanābhirāmakośaṃ sakalakalaṅkaharaṃ paraṃ prakāśam ,
aśaraṇaśaraṇaṃ śaraṇyamīśaṃ harimajamacyutamīśvaraṃ prapadye 19
19.
prahlādaḥ uvāca tribhuvanabhavanābhirāmakośam
sakalakalaṅkaharam param
prakāśam aśaraṇaśaraṇam śaraṇyam īśam
harim ajam acyutam īśvaram prapadye
sakalakalaṅkaharam param
prakāśam aśaraṇaśaraṇam śaraṇyam īśam
harim ajam acyutam īśvaram prapadye
19.
prahlādaḥ uvāca tribhuvanabhavanābhirāmakośam
sakalakalaṅkaharam param
prakāśam aśaraṇaśaraṇam śaraṇyam īśam
harim ajam acyutam īśvaram prapadye
sakalakalaṅkaharam param
prakāśam aśaraṇaśaraṇam śaraṇyam īśam
harim ajam acyutam īśvaram prapadye
19.
Prahlada said: I take refuge in Hari (Hari), the unborn (aja), the imperishable (acyuta), the supreme lord (īśvara), who is a delightful treasury (kośa) for the dwellings of the three worlds, who removes all impurities, who is the supreme light, and who is the refuge of the helpless and worthy of all protection.
कुवलयदलनीलसंनिकाशं शरदमलाम्बरकोटरोपमानम् ।
भ्रमरतिमिरकज्जलाञ्जनाभं सरसिजचक्रगदाधरं प्रपद्ये ॥ २० ॥
भ्रमरतिमिरकज्जलाञ्जनाभं सरसिजचक्रगदाधरं प्रपद्ये ॥ २० ॥
kuvalayadalanīlasaṃnikāśaṃ śaradamalāmbarakoṭaropamānam ,
bhramaratimirakajjalāñjanābhaṃ sarasijacakragadādharaṃ prapadye 20
bhramaratimirakajjalāñjanābhaṃ sarasijacakragadādharaṃ prapadye 20
20.
kuvalayadalnīlasaṃnikāśam śaradamalāmbarakoṭaropamānam
bhramaratimirakajjalāñjanābham sarasijacakragadādharam prapadye
bhramaratimirakajjalāñjanābham sarasijacakragadādharam prapadye
20.
kuvalayadalnīlasaṃnikāśam śaradamalāmbarakoṭaropamānam
bhramaratimirakajjalāñjanābham sarasijacakragadādharam prapadye
bhramaratimirakajjalāñjanābham sarasijacakragadādharam prapadye
20.
I take refuge in Him whose complexion resembles the blue lotus petal, whose splendor is like the pure expanse of an autumnal sky, whose hue is dark like a bee, darkness, and collyrium, and who holds a lotus, a discus, and a mace.
विमलमलिकलापकोमलाङ्गं सितदलपङ्कजकुड्मलाभशङ्खम् ।
श्रुतिरणितविरञ्चिचञ्चरीकं स्वहृदयपद्मदलाश्रयं प्रपद्ये ॥ २१ ॥
श्रुतिरणितविरञ्चिचञ्चरीकं स्वहृदयपद्मदलाश्रयं प्रपद्ये ॥ २१ ॥
vimalamalikalāpakomalāṅgaṃ sitadalapaṅkajakuḍmalābhaśaṅkham ,
śrutiraṇitavirañcicañcarīkaṃ svahṛdayapadmadalāśrayaṃ prapadye 21
śrutiraṇitavirañcicañcarīkaṃ svahṛdayapadmadalāśrayaṃ prapadye 21
21.
vimalam ali-kalāpa-komala-aṅgam
sita-dala-paṅkaja-kuḍmala-ābha-śaṅkham
śruti-raṇita-virañci-cañcarīkam
sva-hṛdaya-padma-dala-āśrayam prapadye
sita-dala-paṅkaja-kuḍmala-ābha-śaṅkham
śruti-raṇita-virañci-cañcarīkam
sva-hṛdaya-padma-dala-āśrayam prapadye
21.
vimalam ali-kalāpa-komala-aṅgam
sita-dala-paṅkaja-kuḍmala-ābha-śaṅkham
śruti-raṇita-virañci-cañcarīkam
sva-hṛdaya-padma-dala-āśrayam prapadye
sita-dala-paṅkaja-kuḍmala-ābha-śaṅkham
śruti-raṇita-virañci-cañcarīkam
sva-hṛdaya-padma-dala-āśrayam prapadye
21.
