योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-38
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
एवमत्याकुले युद्धे सास्फोटभयसंकुले ।
आदित्ये तमसा वृद्धे चटत्कठिनकङ्कटे ॥ १ ॥
एवमत्याकुले युद्धे सास्फोटभयसंकुले ।
आदित्ये तमसा वृद्धे चटत्कठिनकङ्कटे ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
evamatyākule yuddhe sāsphoṭabhayasaṃkule ,
āditye tamasā vṛddhe caṭatkaṭhinakaṅkaṭe 1
evamatyākule yuddhe sāsphoṭabhayasaṃkule ,
āditye tamasā vṛddhe caṭatkaṭhinakaṅkaṭe 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca evam atyākule yuddhe sāsphoṭabhayasaṃkule
āditye tamasā vṛddhe caṭatkaṭhinakaṅkaṭe
āditye tamasā vṛddhe caṭatkaṭhinakaṅkaṭe
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca evam atyākule sāsphoṭabhayasaṃkule
caṭatkaṭhinakaṅkaṭe yuddhe āditye tamasā vṛddhe
caṭatkaṭhinakaṅkaṭe yuddhe āditye tamasā vṛddhe
1.
Sri Vasishtha spoke: In this extremely turbulent battle, which was filled with the fear of explosions and the cracking of hard armor, as the sun became greatly covered by darkness -
वहत्यम्बूत्पतन्तीषु पतन्तीष्वश्मवृष्टिषु ।
नदीषु क्षेपणाच्छासु वरकेष्वब्जपङ्क्तिषु ॥ २ ॥
नदीषु क्षेपणाच्छासु वरकेष्वब्जपङ्क्तिषु ॥ २ ॥
vahatyambūtpatantīṣu patantīṣvaśmavṛṣṭiṣu ,
nadīṣu kṣepaṇācchāsu varakeṣvabjapaṅktiṣu 2
nadīṣu kṣepaṇācchāsu varakeṣvabjapaṅktiṣu 2
2.
vahadambūtpatantīṣu patantīṣu aśmavṛṣṭiṣu
nadīṣu kṣepaṇācchāsu varakeṣu abjapaṅktiṣu
nadīṣu kṣepaṇācchāsu varakeṣu abjapaṅktiṣu
2.
vahadambūtpatantīṣu aśmavṛṣṭiṣu patantīṣu
kṣepaṇācchāsu nadīṣu abjapaṅktiṣu varakeṣu
kṣepaṇācchāsu nadīṣu abjapaṅktiṣu varakeṣu
2.
When, amidst flowing waters that were flying upwards (as spray), and amidst falling stone-showers, in the rivers made clear by projectiles, and in the lotus rows within ponds -
मिथः फलाग्रकाटोत्थवह्निसीकरिणीषु च ।
आयान्तीषु प्रयान्तीषु दूरं शरनदीषु च ॥ ३ ॥
आयान्तीषु प्रयान्तीषु दूरं शरनदीषु च ॥ ३ ॥
mithaḥ phalāgrakāṭotthavahnisīkariṇīṣu ca ,
āyāntīṣu prayāntīṣu dūraṃ śaranadīṣu ca 3
āyāntīṣu prayāntīṣu dūraṃ śaranadīṣu ca 3
3.
mithaḥ phalāgrakāṭotthavahnisīkariṇīṣu ca
āyāntīṣu prayāntīṣu dūram śaranadīṣu ca
āyāntīṣu prayāntīṣu dūram śaranadīṣu ca
3.
mithaḥ phalāgrakāṭotthavahnisīkariṇīṣu ca
āyāntīṣu prayāntīṣu dūram śaranadīṣu ca
āyāntīṣu prayāntīṣu dūram śaranadīṣu ca
3.
...and in the rivers of arrows, which were coming and going far, and which were (also) having sparks of fire arising from the mutual cutting of spear-points.
