Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-3, chapter-103

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
परस्मादुत्थितं चेतस्तत्कल्लोल इवार्णवात् ।
स्फारतामेत्य भुवनं तनोतीदमितस्ततः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
parasmādutthitaṃ cetastatkallola ivārṇavāt ,
sphāratāmetya bhuvanaṃ tanotīdamitastataḥ 1
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca parasmāt utthitam cetaḥ tat kallolaḥ
iva arṇavāt sphāratām etya bhuvanaṃ tanoti idam itastataḥ
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca.
parasmāt utthitam tat cetaḥ,
arṇavāt kallolaḥ iva,
sphāratām etya idam bhuvanaṃ itastataḥ tanoti.
1. Śrī Vasiṣṭha said: The mind (cetas), having arisen from the Supreme (parabrahman), just like a wave from the ocean, expands and spreads this entire world everywhere.
1. וַסִישְׁטְהָ (המורה הרוחני) אמר: החשיבה נבעה מן המציאות העליונה, ממש כנחשול העולה מן האוקיינוס; כשהיא מתרחבת, היא מפיצה את העולם הזה לכל עבר.
ह्रस्वं दीर्घं करोत्याशु दीर्घं नयति खर्वताम् ।
स्वतां नयत्यन्यदलं स्वं तथैवान्यतामपि ॥ २ ॥
hrasvaṃ dīrghaṃ karotyāśu dīrghaṃ nayati kharvatām ,
svatāṃ nayatyanyadalaṃ svaṃ tathaivānyatāmapi 2
2. hrasvam dīrgham karoti āśu dīrgham nayati kharvatām
svatām nayati anyat alam svam tathā eva anyatām api
2. āśu hrasvam dīrgham karoti,
dīrgham kharvatām nayati.
anyat alam svatām nayati,
tathā eva svam anyatām api (nayati).
2. It quickly makes what is short long, and leads what is long to shortness. It transforms another thing into its own nature, and similarly, its own nature into otherness.
2. כהרף עין היא הופכת קצר לארוך, ומקצרת את הארוך; היא הופכת דבר זר לשלה, ואת שלה לזר לחלוטין.
प्रादेशमात्रमपि यद्वस्तुभावनयैव तत् ।
स्वयं संपन्नयेवाशु करोत्यद्रीन्द्रभासुरम् ॥ ३ ॥
prādeśamātramapi yadvastubhāvanayaiva tat ,
svayaṃ saṃpannayevāśu karotyadrīndrabhāsuram 3
3. prādeśamātram api yat vastu-bhāvanayā eva tat
svayam sampannayā iva āśu karoti adrīndrabhāsuram
3. yat prādeśamātram api tat vastu-bhāvanayā eva
svayam sampannayā iva āśu adrīndrabhāsuram karoti
3. Even that which is merely a span long, by the sheer mental conception of its nature (vastu-bhāvanā), it quickly makes that (object) as splendid as a lord of mountains, as if it were perfected by its own accord.
3. אפילו חפץ קטנטן בגודל טפח, בעצם הדמיון והמחשבה, היא הופכת במהירות לאדיר כמו הר נישא.
लब्धप्रतिष्ठं परमात्पदादुल्लसितं मनः ।
निमेषेणैव संसारान्करोति न करोति च ॥ ४ ॥
labdhapratiṣṭhaṃ paramātpadādullasitaṃ manaḥ ,
nimeṣeṇaiva saṃsārānkaroti na karoti ca 4
4. labdhapratiṣṭham paramāt-padāt ullasitam manaḥ
nimeṣeṇa eva saṃsārān karoti na karoti ca
4. labdhapratiṣṭham paramāt-padāt ullasitam manaḥ
nimeṣeṇa eva saṃsārān karoti ca na karoti
4. The mind (manas), having achieved stability and blossomed forth from the supreme state of the Self (ātman), in an instant both creates and uncreates the cycles of worldly existence (saṃsāra).
4. החשיבה, שנבעה מהמישור העליון וקנתה לעצמה אחיזה, בוראת ומבטלת עולמות בסבך הקיום (סַמְסָארָה) כהרף עין.
यदिदं दृश्यते किंचिज्जगत्स्थास्नु चरिष्णु च ।
सर्वं सर्वप्रकाराढ्यं चित्तादेतदुपागतम् ॥ ५ ॥
yadidaṃ dṛśyate kiṃcijjagatsthāsnu cariṣṇu ca ,
sarvaṃ sarvaprakārāḍhyaṃ cittādetadupāgatam 5
5. yat idam dṛśyate kiñcit jagat sthāsnu cariṣṇu ca
sarvam sarvaprakārāḍhyam cittāt etat upāgatam
5. yat idam jagat kiñcit sthāsnu ca cariṣṇu ca dṛśyate
sarvam sarvaprakārāḍhyam etat cittāt upāgatam
5. Whatever in this world is seen, be it stationary or moving, all of it, rich in every variety, has originated from this consciousness (citta).
5. כל מה שנראה כאן בעולם, בין אם נייח ובין אם נייד, על כל עושר גווניו וצורותיו – הכל נבע וצמח מתוך החשיבה.
देशकालक्रियाद्रव्यशक्तिपर्याकुलीकृतम् ।
भावाद्भावान्तरं याति लोलत्वान्नटवन्मनः ॥ ६ ॥
deśakālakriyādravyaśaktiparyākulīkṛtam ,
bhāvādbhāvāntaraṃ yāti lolatvānnaṭavanmanaḥ 6
6. deśakālakriyādravyaśaktiparyākulīkṛtam bhāvāt
bhāvāntaram yāti lolatvāt naṭavat manaḥ
6. manaḥ deśakālakriyādravyaśaktiparyākulīkṛtam
lolatvāt naṭavat bhāvāt bhāvāntaram yāti
6. The mind (manas), agitated by factors of place, time, action, substance, and power, and due to its inherent fickleness, passes from one state to another just like an actor.
6. כשהיא מוסחת ונבוכה ממקום, זמן, פעולה, חומר ועוצמה, החשיבה נעה ממצב למצב מתוך חוסר מנוחה, כמו שחקן על במת התאטרון.
सदसत्तां नयत्याशु सत्तां वा सन्नयत्यलम् ।
तादृशान्येव चादत्ते सुखदुःखानि भावितम् ॥ ७ ॥
sadasattāṃ nayatyāśu sattāṃ vā sannayatyalam ,
tādṛśānyeva cādatte sukhaduḥkhāni bhāvitam 7
7. sat asattām nayati āśu sattām vā asat nayati alam
tādṛśāni eva ca ādatte sukhaduḥkhāni bhāvitam
7. manaḥ āśu sat asattām nayati vā asat sattām alam
nayati ca tādṛśāni eva sukhaduḥkhāni bhāvitam ādatte
7. The mind (manas) quickly transforms reality into unreality, or unreality into reality. And it accepts precisely those pleasures and pains that it has conceived or brought into existence through thought.
7. היא הופכת מהר יציב לאין, או מעניקה ממשות למשהו שאינו קיים; ובהתאם למה שהיא מדמה בחשיבתה, היא חווה עונג או סבל כיוצא בהם.
यदाप्तं स्वयमादत्ते यथैव चञ्चलं मनः ।
हस्तपादादिसंघातस्तदा प्रयतते तथा ॥ ८ ॥
yadāptaṃ svayamādatte yathaiva cañcalaṃ manaḥ ,
hastapādādisaṃghātastadā prayatate tathā 8
8. yat āptam svayam ādatte yathā eva cañcalam
manaḥ hastapādādisaṃghātaḥ tadā prayatate tathā
8. yathā eva cañcalam manaḥ svayam yat āptam ādatte
tadā tathā hastapādādisaṃghātaḥ prayatate
8. When the restless mind (manas) spontaneously accepts something it has acquired, then the aggregate of hands, feet, and other bodily parts likewise endeavors (to act).
8. כל תפיסה שהחשיבה חסרת המנוחה מאמצת לעצמה, הגוף על ידיו ורגליו מתאמץ לפעול לפיה.
ततः सैव क्रिया चित्तसमाहितफलाफलम् ।
क्षणात्प्रयच्छति लता कालसिक्तेव तादृशम् ॥ ९ ॥
tataḥ saiva kriyā cittasamāhitaphalāphalam ,
kṣaṇātprayacchati latā kālasikteva tādṛśam 9
9. tataḥ sā eva kriyā cittasamāhitaphalāphalam
kṣaṇāt prayacchati latā kālasiktā iva tādṛśam
9. tataḥ sā eva kriyā kṣaṇāt cittasamāhitaphalāphalam
prayacchati kālasiktā latā iva tādṛśam
9. From that, that very action (kriyā) yields its fruit (phala) and lack of fruit (aphala), as contemplated by the mind (citta), in an instant, just like a creeper watered at the right time yields its produce.
9. אז אותה פעולה מעניקה כהרף עין את פירותיה – הטובים או הרעים – בהתאם לכוונת המחשבות, כשם שמטפס המושקה בעתו מניב את פריו.
चित्रां क्रीडनकश्रेणीं यथा पङ्काद्गृहे शिशुः ।
करोत्येवं मनो राम विकल्पं कुरुते जगत् ॥ १० ॥
citrāṃ krīḍanakaśreṇīṃ yathā paṅkādgṛhe śiśuḥ ,
karotyevaṃ mano rāma vikalpaṃ kurute jagat 10
10. citrām krīḍanakaśreṇīm yathā paṅkāt gṛhe śiśuḥ
karoti evam manaḥ rāma vikalpam kurute jagat
10. rāma yathā śiśuḥ gṛhe paṅkāt citrām krīḍanakaśreṇīm
karoti evam manaḥ jagat vikalpam kurute
10. O Rama, just as a child in the home creates a varied collection of toys from mud, so too does the mind create the world as a mere conceptual fabrication.
10. רָאמָה, כשם שילד בביתו יוצר מגוון צעצועים מבוץ, כך החשיבה מפסלת את העולם מתוך מושגיה ודמיונותיה.
मनःसर्वजनक्रीडानृजम्बाललवेष्वतः ।
किमेतद्धि पदार्थेषु रूढं जगति कल्प्यते ॥ ११ ॥
manaḥsarvajanakrīḍānṛjambālalaveṣvataḥ ,
kimetaddhi padārtheṣu rūḍhaṃ jagati kalpyate 11
11. manaḥ sarvajanaka-krīḍā-nṛjambāla-laveṣu ataḥ
kim etat hi padārtheṣu rūḍham jagati kalpyate
11. manaḥ sarvajanaka-krīḍā-nṛjambāla-laveṣu ataḥ hi
etat jagati padārtheṣu kim rūḍham kim kalpyate
11. The mind, being the creator of all, operates within these fragments of human existence (like mud for play). Therefore, what among the phenomena of this world is truly established, and what is merely a conceptual construct?
11. החשיבה היא המחוללת של הכל, וכל האובייקטים בעולם אינם אלא גושי בוץ קטנים במשחקה; מדוע אם כן מייחסים להם בני האדם קיום איתן ומשמעותי?
करोत्यृतुकरः कालो यथा रूपान्यथा तरोः ।
चित्तमेवं पदार्थानामेषामेवान्यतामिव ॥ १२ ॥
karotyṛtukaraḥ kālo yathā rūpānyathā taroḥ ,
cittamevaṃ padārthānāmeṣāmevānyatāmiva 12
12. karoti ṛtukaraḥ kālaḥ yathā rūpāni anyathā taroḥ
cittam evam padārthānām eṣām eva anyatām iva
12. yathā ṛtukaraḥ kālaḥ taroḥ rūpāni anyathā karoti
evam cittam eṣām padārthānām eva anyatām iva
12. Just as time, which creates the seasons, alters the forms of a tree, so too does consciousness (citta) modify the very nature of these objects, as it were.
12. כשם שהזמן המביא את עונות השנה משנה את מראה העץ, כך החשיבה משנה לחלוטין את מראיתם ואופיים של החפצים והדברים.
