योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-79
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इत्युक्त्वा राक्षसी प्रश्नान्सा वक्तुमुपचक्रमे ।
उच्यतामिति राज्ञोक्ते तानिमान्शृणु राघव ॥ १ ॥
इत्युक्त्वा राक्षसी प्रश्नान्सा वक्तुमुपचक्रमे ।
उच्यतामिति राज्ञोक्ते तानिमान्शृणु राघव ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
ityuktvā rākṣasī praśnānsā vaktumupacakrame ,
ucyatāmiti rājñokte tānimānśṛṇu rāghava 1
ityuktvā rākṣasī praśnānsā vaktumupacakrame ,
ucyatāmiti rājñokte tānimānśṛṇu rāghava 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti uktvā rākṣasī praśnān sā vaktum
upacakrame ucyatām iti rājñā ukte tān imān śṛṇu rāghava
upacakrame ucyatām iti rājñā ukte tān imān śṛṇu rāghava
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti uktvā sā rākṣasī praśnān vaktum
upacakrame rājñā ucyatām iti ukte rāghava tān imān śṛṇu
upacakrame rājñā ucyatām iti ukte rāghava tān imān śṛṇu
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Having spoken thus, the demoness then began to utter the questions. When the king said, 'Let them be spoken,' O Rāghava, listen to those (questions).
राक्षस्युवाच ।
एकस्यानेकसंख्यस्य कस्याणोरम्बुधेरिव ।
अन्तर्ब्रह्माण्डलक्षाणि लीयन्ते बुद्बुदा इव ॥ २ ॥
एकस्यानेकसंख्यस्य कस्याणोरम्बुधेरिव ।
अन्तर्ब्रह्माण्डलक्षाणि लीयन्ते बुद्बुदा इव ॥ २ ॥
rākṣasyuvāca ,
ekasyānekasaṃkhyasya kasyāṇorambudheriva ,
antarbrahmāṇḍalakṣāṇi līyante budbudā iva 2
ekasyānekasaṃkhyasya kasyāṇorambudheriva ,
antarbrahmāṇḍalakṣāṇi līyante budbudā iva 2
2.
rākṣasī uvāca ekasya anekasaṃkhyasya kasya aṇoḥ ambudheḥ
iva antaḥ brahmāṇḍalakṣāṇi līyante budbudāḥ iva
iva antaḥ brahmāṇḍalakṣāṇi līyante budbudāḥ iva
2.
rākṣasī uvāca ekasya anekasaṃkhyasya kasya aṇoḥ ambudheḥ
iva antaḥ brahmāṇḍalakṣāṇi budbudāḥ iva līyante
iva antaḥ brahmāṇḍalakṣāṇi budbudāḥ iva līyante
2.
The demoness said: Of what single, yet having countless aspects, minute entity - like an ocean - do millions of universes dissolve within like bubbles?
किमाकाशमनाकाशं न किंचित्किंचिदेव किम् ।
कोऽहमेवासि संपन्नः को भवानप्यहं स्थितः ॥ ३ ॥
कोऽहमेवासि संपन्नः को भवानप्यहं स्थितः ॥ ३ ॥
kimākāśamanākāśaṃ na kiṃcitkiṃcideva kim ,
ko'hamevāsi saṃpannaḥ ko bhavānapyahaṃ sthitaḥ 3
ko'hamevāsi saṃpannaḥ ko bhavānapyahaṃ sthitaḥ 3
3.
kim ākāśam anākāśam na kiñcit kiñcit eva kim | kaḥ
aham eva asi saṃpannaḥ kaḥ bhavān api aham sthitaḥ ||
aham eva asi saṃpannaḥ kaḥ bhavān api aham sthitaḥ ||
3.
ākāśam kim anākāśam kim kiñcit na kim kiñcit eva aham
eva saṃpannaḥ asi kaḥ api aham sthitaḥ bhavān kaḥ
eva saṃpannaḥ asi kaḥ api aham sthitaḥ bhavān kaḥ
3.
What is space, and what is not space? Is something truly nothing, or is it indeed something? Who are you, having become myself? And who are you, while I also remain myself?
गच्छन्न गच्छति च कः कोऽतिष्ठन्नपि तिष्ठति ।
कश्चेतनोऽपि पाषाणः कश्चिद्व्योम्नि विचित्रकृत् ॥ ४ ॥
कश्चेतनोऽपि पाषाणः कश्चिद्व्योम्नि विचित्रकृत् ॥ ४ ॥
gacchanna gacchati ca kaḥ ko'tiṣṭhannapi tiṣṭhati ,
kaścetano'pi pāṣāṇaḥ kaścidvyomni vicitrakṛt 4
kaścetano'pi pāṣāṇaḥ kaścidvyomni vicitrakṛt 4
4.
gacchan na gacchati ca kaḥ kaḥ atiṣṭhan api tiṣṭhati
| kaḥ cetanaḥ api pāṣāṇaḥ kaścit vyomni vicitrakṛt ||
| kaḥ cetanaḥ api pāṣāṇaḥ kaścit vyomni vicitrakṛt ||
4.
kaḥ gacchan na gacchati ca kaḥ atiṣṭhan api tiṣṭhati
kaḥ cetanaḥ api pāṣāṇaḥ kaścit vyomni vicitrakṛt
kaḥ cetanaḥ api pāṣāṇaḥ kaścit vyomni vicitrakṛt
4.
Who is it that goes, yet does not go? And who stands, though not standing still? Who is a stone, yet also conscious? Who indeed is a creator of wonders in space (vyoman)?
वह्नितामजहच्चैव कश्च वह्निरदाहकः ।
अवह्नेर्जायते वह्निः कस्माद्राजन्निरन्तरम् ॥ ५ ॥
अवह्नेर्जायते वह्निः कस्माद्राजन्निरन्तरम् ॥ ५ ॥
vahnitāmajahaccaiva kaśca vahniradāhakaḥ ,
avahnerjāyate vahniḥ kasmādrājannirantaram 5
avahnerjāyate vahniḥ kasmādrājannirantaram 5
5.
vahnitām ajahat ca eva kaḥ ca vahniḥ adāhakaḥ |
avahneḥ jāyate vahniḥ kasmāt rājan nirantaram ||
avahneḥ jāyate vahniḥ kasmāt rājan nirantaram ||
5.
vahnitām ajahat eva ca kaḥ ca adāhakaḥ vahniḥ
rājan kasmāt avahneḥ vahniḥ nirantaram jāyate
rājan kasmāt avahneḥ vahniḥ nirantaram jāyate
5.
Who is that fire which, though not abandoning its nature as fire, is nevertheless non-burning? From what non-fire, O King, is fire continuously born?
अचन्द्रार्काग्नितारोऽपि कोऽविनाशः प्रकाशकः ।
अनेत्रलभ्यात्कस्माच्च प्रकाशः संप्रवर्तते ॥ ६ ॥
अनेत्रलभ्यात्कस्माच्च प्रकाशः संप्रवर्तते ॥ ६ ॥
acandrārkāgnitāro'pi ko'vināśaḥ prakāśakaḥ ,
anetralabhyātkasmācca prakāśaḥ saṃpravartate 6
anetralabhyātkasmācca prakāśaḥ saṃpravartate 6
6.
acandrārkāgnitāraḥ api kaḥ avināśaḥ prakāśakaḥ |
anetralabhyāt kasmāt ca prakāśaḥ saṃpravartate ||
anetralabhyāt kasmāt ca prakāśaḥ saṃpravartate ||
6.
acandrārkāgnitāraḥ api avināśaḥ prakāśakaḥ kaḥ
anetralabhyāt ca kasmāt prakāśaḥ saṃpravartate
anetralabhyāt ca kasmāt prakāśaḥ saṃpravartate
6.
Who is the imperishable illuminator, even without moon, sun, fire, or stars? And from what source, not attainable by the eyes, does this light (prakāśa) manifest?
लतागुल्माङ्कुरादीनां जात्यन्धानां तथैव च ।
अन्येषामप्यनक्षाणामालोकः क इवोत्तमः ॥ ७ ॥
अन्येषामप्यनक्षाणामालोकः क इवोत्तमः ॥ ७ ॥
latāgulmāṅkurādīnāṃ jātyandhānāṃ tathaiva ca ,
anyeṣāmapyanakṣāṇāmālokaḥ ka ivottamaḥ 7
anyeṣāmapyanakṣāṇāmālokaḥ ka ivottamaḥ 7
7.
latāgulmāṅkurādīnām jātyandhānām tathā eva ca
anyeṣām api anakṣāṇām ālokaḥ kaḥ iva uttamaḥ
anyeṣām api anakṣāṇām ālokaḥ kaḥ iva uttamaḥ
7.
latāgulmāṅkurādīnām jātyandhānām tathā ca eva
anyeṣām api anakṣāṇām ālokaḥ kaḥ iva uttamaḥ
anyeṣām api anakṣāṇām ālokaḥ kaḥ iva uttamaḥ
7.
What kind of light (or perception) is best for creepers, bushes, and sprouts, as well as for those who are born blind, and indeed, for all others who lack sensory organs?
जनकः कोऽम्बरादीनां सत्तायाः कः स्वभावदः ।
को जगद्रत्नकोशः स्यात्कस्य कोशो मणेर्जगत् ॥ ८ ॥
को जगद्रत्नकोशः स्यात्कस्य कोशो मणेर्जगत् ॥ ८ ॥
janakaḥ ko'mbarādīnāṃ sattāyāḥ kaḥ svabhāvadaḥ ,
ko jagadratnakośaḥ syātkasya kośo maṇerjagat 8
ko jagadratnakośaḥ syātkasya kośo maṇerjagat 8
8.
janakaḥ kaḥ ambarādīnām sattāyāḥ kaḥ svabhāvadaḥ
kaḥ jagadratnakośaḥ syāt kasya kośaḥ maṇeḥ jagat
kaḥ jagadratnakośaḥ syāt kasya kośaḥ maṇeḥ jagat
8.
ambarādīnām janakaḥ kaḥ sattāyāḥ svabhāvadaḥ kaḥ
jagadratnakośaḥ kaḥ syāt jagat kasya maṇeḥ kośaḥ
jagadratnakośaḥ kaḥ syāt jagat kasya maṇeḥ kośaḥ
8.
Who is the progenitor of the sky and other elements? Who bestows the intrinsic nature (svabhāva) upon existence? What constitutes the world's treasury of jewels? And for whom is the world itself a treasury of jewels?
कोऽणुस्तमःप्रकाशः स्यात्कोऽणुरस्ति च नास्ति च ।
कोऽणुर्दूरेऽप्यदूरे च कोऽणुरेव महागिरिः ॥ ९ ॥
कोऽणुर्दूरेऽप्यदूरे च कोऽणुरेव महागिरिः ॥ ९ ॥
ko'ṇustamaḥprakāśaḥ syātko'ṇurasti ca nāsti ca ,
ko'ṇurdūre'pyadūre ca ko'ṇureva mahāgiriḥ 9
ko'ṇurdūre'pyadūre ca ko'ṇureva mahāgiriḥ 9
9.
kaḥ aṇuḥ tamaḥprakāśaḥ syāt kaḥ aṇuḥ asti ca na asti
ca kaḥ aṇuḥ dūre api adūre ca kaḥ aṇuḥ eva mahāgiriḥ
ca kaḥ aṇuḥ dūre api adūre ca kaḥ aṇuḥ eva mahāgiriḥ
9.
kaḥ aṇuḥ tamaḥprakāśaḥ syāt kaḥ aṇuḥ asti ca ca na
asti kaḥ aṇuḥ dūre api ca adūre kaḥ aṇuḥ eva mahāgiriḥ
asti kaḥ aṇuḥ dūre api ca adūre kaḥ aṇuḥ eva mahāgiriḥ
9.
What atom (or subtle entity) could be both darkness and light? What atom both exists and does not exist? What atom is simultaneously far away and not far away (i.e., near)? And what atom is itself a great mountain?
निमेष एव कः कल्पः कः कल्पोऽपि निमेषकः ।
किं प्रत्यक्षमसद्रूपं किं चेतनमचेतनम् ॥ १० ॥
किं प्रत्यक्षमसद्रूपं किं चेतनमचेतनम् ॥ १० ॥
nimeṣa eva kaḥ kalpaḥ kaḥ kalpo'pi nimeṣakaḥ ,
kiṃ pratyakṣamasadrūpaṃ kiṃ cetanamacetanam 10
kiṃ pratyakṣamasadrūpaṃ kiṃ cetanamacetanam 10
10.
nimeṣaḥ eva kaḥ kalpaḥ kaḥ kalpaḥ api nimeṣakaḥ
kim pratyakṣam asadrūpam kim cetanam acetanam
kim pratyakṣam asadrūpam kim cetanam acetanam
10.
nimeṣaḥ eva kaḥ kalpaḥ kaḥ kalpaḥ api nimeṣakaḥ
kim pratyakṣam asadrūpam kim cetanam acetanam
kim pratyakṣam asadrūpam kim cetanam acetanam
10.
What is that blink of an eye that is simultaneously a cosmic age (kalpa)? And what cosmic age (kalpa) is also but a mere blink of an eye? What direct perception (pratyakṣa) takes on a non-existent form? And what conscious entity (cetana) is also unconscious?
कश्च वायुरवायुश्च कः शब्दोऽशब्द एव कः ।
कः सर्वं न च किंचिच्च कोऽहं नाहं च किं भवेत् ॥ ११ ॥
कः सर्वं न च किंचिच्च कोऽहं नाहं च किं भवेत् ॥ ११ ॥
kaśca vāyuravāyuśca kaḥ śabdo'śabda eva kaḥ ,
kaḥ sarvaṃ na ca kiṃcicca ko'haṃ nāhaṃ ca kiṃ bhavet 11
kaḥ sarvaṃ na ca kiṃcicca ko'haṃ nāhaṃ ca kiṃ bhavet 11
11.
kaḥ ca vāyuḥ avāyuḥ ca kaḥ śabdaḥ aśabdaḥ eva kaḥ kaḥ
sarvam na ca kiṃcit ca kaḥ aham na aham ca kim bhavet
sarvam na ca kiṃcit ca kaḥ aham na aham ca kim bhavet
11.
kaḥ ca vāyuḥ avāyuḥ ca kaḥ śabdaḥ aśabdaḥ eva kaḥ kaḥ
sarvam na ca kiṃcit ca kaḥ aham na aham ca kim bhavet
sarvam na ca kiṃcit ca kaḥ aham na aham ca kim bhavet
11.
Who is both wind and not wind? Who is both sound and soundless? Who is everything and yet nothing at all? And what could be both 'I' and 'not I'?
किं प्रयत्नशतप्राप्यं लब्ध्वापि बहुजन्मनि ।
लब्धं न किंचिद्भवति किंतु सर्वं न लभ्यते ॥ १२ ॥
लब्धं न किंचिद्भवति किंतु सर्वं न लभ्यते ॥ १२ ॥
kiṃ prayatnaśataprāpyaṃ labdhvāpi bahujanmani ,
labdhaṃ na kiṃcidbhavati kiṃtu sarvaṃ na labhyate 12
labdhaṃ na kiṃcidbhavati kiṃtu sarvaṃ na labhyate 12
12.
kim prayatnaśataprāpyam labdhvā api bahujanmani
labdham na kiṃcit bhavati kintu sarvam na labhyate
labdham na kiṃcit bhavati kintu sarvam na labhyate
12.
kim prayatnaśataprāpyam bahujanmani api labdhvā
kiṃcit na labdham bhavati kintu sarvam na labhyate
kiṃcit na labdham bhavati kintu sarvam na labhyate
12.
What is it that, although attainable by hundreds of efforts over many births (saṃsāra), when obtained, proves to be nothing at all, yet without it, everything remains unobtainable?
स्वस्थेन जीवितेनोच्चैः केनात्मैवापहारितः ।
केनाणुनान्तः क्रियते मेरुस्त्रिभुवनं तृणम् ॥ १३ ॥
केनाणुनान्तः क्रियते मेरुस्त्रिभुवनं तृणम् ॥ १३ ॥
svasthena jīvitenoccaiḥ kenātmaivāpahāritaḥ ,
kenāṇunāntaḥ kriyate merustribhuvanaṃ tṛṇam 13
kenāṇunāntaḥ kriyate merustribhuvanaṃ tṛṇam 13
13.
svasthena jīvitena uccaiḥ kena ātmā eva apahāritaḥ
kena aṇunā antaḥ kriyate meruḥ tribhuvanam tṛṇam
kena aṇunā antaḥ kriyate meruḥ tribhuvanam tṛṇam
13.
kena uccaiḥ svasthena jīvitena ātmā eva apahāritaḥ
kena aṇunā meruḥ tribhuvanam tṛṇam antaḥ kriyate
kena aṇunā meruḥ tribhuvanam tṛṇam antaḥ kriyate
13.
By what is one's very self (ātman) carried away, even by a prosperous life? By what subtle atom (aṇu) are Mount Meru and the three worlds reduced to mere blades of grass?
केनाप्यणुकमात्रेण पूरिता शतयोजनी ।
कोऽणुरेव भवन्माति न योजनशतेष्वपि ॥ १४ ॥
कोऽणुरेव भवन्माति न योजनशतेष्वपि ॥ १४ ॥
kenāpyaṇukamātreṇa pūritā śatayojanī ,
ko'ṇureva bhavanmāti na yojanaśateṣvapi 14
ko'ṇureva bhavanmāti na yojanaśateṣvapi 14
14.
kena api aṇukamātreṇa pūritā śatayojanī kaḥ
aṇuḥ eva bhavan māti na yojanaśateṣu api
aṇuḥ eva bhavan māti na yojanaśateṣu api
14.
kena api aṇukamātreṇa śatayojanī pūritā kaḥ
aṇuḥ eva bhavan yojanaśateṣu api na māti
aṇuḥ eva bhavan yojanaśateṣu api na māti
14.
By what mere subtle atom (aṇu) is a hundred yojanas filled? And what subtle atom (aṇu), though existing, cannot be contained even within hundreds of yojanas?
अणुत्वमजहत्कोऽणुर्मेरोः स्थूलतराकृतिः ।
वालाग्रशतभागात्मा कोऽणुरुच्चैः शिलोच्चयः ॥ १६ ॥
वालाग्रशतभागात्मा कोऽणुरुच्चैः शिलोच्चयः ॥ १६ ॥
aṇutvamajahatko'ṇurmeroḥ sthūlatarākṛtiḥ ,
vālāgraśatabhāgātmā ko'ṇuruccaiḥ śiloccayaḥ 16
vālāgraśatabhāgātmā ko'ṇuruccaiḥ śiloccayaḥ 16
16.
aṇutvam ajahat kaḥ aṇuḥ meroḥ sthūlatarākṛtiḥ
vālāgraśatabhāgātmā kaḥ aṇuḥ uccaiḥ śiloccayaḥ
vālāgraśatabhāgātmā kaḥ aṇuḥ uccaiḥ śiloccayaḥ
16.
kaḥ aṇuḥ aṇutvam ajahat meroḥ sthūlatarākṛtiḥ?
kaḥ aṇuḥ vālāgraśatabhāgātmā uccaiḥ śiloccayaḥ?
kaḥ aṇuḥ vālāgraśatabhāgātmā uccaiḥ śiloccayaḥ?
16.
What subtle entity (aṇu) maintains its minuteness yet possesses a form larger than Mount Meru? What subtle entity (aṇu) is a hundredth part of a hair's tip, yet is also a towering mountain?
कोऽणुः प्रकाशतमसां दीपः प्रकटनप्रदः ।
कस्याणोरुदरे सन्ति समग्रानुभवाणवः ॥ १७ ॥
कस्याणोरुदरे सन्ति समग्रानुभवाणवः ॥ १७ ॥
ko'ṇuḥ prakāśatamasāṃ dīpaḥ prakaṭanapradaḥ ,
kasyāṇorudare santi samagrānubhavāṇavaḥ 17
kasyāṇorudare santi samagrānubhavāṇavaḥ 17
17.
kaḥ aṇuḥ prakāśatamasām dīpaḥ prakaṭanapradaḥ
kasya aṇoḥ udare santi samagrānubhavāṇavaḥ
kasya aṇoḥ udare santi samagrānubhavāṇavaḥ
17.
kaḥ aṇuḥ prakāśatamasām dīpaḥ prakaṭanapradaḥ?
kasya aṇoḥ udare samagrānubhavāṇavaḥ santi?
kasya aṇoḥ udare samagrānubhavāṇavaḥ santi?
17.
What subtle entity (aṇu) is a lamp that reveals both light and darkness, bringing forth all manifestation? In the core (udara) of what subtle entity (aṇu) do all the minute particles of comprehensive experience (anubhava) reside?
कोऽणुरत्यन्तनिःस्वादुरपि संस्वदतेऽनिशम् ।
केन संत्यजता सर्वमणुना सर्वमाश्रितम् ॥ १८ ॥
केन संत्यजता सर्वमणुना सर्वमाश्रितम् ॥ १८ ॥
ko'ṇuratyantaniḥsvādurapi saṃsvadate'niśam ,
kena saṃtyajatā sarvamaṇunā sarvamāśritam 18
kena saṃtyajatā sarvamaṇunā sarvamāśritam 18
18.
kaḥ aṇuḥ atyantaniḥsvāduḥ api saṃsvadate aniśam
kena santyajatā sarvam aṇunā sarvam āśritam
kena santyajatā sarvam aṇunā sarvam āśritam
18.
kaḥ aṇuḥ atyantaniḥsvāduḥ api aniśam saṃsvadate?
kena sarvam santyajatā aṇunā sarvam āśritam?
kena sarvam santyajatā aṇunā sarvam āśritam?
18.
What subtle entity (aṇu) is utterly tasteless, yet is constantly savored? By what subtle entity (aṇu), which abandons everything, is everything (sarvam) supported?
केनात्माच्छादनाशक्तेनाणुनाच्छादितं जगत् ।
जगल्लये न कस्याणोः सद्भूतमपि जीवति ॥ १९ ॥
जगल्लये न कस्याणोः सद्भूतमपि जीवति ॥ १९ ॥
kenātmācchādanāśaktenāṇunācchāditaṃ jagat ,
jagallaye na kasyāṇoḥ sadbhūtamapi jīvati 19
jagallaye na kasyāṇoḥ sadbhūtamapi jīvati 19
19.
kena ātmācchādanāśaktena aṇunā ācchāditaṃ jagat
jagatlaye na kasya aṇoḥ sadbhūtam api jīvati
jagatlaye na kasya aṇoḥ sadbhūtam api jīvati
19.
kena ātmācchādanāśaktena aṇunā jagat ācchāditam?
jagatlaye kasya aṇoḥ sadbhūtam api na jīvati?
jagatlaye kasya aṇoḥ sadbhūtam api na jīvati?
19.
By what subtle entity (aṇu), though incapable of concealing its own self (ātman), is the entire world (jagat) enveloped? And at the cosmic dissolution (jagat-laya), of what subtle entity (aṇu) does not even its fundamental being (sadbhūta) cease to exist?
अजातावयवः कोऽणुः सहस्रकरलोचनः ।
को निमेषो महाकल्पः कल्पकोटिशतानि च ॥ २० ॥
को निमेषो महाकल्पः कल्पकोटिशतानि च ॥ २० ॥
ajātāvayavaḥ ko'ṇuḥ sahasrakaralocanaḥ ,
ko nimeṣo mahākalpaḥ kalpakoṭiśatāni ca 20
ko nimeṣo mahākalpaḥ kalpakoṭiśatāni ca 20
20.
ajātāvayavaḥ kaḥ aṇuḥ sahasrakaralocanaḥ
kaḥ nimeṣaḥ mahākalpaḥ kalpakoṭiśatāni ca
kaḥ nimeṣaḥ mahākalpaḥ kalpakoṭiśatāni ca
20.
kaḥ aṇuḥ ajātāvayavaḥ sahasrakaralocanaḥ
kaḥ nimeṣaḥ mahākalpaḥ ca kalpakoṭiśatāni
kaḥ nimeṣaḥ mahākalpaḥ ca kalpakoṭiśatāni
20.
What is that subtle (aṇu) entity whose parts are unmanifest, yet is thousand-handed and thousand-eyed? What is a mere moment (nimeṣa) that is a great cosmic cycle (mahākalpa), and what are hundreds of millions of such cosmic cycles (kalpa)?
अणौ जगन्ति तिष्ठन्ति कस्मिन्बीज इव द्रुमः ।
बीजानि निष्कलान्तानि स्फुटान्यनुदितान्यपि ॥ २१ ॥
बीजानि निष्कलान्तानि स्फुटान्यनुदितान्यपि ॥ २१ ॥
aṇau jaganti tiṣṭhanti kasminbīja iva drumaḥ ,
bījāni niṣkalāntāni sphuṭānyanuditānyapi 21
bījāni niṣkalāntāni sphuṭānyanuditānyapi 21
21.
aṇau jaganti tiṣṭhanti kasmin bīje iva drumaḥ
bījāni niṣkalāntāni sphuṭāni anuditāni api
bījāni niṣkalāntāni sphuṭāni anuditāni api
21.
jaganti aṇau tiṣṭhanti.
drumaḥ kasmin bīje iva (tiṣṭhati)? bījāni niṣkalāntāni sphuṭāni anuditāni api (kasmin tiṣṭhanti)?
drumaḥ kasmin bīje iva (tiṣṭhati)? bījāni niṣkalāntāni sphuṭāni anuditāni api (kasmin tiṣṭhanti)?
21.
In what subtle (aṇu) entity do the worlds (jagat) reside, just as a tree (druma) exists within its seed? What are these seeds (bīja) that are entirely partless (niṣkala), yet are both manifest and unmanifest?
कल्पः कस्य निमेषस्य बीजस्येवान्तरस्थितः ।
कः प्रयोजनकर्तृत्वमप्यनाश्रित्य कारकः ॥ २२ ॥
कः प्रयोजनकर्तृत्वमप्यनाश्रित्य कारकः ॥ २२ ॥
kalpaḥ kasya nimeṣasya bījasyevāntarasthitaḥ ,
kaḥ prayojanakartṛtvamapyanāśritya kārakaḥ 22
kaḥ prayojanakartṛtvamapyanāśritya kārakaḥ 22
22.
kalpaḥ kasya nimeṣasya bījasya iva antarsthitaḥ
kaḥ prayojanaskartṛtvam api anāśritya kārakaḥ
kaḥ prayojanaskartṛtvam api anāśritya kārakaḥ
22.
kalpaḥ kasya nimeṣasya bījasya iva antarsthitaḥ?
kaḥ kārakaḥ prayojanaskartṛtvam api anāśritya?
kaḥ kārakaḥ prayojanaskartṛtvam api anāśritya?
22.
Of whose moment (nimeṣa) is a cosmic cycle (kalpa) contained within, just as a tree is within its seed (bīja)? Who is the agent (kāraka) that acts even without resorting to purposive agency?
दृश्यसंपत्तये द्रष्टा स्वात्मानं दृश्यतां नयन् ।
दृश्यं पश्यन्स्वमात्मानं को हि पश्यत्यनेत्रवान् ॥ २३ ॥
दृश्यं पश्यन्स्वमात्मानं को हि पश्यत्यनेत्रवान् ॥ २३ ॥
dṛśyasaṃpattaye draṣṭā svātmānaṃ dṛśyatāṃ nayan ,
dṛśyaṃ paśyansvamātmānaṃ ko hi paśyatyanetravān 23
dṛśyaṃ paśyansvamātmānaṃ ko hi paśyatyanetravān 23
23.
dṛśyasaṃpattaye draṣṭā svātmānam dṛśyatām nayan
dṛśyam paśyan svam ātmānam kaḥ hi paśyati anetravān
dṛśyam paśyan svam ātmānam kaḥ hi paśyati anetravān
23.
draṣṭā dṛśyasaṃpattaye svātmānam dṛśyatām nayan.
kaḥ hi anetravān svam ātmānam dṛśyam paśyan paśyati?
kaḥ hi anetravān svam ātmānam dṛśyam paśyan paśyati?
23.
For the manifestation of the seen (dṛśya), the seer (draṣṭā) brings his own self (ātman) into visibility. Who indeed, being eyeless, sees both his own self (ātman) and the seen (dṛśya)?
अन्तर्गलितदृश्यं च क आत्मानमखण्डितम् ।
दृश्यासंपत्तये पश्यन्पुरो दृश्यं न पश्यति ॥ २४ ॥
दृश्यासंपत्तये पश्यन्पुरो दृश्यं न पश्यति ॥ २४ ॥
antargalitadṛśyaṃ ca ka ātmānamakhaṇḍitam ,
dṛśyāsaṃpattaye paśyanpuro dṛśyaṃ na paśyati 24
dṛśyāsaṃpattaye paśyanpuro dṛśyaṃ na paśyati 24
24.
antargalita-dṛśyam ca kaḥ ātmānam akhaṇḍitam
dṛśyā-asaṃpattaye paśyan puraḥ dṛśyam na paśyati
dṛśyā-asaṃpattaye paśyan puraḥ dṛśyam na paśyati
24.
kaḥ akhaṇḍitam antargalita-dṛśyam ātmānam paśyan,
dṛśyāsaṃpattaye puraḥ dṛśyam ca na paśyati?
dṛśyāsaṃpattaye puraḥ dṛśyam ca na paśyati?
24.
Who, perceiving the indivisible Self (ātman) in which the entire objective world (dṛśyam) has dissolved, and thereby seeking the cessation of all objective perception (dṛśyāsaṃpatti), still perceives an external object (dṛśyam) as separate?
आत्मानं दर्शनं दृश्यं को भासयति दृश्यवत् ।
कटकादीनि हेम्नेव विकीर्णं केन च त्रयम् ॥ २५ ॥
कटकादीनि हेम्नेव विकीर्णं केन च त्रयम् ॥ २५ ॥
ātmānaṃ darśanaṃ dṛśyaṃ ko bhāsayati dṛśyavat ,
kaṭakādīni hemneva vikīrṇaṃ kena ca trayam 25
kaṭakādīni hemneva vikīrṇaṃ kena ca trayam 25
25.
ātmānam darśanam dṛśyam kaḥ bhāsayati dṛśyavat
kaṭaka-ādīni hemna iva vīkīrṇam kena ca trayam
kaṭaka-ādīni hemna iva vīkīrṇam kena ca trayam
25.
kaḥ ātmānam darśanam dṛśyam dṛśyavat bhāsayati?
ca kena trayam hemna iva kaṭakādīni vīkīrṇam?
ca kena trayam hemna iva kaṭakādīni vīkīrṇam?
25.
Who causes the Self (ātman), the act of perception, and the perceived object to shine forth as distinct entities? And by whom is this triad (of Self, perception, and object) differentiated, just as bangles and other ornaments are made manifest by gold?
कस्मान्न किंचिच्च पृथगूर्म्यादीव महाम्भसः ।
कस्येच्छया पृथक्चास्ति वीचितेव महाम्भसः ॥ २६ ॥
कस्येच्छया पृथक्चास्ति वीचितेव महाम्भसः ॥ २६ ॥
kasmānna kiṃcicca pṛthagūrmyādīva mahāmbhasaḥ ,
kasyecchayā pṛthakcāsti vīciteva mahāmbhasaḥ 26
kasyecchayā pṛthakcāsti vīciteva mahāmbhasaḥ 26
26.
kasmāt na kiṃcit ca pṛthak ūrmyā-ādi iva mahā-ambhsaḥ
kasya icchayā pṛthak ca asti vīcitā iva mahā-ambhsaḥ
kasya icchayā pṛthak ca asti vīcitā iva mahā-ambhsaḥ
26.
kasmāt kiṃcit ca pṛthak na (asti)? ūrmyādi iva mahāmbhasaḥ.
kasya icchayā ca mahāmbhasaḥ vīcitā iva pṛthak asti?
kasya icchayā ca mahāmbhasaḥ vīcitā iva pṛthak asti?
26.
Why is it that nothing at all is separate (from the Ultimate Reality), just as waves and other forms are not separate from the great ocean? And by whose will does anything appear distinct, just as a ripple (appears distinct) from the great ocean?
दिक्कालाद्यनवच्छिन्नादेकस्मादसतः सतः ।
द्वैतमप्यपृथक्कस्माद्द्रवतेव महाम्भसः ॥ २७ ॥
द्वैतमप्यपृथक्कस्माद्द्रवतेव महाम्भसः ॥ २७ ॥
dikkālādyanavacchinnādekasmādasataḥ sataḥ ,
dvaitamapyapṛthakkasmāddravateva mahāmbhasaḥ 27
dvaitamapyapṛthakkasmāddravateva mahāmbhasaḥ 27
27.
dik-kāla-ādi-anavacchinnāt ekasmāt asataḥ sataḥ
dvaitam api apṛthak kasmāt dravate iva mahā-ambhsaḥ
dvaitam api apṛthak kasmāt dravate iva mahā-ambhsaḥ
27.
dik-kāla-ādi-anavacchinnāt ekasmāt asataḥ sataḥ
mahā-ambhsaḥ iva dvaitam api apṛthak kasmāt dravate?
mahā-ambhsaḥ iva dvaitam api apṛthak kasmāt dravate?
27.
Why is it that duality itself, although non-separate, still appears to emanate from that One (Brahman) which is undivided by space, time, and so forth, and which transcends both empirical existence and non-existence, just as (waves arise) from the great ocean?
आत्मानं दर्शनं दृश्यं सदसच्च जगत्त्रयम् ।
कोऽन्तर्बीजमिवान्तस्थं स्थितः कृत्वा त्रिकालगः ॥ २८ ॥
कोऽन्तर्बीजमिवान्तस्थं स्थितः कृत्वा त्रिकालगः ॥ २८ ॥
ātmānaṃ darśanaṃ dṛśyaṃ sadasacca jagattrayam ,
ko'ntarbījamivāntasthaṃ sthitaḥ kṛtvā trikālagaḥ 28
ko'ntarbījamivāntasthaṃ sthitaḥ kṛtvā trikālagaḥ 28
28.
ātmanām darśanam dṛśyam sat asat ca jagat-trayam kaḥ
antar-bījam iva antaḥ-stham sthitaḥ kṛtvā tri-kāla-gaḥ
antar-bījam iva antaḥ-stham sthitaḥ kṛtvā tri-kāla-gaḥ
28.
kaḥ tri-kāla-gaḥ ātmanām darśanam dṛśyam sat ca asat ca
jagat-trayam antar-bījam iva antaḥ-stham kṛtvā sthitaḥ
jagat-trayam antar-bījam iva antaḥ-stham kṛtvā sthitaḥ
28.
Who is it that, like an inner seed (antar-bīja), resides within, having created the self (ātman), the act of perception, the perceivable world, and the three worlds – both existent and non-existent – and moves through all three periods of time?
भूतं भवद्भविष्यच्च जगद्वृन्दं बृहद्भ्रमम् ।
नित्यं समस्य कस्यान्तर्बीजस्यान्तरिव द्रुमः ॥ २९ ॥
नित्यं समस्य कस्यान्तर्बीजस्यान्तरिव द्रुमः ॥ २९ ॥
bhūtaṃ bhavadbhaviṣyacca jagadvṛndaṃ bṛhadbhramam ,
nityaṃ samasya kasyāntarbījasyāntariva drumaḥ 29
nityaṃ samasya kasyāntarbījasyāntariva drumaḥ 29
29.
bhūtam bhavat bhaviṣyat ca jagat-vṛndam bṛhat-bhramam
nityam samasya kasya antar-bījasya antaḥ iva drumaḥ
nityam samasya kasya antar-bījasya antaḥ iva drumaḥ
29.
kasya antar-bījasya antaḥ iva drumaḥ bhūtam bhavat
bhaviṣyat ca bṛhat-bhramam jagat-vṛndam nityam samasya
bhaviṣyat ca bṛhat-bhramam jagat-vṛndam nityam samasya
29.
Within whom is the entire cosmos – that which was, is, and will be – a great illusion, always contained, just as a huge tree is contained within a tiny inner seed (antar-bīja)?
बीजं द्रुमतयेवाशु द्रुमो बीजतयेव च ।
स्वमेकमजहदूपमुदेत्यनुदितोऽपि कः ॥ ३० ॥
स्वमेकमजहदूपमुदेत्यनुदितोऽपि कः ॥ ३० ॥
bījaṃ drumatayevāśu drumo bījatayeva ca ,
svamekamajahadūpamudetyanudito'pi kaḥ 30
svamekamajahadūpamudetyanudito'pi kaḥ 30
30.
bījam druma-tayā iva āśu drumaḥ bīja-tayā iva ca
svam ekam ajahat-rūpam udeti anuditaḥ api kaḥ
svam ekam ajahat-rūpam udeti anuditaḥ api kaḥ
30.
kaḥ anuditaḥ api svam ekam ajahat-rūpam bījam
druma-tayā iva āśu udeti ca drumaḥ bīja-tayā iva
druma-tayā iva āśu udeti ca drumaḥ bīja-tayā iva
30.
Who is it that, though unmanifested, quickly manifests its single, unchanging nature – sometimes as a seed becoming a tree, and sometimes as a tree becoming a seed – without ever abandoning its essential form?
बिसतन्तुर्महामेरुर्भो राजन्यदपेक्षया ।
तस्य कस्योदरे सन्ति मेरुमन्दरकोटयः ॥ ३१ ॥
तस्य कस्योदरे सन्ति मेरुमन्दरकोटयः ॥ ३१ ॥
bisatanturmahāmerurbho rājanyadapekṣayā ,
tasya kasyodare santi merumandarakoṭayaḥ 31
tasya kasyodare santi merumandarakoṭayaḥ 31
31.
bisa-tantuḥ mahā-meruḥ bho rājan yat-apekṣayā
tasya kasya udare santi meru-mandara-koṭayaḥ
tasya kasya udare santi meru-mandara-koṭayaḥ
31.
bho rājan yat-apekṣayā bisa-tantuḥ mahā-meruḥ (bhavati)?
tasya kasya udare meru-mandara-koṭayaḥ santi?
tasya kasya udare meru-mandara-koṭayaḥ santi?
31.
O King, in comparison to what is a lotus fiber like Mount Meru? In the belly of that (entity), whose belly, are countless crores of Mount Meru and Mount Mandara?
केनेदमाततमनेकचिदेव विश्वं किंसार एवमतिवल्गसि हंसि पासि ।
किंदर्शनेन न भवस्यथवा सदैव नूनं भवस्यमलदृग्वदनः स्वशान्त्यै ॥ ३२ ॥
किंदर्शनेन न भवस्यथवा सदैव नूनं भवस्यमलदृग्वदनः स्वशान्त्यै ॥ ३२ ॥
kenedamātatamanekacideva viśvaṃ kiṃsāra evamativalgasi haṃsi pāsi ,
kiṃdarśanena na bhavasyathavā sadaiva nūnaṃ bhavasyamaladṛgvadanaḥ svaśāntyai 32
kiṃdarśanena na bhavasyathavā sadaiva nūnaṃ bhavasyamaladṛgvadanaḥ svaśāntyai 32
32.
kena idam ātatam aneka-cit eva viśvam
kiṃ-sāraḥ evam ati-valgasi haṃsi pāsi kim
darśanena na bhavasi athavā sadaiva
nūnam bhavasi amala-dṛg-vadanaḥ sva-śāntyai
kiṃ-sāraḥ evam ati-valgasi haṃsi pāsi kim
darśanena na bhavasi athavā sadaiva
nūnam bhavasi amala-dṛg-vadanaḥ sva-śāntyai
32.
kena idam aneka-cit eva viśvam ātatam?
kiṃ-sāraḥ (tvam) evam ati-valgasi haṃsi pāsi
(ca)? kim darśanena na bhavasi? athavā nūnam
sadaiva sva-śāntyai amala-dṛg-vadanaḥ bhavasi?
kiṃ-sāraḥ (tvam) evam ati-valgasi haṃsi pāsi
(ca)? kim darśanena na bhavasi? athavā nūnam
sadaiva sva-śāntyai amala-dṛg-vadanaḥ bhavasi?
32.
By whom is this entire universe pervaded, which is verily composed of manifold consciousness? What is your true essence, that you thus vigorously manifest, destroy, and protect? Why are you not perceptible to vision, or rather, are you always, indeed, of pure vision and serene countenance for your own inner peace?
एषोऽसौ प्रगलतु संशयो ममोच्चैश्चित्तश्रीमुखमिहिकामलानुलेपः ।
यस्याग्रे न गलति संशयः समूलो नैवासौ क्वचिदपि पण्डितोक्तिमेति ॥ ३३ ॥
यस्याग्रे न गलति संशयः समूलो नैवासौ क्वचिदपि पण्डितोक्तिमेति ॥ ३३ ॥
eṣo'sau pragalatu saṃśayo mamoccaiścittaśrīmukhamihikāmalānulepaḥ ,
yasyāgre na galati saṃśayaḥ samūlo naivāsau kvacidapi paṇḍitoktimeti 33
yasyāgre na galati saṃśayaḥ samūlo naivāsau kvacidapi paṇḍitoktimeti 33
33.
eṣaḥ asau pragalatu saṃśayaḥ mama uccaiḥ
citta-śrī-mukha-mihikā-mala-anulepaḥ
yasya agre na galati saṃśayaḥ sa-mūlaḥ
na eva asau kvacit api paṇḍita-uktim eti
citta-śrī-mukha-mihikā-mala-anulepaḥ
yasya agre na galati saṃśayaḥ sa-mūlaḥ
na eva asau kvacit api paṇḍita-uktim eti
33.
eṣaḥ asau uccaiḥ citta-śrī-mukha-mihikā-mala-anulepaḥ mama saṃśayaḥ pragalatu.
yasya agre sa-mūlaḥ saṃśayaḥ na galati,
asau kvacit api paṇḍita-uktim na eva eti.
yasya agre sa-mūlaḥ saṃśayaḥ na galati,
asau kvacit api paṇḍita-uktim na eva eti.
33.
May this doubt of mine, which is like a profound coating of frost-like impurity on the glorious face of the mind, completely melt away. He before whom a fundamental doubt does not vanish is certainly never considered a scholar anywhere.
एवं मे यदि न विनेष्यथः क्रमोक्तं संशान्तं लघुतरसंशयं सुबुद्धी ।
तद्रक्षोजरठहुताशनेन्धनत्वं निर्विघ्नं झटिति गमिष्यथः क्षणेन ॥ ३४ ॥
तद्रक्षोजरठहुताशनेन्धनत्वं निर्विघ्नं झटिति गमिष्यथः क्षणेन ॥ ३४ ॥
evaṃ me yadi na vineṣyathaḥ kramoktaṃ saṃśāntaṃ laghutarasaṃśayaṃ subuddhī ,
tadrakṣojaraṭhahutāśanendhanatvaṃ nirvighnaṃ jhaṭiti gamiṣyathaḥ kṣaṇena 34
tadrakṣojaraṭhahutāśanendhanatvaṃ nirvighnaṃ jhaṭiti gamiṣyathaḥ kṣaṇena 34
34.
evam me yadi na vineṣyathaḥ krama-uktam
saṃśāntam laghutara-saṃśayam subuddhī
tat rakṣoja-raṭha-hutāśana-indhanatvam
nirvidhnam jhaṭiti gamiṣyathaḥ kṣaṇena
saṃśāntam laghutara-saṃśayam subuddhī
tat rakṣoja-raṭha-hutāśana-indhanatvam
nirvidhnam jhaṭiti gamiṣyathaḥ kṣaṇena
34.
subuddhī! yadi evam me krama-uktam saṃśāntam laghutara-saṃśayam na vineṣyathaḥ,
tat (tataḥ) kṣaṇena nirvidhnam jhaṭiti rakṣoja-raṭha-hutāśana-indhanatvam gamiṣyathaḥ.
tat (tataḥ) kṣaṇena nirvidhnam jhaṭiti rakṣoja-raṭha-hutāśana-indhanatvam gamiṣyathaḥ.
34.
Oh wise ones, if you two do not thus resolve my doubt, which has been stated in due order, is easily settled, and is very slight, then, in an instant, you two will swiftly and unimpededly become fuel for the raging fire of the demons (rakṣoja).
पश्चात्तां जनपदमण्डलीं समन्ताद्भावत्कीमुरुजठरा क्षणाद्ग्रसेऽहम् ।
एवं ते भवतु सुराजतेति मन्ये मूर्खाणामतिरस एव संक्षयाय ॥ ३५ ॥
एवं ते भवतु सुराजतेति मन्ये मूर्खाणामतिरस एव संक्षयाय ॥ ३५ ॥
paścāttāṃ janapadamaṇḍalīṃ samantādbhāvatkīmurujaṭharā kṣaṇādgrase'ham ,
evaṃ te bhavatu surājateti manye mūrkhāṇāmatirasa eva saṃkṣayāya 35
evaṃ te bhavatu surājateti manye mūrkhāṇāmatirasa eva saṃkṣayāya 35
35.
paścāt tām janapada-maṇḍalīm samantāt
bhavatkīm uru-jaṭharā kṣaṇāt grase
aham evam te bhavatu su-rājate iti
manye mūrkāṇām ati-rasaḥ eva saṃkṣayāya
bhavatkīm uru-jaṭharā kṣaṇāt grase
aham evam te bhavatu su-rājate iti
manye mūrkāṇām ati-rasaḥ eva saṃkṣayāya
35.
paścāt aham uru-jaṭharā (satī) kṣaṇāt samantāt tām bhavatkīm janapada-maṇḍalīm grase.
evam te bhavatu iti (aham) manye.
(hi) mūrkāṇām ati-rasaḥ eva saṃkṣayāya (bhavati).
evam te bhavatu iti (aham) manye.
(hi) mūrkāṇām ati-rasaḥ eva saṃkṣayāya (bhavati).
35.
Afterwards, I, with a vast appetite, will instantly swallow that entire assembly of your people from all directions. 'May this be good for you!' - I think (sarcastically). Indeed, the excessive indulgence of fools invariably leads to their destruction.
इत्युक्त्वा विपुलगभीरमेघनादप्रोल्लासप्रकटगिरा निशाचरी सा ।
तूष्णीमप्यतिविकटाकृतिस्तदासीच्छुद्धान्तः शरदमलाभ्रमण्डलीव ॥ ३६ ॥
तूष्णीमप्यतिविकटाकृतिस्तदासीच्छुद्धान्तः शरदमलाभ्रमण्डलीव ॥ ३६ ॥
ityuktvā vipulagabhīrameghanādaprollāsaprakaṭagirā niśācarī sā ,
tūṣṇīmapyativikaṭākṛtistadāsīcchuddhāntaḥ śaradamalābhramaṇḍalīva 36
tūṣṇīmapyativikaṭākṛtistadāsīcchuddhāntaḥ śaradamalābhramaṇḍalīva 36
36.
iti uktvā vipulagabhīrameghanādaprollāsaprakaṭagirā
niśācarī sā tūṣṇīm
api ativikaṭākṛtiḥ tadā āsīt
śuddhāntaḥ śaradamalābhramaṇḍalī iva
niśācarī sā tūṣṇīm
api ativikaṭākṛtiḥ tadā āsīt
śuddhāntaḥ śaradamalābhramaṇḍalī iva
36.
sā niśācarī iti uktvā
vipulagabhīrameghanādaprollāsaprakaṭagirā
ativikaṭākṛtiḥ api tadā tūṣṇīm āsīt
śuddhāntaḥ śaradamalābhramaṇḍalī iva
vipulagabhīrameghanādaprollāsaprakaṭagirā
ativikaṭākṛtiḥ api tadā tūṣṇīm āsīt
śuddhāntaḥ śaradamalābhramaṇḍalī iva
36.
Having spoken thus, with a clear voice resounding like vast, deep thunder, that female demon (niśācarī), though her form was exceedingly dreadful, then became silent, serene within, like a spotless mass of autumn clouds.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79 (current chapter)
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216