योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-4, chapter-25
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अस्मिन्विहरतो लोके लोकारामस्य धीमतः ।
श्रेयसे तिष्ठतो यत्नमुत्तमार्थाभिधायिनः ॥ १ ॥
अस्मिन्विहरतो लोके लोकारामस्य धीमतः ।
श्रेयसे तिष्ठतो यत्नमुत्तमार्थाभिधायिनः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
asminviharato loke lokārāmasya dhīmataḥ ,
śreyase tiṣṭhato yatnamuttamārthābhidhāyinaḥ 1
asminviharato loke lokārāmasya dhīmataḥ ,
śreyase tiṣṭhato yatnamuttamārthābhidhāyinaḥ 1
1.
śrīvasiṣṭha uvāca | asmin viharataḥ loke lokārāmasya
dhīmataḥ | śreyase tiṣṭhataḥ yatnam uttamārthābhidhāyinaḥ ||
dhīmataḥ | śreyase tiṣṭhataḥ yatnam uttamārthābhidhāyinaḥ ||
1.
śrīvasiṣṭha uvāca asmin loke viharataḥ,
lokārāmasya,
dhīmataḥ,
śreyase yatnam tiṣṭhataḥ,
uttamārthābhidhāyinaḥ (ca)
lokārāmasya,
dhīmataḥ,
śreyase yatnam tiṣṭhataḥ,
uttamārthābhidhāyinaḥ (ca)
1.
Śrī Vasiṣṭha said: (This instruction is for one) who moves freely in this world, who delights the people, who is intelligent, who strives for ultimate welfare, and who declares supreme truths.
दामव्यालकटन्यायो मा ते भवतु राघव ।
भीमभासदृढस्थित्या त्वं विशोको भवेति च ॥ २ ॥
भीमभासदृढस्थित्या त्वं विशोको भवेति च ॥ २ ॥
dāmavyālakaṭanyāyo mā te bhavatu rāghava ,
bhīmabhāsadṛḍhasthityā tvaṃ viśoko bhaveti ca 2
bhīmabhāsadṛḍhasthityā tvaṃ viśoko bhaveti ca 2
2.
dāmavyālakata nyāyaḥ mā te bhavatu rāghava |
bhīmabhāsadṛḍhasthityā tvam viśokaḥ bhava iti ca ||
bhīmabhāsadṛḍhasthityā tvam viśokaḥ bhava iti ca ||
2.
rāghava,
mā te dāmavyālakata nyāyaḥ bhavatu tvam bhīmabhāsadṛḍhasthityā viśokaḥ bhava iti ca
mā te dāmavyālakata nyāyaḥ bhavatu tvam bhīmabhāsadṛḍhasthityā viśokaḥ bhava iti ca
2.
O Rāghava, let the maxim of the rope-snake (illusion) not be for you. Instead, by the firm establishment of a formidable radiance, you should become free from sorrow.
श्रीराम उवाच ।
दामव्यालकटन्यायो मा ते भूदित्युदाहृतम् ।
ब्रह्मन् किमेतद्भवता भवतापापहारिणा ॥ ३ ॥
दामव्यालकटन्यायो मा ते भूदित्युदाहृतम् ।
ब्रह्मन् किमेतद्भवता भवतापापहारिणा ॥ ३ ॥
śrīrāma uvāca ,
dāmavyālakaṭanyāyo mā te bhūdityudāhṛtam ,
brahman kimetadbhavatā bhavatāpāpahāriṇā 3
dāmavyālakaṭanyāyo mā te bhūdityudāhṛtam ,
brahman kimetadbhavatā bhavatāpāpahāriṇā 3
3.
śrīrāma uvāca | dāmavyālakata nyāyaḥ mā te bhūt iti
udāhṛtam | brahman kim etat bhavatā bhavatāpāpahāriṇā ||
udāhṛtam | brahman kim etat bhavatā bhavatāpāpahāriṇā ||
3.
śrīrāma uvāca dāmavyālakata nyāyaḥ mā te bhūt iti udāhṛtam brahman,
bhavatā bhavatāpāpahāriṇā etat kim
bhavatā bhavatāpāpahāriṇā etat kim
3.
Śrī Rāma said: "May the maxim of the rope-snake (illusion) not be for you" – thus has been declared. O reverend (brahman), what is this (maxim) from you, who removes the sufferings of cyclic existence (saṃsāra)?
भीमभासदृढस्थित्या त्वं विशोको भवेति च ।
प्रभो किमुक्तं भवता भवतापापहारिणा ॥ ४ ॥
प्रभो किमुक्तं भवता भवतापापहारिणा ॥ ४ ॥
bhīmabhāsadṛḍhasthityā tvaṃ viśoko bhaveti ca ,
prabho kimuktaṃ bhavatā bhavatāpāpahāriṇā 4
prabho kimuktaṃ bhavatā bhavatāpāpahāriṇā 4
4.
bhīmabhāsadr̥ḍhasthityā tvam viśokaḥ bhava iti
ca prabho kim uktam bhavatā bhavatāpāpahāriṇā
ca prabho kim uktam bhavatā bhavatāpāpahāriṇā
4.
tvam bhīmabhāsadr̥ḍhasthityā viśokaḥ bhava iti
ca prabho bhavatāpāpahāriṇā bhavatā kim uktam
ca prabho bhavatāpāpahāriṇā bhavatā kim uktam
4.
By means of a firm stance, which is like a terrifying illusion, may you become free from sorrow. And, O Lord, what profound words have been uttered by you, the remover of the afflictions of worldly existence (saṃsāra)?
उदारयैतया शुद्धं संप्रबोधय मां गिरा ।
घनस्तापापहारिण्या प्रावृषीव कलापिनम् ॥ ५ ॥
घनस्तापापहारिण्या प्रावृषीव कलापिनम् ॥ ५ ॥
udārayaitayā śuddhaṃ saṃprabodhaya māṃ girā ,
ghanastāpāpahāriṇyā prāvṛṣīva kalāpinam 5
ghanastāpāpahāriṇyā prāvṛṣīva kalāpinam 5
5.
udārayā etayā śuddham samprabodhaya mām girā
ghanaḥ tāpāpahāriṇyā prāvr̥ṣī iva kalāpinam
ghanaḥ tāpāpahāriṇyā prāvr̥ṣī iva kalāpinam
5.
etayā udārayā śuddham girā tāpāpahāriṇyā mām
samprabodhaya ghanaḥ iva prāvr̥ṣī kalāpinam
samprabodhaya ghanaḥ iva prāvr̥ṣī kalāpinam
5.