वहल्लूनशिरःपद्मचक्रावर्तैस्तरङ्गितैः ।
खार्णवे पूरिते हेतिवृन्दमन्दाकिनीगणैः ॥ ४ ॥
खार्णवे पूरिते हेतिवृन्दमन्दाकिनीगणैः ॥ ४ ॥
vahallūnaśiraḥpadmacakrāvartaistaraṅgitaiḥ ,
khārṇave pūrite hetivṛndamandākinīgaṇaiḥ 4
khārṇave pūrite hetivṛndamandākinīgaṇaiḥ 4
4.
Severed heads like loose lotuses, floated and whirled in the whirlpools of blood below, and the sea of heaven was filled with flying weapons, moving as marine animals above.
समीरणरणत्क्वाणशस्त्रपूर्णघनैर्घनैः ।
संदेहान्तेषु सिद्धेषु कपिकच्छव्यथाप्रदैः ॥ ५ ॥
संदेहान्तेषु सिद्धेषु कपिकच्छव्यथाप्रदैः ॥ ५ ॥
samīraṇaraṇatkvāṇaśastrapūrṇaghanairghanaiḥ ,
saṃdehānteṣu siddheṣu kapikacchavyathāpradaiḥ 5
saṃdehānteṣu siddheṣu kapikacchavyathāpradaiḥ 5
5.
The rustling of the breeze and the whistling of the overshadowing clouds of weapons, frightened the aerial Siddhas and sylvan apes, with the fear of an approaching rain.
अष्टभागदशाशेषप्रतापमधुराकृति ।
शस्त्रघातौजसा वीर इवाहस्तनुतां ययौ ॥ ६ ॥
शस्त्रघातौजसा वीर इवाहस्तनुतां ययौ ॥ ६ ॥
aṣṭabhāgadaśāśeṣapratāpamadhurākṛti ,
śastraghātaujasā vīra ivāhastanutāṃ yayau 6
śastraghātaujasā vīra ivāhastanutāṃ yayau 6
6.
The day declined after it had run its course of the eight watches (Yamardhas), and assumed the graceful countenance of a hero, returning in glory, after he has fought his battle.
श्रान्ताश्वेभाः प्रभग्नाश्च हेतिसंघातदीप्तयः ।
दिवसेन समं सेना ययुर्मन्दप्रतापताम् ॥ ७ ॥
दिवसेन समं सेना ययुर्मन्दप्रतापताम् ॥ ७ ॥
śrāntāśvebhāḥ prabhagnāśca hetisaṃghātadīptayaḥ ,
divasena samaṃ senā yayurmandapratāpatām 7
divasena samaṃ senā yayurmandapratāpatām 7
7.
The army like the day, declined in splendour, being battered in its cavalry, and shattered in its force of elephants.
अथसेनाधिनाथाभ्यां विचार्य सहमन्त्रिभिः ।
दूताः परस्परं वृत्ता युद्धं संह्रियतामिति ॥ ८ ॥
दूताः परस्परं वृत्ता युद्धं संह्रियतामिति ॥ ८ ॥
athasenādhināthābhyāṃ vicārya sahamantribhiḥ ,
dūtāḥ parasparaṃ vṛttā yuddhaṃ saṃhriyatāmiti 8
dūtāḥ parasparaṃ vṛttā yuddhaṃ saṃhriyatāmiti 8
8.
atha senādhināthābhyām vicārya sahamantribhiḥ
dūtāḥ parasparam vṛttāḥ yuddham saṃhriyatām iti
dūtāḥ parasparam vṛttāḥ yuddham saṃhriyatām iti
8.
atha senādhināthābhyām sahamantribhiḥ vicārya
dūtāḥ parasparam vṛttāḥ yuddham saṃhriyatām iti
dūtāḥ parasparam vṛttāḥ yuddham saṃhriyatām iti
8.
Then, after the two army commanders deliberated with their ministers, messengers were sent to each other with the message: 'Let the battle be ceased!'
तत्र श्रमवशान्मन्दयन्त्रशस्त्रपराक्रमैः ।
रणसंहरणं काले सर्वैरेवोररीकृतम् ॥ ९ ॥
रणसंहरणं काले सर्वैरेवोररीकृतम् ॥ ९ ॥
tatra śramavaśānmandayantraśastraparākramaiḥ ,
raṇasaṃharaṇaṃ kāle sarvairevorarīkṛtam 9
raṇasaṃharaṇaṃ kāle sarvairevorarīkṛtam 9
9.
tatra śramavaśāt mandayantraśastrapārakramaiḥ
raṇasaṃharaṇam kāle sarvaiḥ eva urarīkṛtam
raṇasaṃharaṇam kāle sarvaiḥ eva urarīkṛtam
9.
tatra śramavaśāt mandayantraśastrapārakramaiḥ
sarvaiḥ eva kāle raṇasaṃharaṇam urarīkṛtam
sarvaiḥ eva kāle raṇasaṃharaṇam urarīkṛtam
9.
Consequently, there, due to weariness and diminished prowess with machines and weapons, the cessation of battle was indeed agreed upon by all at the proper time.
ततो महारथोत्तुङ्गकेतुप्रान्तकृतास्पदम् ।
बलयोरारुहोहैक एको योधो ध्रुवो यथा ॥ १० ॥
बलयोरारुहोहैक एको योधो ध्रुवो यथा ॥ १० ॥
tato mahārathottuṅgaketuprāntakṛtāspadam ,
balayorāruhohaika eko yodho dhruvo yathā 10
balayorāruhohaika eko yodho dhruvo yathā 10
10.
tataḥ mahārathottuṅgaketuprāntakṛtāspadam
balayoḥ āruho ha ekaḥ ekaḥ yodhaḥ dhruvaḥ yathā
balayoḥ āruho ha ekaḥ ekaḥ yodhaḥ dhruvaḥ yathā
10.
tataḥ ekaḥ ekaḥ yodhaḥ balayoḥ
mahārathottuṅgaketuprāntakṛtāspadam dhruvaḥ yathā āruho ha
mahārathottuṅgaketuprāntakṛtāspadam dhruvaḥ yathā āruho ha
10.
Then, a single warrior, like the pole star (dhruva), ascended to the very edges of the towering banners on the great chariots of both armies, where he established his position.
सोंऽशुकं भ्रामयामास सर्वदिङ्मण्डले सितम् ।
श्यामेव दीर्घशुद्धांशुं युद्धं संह्रियतामिति ॥ ११ ॥
श्यामेव दीर्घशुद्धांशुं युद्धं संह्रियतामिति ॥ ११ ॥
soṃ'śukaṃ bhrāmayāmāsa sarvadiṅmaṇḍale sitam ,
śyāmeva dīrghaśuddhāṃśuṃ yuddhaṃ saṃhriyatāmiti 11
śyāmeva dīrghaśuddhāṃśuṃ yuddhaṃ saṃhriyatāmiti 11
11.
saḥ aṃśukam bhrāmayāmāsa sarvadiṅmaṇḍale sitam
śyāmā iva dīrghaśuddhāṃśum yuddham saṃhriyatām iti
śyāmā iva dīrghaśuddhāṃśum yuddham saṃhriyatām iti
11.
saḥ sarvadiṅmaṇale sitam aṃśukam bhrāmayāmāsa
śyāmā iva dīrghaśuddhāṃśum yuddham saṃhriyatām iti
śyāmā iva dīrghaśuddhāṃśum yuddham saṃhriyatām iti
11.
He waved his white garment across the entire circle of directions, like a dark cloud unfurling a long, pure moonbeam, signaling, 'Let the battle be ceased!'
ततो दुन्दुभयो नेदुः प्रतिध्वनितदिङ्मुखाः ।
महाप्रलयसंशान्तौ पुष्करावर्तका इव ॥ १२ ॥
महाप्रलयसंशान्तौ पुष्करावर्तका इव ॥ १२ ॥
tato dundubhayo neduḥ pratidhvanitadiṅmukhāḥ ,
mahāpralayasaṃśāntau puṣkarāvartakā iva 12
mahāpralayasaṃśāntau puṣkarāvartakā iva 12
12.
tataḥ dundubhayaḥ neduḥ pratidhvanitadiṅmukhāḥ
mahāpralayasaṃśāntau puṣkarāvartakāḥ iva
mahāpralayasaṃśāntau puṣkarāvartakāḥ iva
12.
tataḥ pratidhvanitadiṅmukhāḥ dundubhayaḥ
mahāpralayasaṃśāntau puṣkarāvartakāḥ iva neduḥ
mahāpralayasaṃśāntau puṣkarāvartakāḥ iva neduḥ
12.
Then the war-drums roared, their sound echoing in all directions, just like the Puṣkarāvartaka clouds at the cessation of the great cosmic dissolution (pralaya).
शरादिहेतिसरितो विस्तीर्णे गगने स्थिते ।
प्रवृत्ताः सुखमागन्तुं सरसः सरितो यथा ॥ १३ ॥
प्रवृत्ताः सुखमागन्तुं सरसः सरितो यथा ॥ १३ ॥
śarādihetisarito vistīrṇe gagane sthite ,
pravṛttāḥ sukhamāgantuṃ sarasaḥ sarito yathā 13
pravṛttāḥ sukhamāgantuṃ sarasaḥ sarito yathā 13
13.
śarādihetisaritaḥ vistīrṇe gagane sthite
pravṛttāḥ sukham āgantum sarasaḥ saritaḥ yathā
pravṛttāḥ sukham āgantum sarasaḥ saritaḥ yathā
13.
śarādihetisaritaḥ vistīrṇe gagane sthite
sarasaḥ saritaḥ yathā sukham āgantum pravṛttāḥ
sarasaḥ saritaḥ yathā sukham āgantum pravṛttāḥ
13.
The streams of weapons, beginning with arrows, which were positioned in the vast expanse (of the battlefield), began to move effortlessly, just as rivers flow easily from a lake.
योधदोर्द्रुमसंचारस्तनुतामाययौ शनैः ।
भूकम्पान्ते वनस्पन्द इवाभ्रान्त इवार्णवः ॥ १४ ॥
भूकम्पान्ते वनस्पन्द इवाभ्रान्त इवार्णवः ॥ १४ ॥
yodhadordrumasaṃcārastanutāmāyayau śanaiḥ ,
bhūkampānte vanaspanda ivābhrānta ivārṇavaḥ 14
bhūkampānte vanaspanda ivābhrānta ivārṇavaḥ 14
14.
yodhadordrumasaṃcāraḥ tanutām āyayau śanaiḥ
bhūkampānte vanaspandaḥ iva abhrāntaḥ iva arṇavaḥ
bhūkampānte vanaspandaḥ iva abhrāntaḥ iva arṇavaḥ
14.
yodhadordrumasaṃcāraḥ śanaiḥ tanutām āyayau; bhūkampānte vanaspandaḥ iva,
abhrāntaḥ arṇavaḥ iva
abhrāntaḥ arṇavaḥ iva
14.
The movement of the warriors' tree-like arms gradually diminished, becoming subtle, similar to the slight swaying of trees after an earthquake, or like a calm, unagitated ocean.
विनिर्गन्तुं प्रववृते रणादथ बलद्वयम् ।
वारिपूरश्चतुर्दिक्षु प्रलयैकार्णवादिव ॥ १५ ॥
वारिपूरश्चतुर्दिक्षु प्रलयैकार्णवादिव ॥ १५ ॥
vinirgantuṃ pravavṛte raṇādatha baladvayam ,
vāripūraścaturdikṣu pralayaikārṇavādiva 15
vāripūraścaturdikṣu pralayaikārṇavādiva 15
15.
vinirgantum pravavṛte raṇāt atha baladvayam
vāripūraḥ caturdikṣu pralayāikārṇavāt iva
vāripūraḥ caturdikṣu pralayāikārṇavāt iva
15.
atha baladvayam raṇāt vinirgantum pravavṛte,
caturdikṣu vāripūraḥ pralayāikārṇavāt iva
caturdikṣu vāripūraḥ pralayāikārṇavāt iva
15.
Then the two armies began to withdraw from the battle, spreading in all four directions like a deluge of water from the single cosmic ocean (pralayaikārṇava) at the time of universal dissolution.
उत्क्षिप्तमन्दरक्षीरसमुद्रवदनाकुलम् ।
सैन्यं प्रशाम्यदावर्तं शनैः साम्यमुपाययौ ॥ १६ ॥
सैन्यं प्रशाम्यदावर्तं शनैः साम्यमुपाययौ ॥ १६ ॥
utkṣiptamandarakṣīrasamudravadanākulam ,
sainyaṃ praśāmyadāvartaṃ śanaiḥ sāmyamupāyayau 16
sainyaṃ praśāmyadāvartaṃ śanaiḥ sāmyamupāyayau 16
16.
utkṣiptamandarakṣīrasamudravat anākulam
sainyam praśāmyadāvartam śanaiḥ sāmyam upāyayau
sainyam praśāmyadāvartam śanaiḥ sāmyam upāyayau
16.
utkṣiptamandarakṣīrasamudravat praśāmyadāvartam
sainyam śanaiḥ anākulam sāmyam upāyayau
sainyam śanaiḥ anākulam sāmyam upāyayau
16.
The army, tumultuous like the ocean of milk churned by Mount Mandara, with its commotions gradually subsiding, slowly attained a state of calmness and stillness.
क्रमेणासीन्मुहूर्तेन विकटोदरभीषणम् ।
अगस्त्यपीतार्णववच्छून्यमेव रणाङ्गणम् ॥ १७ ॥
अगस्त्यपीतार्णववच्छून्यमेव रणाङ्गणम् ॥ १७ ॥
krameṇāsīnmuhūrtena vikaṭodarabhīṣaṇam ,
agastyapītārṇavavacchūnyameva raṇāṅgaṇam 17
agastyapītārṇavavacchūnyameva raṇāṅgaṇam 17
17.
krameṇa āsīt muhūrtena vikaṭodarabhīṣaṇam
agastyapītārṇavavat śūnyam eva raṇāṅgaṇam
agastyapītārṇavavat śūnyam eva raṇāṅgaṇam
17.
krameṇa muhūrtena raṇāṅgaṇam vikaṭodarabhīṣaṇam
agastyapītārṇavavat śūnyam eva āsīt
agastyapītārṇavavat śūnyam eva āsīt
17.
Following this, and in a short time, the battlefield became frightfully vast and empty, resembling the ocean swallowed by Agastya.
शवसन्ततिसंपूर्णं वहद्रक्तनदाकुलम् ।
परिकूजनझङ्कारपूर्णझिल्लिवनोपमम् ॥ १८ ॥
परिकूजनझङ्कारपूर्णझिल्लिवनोपमम् ॥ १८ ॥
śavasantatisaṃpūrṇaṃ vahadraktanadākulam ,
parikūjanajhaṅkārapūrṇajhillivanopamam 18
parikūjanajhaṅkārapūrṇajhillivanopamam 18
18.
śavasantatisaṃpūrṇam vahadraktanadākulam
parikūjanajhaṅkārapūrṇajhillivanopamam
parikūjanajhaṅkārapūrṇajhillivanopamam
18.
śavasantatisaṃpūrṇam vahadraktanadākulam
parikūjanajhaṅkārapūrṇajhillivanopamam
parikūjanajhaṅkārapūrṇajhillivanopamam
18.
(The battlefield was) completely filled with continuous rows of corpses, agitated by rivers of flowing blood, and resembled a forest full of chirping and buzzing cicadas.
बहद्रक्तसरित्स्रोतस्तरङ्गारवघर्घरम् ।
साक्रन्दार्धमृताहूतसप्राणव्यग्रमानवम् ॥ १९ ॥
साक्रन्दार्धमृताहूतसप्राणव्यग्रमानवम् ॥ १९ ॥
bahadraktasaritsrotastaraṅgāravaghargharam ,
sākrandārdhamṛtāhūtasaprāṇavyagramānavam 19
sākrandārdhamṛtāhūtasaprāṇavyagramānavam 19
19.
vahadraktasaritsrotastarangaravaghargharam
sākrandārdhamṛtāhūtasaprāṇavyagramānavam
sākrandārdhamṛtāhūtasaprāṇavyagramānavam
19.
vahadraktasaritsrotastarangaravaghargharam
sākrandārdhamṛtāhūtasaprāṇavyagramānavam
sākrandārdhamṛtāhūtasaprāṇavyagramānavam
19.
It (the battlefield) was rumbling with the gurgling roar of waves from torrents of flowing blood, and contained agitated, half-dead men who were clinging to life, crying out, and calling for help.
मृतार्धमृतदेहौघसृतासृक्प्लुतनिर्झरम् ।
सजीवनरपृष्ठस्थशवस्पन्दनभ्रान्तिदम् ॥ २० ॥
सजीवनरपृष्ठस्थशवस्पन्दनभ्रान्तिदम् ॥ २० ॥
mṛtārdhamṛtadehaughasṛtāsṛkplutanirjharam ,
sajīvanarapṛṣṭhasthaśavaspandanabhrāntidam 20
sajīvanarapṛṣṭhasthaśavaspandanabhrāntidam 20
20.
mṛta ardhamṛta deha ogha sṛta asṛk pluta nirjharam
| sajīva nara pṛṣṭhastha śava spandana bhrāntidam
| sajīva nara pṛṣṭhastha śava spandana bhrāntidam
20.
mṛta ardhamṛta deha ogha sṛta asṛk pluta nirjharam
sajīva nara pṛṣṭhastha śava spandana bhrāntidam
sajīva nara pṛṣṭhastha śava spandana bhrāntidam
20.
It was a scene where streams, soaked with blood, flowed from masses of dead and half-dead bodies, and it caused the illusion of movement in corpses due to living men standing upon their backs.
करीन्द्रशवराश्यग्रविश्रान्ताम्बुदखण्डकम् ।
विशीर्णरथसंघातं वातच्छिन्नमहावनम् ॥ २१ ॥
विशीर्णरथसंघातं वातच्छिन्नमहावनम् ॥ २१ ॥
karīndraśavarāśyagraviśrāntāmbudakhaṇḍakam ,
viśīrṇarathasaṃghātaṃ vātacchinnamahāvanam 21
viśīrṇarathasaṃghātaṃ vātacchinnamahāvanam 21
21.
karīndra śava rāśi agra viśrānta ambuda khaṇḍakam
| viśīrṇa ratha saṃghātam vāta chinna mahāvanam
| viśīrṇa ratha saṃghātam vāta chinna mahāvanam
21.
karīndra śava rāśi agra viśrānta ambuda khaṇḍakam
viśīrṇa ratha saṃghātam vāta chinna mahāvanam
viśīrṇa ratha saṃghātam vāta chinna mahāvanam
21.
It featured fragments of clouds resting on the peaks of heaps of elephant corpses, vast numbers of shattered chariots, and great forests seemingly cut down by the wind.
वहद्रक्तनदीरंहःप्रोह्यमानहयद्विपम् ।
शरशक्त्यृष्टिमुसलगदाप्रासासिसंकुलम् ॥ २२ ॥
शरशक्त्यृष्टिमुसलगदाप्रासासिसंकुलम् ॥ २२ ॥
vahadraktanadīraṃhaḥprohyamānahayadvipam ,
śaraśaktyṛṣṭimusalagadāprāsāsisaṃkulam 22
śaraśaktyṛṣṭimusalagadāprāsāsisaṃkulam 22
22.
vahat rakta nadī raṃhas prohyamāṇa haya dvipam
| śara śakti ṛṣṭi musala gadā prāsa asi saṅkulam
| śara śakti ṛṣṭi musala gadā prāsa asi saