योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-4, chapter-49
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अथ काननमध्यस्थं चुम्बिताम्बुदमण्डलम् ।
मध्याह्नखिन्नसूर्याश्वसेवितस्कन्धमण्डलम् ॥ १ ॥
अथ काननमध्यस्थं चुम्बिताम्बुदमण्डलम् ।
मध्याह्नखिन्नसूर्याश्वसेवितस्कन्धमण्डलम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
atha kānanamadhyasthaṃ cumbitāmbudamaṇḍalam ,
madhyāhnakhinnasūryāśvasevitaskandhamaṇḍalam 1
atha kānanamadhyasthaṃ cumbitāmbudamaṇḍalam ,
madhyāhnakhinnasūryāśvasevitaskandhamaṇḍalam 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atha kānanmadhyastham cumbitaambudamaṇḍalam
madhyāhnakhinnasūryāśvasevitaskandhamaṇḍalam
madhyāhnakhinnasūryāśvasevitaskandhamaṇḍalam
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atha kānanmadhyastham cumbitaambudamaṇḍalam
madhyāhnakhinnasūryāśvasevitaskandhamaṇḍalam
madhyāhnakhinnasūryāśvasevitaskandhamaṇḍalam
1.
Śrī Vasiṣṭha said: "Then, (he described) a forest situated in its midst, whose high peaks seemed to kiss the masses of clouds, and whose extensive trunk area provided a resting place for the weary horses of the midday sun."
वितानमिव दिक्कुक्षिदीर्घं विटपबाहुभिः ।
आलोकयन्तं ककुभो विकासिकुसुमेक्षणैः ॥ २ ॥
आलोकयन्तं ककुभो विकासिकुसुमेक्षणैः ॥ २ ॥
vitānamiva dikkukṣidīrghaṃ viṭapabāhubhiḥ ,
ālokayantaṃ kakubho vikāsikusumekṣaṇaiḥ 2
ālokayantaṃ kakubho vikāsikusumekṣaṇaiḥ 2
2.
vitānam iva dikkukṣidīrgham viṭapabāhubhiḥ
ālokayantam kakubhaḥ vikāsikusumekṣaṇaiḥ
ālokayantam kakubhaḥ vikāsikusumekṣaṇaiḥ
2.
vitānam iva viṭapabāhubhiḥ dikkukṣidīrgham
vikāsikusumekṣaṇaiḥ kakubhaḥ ālokayantam
vikāsikusumekṣaṇaiḥ kakubhaḥ ālokayantam
2.
(It was) like an awning, stretching long towards the horizons' sides with its arms of branches, observing the quarters (directions) with its eyes of blossoming flowers.
वातावधूलितानल्पभ्रमद्भ्रमरकुन्तलम् ।
प्रमार्जयन्तमाशानां मुखं पल्लवपाणिभिः ॥ ३ ॥
प्रमार्जयन्तमाशानां मुखं पल्लवपाणिभिः ॥ ३ ॥
vātāvadhūlitānalpabhramadbhramarakuntalam ,
pramārjayantamāśānāṃ mukhaṃ pallavapāṇibhiḥ 3
pramārjayantamāśānāṃ mukhaṃ pallavapāṇibhiḥ 3
3.
vātaavadhūlitānalpabhramadbhramarakuntalam
pramārjayantam āśānām mukham pallavapāṇibhiḥ
pramārjayantam āśānām mukham pallavapāṇibhiḥ
3.
vātaavadhūlitānalpabhramadbhramarakuntalam
pramārjayantam pallavapāṇibhiḥ āśānām mukham
pramārjayantam pallavapāṇibhiḥ āśānām mukham
3.
(It was) having abundant, wandering bees like hair-curls, which were shaken by the wind, and wiping the faces of the directions with its hands of sprouts (new leaves).
कच्छैरुरुगुड्डच्छाच्छमञ्जरीपुञ्जकञ्जरैः ।
आस्यैरिव सताम्बूलैर्हसन्तं वनमालिकाः ॥ ४ ॥
आस्यैरिव सताम्बूलैर्हसन्तं वनमालिकाः ॥ ४ ॥
kacchairuruguḍḍacchācchamañjarīpuñjakañjaraiḥ ,
āsyairiva satāmbūlairhasantaṃ vanamālikāḥ 4
āsyairiva satāmbūlairhasantaṃ vanamālikāḥ 4
4.
kacchaiḥ uruguḍḍacchācchamañjarīpuñjakañjaraiḥ
āsyaiḥ iva satāmbūlaiḥ hasantam vanamālikāḥ
āsyaiḥ iva satāmbūlaiḥ hasantam vanamālikāḥ
4.
uruguḍḍacchācchamañjarīpuñjakañjaraiḥ satāmbūlaiḥ
āsyaiḥ iva kacchaiḥ vanamālikāḥ hasantam
āsyaiḥ iva kacchaiḥ vanamālikāḥ hasantam
4.
(It was) laughing at the forest garlands with its expansive, dense, and exceptionally clear thickets of flowering bunches, as if with mouths reddened by betel.