मनोरथे तथा स्वप्ने संकल्पकलनासु च ।
गोष्पदं योजनव्यूहः स्वासु लीलासु चेतसः ॥ १३ ॥
manorathe tathā svapne saṃkalpakalanāsu ca ,
goṣpadaṃ yojanavyūhaḥ svāsu līlāsu cetasaḥ 13
13. manorathe tathā svapne saṃkalpakalanāsu ca
goṣpadam yojana-vyūhaḥ svāsu līlāsu cetasaḥ
13. manorathe tathā svapne ca saṃkalpakalanāsu ca
cetasaḥ svāsu līlāsu goṣpadam yojana-vyūhaḥ
13. In mental creation (manoratha), in dreams (svapna), and in conceptual formations (saṅkalpakalanā), a cow's hoof-print becomes an expanse of yojanas in the mind's (cetas) own playful activities (līlā).
13. בהרהורים, בחלומות ובדמיונות, עקבת רגל של פרה יכולה להפוך למרחק עצום של מיליוני מיל במשחקיה השעשועיים של החשיבה.
कल्पं क्षणीकरोत्यन्तः क्षणं नयति कल्पताम् ।
मनस्तदायत्तमतो देशकालक्रमं विदुः ॥ १४ ॥
kalpaṃ kṣaṇīkarotyantaḥ kṣaṇaṃ nayati kalpatām ,
manastadāyattamato deśakālakramaṃ viduḥ 14
14. kalpam kṣaṇīkaroti antaḥ kṣaṇam nayati kalpatām
manaḥ tat-āyattam ataḥ deśakālakramam viduḥ
14. manaḥ antaḥ kalpam kṣaṇīkaroti kṣaṇam kalpatām
nayati ataḥ tat-āyattam deśakālakramam viduḥ
14. The mind (manaḥ) internally shortens an eon into a moment and extends a moment into an eon. Therefore, they know that the progression of space and time is dependent on the mind (manaḥ).
14. בתוכה פנימה, החשיבה הופכת עידן שלם (כַּלְפַּה) לרגע קט, או מותחת רגע אחד לעידן שלם. לכן יודעים החכמים כי רצף הזמן והמרחב תלוי לחלוטין במחשבה.
तीव्रमन्दत्वसंवेगाद्बहुत्वाल्पत्वभेदतः ।
विलम्बनेन च चिरं नतु शक्तिमशक्तितः ॥ १५ ॥
tīvramandatvasaṃvegādbahutvālpatvabhedataḥ ,
vilambanena ca ciraṃ natu śaktimaśaktitaḥ 15
15. tīvramandatvasaṃvegāt bahutvālpātvabhedataḥ
vilambanena ca ciram na tu śaktim aśaktitaḥ
15. ciram tīvramandatvasaṃvegāt bahutvālpātvabhedataḥ
vilambanena ca (bhavati) na tu śaktim aśaktitaḥ
15. The perception of long duration arises from the impetus of intensity and dullness, from the distinction between multitude and fewness, and through delay. However, it is not due to (inherent) power (śakti) or lack of power (aśakti).
15. בעקבות עוצמת התחושה או איטיותה, בשל ההבחנה בין רב למועט ומשך ההמתנה, דברים נראים כנמשכים זמן רב או קצר, ולא בשל יכולת או חוסר יכולת ממשית.
व्यामोहसंभ्रमानर्थदेशकालगमागमाः ।
चेतसः प्रभवन्त्येते पादपादिव पल्लवाः ॥ १६ ॥
vyāmohasaṃbhramānarthadeśakālagamāgamāḥ ,
cetasaḥ prabhavantyete pādapādiva pallavāḥ 16
16. vyāmohasaṃbhramānarthadeśakālagamāgamāḥ
cetasaḥ prabhavanti ete pādapāt iva pallavāḥ
16. ete vyāmohasaṃbhramānarthadeśakālagamāgamāḥ cetasaḥ
prabhavanti iva pādapāt pallavāḥ (prabhavanti)
16. Delusion, confusion, misfortune, and the coming and going of space and time – these arise from the mind (cetas) just as sprouts emerge from a tree.