Please awaken me, purified, with this noble, pure, and affliction-removing speech, just as a cloud enlivens a peacock during the rainy season.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
दामव्यालकटन्यायं भीमभासदृढस्थितिम् ।
श्रृणु राघव तच्छ्रुत्वा यदिष्टं तत्समाचर ॥ ६ ॥
दामव्यालकटन्यायं भीमभासदृढस्थितिम् ।
श्रृणु राघव तच्छ्रुत्वा यदिष्टं तत्समाचर ॥ ६ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
dāmavyālakaṭanyāyaṃ bhīmabhāsadṛḍhasthitim ,
śrṛṇu rāghava tacchrutvā yadiṣṭaṃ tatsamācara 6
dāmavyālakaṭanyāyaṃ bhīmabhāsadṛḍhasthitim ,
śrṛṇu rāghava tacchrutvā yadiṣṭaṃ tatsamācara 6
6.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca dāmavyālakatanyāyam bhīmabhāsadr̥ḍhasthitim
śr̥ṇu rāghava tat śrutvā yat iṣṭam tat samācara
śr̥ṇu rāghava tat śrutvā yat iṣṭam tat samācara
6.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca rāghava dāmavyālakatanyāyam
bhīmabhāsadr̥ḍhasthitim śr̥ṇu tat śrutvā yat iṣṭam tat samācara
bhīmabhāsadr̥ḍhasthitim śr̥ṇu tat śrutvā yat iṣṭam tat samācara
6.
Sri Vasiṣṭha said: 'Listen, O Rāghava, to the principle (nyāya) of the rope-snake (dāmavyāla) and the firm stance (dr̥ḍhasthiti) that is like a terrifying illusion (bhīmabhāsa). Having heard that, do what you deem proper and desirable.'
आसीत्पातालकुहरे सर्वाश्चर्यमनोरमे ।
शम्बरो नाम दैत्येन्द्रो मायामणिमहार्णवः ॥ ७ ॥
शम्बरो नाम दैत्येन्द्रो मायामणिमहार्णवः ॥ ७ ॥
āsītpātālakuhare sarvāścaryamanorame ,
śambaro nāma daityendro māyāmaṇimahārṇavaḥ 7
śambaro nāma daityendro māyāmaṇimahārṇavaḥ 7
7.
āsīt pātālakuhare sarvāścaryamanorame
śambaraḥ nāma daityendraḥ māyāmaṇimahārṇavaḥ
śambaraḥ nāma daityendraḥ māyāmaṇimahārṇavaḥ
7.
pātālakuhare sarvāścaryamanorame śambaraḥ
nāma daityendraḥ māyāmaṇimahārṇavaḥ āsīt
nāma daityendraḥ māyāmaṇimahārṇavaḥ āsīt
7.
There was a king of demons (daityendra) named Śambara, residing in a cavern of the netherworld (pātāla) that was charming and full of all wonders. He was a great ocean of magical illusion (māyā) and precious jewels.
आकाशनगरोद्यानरचितासुरमन्दिरः ।
कुत्रिमोत्तमचन्द्रार्कभूषितात्मीयमण्डलः ॥ ८ ॥
कुत्रिमोत्तमचन्द्रार्कभूषितात्मीयमण्डलः ॥ ८ ॥
ākāśanagarodyānaracitāsuramandiraḥ ,
kutrimottamacandrārkabhūṣitātmīyamaṇḍalaḥ 8
kutrimottamacandrārkabhūṣitātmīyamaṇḍalaḥ 8
8.
ākāśanagarodyānaracitāsuramandiraḥ
kutrimottamcandrārkabhūṣitātmīyamaṇḍalaḥ
kutrimottamcandrārkabhūṣitātmīyamaṇḍalaḥ
8.
ākāśanagarodyānaracitāsuramandiraḥ
kutrimottamcandrārkabhūṣitātmīyamaṇḍalaḥ
kutrimottamcandrārkabhūṣitātmīyamaṇḍalaḥ
8.
Whose temples for the asuras are built within the gardens of its sky-city, and whose own realm is adorned with splendid artificial moons and suns.
शिलाशकलसंभूतपद्माद्यैरमराचलः ।
अनन्तविभवारम्भपरिपूरितदानवः ॥ ९ ॥
अनन्तविभवारम्भपरिपूरितदानवः ॥ ९ ॥
śilāśakalasaṃbhūtapadmādyairamarācalaḥ ,
anantavibhavārambhaparipūritadānavaḥ 9
anantavibhavārambhaparipūritadānavaḥ 9
9.
śilāśakalasaṃbhūtapadmādyaiḥ amarācalaḥ
anantavibhavārambhaparipūritadānavaḥ
anantavibhavārambhaparipūritadānavaḥ
9.
śilāśakalasaṃbhūtapadmādyaiḥ amarācalaḥ
anantavibhavārambhaparipūritadānavaḥ
anantavibhavārambhaparipūritadānavaḥ
9.
A mountain of the immortals, [adorned] with lotuses and the like that have sprung from fragments of stone; whose demons are thoroughly satisfied by the inception of endless prosperity.
गृहरत्नाङ्गनागेयजितामरवधूध्वनिः ।
चन्द्रबिम्बकलापूर्णक्रीडोपवनपादपः ॥ १० ॥
चन्द्रबिम्बकलापूर्णक्रीडोपवनपादपः ॥ १० ॥
gṛharatnāṅganāgeyajitāmaravadhūdhvaniḥ ,
candrabimbakalāpūrṇakrīḍopavanapādapaḥ 10
candrabimbakalāpūrṇakrīḍopavanapādapaḥ 10
10.
gṛharatnāṅganāgeyajitāmaravadhūdhvaniḥ
candrabimbakalāpūrṇakrīḍopavanapādapaḥ
candrabimbakalāpūrṇakrīḍopavanapādapaḥ
10.
gṛharatnāṅganāgeyajitāmaravadhūdhvaniḥ
candrabimbakalāpūrṇakrīḍopavanapādapaḥ
candrabimbakalāpūrṇakrīḍopavanapādapaḥ
10.