लताविलसितोल्लासैः पुष्पकेसरधूलिभिः ।
आबद्धमण्डलाभोगं पूर्णेन्दुमिव दीप्तिभिः ॥ ५ ॥
आबद्धमण्डलाभोगं पूर्णेन्दुमिव दीप्तिभिः ॥ ५ ॥
latāvilasitollāsaiḥ puṣpakesaradhūlibhiḥ ,
ābaddhamaṇḍalābhogaṃ pūrṇendumiva dīptibhiḥ 5
ābaddhamaṇḍalābhogaṃ pūrṇendumiva dīptibhiḥ 5
5.
latāvilasitollāsaiḥ puṣpakesaradhūlibhiḥ
ābaddhamaṇḍalābhogaṃ pūrṇendum iva dīptibhiḥ
ābaddhamaṇḍalābhogaṃ pūrṇendum iva dīptibhiḥ
5.
(implied subject) latāvilasitollāsaiḥ puṣpakesaradhūlibhiḥ
ābaddhamaṇḍalābhogaṃ dīptibhiḥ pūrṇendum iva
ābaddhamaṇḍalābhogaṃ dīptibhiḥ pūrṇendum iva
5.
Adorned with the joyful splendor of blossoming vines and the dust of flower pollen, it formed a vast circular expanse, resembling a full moon with its brilliant radiance.
संकटं विटपावल्या कुञ्जकूजच्चकोरया ।
छन्नया सिद्धवीथ्येव जगदुच्चतया श्रितम् ॥ ६ ॥
छन्नया सिद्धवीथ्येव जगदुच्चतया श्रितम् ॥ ६ ॥
saṃkaṭaṃ viṭapāvalyā kuñjakūjaccakorayā ,
channayā siddhavīthyeva jagaduccatayā śritam 6
channayā siddhavīthyeva jagaduccatayā śritam 6
6.
saṃkaṭam viṭapāvalyā kuñjakūjaccakorayā
channayā siddhavīthyā iva jagaduccatayā śritam
channayā siddhavīthyā iva jagaduccatayā śritam
6.
(implied subject) jagaduccatayā śritam saṃkaṭam
viṭapāvalyā kuñjakūjaccakorayā channayā siddhavīthyā iva
viṭapāvalyā kuñjakūjaccakorayā channayā siddhavīthyā iva
6.
It was dense and impenetrable due to its masses of branches, where chakora birds cooed in the bowers. It was concealed as if it were the path of the Siddhas (accomplished beings), and was frequented due to its towering height in the world.
स्कन्धपीठोपविष्टानां लम्बमानैः कलापिनाम् ।
कलापैः शोभितं व्योम सेन्द्रचापैरिवाम्बुदैः ॥ ७ ॥
कलापैः शोभितं व्योम सेन्द्रचापैरिवाम्बुदैः ॥ ७ ॥
skandhapīṭhopaviṣṭānāṃ lambamānaiḥ kalāpinām ,
kalāpaiḥ śobhitaṃ vyoma sendracāpairivāmbudaiḥ 7
kalāpaiḥ śobhitaṃ vyoma sendracāpairivāmbudaiḥ 7
7.
skandhapīṭhopaviṣṭānām lambamānaiḥ kalāpinām
kalāpaiḥ śobhitam vyoma saindracāpaiḥ iva ambudaiḥ
kalāpaiḥ śobhitam vyoma saindracāpaiḥ iva ambudaiḥ
7.
skandhapīṭhopaviṣṭānām kalāpinām lambamānaiḥ
kalāpaiḥ vyoma śobhitam saindracāpaiḥ ambudaiḥ iva
kalāpaiḥ vyoma śobhitam saindracāpaiḥ ambudaiḥ iva
7.
The sky was adorned by the hanging tail-feathers of peacocks perched upon its elevated ledges, resembling clouds graced with rainbows.
मग्नोन्मग्नैः प्रतिस्कन्धमाश्रितैश्चमरैः सितैः ।
पूर्णं मुहुर्दृष्टनष्टैः संवत्सरमिवेन्दुभिः ॥ ८ ॥
पूर्णं मुहुर्दृष्टनष्टैः संवत्सरमिवेन्दुभिः ॥ ८ ॥
magnonmagnaiḥ pratiskandhamāśritaiścamaraiḥ sitaiḥ ,
pūrṇaṃ muhurdṛṣṭanaṣṭaiḥ saṃvatsaramivendubhiḥ 8
pūrṇaṃ muhurdṛṣṭanaṣṭaiḥ saṃvatsaramivendubhiḥ 8
8.
magnonmagnaiḥ pratiskandham āśritaiḥ camaraiḥ sitaiḥ
pūrṇam muhuḥ dṛṣṭanaṣṭaiḥ saṃvatsaram iva indubhiḥ
pūrṇam muhuḥ dṛṣṭanaṣṭaiḥ saṃvatsaram iva indubhiḥ
8.
(implied subject) pūrṇam
pratiskandham āśritaiḥ sitaiḥ
magnonmagnaiḥ muhuḥ dṛṣṭanaṣṭaiḥ
camaraiḥ saṃvatsaram iva indubhiḥ
pratiskandham āśritaiḥ sitaiḥ
magnonmagnaiḥ muhuḥ dṛṣṭanaṣṭaiḥ
camaraiḥ saṃvatsaram iva indubhiḥ
8.
It was completely filled with white chamara deer, which, having settled on every ledge, were seen alternately sinking and emerging, appearing and disappearing repeatedly, just like a year is filled with moons that are seen and then lost.
कपिञ्जलकुलालापैः कलकोकिलकूजितैः ।
जीवंजीवविरावैश्च प्रगायन्तमिवोच्छ्रितैः ॥ ९ ॥
जीवंजीवविरावैश्च प्रगायन्तमिवोच्छ्रितैः ॥ ९ ॥
kapiñjalakulālāpaiḥ kalakokilakūjitaiḥ ,
jīvaṃjīvavirāvaiśca pragāyantamivocchritaiḥ 9
jīvaṃjīvavirāvaiśca pragāyantamivocchritaiḥ 9
9.
kapiñjalakulālāpaiḥ kalakokilakūjitaiḥ
jīvaṃjīvavirāvaiḥ ca pragāyantam iva ucchritaiḥ
jīvaṃjīvavirāvaiḥ ca pragāyantam iva ucchritaiḥ
9.
kapiñjalakulālāpaiḥ kalakokilakūjitaiḥ
jīvaṃjīvavirāvaiḥ ca ucchritaiḥ pragāyantam iva
jīvaṃjīvavirāvaiḥ ca ucchritaiḥ pragāyantam iva
9.
As if singing loudly with the calls of francolin flocks, the melodious cooing of cuckoos, and the cries of jīvaṃjīva birds.
कादम्बककदम्बैश्च कुलायकृतकेलिभिः ।
स्वर्गकोटरविश्रान्तैः सिद्धैर्जगदिवावृतम् ॥ १० ॥
स्वर्गकोटरविश्रान्तैः सिद्धैर्जगदिवावृतम् ॥ १० ॥
kādambakakadambaiśca kulāyakṛtakelibhiḥ ,
svargakoṭaraviśrāntaiḥ siddhairjagadivāvṛtam 10
svargakoṭaraviśrāntaiḥ siddhairjagadivāvṛtam 10
10.
kādambakakadambaiḥ ca kulāyakṛtakelibhiḥ
svargakoṭaraviśrāntaiḥ siddhaiḥ jagat iva āvṛtam
svargakoṭaraviśrāntaiḥ siddhaiḥ jagat iva āvṛtam
10.
kādambakakadambaiḥ kulāyakṛtakelibhiḥ ca
svargakoṭaraviśrāntaiḥ siddhaiḥ jagat iva āvṛtam
svargakoṭaraviśrāntaiḥ siddhaiḥ jagat iva āvṛtam
10.
And as if the world were enveloped by flocks of kādambaka birds engaging in sport within their nests, and by perfected beings (siddhas) resting in celestial hollows.
प्रवालचलहस्ताभिरलिनेत्राभिराश्रितम् ।
अप्सरोभिरिव स्वर्गं मञ्जरीभिरितस्ततः ॥ ११ ॥
अप्सरोभिरिव स्वर्गं मञ्जरीभिरितस्ततः ॥ ११ ॥
pravālacalahastābhiralinetrābhirāśritam ,
apsarobhiriva svargaṃ mañjarībhiritastataḥ 11
apsarobhiriva svargaṃ mañjarībhiritastataḥ 11
11.
pravālacalahastābhiḥ alinētrābhiḥ āśritam
apsarobhiḥ iva svargam mañjarībhiḥ itastataḥ
apsarobhiḥ iva svargam mañjarībhiḥ itastataḥ
11.
itastataḥ pravālacalahastābhiḥ alinētrābhiḥ
mañjarībhiḥ svargam apsarobhiḥ iva āśritam
mañjarībhiḥ svargam apsarobhiḥ iva āśritam
11.
Adorned here and there by flower clusters, whose trembling shoots resemble coral branches and whose eyes are like bees, as if by celestial nymphs (apsarases) in heaven.
सेन्द्रचापविलासेन कुमुदोत्कररेणुना ।
मञ्जरीपिञ्जराश्यामं विद्युत्वन्तमिवाम्बुदम् ॥ १२ ॥
मञ्जरीपिञ्जराश्यामं विद्युत्वन्तमिवाम्बुदम् ॥ १२ ॥
sendracāpavilāsena kumudotkarareṇunā ,
mañjarīpiñjarāśyāmaṃ vidyutvantamivāmbudam 12
mañjarīpiñjarāśyāmaṃ vidyutvantamivāmbudam 12
12.
sa-indracāpa-vilāsena kumuda-utkara-reṇunā
mañjarīpiñjarāśyāmam vidyutvantam iva ambudam
mañjarīpiñjarāśyāmam vidyutvantam iva ambudam
12.
sa-indracāpa-vilāsena kumuda-utkara-reṇunā
mañjarīpiñjarāśyāmam vidyutvantam ambudam iva
mañjarīpiñjarāśyāmam vidyutvantam ambudam iva
12.
With the splendor of a rainbow and the pollen of abundant water lilies, it appeared dark with yellowish flower clusters, resembling a lightning-bearing cloud.
सहस्रभुजशाखाख्यं पूरिताकाशकोटरम् ।
विश्वरूपमिवोन्नृत्तं चन्द्रार्ककृतकुण्डलम् ॥ १३ ॥
विश्वरूपमिवोन्नृत्तं चन्द्रार्ककृतकुण्डलम् ॥ १३ ॥
sahasrabhujaśākhākhyaṃ pūritākāśakoṭaram ,
viśvarūpamivonnṛttaṃ candrārkakṛtakuṇḍalam 13
viśvarūpamivonnṛttaṃ candrārkakṛtakuṇḍalam 13
13.
sahasrabhujaśākhākhyam pūritākāśakoṭaram
viśvarūpam iva unnṛttam candrārkakṛtakuṇḍalam
viśvarūpam iva unnṛttam candrārkakṛtakuṇḍalam
13.
sahasrabhujaśākhākhyam pūritākāśakoṭaram
candrārkakṛtakuṇḍalam unnṛttam viśvarūpam iva
candrārkakṛtakuṇḍalam unnṛttam viśvarūpam iva
13.
Named as having a thousand arm-like branches, filling the hollow of the sky, it was like an exultant universal form (viśvarūpa) with the moon and sun serving as its earrings.
तले निषण्णनागेन्द्रं व्योम्नि तारागणाकुलम् ।
लतापुष्पमयं मध्ये खमण्डलमिवापरम् ॥ १४ ॥
लतापुष्पमयं मध्ये खमण्डलमिवापरम् ॥ १४ ॥
tale niṣaṇṇanāgendraṃ vyomni tārāgaṇākulam ,
latāpuṣpamayaṃ madhye khamaṇḍalamivāparam 14
latāpuṣpamayaṃ madhye khamaṇḍalamivāparam 14
14.
tale niṣaṇṇanāgendram vyomni tārāgaṇākulam
latāpuṣpamayam madhye khamaṇḍalam iva aparam
latāpuṣpamayam madhye khamaṇḍalam iva aparam
14.
tale niṣaṇṇanāgendram vyomni tārāgaṇākulam
latāpuṣpamayam madhye aparam khamaṇḍalam iva
latāpuṣpamayam madhye aparam khamaṇḍalam iva
14.
With the king of serpents seated at its base, crowded with hosts of stars in the sky, consisting of vines and flowers, it was like another celestial sphere (khamandala) in its middle.
पितामहमिवाशेषशैलकाननशालिनम् ।
फलपल्लवपुष्पाणां कोशमेकमिवावनौ ॥ १५ ॥
फलपल्लवपुष्पाणां कोशमेकमिवावनौ ॥ १५ ॥
pitāmahamivāśeṣaśailakānanaśālinam ,
phalapallavapuṣpāṇāṃ kośamekamivāvanau 15
phalapallavapuṣpāṇāṃ kośamekamivāvanau 15
15.
pitāmaham iva aśeṣaśailakānanaśālinam
phalapallavapuṣpāṇām kośam ekam iva avanau
phalapallavapuṣpāṇām kośam ekam iva avanau
15.
avanau phalapallavapuṣpāṇām ekam kośam
iva aśeṣaśailakānanaśālinam pitāmaham iva
iva aśeṣaśailakānanaśālinam pitāmaham iva
15.
Like the Grandsire (Pitāmaha) (Brahmā) himself, adorned with all mountains and forests; like a single treasure-house of fruits, sprouts, and flowers upon the earth.
दधानं कलिकाजालं स्थगितं पुष्पधूलिभिः ।
कच्छेष्वर्ककरच्छन्नताराजालमिवाम्बरम् ॥ १६ ॥
कच्छेष्वर्ककरच्छन्नताराजालमिवाम्बरम् ॥ १६ ॥
dadhānaṃ kalikājālaṃ sthagitaṃ puṣpadhūlibhiḥ ,
kaccheṣvarkakaracchannatārājālamivāmbaram 16
kaccheṣvarkakaracchannatārājālamivāmbaram 16
16.
dadhānam kalikājālam sthagitam puṣpadhūlibhiḥ
kaccheṣu arkakaracchannatārājālam iva ambaram
kaccheṣu arkakaracchannatārājālam iva ambaram
16.
puṣpadhūlibhiḥ sthagitam kalikājālam dadhānam
kaccheṣu arkakaracchannatārājālam ambaram iva
kaccheṣu arkakaracchannatārājālam ambaram iva
16.
Bearing a network of buds, concealed by flower pollen; like the sky (ambaram) where a network of stars is hidden by sunbeams in its regions.
विलोलविहगैः स्कन्धैः कुलायकुलसंकुलैः ।
वलितं भूतलं लोके पूर्णैर्जनपदैरिव ॥ १७ ॥
वलितं भूतलं लोके पूर्णैर्जनपदैरिव ॥ १७ ॥
vilolavihagaiḥ skandhaiḥ kulāyakulasaṃkulaiḥ ,
valitaṃ bhūtalaṃ loke pūrṇairjanapadairiva 17
valitaṃ bhūtalaṃ loke pūrṇairjanapadairiva 17
17.
vilolavihagaiḥ skandhaiḥ kulāyakulasaṃkulaiḥ
valitam bhūtalam loke pūrṇaiḥ janapadaiḥ iva
valitam bhūtalam loke pūrṇaiḥ janapadaiḥ iva
17.
loke bhūtalam vilolavihagaiḥ kulāyakulasaṃkulaiḥ skandhaiḥ valitam,
pūrṇaiḥ janapadaiḥ iva.
pūrṇaiḥ janapadaiḥ iva.
17.
The ground (bhūtala) in the world (loka) was covered with branches bustling with restless birds and swarming with families of nests, appearing as if it were populous districts.
मञ्जरीसुपताकाढ्यं लतामण्डलमण्डितम् ।
पुष्पमङ्कोलधवलं पुष्पप्रकरपूरितम् ॥ १८ ॥
पुष्पमङ्कोलधवलं पुष्पप्रकरपूरितम् ॥ १८ ॥
mañjarīsupatākāḍhyaṃ latāmaṇḍalamaṇḍitam ,
puṣpamaṅkoladhavalaṃ puṣpaprakarapūritam 18
puṣpamaṅkoladhavalaṃ puṣpaprakarapūritam 18
18.
mañjarīsupatākāḍhyam latāmaṇḍalamaṇḍitam
puṣpamaṅkoladhavalam puṣpaprakarapūritam
puṣpamaṅkoladhavalam puṣpaprakarapūritam
18.
mañjarīsupatākāḍhyam latāmaṇḍalamaṇḍitam
puṣpamaṅkoladhavalam puṣpaprakarapūritam
puṣpamaṅkoladhavalam puṣpaprakarapūritam
18.
(It was) rich with banner-like blossoms, adorned with bower-like creeper formations, white with Maṅkola flowers, and filled with masses of flowers.
कूजच्चकोरभ्रमरशुककोकिलसारिकम् ।
घनस्तबकसंछन्नकुहरोग्रगवाक्षकम् ॥ १९ ॥
घनस्तबकसंछन्नकुहरोग्रगवाक्षकम् ॥ १९ ॥
kūjaccakorabhramaraśukakokilasārikam ,
ghanastabakasaṃchannakuharogragavākṣakam 19
ghanastabakasaṃchannakuharogragavākṣakam 19
19.
kūjat cakorabhramaraśukakokilasārikam
ghanastabakasaṃchannakuharogragavākṣakam
ghanastabakasaṃchannakuharogragavākṣakam
19.
kūjat cakorabhramaraśukakokilasārikam
ghanastabakasaṃchannakuharogragavākṣakam
ghanastabakasaṃchannakuharogragavākṣakam
19.
(It was) echoing with chirping cakora birds, bees, parrots, cuckoos, and mynahs; and having formidable window-like openings hidden by dense clusters of flowers.
संचरत्पक्षिबहुलं जनमन्थरकोटरम् ।
सर्वासां वनदेवीनामन्तःपुरमिवोत्तमम् ॥ २० ॥
सर्वासां वनदेवीनामन्तःपुरमिवोत्तमम् ॥ २० ॥
saṃcaratpakṣibahulaṃ janamantharakoṭaram ,
sarvāsāṃ vanadevīnāmantaḥpuramivottamam 20
sarvāsāṃ vanadevīnāmantaḥpuramivottamam 20
20.
saṃcarat pakṣibahulam janamantharakoṭaram
sarvāsām vanadevīnām antaḥpuram iva uttamam
sarvāsām vanadevīnām antaḥpuram iva uttamam
20.
saṃcarat pakṣibahulam janamantharakoṭaram sarvāsām vanadevīnām uttamam antaḥpuram iva.
20.
(It was) abundant with wandering birds, and whose hollows were leisurely occupied by creatures, appearing like an excellent inner chamber (antaḥpura) for all the forest goddesses (vanadevī).
कूजद्भृङ्गतरङ्गौघैः पुष्पकेसरराजिभिः ।
राजमानं पतन्तीभिः सरिद्भिरिव पर्वतम् ॥ २१ ॥
राजमानं पतन्तीभिः सरिद्भिरिव पर्वतम् ॥ २१ ॥
kūjadbhṛṅgataraṅgaughaiḥ puṣpakesararājibhiḥ ,
rājamānaṃ patantībhiḥ saridbhiriva parvatam 21
rājamānaṃ patantībhiḥ saridbhiriva parvatam 21
21.
kūjadbhṛṅgatarangooghaiḥ puṣpakesararājibhiḥ
rājamānaṃ patantībhiḥ saridbhiḥ iva parvatam
rājamānaṃ patantībhiḥ saridbhiḥ iva parvatam
21.
parvatam iva kūjadbhṛṅgatarangooghaiḥ
puṣpakesararājibhiḥ patantībhiḥ saridbhiḥ rājamānam
puṣpakesararājibhiḥ patantībhiḥ saridbhiḥ rājamānam
21.
It (the elephant) shines like a mountain adorned with masses of humming bees that resemble waves, with rows of flower filaments, and with falling rivers.
भ्रमद्भिः पुष्पपत्रौघैर्मन्दवातविलासिभिः ।
वर्धमानैर्वृतस्कन्धं शुभ्राभ्रैरिव भूधरम् ॥ २२ ॥
वर्धमानैर्वृतस्कन्धं शुभ्राभ्रैरिव भूधरम् ॥ २२ ॥
bhramadbhiḥ puṣpapatraughairmandavātavilāsibhiḥ ,
vardhamānairvṛtaskandhaṃ śubhrābhrairiva bhūdharam 22
vardhamānairvṛtaskandhaṃ śubhrābhrairiva bhūdharam 22
22.
bhramadbhiḥ puṣpapatraughaiḥ mandavātavilāsibhiḥ
vardhamānaiḥ vṛtaskandham śubhrābhraiḥ iva bhūdharam
vardhamānaiḥ vṛtaskandham śubhrābhraiḥ iva bhūdharam
22.
bhūdharam iva mandavātavilāsibhiḥ bhramadbhiḥ
puṣpapatraughaiḥ vardhamānaiḥ śubhrābhraiḥ vṛtaskandham
puṣpapatraughaiḥ vardhamānaiḥ śubhrābhraiḥ vṛtaskandham
22.
It (the elephant) has its trunk covered by masses of fluttering flowers and leaves that sway with gentle breezes, just like a mountain whose slopes are covered by rising white clouds.
मातङ्गकटघृष्टेन जानुस्तब्धेन पीठिना ।
आभोगिना बद्धपदं तरुणेव महाचलम् ॥ २३ ॥
आभोगिना बद्धपदं तरुणेव महाचलम् ॥ २३ ॥
mātaṅgakaṭaghṛṣṭena jānustabdhena pīṭhinā ,
ābhoginā baddhapadaṃ taruṇeva mahācalam 23
ābhoginā baddhapadaṃ taruṇeva mahācalam 23
23.
mātaṅgakaṭaghṛṣṭena jānustabdhena pīṭhinā
ābhoginā baddhapadam taruṇā iva mahācalam
ābhoginā baddhapadam taruṇā iva mahācalam
23.
mahācalam iva mātaṅgakaṭaghṛṣṭena jānustabdhena
ābhoginā taruṇā pīṭhinā baddhapadam
ābhoginā taruṇā pīṭhinā baddhapadam
23.
It (the elephant) is like a great mountain, with its base made firm by an expansive young pīṭhin (elephant) whose knees are stiff and whose temples are rubbed by (other) elephants.
विचित्रवर्णपक्षाणां स्कन्धकोटरचारिणाम् ।
वृतं खगानां वृन्देन भूतानामिव शार्ङ्गिणम् ॥ २४ ॥
वृतं खगानां वृन्देन भूतानामिव शार्ङ्गिणम् ॥ २४ ॥
vicitravarṇapakṣāṇāṃ skandhakoṭaracāriṇām ,
vṛtaṃ khagānāṃ vṛndena bhūtānāmiva śārṅgiṇam 24
vṛtaṃ khagānāṃ vṛndena bhūtānāmiva śārṅgiṇam 24
24.
vicitravarṇapakṣāṇām skandhakoṭaracāriṇām
vṛtam khagānām vṛndena bhūtānām iva śārṅgiṇam
vṛtam khagānām vṛndena bhūtānām iva śārṅgiṇam
24.
vṛtam vicitravarṇapakṣāṇām skandhakoṭaracāriṇām
khagānām vṛndena śārṅgiṇam iva bhūtānām iva
khagānām vṛndena śārṅgiṇam iva bhūtānām iva
24.
It (the elephant) is surrounded by flocks of birds with variegated colored wings, which dwell in the hollows of its branches, like Lord Viṣṇu (śārṅgin) surrounded by hosts of beings (bhūtas).
स्तबकाङ्गुलिजालेन लोलेनाभिनयक्रियाम् ।
दिशन्तमिव वल्लीनां प्रवृत्तानां वनानिलैः ॥ २५ ॥
दिशन्तमिव वल्लीनां प्रवृत्तानां वनानिलैः ॥ २५ ॥
stabakāṅgulijālena lolenābhinayakriyām ,
diśantamiva vallīnāṃ pravṛttānāṃ vanānilaiḥ 25
diśantamiva vallīnāṃ pravṛttānāṃ vanānilaiḥ 25
25.
stabakāṅgulijālena lolena abhinayakriyām
diśantam iva vallīnām pravṛttānām vanānilaiḥ
diśantam iva vallīnām pravṛttānām vanānilaiḥ
25.
lolena stabakāṅgulijālena vanānilaiḥ
pravṛttānām vallīnām abhinayakriyām iva diśantam
pravṛttānām vallīnām abhinayakriyām iva diśantam
25.
With its swaying clusters of leaves and flowers resembling fingers, it seemed to direct the gestural performance of the creepers, which were set in motion by the forest breezes.
कश्चिदेव निवासो मे नार्थिनामिति तुष्टितः ।
नृत्यन्तमिव बह्वाढ्यलतावलयवल्गनैः ॥ २६ ॥
नृत्यन्तमिव बह्वाढ्यलतावलयवल्गनैः ॥ २६ ॥
kaścideva nivāso me nārthināmiti tuṣṭitaḥ ,
nṛtyantamiva bahvāḍhyalatāvalayavalganaiḥ 26
nṛtyantamiva bahvāḍhyalatāvalayavalganaiḥ 26
26.
kaścid eva nivāsaḥ me na arthinām iti tuṣṭitaḥ
nṛtyantam iva bahvāḍhyalatāvalayavalganaiḥ
nṛtyantam iva bahvāḍhyalatāvalayavalganaiḥ
26.
bahvāḍhyalatāvalayavalganaiḥ nṛtyantam iva
kaścid eva me nivāsaḥ arthinām na iti tuṣṭitaḥ
kaścid eva me nivāsaḥ arthinām na iti tuṣṭitaḥ
26.
(It was) as if dancing with the swaying of its many abundant creeper-circles, (and expressing) with satisfaction, "This is indeed my dwelling, not for (just any) seekers."
लताकान्तैककान्तत्वाच्छृङ्गाररसनिर्भरम् ।
काकल्येव प्रगायन्तं मत्तालिनिजनिःस्वनैः ॥ २७ ॥
काकल्येव प्रगायन्तं मत्तालिनिजनिःस्वनैः ॥ २७ ॥
latākāntaikakāntatvācchṛṅgārarasanirbharam ,
kākalyeva pragāyantaṃ mattālinijaniḥsvanaiḥ 27
kākalyeva pragāyantaṃ mattālinijaniḥsvanaiḥ 27
27.
latākāntaikakāntatvāt śṛṅgārarasanirbharam
kākalyā iva pragāyantam mattālinīniḥsvanaiḥ
kākalyā iva pragāyantam mattālinīniḥsvanaiḥ
27.
latākāntaikakāntatvāt śṛṅgārarasanirbharam
mattālinīniḥsvanaiḥ kākalyā iva pragāyantam
mattālinīniḥsvanaiḥ kākalyā iva pragāyantam
27.
Being singularly beloved by creepers, (it was) filled with the sentiment of love, as if singing with a soft, sweet note, accompanied by the humming sounds of intoxicated female bees.
आदरोन्मुक्तकुसुमं सिद्धानां व्योमचारिणाम् ।
स्वागतानीव कुर्वाणं कोकिलालिकुलारवैः ॥ २८ ॥
स्वागतानीव कुर्वाणं कोकिलालिकुलारवैः ॥ २८ ॥
ādaronmuktakusumaṃ siddhānāṃ vyomacāriṇām ,
svāgatānīva kurvāṇaṃ kokilālikulāravaiḥ 28
svāgatānīva kurvāṇaṃ kokilālikulāravaiḥ 28
28.
ādaronmuktakusumam siddhānām vyomacāriṇām
svāgatāni iva kurvāṇam kokilālikulāravaiḥ
svāgatāni iva kurvāṇam kokilālikulāravaiḥ
28.
ādaronmuktakusumam vyomacāriṇām siddhānām
kokilālikulāravaiḥ svāgatāni iva kurvāṇam
kokilālikulāravaiḥ svāgatāni iva kurvāṇam
28.
(It was) as if offering welcomes to the perfected beings (siddhas) who roam the sky, with the calls of cuckoos and swarms of bees, while having flowers cast down upon it with reverence.
लतापुष्पफलोल्लासं प्रान्तपञ्चमहीरुहाम् ।
विहसन्तमिवाच्छाभिः पुष्पकुड्मलदीप्तिभिः ॥ २९ ॥
विहसन्तमिवाच्छाभिः पुष्पकुड्मलदीप्तिभिः ॥ २९ ॥
latāpuṣpaphalollāsaṃ prāntapañcamahīruhām ,
vihasantamivācchābhiḥ puṣpakuḍmaladīptibhiḥ 29
vihasantamivācchābhiḥ puṣpakuḍmaladīptibhiḥ 29
29.
latāpuṣpaphalollāsam prāntapañcamahīruhām
vihasantam iva acchābhiḥ puṣpakuḍmaladīptibhiḥ
vihasantam iva acchābhiḥ puṣpakuḍmaladīptibhiḥ
29.
latāpuṣpaphalollāsam prāntapañcamahīruhām
acchābhiḥ puṣpakuḍmaladīptibhiḥ vihasantam iva
acchābhiḥ puṣpakuḍmaladīptibhiḥ vihasantam iva
29.
Joyous with the flowers and fruits of its creepers and the five trees at its edge, it seemed to be laughing with the clear radiance of its flower buds.
पारिजातमिवाजेतुमूर्ध्वगैः खगमण्डलैः ।
व्योमान्तराभिधावन्तमलमुद्धतकन्धरम् ॥ ३० ॥
व्योमान्तराभिधावन्तमलमुद्धतकन्धरम् ॥ ३० ॥
pārijātamivājetumūrdhvagaiḥ khagamaṇḍalaiḥ ,
vyomāntarābhidhāvantamalamuddhatakandharam 30
vyomāntarābhidhāvantamalamuddhatakandharam 30
30.
pārijātam iva ajetum ūrdhvagaiḥ khagamaṇḍalaiḥ
vyomāntarābhidhāvantam alam uddhatakandharam
vyomāntarābhidhāvantam alam uddhatakandharam
30.
ūrdhvagaiḥ khagamaṇḍalaiḥ alam uddhatakandharam
pārijātam iva ajetum vyomāntarābhidhāvantam
pārijātam iva ajetum vyomāntarābhidhāvantam
30.
As if to conquer the Pārijāta tree, it, with its neck greatly uplifted, rushed into the midst of the sky, accompanied by flocks of birds flying upwards.
मध्यभागस्फुरत्तुङ्गैः स्तबकैर्घनपङ्क्तिभिः ।
सहस्राक्षत्वमतुलैर्जेतुमिन्द्रमिवोद्यतम् ॥ ३१ ॥
सहस्राक्षत्वमतुलैर्जेतुमिन्द्रमिवोद्यतम् ॥ ३१ ॥
madhyabhāgasphurattuṅgaiḥ stabakairghanapaṅktibhiḥ ,
sahasrākṣatvamatulairjetumindramivodyatam 31
sahasrākṣatvamatulairjetumindramivodyatam 31
31.
madhyabhāgasphurattuṅgaiḥ stabakaiḥ ghanapaṅktibhiḥ
sahasrākṣatvam atulaiḥ jetum indram iva udyatam
sahasrākṣatvam atulaiḥ jetum indram iva udyatam
31.
madhyabhāgasphurattuṅgaiḥ ghanapaṅktibhiḥ atulaiḥ
stabakaiḥ sahasrākṣatvam indram iva jetum udyatam
stabakaiḥ sahasrākṣatvam indram iva jetum udyatam
31.
With its unparalleled, dense rows of tall clusters shining in its middle part, it seemed prepared to conquer Indra himself, who possesses a thousand eyes.
क्वचित्कुसुमगुच्छाच्छफणामणिगणावृतम् ।
पातालादुत्थितं शेषमिव व्योमदिदृक्षया ॥ ३२ ॥
पातालादुत्थितं शेषमिव व्योमदिदृक्षया ॥ ३२ ॥
kvacitkusumagucchācchaphaṇāmaṇigaṇāvṛtam ,
pātālādutthitaṃ śeṣamiva vyomadidṛkṣayā 32
pātālādutthitaṃ śeṣamiva vyomadidṛkṣayā 32
32.
kvacit kusumagucchācchaphaṇāmaṇigaṇāvṛtam
pātālāt utthitam śeṣam iva vyomadidṛkṣayā
pātālāt utthitam śeṣam iva vyomadidṛkṣayā
32.
kvacit kusumagucchācchaphaṇāmaṇigaṇāvṛtam
pātālāt utthitam śeṣam iva vyomadidṛkṣayā
pātālāt utthitam śeṣam iva vyomadidṛkṣayā
32.
In some places, covered with a multitude of clear, jewel-like hoods of flower clusters, it seemed like Shesha, risen from the underworld (pātāla) with a desire to behold the sky.
रजसोद्भूलिताकारं द्वितीयमिव शंकरम् ।
छायया फलशालिन्या समस्तजनशंकरम् ॥ ३३ ॥
छायया फलशालिन्या समस्तजनशंकरम् ॥ ३३ ॥
rajasodbhūlitākāraṃ dvitīyamiva śaṃkaram ,
chāyayā phalaśālinyā samastajanaśaṃkaram 33
chāyayā phalaśālinyā samastajanaśaṃkaram 33
33.
rajasa udbhūlita-ākāram dvitīyam iva śaṅkaram
chāyayā phala-śālinyā samasta-jana-śaṅkaram
chāyayā phala-śālinyā samasta-jana-śaṅkaram
33.
rajasa udbhūlita-ākāram dvitīyam iva śaṅkaram
chāyayā phala-śālinyā samasta-jana-śaṅkaram
chāyayā phala-śālinyā samasta-jana-śaṅkaram
33.
Its form, radiant as if dusted with pollen, was like a second Śaṅkara (Shiva). With its fruit-laden shade, it brought well-being to all people.
निबिडदलनिवाहभिन्नकोशैः कुसुमलतानवमण्डपैरुपेतम् ।
पुरमिव गगने कदम्बवृक्षं खगकुलनागरसंकुलं ददर्श ॥ ३४ ॥
पुरमिव गगने कदम्बवृक्षं खगकुलनागरसंकुलं ददर्श ॥ ३४ ॥
nibiḍadalanivāhabhinnakośaiḥ kusumalatānavamaṇḍapairupetam ,
puramiva gagane kadambavṛkṣaṃ khagakulanāgarasaṃkulaṃ dadarśa 34
puramiva gagane kadambavṛkṣaṃ khagakulanāgarasaṃkulaṃ dadarśa 34
34.
nibida-dala-nivāha-bhinna-kośaiḥ
kusuma-latā-nava-maṇḍapaiḥ upetam
puram iva gagane kadamba-vṛkṣam
khaga-kula-nāgara-saṅkulam dadarśa
kusuma-latā-nava-maṇḍapaiḥ upetam
puram iva gagane kadamba-vṛkṣam
khaga-kula-nāgara-saṅkulam dadarśa
34.
dadarśa kadamba-vṛkṣam
nibida-dala-nivāha-bhinna-kośaiḥ
kusuma-latā-nava-maṇḍapaiḥ upetam puram iva
gagane khaga-kula-nāgara-saṅkulam
nibida-dala-nivāha-bhinna-kośaiḥ
kusuma-latā-nava-maṇḍapaiḥ upetam puram iva
gagane khaga-kula-nāgara-saṅkulam
34.
He saw the Kadamba tree, which, with its buds bursting open from dense masses of leaves, was adorned with new pavilions of flowering vines. It appeared like a city in the sky, bustling with flocks of birds like its citizens.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49 (current chapter)
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216