16. הבלבול, הסערה, המכשולים, הזמן, המרחב והשינויים – כל אלה צומחים מתוך החשיבה כמו עלים מתוך עץ.
जलमेव यथाम्भोधिरौष्ण्यमेव यथानलः ।
तथा विविधसंरम्भः संसारश्चित्तमेव वा ॥ १७ ॥
jalameva yathāmbhodhirauṣṇyameva yathānalaḥ ,
tathā vividhasaṃrambhaḥ saṃsāraścittameva vā 17
17. jalam eva yathā ambhodhiḥ auṣṇyam eva yathā analaḥ
tathā vividhasaṃrambhaḥ saṃsāraḥ cittam eva vā
17. yathā ambhodhiḥ jalam eva yathā analaḥ auṣṇyam eva
tathā vividhasaṃrambhaḥ saṃsāraḥ (ca) cittam eva vā
17. Just as the ocean is indeed water (jalam), and fire (anala) is indeed heat, so too are the various commotions and the cycle of existence (saṃsāra) nothing but the mind (citta) itself.
17. כשם שהאוקיינוס אינו אלא מים, והאש אינה אלא חום, כך גם סבך הקיום התופעתי (סַמְסָארָה) על כל תהפוכותיו אינו אלא פעולת החשיבה.
सकर्तृकर्मकरणं यदिदं चेत्यमागतम् ।
द्रष्टृदर्शनदृश्याढ्यं तत्सर्वं चित्तमेव च ॥ १८ ॥
sakartṛkarmakaraṇaṃ yadidaṃ cetyamāgatam ,
draṣṭṛdarśanadṛśyāḍhyaṃ tatsarvaṃ cittameva ca 18
18. sa-kartṛ-karma-karaṇam yat idam cetyam āgatam
draṣṭṛ-darśana-dṛśya-āḍhyam tat sarvam cittam eva ca
18. yat idam sa-kartṛ-karma-karaṇam cetyam āgatam draṣṭṛ-darśana-dṛśya-āḍhyam,
tat sarvam cittam eva ca
18. Whatever appears as the perceived, complete with agent, action, and instrument, and rich with the seer, the act of seeing, and the object seen – all of that is the mind (citta) itself.
18. כל העולם הנתפס הזה, על עושה הפעולה, הפעולה והאמצעי, ועל השילוש של הרואה, הראייה והנראה – הכל אינו אלא המחשבות עצמן.
चित्तं जगन्ति भुवनानि वनान्तराणि संलक्ष्यते स्वयमुपागतमात्मभेदैः ।
केयूरमौलिकटकैश्च लसत्स्वरूपं त्यक्त्वैव काञ्चनधियेव जनेन हेम ॥ १९ ॥
cittaṃ jaganti bhuvanāni vanāntarāṇi saṃlakṣyate svayamupāgatamātmabhedaiḥ ,
keyūramaulikaṭakaiśca lasatsvarūpaṃ tyaktvaiva kāñcanadhiyeva janena hema 19
19. cittam jaganti bhuvanāni vanāntarāṇi
saṃlakṣyate svayam upāgatam ātma-bhedaiḥ
keyūra-mauḷi-kaṭakaiḥ ca lasat-svarūpam
tyaktvā eva kāñcana-dhiyā iva janena hema
19. cittam svayam ātma-bhedaiḥ jaganti bhuvanāni vanāntarāṇi upāgatam saṃlakṣyate,
ca,
janena keyūra-mauḷi-kaṭakaiḥ kāñcana-dhiyā iva,
lasat-svarūpam hema tyaktvā eva
19. The mind (citta) itself appears as worlds, realms, and diverse forests, manifesting spontaneously through its own distinctions. This is just as people, by perceiving gold (hema) as armlets, crowns, and bracelets, disregard gold's intrinsic shining nature (svarūpa) in favor of these forms of ornamentation.
19. החשיבה עצמה נראית כעולמות, כמישורים וכיוערות באמצעות התפצלויותיה שלה; כשם שאנשים רואים צמידים, כתרים וענקים ושוכחים שכל אלה אינם אלא זהב, כך הבריות מחמיצות את המהות היחידה.