Whose melodious songs of women in its jeweled palaces conquer the voices of celestial nymphs; and whose trees in pleasure groves are full of the complete splendor of the moon's disk.
फुल्लनीलोत्पलव्यूहकरालरमणालयः ।
रत्नहंसध्वनाहूतहेमाम्बुरुहसारसः ॥ ११ ॥
रत्नहंसध्वनाहूतहेमाम्बुरुहसारसः ॥ ११ ॥
phullanīlotpalavyūhakarālaramaṇālayaḥ ,
ratnahaṃsadhvanāhūtahemāmburuhasārasaḥ 11
ratnahaṃsadhvanāhūtahemāmburuhasārasaḥ 11
11.
phullanīlotpalavyūhakarālaramaṇālayaḥ
ratnahaṃsadvanāhūtahemāmburuhasārasaḥ
ratnahaṃsadvanāhūtahemāmburuhasārasaḥ
11.
phullanīlotpalavyūhakarālaramaṇālayaḥ
ratnahaṃsadvanāhūtahemāmburuhasārasaḥ
ratnahaṃsadvanāhūtahemāmburuhasārasaḥ
11.
A delightful abode, splendid with vast arrays of blooming blue lotuses; and where cranes, amidst golden lotuses, are called forth by the cries of jeweled swans.
हेमपादपशाखाग्रकृताम्भोरुहकुड्मलः ।
करञ्जजालप्रपतन्मन्दारकुसुमाकरः ॥ १२ ॥
करञ्जजालप्रपतन्मन्दारकुसुमाकरः ॥ १२ ॥
hemapādapaśākhāgrakṛtāmbhoruhakuḍmalaḥ ,
karañjajālaprapatanmandārakusumākaraḥ 12
karañjajālaprapatanmandārakusumākaraḥ 12
12.
hemapādapaśākhāgrakṛtāmboruhakuḍmalaḥ
karañjajālaprāpatatmandārakusumākaraḥ
karañjajālaprāpatatmandārakusumākaraḥ
12.
hemapādapaśākhāgrakṛtāmboruhakuḍmalaḥ
karañjajālaprāpatatmandārakusumākaraḥ
karañjajālaprāpatatmandārakusumākaraḥ
12.
Where lotus buds are formed by the tips of golden tree branches, and where a profusion of Mandāra flowers falls from masses of Karañja trees.
तर्कुयन्त्रमयानन्तदैत्यनिर्जितवासवः ।
हिमशीतानलज्वालानिर्मितोद्यानमण्डपः ॥ १३ ॥
हिमशीतानलज्वालानिर्मितोद्यानमण्डपः ॥ १३ ॥
tarkuyantramayānantadaityanirjitavāsavaḥ ,
himaśītānalajvālānirmitodyānamaṇḍapaḥ 13
himaśītānalajvālānirmitodyānamaṇḍapaḥ 13
13.
tarkuyantramayaanantadaityanirjitavāsavaḥ
himaśītānalajvālānirmitodyānamaṇḍapaḥ
himaśītānalajvālānirmitodyānamaṇḍapaḥ
13.
tarkuyantramayaanantadaityanirjitavāsavaḥ
himaśītānalajvālānirmitodyānamaṇḍapaḥ
himaśītānalajvālānirmitodyānamaṇḍapaḥ
13.
Where Indra was vanquished by endless demons who were like mechanical contrivances (tarku-yantra-maya), and whose garden pavilions were constructed from flames of ice-cold fire.
सर्वत्र कुसुमोद्यानजितानन्दननन्दनः ।
मायासर्वहृतव्यालमलयाचलचन्दनः ॥ १४ ॥
मायासर्वहृतव्यालमलयाचलचन्दनः ॥ १४ ॥
sarvatra kusumodyānajitānandananandanaḥ ,
māyāsarvahṛtavyālamalayācalacandanaḥ 14
māyāsarvahṛtavyālamalayācalacandanaḥ 14
14.
sarvatra kusumodyānajitānandanandanaḥ
māyāsarvahṛtavyālamalayācalacandanaḥ
māyāsarvahṛtavyālamalayācalacandanaḥ
14.
sarvatra kusumodyānajitānandanandanaḥ
māyāsarvahṛtavyālamalayācalacandanaḥ
māyāsarvahṛtavyālamalayācalacandanaḥ
14.
Where flower gardens everywhere surpassed even Indra's joy-giving Nandana garden, and where all the sandalwood trees of the Malaya mountain, along with their serpents, were brought by magical illusion (māyā).
हेमश्रीलोकलावण्यनिर्जितान्तःपुराङ्गनः ।
नानाकुसुमसंभारजानुदघ्नगृहाङ्गणः ॥ १५ ॥
नानाकुसुमसंभारजानुदघ्नगृहाङ्गणः ॥ १५ ॥
hemaśrīlokalāvaṇyanirjitāntaḥpurāṅganaḥ ,
nānākusumasaṃbhārajānudaghnagṛhāṅgaṇaḥ 15
nānākusumasaṃbhārajānudaghnagṛhāṅgaṇaḥ 15
15.
hemaśrīlokalāvaṇyanirjitāntaḥpurāṅganaḥ
nānākusumasaṃbhārajānudaghnagṛhāṅgaṇaḥ
nānākusumasaṃbhārajānudaghnagṛhāṅgaṇaḥ
15.
hemaśrīlokalāvaṇyanirjitāntaḥpurāṅganaḥ
nānākusumasaṃbhārajānudaghnagṛhāṅgaṇaḥ
nānākusumasaṃbhārajānudaghnagṛhāṅgaṇaḥ
15.
Where the women of the inner apartments surpassed in beauty the charm and splendor of the golden world, and whose house courtyards were knee-deep with abundant heaps of various flowers.
क्रीडार्थमृन्मयेशानजितचक्रगदाधरः ।
अजस्रोड्डीनरत्नौघताराढ्यखपुरान्तरः ॥ १६ ॥
अजस्रोड्डीनरत्नौघताराढ्यखपुरान्तरः ॥ १६ ॥
krīḍārthamṛnmayeśānajitacakragadādharaḥ ,
ajasroḍḍīnaratnaughatārāḍhyakhapurāntaraḥ 16
ajasroḍḍīnaratnaughatārāḍhyakhapurāntaraḥ 16
16.
kṛīḍā-artha-mṛnmaya-īśāna-jita-cakra-gadā-dharaḥ
ajasra-uḍḍīna-ratna-ogha-tārā-āḍhya-kha-pura-antaraḥ
ajasra-uḍḍīna-ratna-ogha-tārā-āḍhya-kha-pura-antaraḥ
16.
(saḥ) kṛīḍā-artha-mṛnmaya-īśāna-jita-cakra-gadā-dharaḥ
(bhavati)
ajasra-uḍḍīna-ratna-ogha-tārā-āḍhya-kha-pura-antaraḥ
(ca asti)
(bhavati)
ajasra-uḍḍīna-ratna-ogha-tārā-āḍhya-kha-pura-antaraḥ
(ca asti)
16.
He who, for sport, wields the discus and mace, having overcome an earthen Īśāna; and whose inner celestial city is abundant with stars resembling incessantly flying masses of jewels.
निशीथाखिलपातालशतचन्द्रनभस्तलः ।
स्वशालभञ्जिकालोकगीतगीतिरणोत्कटः ॥ १७ ॥
स्वशालभञ्जिकालोकगीतगीतिरणोत्कटः ॥ १७ ॥
niśīthākhilapātālaśatacandranabhastalaḥ ,
svaśālabhañjikālokagītagītiraṇotkaṭaḥ 17
svaśālabhañjikālokagītagītiraṇotkaṭaḥ 17
17.
niśītha-akhila-pātāla-śata-candra-nabhaḥ-talaḥ
sva-śālabhañjikā-āloka-gīta-gīti-raṇa-utkaṭaḥ
sva-śālabhañjikā-āloka-gīta-gīti-raṇa-utkaṭaḥ
17.
(saḥ) niśītha-akhila-pātāla-śata-candra-nabhaḥ-talaḥ (bhavati)
sva-śālabhañjikā-āloka-gīta-gīti-raṇa-utkaṭaḥ (ca asti)
sva-śālabhañjikā-āloka-gīta-gīti-raṇa-utkaṭaḥ (ca asti)
17.
Whose firmament is like a hundred moons shining in all the netherworlds at deep night; and who is intensely prominent due to the resounding songs sung at the sight of his own śālabhañjikās (female figures).
मायैरावणनागेन्द्रविद्रुतामरवारणः ।
त्रैलोक्यविभवोत्कर्षपूरितान्तःपुरान्तरः ॥ १८ ॥
त्रैलोक्यविभवोत्कर्षपूरितान्तःपुरान्तरः ॥ १८ ॥
māyairāvaṇanāgendravidrutāmaravāraṇaḥ ,
trailokyavibhavotkarṣapūritāntaḥpurāntaraḥ 18
trailokyavibhavotkarṣapūritāntaḥpurāntaraḥ 18
18.
māyā-airāvaṇa-nāga-indra-vidruta-amara-vāraṇaḥ
trai-lokya-vibhava-utkarṣa-pūrita-antaḥ-pura-antaraḥ
trai-lokya-vibhava-utkarṣa-pūrita-antaḥ-pura-antaraḥ
18.
(saḥ) māyā-airāvaṇa-nāga-indra-vidruta-amara-vāraṇaḥ
(bhavati)
trai-lokya-vibhava-utkarṣa-pūrita-antaḥ-pura-antaraḥ
(ca asti)
(bhavati)
trai-lokya-vibhava-utkarṣa-pūrita-antaḥ-pura-antaraḥ
(ca asti)
18.
He who routed the divine elephants, including Airāvata, the king of elephants, through his illusory power (māyā); and whose inner palace is filled with the supreme grandeur and prosperity of the three worlds.
सर्वसंपत्तिसुभगः सर्वैश्वर्यनमस्कृतः ।
समस्तदैत्यसामन्तवन्दितोग्रानुशासनः ॥ १९ ॥
समस्तदैत्यसामन्तवन्दितोग्रानुशासनः ॥ १९ ॥
sarvasaṃpattisubhagaḥ sarvaiśvaryanamaskṛtaḥ ,
samastadaityasāmantavanditogrānuśāsanaḥ 19
samastadaityasāmantavanditogrānuśāsanaḥ 19
19.
sarva-sampatti-subhagaḥ sarva-aiśvarya-namaskṛtaḥ
samasta-daitya-sāmanta-vandita-ugra-anuśāsanaḥ
samasta-daitya-sāmanta-vandita-ugra-anuśāsanaḥ
19.
(saḥ) sarva-sampatti-subhagaḥ
(bhavati) sarva-aiśvarya-namaskṛtaḥ
(ca asti) samasta-daitya-sāmanta-vandita-ugra-anuśāsanaḥ
(ca asti)
(bhavati) sarva-aiśvarya-namaskṛtaḥ
(ca asti) samasta-daitya-sāmanta-vandita-ugra-anuśāsanaḥ
(ca asti)
19.
He who is graced with all prosperity; who is saluted by all divine powers; and whose formidable command is bowed to by all the chieftains of the demons.
महाभुजवनच्छायाविश्रान्तासुरमण्डलः ।
सर्वबुद्धिगणाधाररत्नमण्डलमण्डितः ॥ २० ॥
सर्वबुद्धिगणाधाररत्नमण्डलमण्डितः ॥ २० ॥
mahābhujavanacchāyāviśrāntāsuramaṇḍalaḥ ,
sarvabuddhigaṇādhāraratnamaṇḍalamaṇḍitaḥ 20
sarvabuddhigaṇādhāraratnamaṇḍalamaṇḍitaḥ 20
20.
mahābhujavanacchāyāviśrāntāsuramaṇḍalaḥ
sarvabuddhigaṇādhāraratnamaṇḍalamaṇḍitaḥ
sarvabuddhigaṇādhāraratnamaṇḍalamaṇḍitaḥ
20.
mahābhujavanacchāyāviśrāntāsuramaṇḍalaḥ
sarvabuddhigaṇādhāraratnamaṇḍalamaṇḍitaḥ
sarvabuddhigaṇādhāraratnamaṇḍalamaṇḍitaḥ
20.
He, under the shade of whose great, forest-like arms rested the host of asuras, was adorned with a jeweled crown which was the support for all groups of wise men.