I take refuge in the one whose tender limbs are as dark and pure as a swarm of bees, whose conch-like neck gleams like a bud of a white lotus, around whom Brahma (virañci), like a bee, hums with the sound of the Vedas (śruti), and who dwells in the petals of one's own heart-lotus.
सितनखगणतारकावकीर्णं स्मितधवलाननपीवरेन्दुबिम्बम् ।
हृदयमणिमरीचिजालगङ्गं हरिशरदम्बरमाततं प्रपद्ये ॥ २२ ॥
हृदयमणिमरीचिजालगङ्गं हरिशरदम्बरमाततं प्रपद्ये ॥ २२ ॥
sitanakhagaṇatārakāvakīrṇaṃ smitadhavalānanapīvarendubimbam ,
hṛdayamaṇimarīcijālagaṅgaṃ hariśaradambaramātataṃ prapadye 22
hṛdayamaṇimarīcijālagaṅgaṃ hariśaradambaramātataṃ prapadye 22
22.
sita-nakha-gaṇa-tārakā-avakīrṇam
smita-dhavala-ānana-pīvara-indu-bimbam
hṛdaya-maṇi-marīci-jāla-gaṅgam
hari-śarat-ambaram ātatam prapadye
smita-dhavala-ānana-pīvara-indu-bimbam
hṛdaya-maṇi-marīci-jāla-gaṅgam
hari-śarat-ambaram ātatam prapadye
22.
ātatam sita-nakha-gaṇa-tārakā-avakīrṇam
smita-dhavala-ānana-pīvara-indu-bimbam
hṛdaya-maṇi-marīci-jāla-gaṅgam
hari-śarat-ambaram prapadye
smita-dhavala-ānana-pīvara-indu-bimbam
hṛdaya-maṇi-marīci-jāla-gaṅgam
hari-śarat-ambaram prapadye
22.
I take refuge in the vast and pervading one, whose clusters of white nails are scattered like stars, whose smiling, radiant face resembles a full moon disc, whose heart-jewel emanates a network of rays forming the Ganga, and who is like the clear autumn sky of Hari.
अविरलकृतसृष्टिसर्वलीनं सततमजातमवर्धनं विशालम् ।
गुणशतजरठाभिजातदेहं तरुदलशायिनमर्भकं प्रपद्ये ॥ २३ ॥
गुणशतजरठाभिजातदेहं तरुदलशायिनमर्भकं प्रपद्ये ॥ २३ ॥
aviralakṛtasṛṣṭisarvalīnaṃ satatamajātamavardhanaṃ viśālam ,
guṇaśatajaraṭhābhijātadehaṃ tarudalaśāyinamarbhakaṃ prapadye 23
guṇaśatajaraṭhābhijātadehaṃ tarudalaśāyinamarbhakaṃ prapadye 23
23.
avirala-kṛta-sṛṣṭi-sarva-līnam
satatam ajātam avardhanam viśālam
guṇa-śata-jaratha-abhijāta-deham
taru-dala-śāyinam arbhakam prapadye
satatam ajātam avardhanam viśālam
guṇa-śata-jaratha-abhijāta-deham
taru-dala-śāyinam arbhakam prapadye
23.
arbhakam taru-dala-śāyinam
avirala-kṛta-sṛṣṭi-sarva-līnam satatam
ajātam avardhanam viśālam
guṇa-śata-jaratha-abhijāta-deham prapadye
avirala-kṛta-sṛṣṭi-sarva-līnam satatam
ajātam avardhanam viśālam
guṇa-śata-jaratha-abhijāta-deham prapadye
23.
I take refuge in the infant, who sleeps on a tree-leaf, into whom all continuously created existence merges, who is always unborn, without growth, and vast, and whose body is intrinsically perfected by hundreds of inherent qualities.
नवविकसितपद्मरेणुगौरं स्फुटकमलावपुषा विभूषिताङ्गम् ।
दिनशमसमयारुणाङ्गरागं कनकनिभाम्बरसुन्दरं प्रपद्ये ॥ २४ ॥
दिनशमसमयारुणाङ्गरागं कनकनिभाम्बरसुन्दरं प्रपद्ये ॥ २४ ॥
navavikasitapadmareṇugauraṃ sphuṭakamalāvapuṣā vibhūṣitāṅgam ,
dinaśamasamayāruṇāṅgarāgaṃ kanakanibhāmbarasundaraṃ prapadye 24
dinaśamasamayāruṇāṅgarāgaṃ kanakanibhāmbarasundaraṃ prapadye 24
24.
nava-vikasita-padma-reṇu-gauram
sphuṭa-kamalā-vapuṣā vibhūṣita-aṅgam
dina-śama-samaya-aruṇa-aṅga-rāgam
kanaka-nibha-ambara-sundaram prapadye
sphuṭa-kamalā-vapuṣā vibhūṣita-aṅgam
dina-śama-samaya-aruṇa-aṅga-rāgam
kanaka-nibha-ambara-sundaram prapadye
24.
nava-vikasita-padma-reṇu-gauram
sphuṭa-kamalā-vapuṣā vibhūṣita-aṅgam
dina-śama-samaya-aruṇa-aṅga-rāgam
kanaka-nibha-ambara-sundaram prapadye
sphuṭa-kamalā-vapuṣā vibhūṣita-aṅgam
dina-śama-samaya-aruṇa-aṅga-rāgam
kanaka-nibha-ambara-sundaram prapadye
24.
I take refuge in Him whose complexion is golden like the pollen of a freshly bloomed lotus, whose body is adorned with the manifest form of Lakṣmī, whose bodily hue is reddish like the evening twilight, and who is beautiful in garments shining like gold.
दितिसुतनलिनीतुषारपातं सुरनलिनीसततोदितार्कबिम्बम् ।
कमलजनलिनीजलावपूरं हृदि नलिनीनिलयं विभुं प्रपद्ये ॥ २५ ॥
कमलजनलिनीजलावपूरं हृदि नलिनीनिलयं विभुं प्रपद्ये ॥ २५ ॥
ditisutanalinītuṣārapātaṃ suranalinīsatatoditārkabimbam ,
kamalajanalinījalāvapūraṃ hṛdi nalinīnilayaṃ vibhuṃ prapadye 25
kamalajanalinījalāvapūraṃ hṛdi nalinīnilayaṃ vibhuṃ prapadye 25
25.
ditisutanālinītuṣārapātam suranalinīsatatoditārkabimbam
kamalajanālinījalāvapūram hṛdi nalinīnilayam vibhum prapadye
kamalajanālinījalāvapūram hṛdi nalinīnilayam vibhum prapadye
25.
aham ditisutanālinītuṣārapātam
suranalinīsatatoditārkabimbam
kamalajanālinījalāvapūram hṛdi
nalinīnilayam vibhum prapadye
suranalinīsatatoditārkabimbam
kamalajanālinījalāvapūram hṛdi
nalinīnilayam vibhum prapadye
25.
I surrender to the all-pervading Lord, who is like a frost-fall to the lotuses that are the demons, a perpetually rising sun to the lotuses that are the gods, a deluge of water to the lotuses that represent Brahmā's creations, and the abode of Lakṣmī within the heart.
त्रिभुवननलिनीसितारविन्दं तिमिरसमानविमोहदीपमग्र्यम् ।
स्फुटतरमजडं चिदात्मतत्त्वं जगदखिलार्तिहरं हरिं प्रपद्ये ॥ २६ ॥
स्फुटतरमजडं चिदात्मतत्त्वं जगदखिलार्तिहरं हरिं प्रपद्ये ॥ २६ ॥
tribhuvananalinīsitāravindaṃ timirasamānavimohadīpamagryam ,
sphuṭataramajaḍaṃ cidātmatattvaṃ jagadakhilārtiharaṃ hariṃ prapadye 26
sphuṭataramajaḍaṃ cidātmatattvaṃ jagadakhilārtiharaṃ hariṃ prapadye 26
26.
tribhuvananālinīsitāravindam
timirasamānavimohadīpam agryam
sphuṭataram ajaḍam cidātmatattvam
jagat akhilārtiharam harim prapadye
timirasamānavimohadīpam agryam
sphuṭataram ajaḍam cidātmatattvam
jagat akhilārtiharam harim prapadye
26.
aham tribhuvananālinīsitāravindam
timirasamānavimohadīpam agryam
sphuṭataram ajaḍam cidātmatattvam
jagat akhilārtiharam harim prapadye
timirasamānavimohadīpam agryam
sphuṭataram ajaḍam cidātmatattvam
jagat akhilārtiharam harim prapadye
26.
I surrender to Hari, who is like a white lotus for the lotuses of the three worlds, the pre-eminent lamp that dispels delusion resembling darkness, the supremely manifest and non-inert reality of consciousness and the self (ātman), and the remover of all suffering from the world.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति गुणबहुलाभिर्वाग्भिरभ्यर्चितोऽसौ हरिरसुरविनाशः श्रीनिषण्णांसदेशः ।
जलद इव मयूरं प्रीतिमान्प्रीयमाणं कुवलयदलनीलः प्रत्युवाचासुरेन्द्रम् ॥ २७ ॥
इति गुणबहुलाभिर्वाग्भिरभ्यर्चितोऽसौ हरिरसुरविनाशः श्रीनिषण्णांसदेशः ।
जलद इव मयूरं प्रीतिमान्प्रीयमाणं कुवलयदलनीलः प्रत्युवाचासुरेन्द्रम् ॥ २७ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iti guṇabahulābhirvāgbhirabhyarcito'sau harirasuravināśaḥ śrīniṣaṇṇāṃsadeśaḥ ,
jalada iva mayūraṃ prītimānprīyamāṇaṃ kuvalayadalanīlaḥ pratyuvācāsurendram 27
iti guṇabahulābhirvāgbhirabhyarcito'sau harirasuravināśaḥ śrīniṣaṇṇāṃsadeśaḥ ,
jalada iva mayūraṃ prītimānprīyamāṇaṃ kuvalayadalanīlaḥ pratyuvācāsurendram 27
27.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti guṇabahulābhiḥ vāgbhiḥ
abhyarcitaḥ asau hariḥ asuravināśaḥ
śrīnisaṇṇāṃsadeśaḥ jaladaḥ iva mayūram prītimān prīyamāṇam
kuvalayadalalīlaḥ prati uvāca asurendram
abhyarcitaḥ asau hariḥ asuravināśaḥ
śrīnisaṇṇāṃsadeśaḥ jaladaḥ iva mayūram prītimān prīyamāṇam
kuvalayadalalīlaḥ prati uvāca asurendram
27.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti (asau) hariḥ guṇabahulābhiḥ vāgbhiḥ abhyarcitaḥ,
asuravināśaḥ,
śrīnisaṇṇāṃsadeśaḥ,
kuvalayadalalīlaḥ,
prītimān (san),
prīyamāṇam asurendram jaladaḥ iva mayūram prati uvāca
asuravināśaḥ,
śrīnisaṇṇāṃsadeśaḥ,
kuvalayadalalīlaḥ,
prītimān (san),
prīyamāṇam asurendram jaladaḥ iva mayūram prati uvāca
27.
Śrī Vasiṣṭha said: Thus, Hari, who was praised with many words rich in virtues, the destroyer of demons, whose shoulder was graced by Śrī (Lakṣmī), and who was dark-blue like a blue lotus petal, then, being pleased himself, replied to the delighted lord of demons (Prahlāda), just as a cloud responds to a peacock.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33 (current chapter)
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216