तस्योत्सादितदेवस्य कठिनोड्डामराकृतेः ।
बभूव विपुलं सैन्यमासुरं सुरनाशनम् ॥ २१ ॥
बभूव विपुलं सैन्यमासुरं सुरनाशनम् ॥ २१ ॥
tasyotsāditadevasya kaṭhinoḍḍāmarākṛteḥ ,
babhūva vipulaṃ sainyamāsuraṃ suranāśanam 21
babhūva vipulaṃ sainyamāsuraṃ suranāśanam 21
21.
tasya utsāditadevasya kaṭhina uḍḍāmarākṛteḥ
babhūva vipulam sainyam āsuram suranāśanam
babhūva vipulam sainyam āsuram suranāśanam
21.
tasya utsāditadevasya kaṭhina uḍḍāmarākṛteḥ
vipulam āsuram suranāśanam sainyam babhūva
vipulam āsuram suranāśanam sainyam babhūva
21.
That one, who had driven out the gods and whose appearance was rigid and formidable, possessed a vast demonic army that was destructive to the gods.
तस्मिन्मायाबले सुप्ते देशान्तरगते तथा ।
तत्सैन्यं तरसा जघ्नुश्छिद्रं प्राप्य किलामराः ॥ २२ ॥
तत्सैन्यं तरसा जघ्नुश्छिद्रं प्राप्य किलामराः ॥ २२ ॥
tasminmāyābale supte deśāntaragate tathā ,
tatsainyaṃ tarasā jaghnuśchidraṃ prāpya kilāmarāḥ 22
tatsainyaṃ tarasā jaghnuśchidraṃ prāpya kilāmarāḥ 22
22.
tasmin māyābale supte deśāntaragate tathā tat
sainyam tarasā jaghnuḥ chidram prāpya kila amarāḥ
sainyam tarasā jaghnuḥ chidram prāpya kila amarāḥ
22.
tasmin māyābale supte tathā deśāntaragate amarāḥ
chidram prāpya tat sainyam tarasā kila jaghnuḥ
chidram prāpya tat sainyam tarasā kila jaghnuḥ
22.
Indeed, when that force of illusion (māyābala) was asleep and had gone to another land, the gods, having found a weak point, quickly struck down that army.
अथ शम्बरदैत्येन मुण्डिक्रोधद्रुमादयः ।
रक्षार्थमथ सामन्ताः स्वसेनासु नियोजिताः ॥ २३ ॥
रक्षार्थमथ सामन्ताः स्वसेनासु नियोजिताः ॥ २३ ॥
atha śambaradaityena muṇḍikrodhadrumādayaḥ ,
rakṣārthamatha sāmantāḥ svasenāsu niyojitāḥ 23
rakṣārthamatha sāmantāḥ svasenāsu niyojitāḥ 23
23.
atha śambaradaityena muṇḍikrodhadrumādayaḥ
rakṣārtham atha sāmantāḥ svasenāsu niyojitāḥ
rakṣārtham atha sāmantāḥ svasenāsu niyojitāḥ
23.
atha śambaradaityena rakṣārtham atha
muṇḍikrodhadrumādayaḥ sāmantāḥ svasenāsu niyojitāḥ
muṇḍikrodhadrumādayaḥ sāmantāḥ svasenāsu niyojitāḥ
23.
Thereafter, for the sake of protection, feudatory chiefs like Muṇḍi and Krodhadruma were appointed by the demon Śambara within their own armies.
तानप्यन्तरमासाद्य जघ्नुर्देवा भयानकाः ।
व्योमान्तरगताः श्येनाः कलविङ्कानिवाकुलान् ॥ २४ ॥
व्योमान्तरगताः श्येनाः कलविङ्कानिवाकुलान् ॥ २४ ॥
tānapyantaramāsādya jaghnurdevā bhayānakāḥ ,
vyomāntaragatāḥ śyenāḥ kalaviṅkānivākulān 24
vyomāntaragatāḥ śyenāḥ kalaviṅkānivākulān 24
24.
tān api antaram āsādya jaghnuḥ devāḥ bhayānakāḥ
vyomāntaragatāḥ śyenāḥ kalaviṅkān iva ākulān
vyomāntaragatāḥ śyenāḥ kalaviṅkān iva ākulān
24.
bhayānakāḥ devāḥ vyomāntaragatāḥ śyenāḥ ākulān
kalaviṅkān iva tān api antaram āsādya jaghnuḥ
kalaviṅkān iva tān api antaram āsādya jaghnuḥ
24.
The terrifying gods, having entered their ranks, killed even them, just as falcons soaring in the sky kill distressed sparrows.
सेनापतीन्पुनश्चान्यांश्चकारासुरसत्तमः ।
चपलानुद्भटारावांस्तरङ्गानिव सागरः ॥ २५ ॥
चपलानुद्भटारावांस्तरङ्गानिव सागरः ॥ २५ ॥
senāpatīnpunaścānyāṃścakārāsurasattamaḥ ,
capalānudbhaṭārāvāṃstaraṅgāniva sāgaraḥ 25
capalānudbhaṭārāvāṃstaraṅgāniva sāgaraḥ 25
25.
senāpatīn punaḥ ca anyān cakāra asurasattamaḥ
capalān udbhaṭāravān taraṅgān iva sāgaraḥ
capalān udbhaṭāravān taraṅgān iva sāgaraḥ
25.
asurasattamaḥ punaḥ ca anyān senāpatīn cakāra
capalān udbhaṭāravān taraṅgān sāgaraḥ iva
capalān udbhaṭāravān taraṅgān sāgaraḥ iva
25.
The best of the asuras (asurasattamaḥ) again created other commanders, just as the ocean creates unsteady and loudly roaring waves.
देवास्तानपु तस्याशु जघ्नुस्तेन स कोपवान् ।
जगामामरनाशाय परिपूर्णे त्रिविष्टपम् ॥ २६ ॥
जगामामरनाशाय परिपूर्णे त्रिविष्टपम् ॥ २६ ॥
devāstānapu tasyāśu jaghnustena sa kopavān ,
jagāmāmaranāśāya paripūrṇe triviṣṭapam 26
jagāmāmaranāśāya paripūrṇe triviṣṭapam 26
26.
devāḥ tān api tasya āśu jaghnuḥ tena saḥ
kopavān jagāma amaranāśāya paripūrṇe triviṣṭapam
kopavān jagāma amaranāśāya paripūrṇe triviṣṭapam
26.
devāḥ tasya tān api āśu jaghnuḥ tena saḥ
kopavān amaranāśāya paripūrṇe triviṣṭapam jagāma
kopavān amaranāśāya paripūrṇe triviṣṭapam jagāma
26.
The gods quickly killed even those [commanders] of his. Therefore, he, becoming enraged, went to the fully populated heaven for the destruction of the immortals.
तस्मात्तन्माययाभीताः सुरास्तेऽन्तर्धिमाययुः ।
मेरुकाननकुञ्जेषु मृगा गौरीहरेरिव ॥ २७ ॥
मेरुकाननकुञ्जेषु मृगा गौरीहरेरिव ॥ २७ ॥
tasmāttanmāyayābhītāḥ surāste'ntardhimāyayuḥ ,
merukānanakuñjeṣu mṛgā gaurīhareriva 27
merukānanakuñjeṣu mṛgā gaurīhareriva 27
27.
tasmāt tat māyayā abhītāḥ surāḥ te antardhim
āyayuḥ merukānanakuñjeṣu mṛgāḥ gaurīhareḥ iva
āyayuḥ merukānanakuñjeṣu mṛgāḥ gaurīhareḥ iva
27.
tasmāt te surāḥ tat māyayā abhītāḥ gaurīhareḥ
mṛgāḥ merukānanakuñjeṣu iva antardhim āyayuḥ
mṛgāḥ merukānanakuñjeṣu iva antardhim āyayuḥ
27.
Therefore, those gods, terrified by his illusion (māyā), disappeared, like deer fleeing from a lion in the groves of the Meru forest.
क्रन्दत्क्षुद्रामरगणं वाष्पक्लिन्नाप्सरोमुखम् ।
शून्यं ददर्श स स्वर्गं कल्पक्षीणजगत्समम् ॥ २८ ॥
शून्यं ददर्श स स्वर्गं कल्पक्षीणजगत्समम् ॥ २८ ॥
krandatkṣudrāmaragaṇaṃ vāṣpaklinnāpsaromukham ,
śūnyaṃ dadarśa sa svargaṃ kalpakṣīṇajagatsamam 28
śūnyaṃ dadarśa sa svargaṃ kalpakṣīṇajagatsamam 28
28.
krandat kṣudrāmaragaṇam vāṣpaklinnāpsaromukham
śūnyam dadarśa saḥ svargam kalpakṣīṇajagatsamam
śūnyam dadarśa saḥ svargam kalpakṣīṇajagatsamam
28.
saḥ krandat kṣudrāmaragaṇam vāṣpaklinnāpsaromukham
śūnyam kalpakṣīṇajagatsamam svargam dadarśa
śūnyam kalpakṣīṇajagatsamam svargam dadarśa
28.
He saw heaven empty, with hosts of crying, insignificant gods and the faces of apsaras wet with tears, resembling a world at the end of a cosmic cycle (kalpa) when all creation is destroyed.
विहरन्कुपितस्तत्र लब्धमाहृत्य सुन्दरम् ।
लोकपालपुरीं दग्ध्वा जगामात्मीयमालयम् ॥ २९ ॥
लोकपालपुरीं दग्ध्वा जगामात्मीयमालयम् ॥ २९ ॥
viharankupitastatra labdhamāhṛtya sundaram ,
lokapālapurīṃ dagdhvā jagāmātmīyamālayam 29
lokapālapurīṃ dagdhvā jagāmātmīyamālayam 29
29.
viharan kupitaḥ tatra labdham āhṛtya sundaram
lokapālapurīm dagdhvā jagāma ātmīyam ālayam
lokapālapurīm dagdhvā jagāma ātmīyam ālayam
29.
tatra kupitaḥ viharan labdham sundaram āhṛtya
lokapālapurīm dagdhvā ātmīyam ālayam jagāma
lokapālapurīm dagdhvā ātmīyam ālayam jagāma
29.
Wandering there in a rage, he took what he had acquired, burned the cities of the world-protectors (lokapālas), and then returned to his own abode.
एवं दृढतरीभूते द्वेषे दानवदेवयोः ।
देवाः स्वर्गं परित्यज्य दिक्षु जग्मुरदर्शनम् ॥ ३० ॥
देवाः स्वर्गं परित्यज्य दिक्षु जग्मुरदर्शनम् ॥ ३० ॥
evaṃ dṛḍhatarībhūte dveṣe dānavadevayoḥ ,
devāḥ svargaṃ parityajya dikṣu jagmuradarśanam 30
devāḥ svargaṃ parityajya dikṣu jagmuradarśanam 30
30.
evam dṛḍhatarībhūte dveṣe dānava devayoḥ devāḥ
svargam parityajya dikṣu jagmuḥ adarśanam
svargam parityajya dikṣu jagmuḥ adarśanam
30.
evam dānava devayoḥ dveṣe dṛḍhatarībhūte (sati)
devāḥ svargam parityajya dikṣu adarśanam jagmuḥ
devāḥ svargam parityajya dikṣu adarśanam jagmuḥ
30.
In this way, with the hatred between demons and gods having grown very strong, the gods abandoned heaven and went into hiding in all directions.
अथ शम्बरदैत्येन ये ये सेनाधिनायकाः ।
क्रियन्ते यत्नतस्तांस्तु जघ्नुर्यत्नपराः सुराः ॥ ३१ ॥
क्रियन्ते यत्नतस्तांस्तु जघ्नुर्यत्नपराः सुराः ॥ ३१ ॥
atha śambaradaityena ye ye senādhināyakāḥ ,
kriyante yatnatastāṃstu jaghnuryatnaparāḥ surāḥ 31
kriyante yatnatastāṃstu jaghnuryatnaparāḥ surāḥ 31
31.
atha śambara daityena ye ye senādhināyakāḥ
kriyante yatnataḥ tān tu jaghnuḥ yatnaparāḥ surāḥ
kriyante yatnataḥ tān tu jaghnuḥ yatnaparāḥ surāḥ
31.
atha śambara daityena ye ye senādhināyakāḥ yatnataḥ kriyante,
tān tu yatnaparāḥ surāḥ jaghnuḥ
tān tu yatnaparāḥ surāḥ jaghnuḥ
31.
Then, all the army commanders whom the demon Śambara painstakingly appointed, those very ones were killed by the zealous gods.
यावदुद्बेगमायातः शम्बरः कोपवान्भृशम् ।
तार्णोऽतिमात्रमनल इव जज्वाल सोच्छ्वसन् ॥ ३२ ॥
तार्णोऽतिमात्रमनल इव जज्वाल सोच्छ्वसन् ॥ ३२ ॥
yāvadudbegamāyātaḥ śambaraḥ kopavānbhṛśam ,
tārṇo'timātramanala iva jajvāla socchvasan 32
tārṇo'timātramanala iva jajvāla socchvasan 32
32.
yāvat udbegam āyātaḥ śambaraḥ kopavān bhṛśam
tārṇaḥ atimātram analaḥ iva jajjvāla sa-ucchvasan
tārṇaḥ atimātram analaḥ iva jajjvāla sa-ucchvasan
32.
śambaraḥ yāvat udbegam āyātaḥ bhṛśam kopavān
sa-ucchvasan atimātram tārṇaḥ analaḥ iva jajjvāla
sa-ucchvasan atimātram tārṇaḥ analaḥ iva jajjvāla
32.
As Shambara became greatly agitated and exceedingly angry, he blazed up, sighing heavily, like a fire consuming an immense pile of dry grass.
त्रैलोक्यमपि चान्विष्यन्न देवाँल्लब्धवानथ ।
परेणापि प्रयत्नेन निधानमिव दुष्कृती ॥ ३३ ॥
परेणापि प्रयत्नेन निधानमिव दुष्कृती ॥ ३३ ॥
trailokyamapi cānviṣyanna devāṃllabdhavānatha ,
pareṇāpi prayatnena nidhānamiva duṣkṛtī 33
pareṇāpi prayatnena nidhānamiva duṣkṛtī 33
33.
trailokyam api ca anviṣyan na devān labdhavān
atha pareṇa api prayatnena nidhānam iva duṣkṛtī
atha pareṇa api prayatnena nidhānam iva duṣkṛtī
33.
atha saḥ trailokyam api ca anviṣyan pareṇa prayatnena
api devān na labdhavān duṣkṛtī nidhānam iva
api devān na labdhavān duṣkṛtī nidhānam iva
33.
And then, even searching through all three worlds, he did not find the gods, despite his utmost effort, just as a wicked person (duṣkṛtī) would not find a hidden treasure (nidhanam).
ससर्ज मायया घोरानसुरांस्त्रीन्महाबलान् ।
बलरक्षार्थमुदितान्कालान्मूर्तिमिव स्थितान् ॥ ३४ ॥
बलरक्षार्थमुदितान्कालान्मूर्तिमिव स्थितान् ॥ ३४ ॥
sasarja māyayā ghorānasurāṃstrīnmahābalān ,
balarakṣārthamuditānkālānmūrtimiva sthitān 34
balarakṣārthamuditānkālānmūrtimiva sthitān 34
34.
sasarja māyayā ghorān asurān trīn mahābalān
balarakṣārtham uditān kālān mūrtim iva sthitān
balarakṣārtham uditān kālān mūrtim iva sthitān
34.
saḥ māyayā ghorān trīn mahābalān asurān sasarja te
balarakṣārtham uditān kālān mūrtim iva sthitān āsan
balarakṣārtham uditān kālān mūrtim iva sthitān āsan
34.
Through his magical power (māyā), he created three terrible, exceedingly strong Asuras. They had arisen to protect his strength and appeared like embodied forms of Time (Kāla).
निर्वृत्ता मायया भीमा बलपादपवाहिनः ।
उदगुस्ते महामायाः पक्षक्षुब्धा इवाद्रयः ॥ ३५ ॥
उदगुस्ते महामायाः पक्षक्षुब्धा इवाद्रयः ॥ ३५ ॥
nirvṛttā māyayā bhīmā balapādapavāhinaḥ ,
udaguste mahāmāyāḥ pakṣakṣubdhā ivādrayaḥ 35
udaguste mahāmāyāḥ pakṣakṣubdhā ivādrayaḥ 35
35.
nirvṛttāḥ māyayā bhīmāḥ balapādapavāhinaḥ te
udaguḥ mahāmāyāḥ pakṣakṣubdhāḥ iva adrayaḥ
udaguḥ mahāmāyāḥ pakṣakṣubdhāḥ iva adrayaḥ
35.
māyayā nirvṛttāḥ bhīmāḥ balapādapavāhinaḥ te
mahāmāyāḥ pakṣakṣubdhāḥ adrayaḥ iva udaguḥ
mahāmāyāḥ pakṣakṣubdhāḥ adrayaḥ iva udaguḥ
35.
Born from his magical power (māyā), those formidable and powerful illusionists (mahāmāyāḥ), who were like destroyers of the trees of strength, then rose up like mountains shaken by (great birds') wings.
दामो व्यालः कटश्चेति नामभिः परिलाञ्छिताः ।
यथाप्राप्तैककर्तारश्चेतनामात्रधर्मिणः ॥ ३६ ॥
यथाप्राप्तैककर्तारश्चेतनामात्रधर्मिणः ॥ ३६ ॥
dāmo vyālaḥ kaṭaśceti nāmabhiḥ parilāñchitāḥ ,
yathāprāptaikakartāraścetanāmātradharmiṇaḥ 36
yathāprāptaikakartāraścetanāmātradharmiṇaḥ 36
36.
dāmaḥ vyālaḥ kaṭaḥ ca iti nāmabhiḥ parilāñchitāḥ
yathāprāpta-eka-kartāraḥ cetanāmātra-dharmiṇaḥ
yathāprāpta-eka-kartāraḥ cetanāmātra-dharmiṇaḥ
36.
iti dāmaḥ vyālaḥ ca kaṭaḥ nāmabhiḥ parilāñchitāḥ
yathāprāpta-eka-kartāraḥ cetanāmātra-dharmiṇaḥ
yathāprāpta-eka-kartāraḥ cetanāmātra-dharmiṇaḥ
36.
Those that are designated by names like 'Dāma,' 'Vyāla,' and 'Kaṭa,' act as the sole agents according to what is obtained, and whose intrinsic nature (dharma) is merely consciousness.
अभावात्कर्मणां ते च प्राक्तना नच वासनाः ।
निर्विकल्पकचिन्मात्रपरिस्पन्दैकधर्मकाः ॥ ३७ ॥
निर्विकल्पकचिन्मात्रपरिस्पन्दैकधर्मकाः ॥ ३७ ॥
abhāvātkarmaṇāṃ te ca prāktanā naca vāsanāḥ ,
nirvikalpakacinmātraparispandaikadharmakāḥ 37
nirvikalpakacinmātraparispandaikadharmakāḥ 37
37.
abhāvāt karmaṇām te ca prāktanāḥ na ca vāsanāḥ
nirvikalpaka-cinmātra-parispanda-eka-dharmakāḥ
nirvikalpaka-cinmātra-parispanda-eka-dharmakāḥ
37.
karmaṇām abhāvāt ca te prāktanāḥ vāsanāḥ na ca
nirvikalpaka-cinmātra-parispanda-eka-dharmakāḥ
nirvikalpaka-cinmātra-parispanda-eka-dharmakāḥ
37.
Due to the absence of actions (karma), they are not past latent impressions (vāsanāḥ); rather, their sole intrinsic nature (dharma) is the vibration of mere undifferentiated consciousness.
कर्मजीवकलां तन्वीमसारां च मनोभिदाम् ।
अपुष्टां कृत्रिमामन्तश्चोदयोदयमागताः ॥ ३८ ॥
अपुष्टां कृत्रिमामन्तश्चोदयोदयमागताः ॥ ३८ ॥
karmajīvakalāṃ tanvīmasārāṃ ca manobhidām ,
apuṣṭāṃ kṛtrimāmantaścodayodayamāgatāḥ 38
apuṣṭāṃ kṛtrimāmantaścodayodayamāgatāḥ 38
38.
karma-jīva-kalām tanvīm asārām ca manobhidām
apuṣṭām kṛtrimām antaḥ ca udaya-udayam āgatāḥ
apuṣṭām kṛtrimām antaḥ ca udaya-udayam āgatāḥ
38.
antaḥ ca udaya-udayam āgatāḥ karma-jīva-kalām
tanvīm asārām ca manobhidām apuṣṭām kṛtrimām
tanvīm asārām ca manobhidām apuṣṭām kṛtrimām
38.
And (they) have manifested from within a subtle, insubstantial, and mind-dividing, unnourished, artificial aspect of the individual soul (jīva) bound by actions (karma), arising repeatedly.
te hyandhapāramparyeṇa kākatālīyavadbhaṭāḥ ।
prakṛtāmanuvartante kriyāmujjhitavāsanāḥ ।
।
39 ।
।
prakṛtāmanuvartante kriyāmujjhitavāsanāḥ ।
।
39 ।
।
te hyandhapāramparyeṇa kākatālīyavadbhaṭāḥ ,
prakṛtāmanuvartante kriyāmujjhitavāsanāḥ 39
prakṛtāmanuvartante kriyāmujjhitavāsanāḥ 39
39.
The Sanskrit text of Yoga Vasistha Verse 4.25.39 is contained in the book Book by . This book is not available online so in order to read the full text and translation you should buy the book:
ardhasuptā yathā bālāḥ svāṅgai riṅganti kevalam ।
vāsanātmābhimānābhyāṃ hīnāste tadvadeva hi ।
।
40 ।
।
vāsanātmābhimānābhyāṃ hīnāste tadvadeva hi ।
।
40 ।
।
ardhasuptā yathā bālāḥ svāṅgai riṅganti kevalam ,
vāsanātmābhimānābhyāṃ hīnāste tadvadeva hi 40
vāsanātmābhimānābhyāṃ hīnāste tadvadeva hi 40
40.
The Sanskrit text of Yoga Vasistha Verse 4.25.40 is contained in the book Book by . This book is not available online so in order to read the full text and translation you should buy the book:
nābhipātaṃ na cāpātaṃ na viduste palāyanam ।
na jīvitaṃ na maraṇaṃ na raṇaṃ na jayājayau ।
।
41 ।
।
na jīvitaṃ na maraṇaṃ na raṇaṃ na jayājayau ।
।
41 ।
।
nābhipātaṃ na cāpātaṃ na viduste palāyanam ,
na jīvitaṃ na maraṇaṃ na raṇaṃ na jayājayau 41
na jīvitaṃ na maraṇaṃ na raṇaṃ na jayājayau 41
41.
The Sanskrit text of Yoga Vasistha Verse 4.25.41 is contained in the book Book by . This book is not available online so in order to read the full text and translation you should buy the book:
kevalaṃ sainikānagre dṛṣṭānāhananodyatān ।
abhijagmuḥ parānājau prahāradalitādrayaḥ ।
।
42 ।
।
abhijagmuḥ parānājau prahāradalitādrayaḥ ।
।
42 ।
।
kevalaṃ sainikānagre dṛṣṭānāhananodyatān ,
abhijagmuḥ parānājau prahāradalitādrayaḥ 42
abhijagmuḥ parānājau prahāradalitādrayaḥ 42
42.
The Sanskrit text of Yoga Vasistha Verse 4.25.42 is contained in the book Book by . This book is not available online so in order to read the full text and translation you should buy the book:
śambaraścintayāmāsa parituṣṭamanāḥ param ।
vijeṣyate hi me senā māyāsurasurakṣitā ।
।
43 ।
।
vijeṣyate hi me senā māyāsurasurakṣitā ।
।
43 ।
।
śambaraścintayāmāsa parituṣṭamanāḥ param ,
vijeṣyate hi me senā māyāsurasurakṣitā 43
vijeṣyate hi me senā māyāsurasurakṣitā 43
43.
The Sanskrit text of Yoga Vasistha Verse 4.25.43 is contained in the book Book by . This book is not available online so in order to read the full text and translation you should buy the book:
atibalāsuradordrumapālitā mama camūḥ sthiratāmalameṣyati ।
amaravāraṇadantavighaṭṭaneṣvamaraparvatahemaśilā yathā ।
।
44 ।
।
amaravāraṇadantavighaṭṭaneṣvamaraparvatahemaśilā yathā ।
।
44 ।
।
atibalāsuradordrumapālitā mama camūḥ sthiratāmalameṣyati ,
amaravāraṇadantavighaṭṭaneṣvamaraparvatahemaśilā yathā 44
amaravāraṇadantavighaṭṭaneṣvamaraparvatahemaśilā yathā 44
44.
The Sanskrit text of Yoga Vasistha Verse 4.25.44 is contained in the book Book by . This book is not available online so in order to read the full text and translation you should buy the book:
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25 (current chapter)
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216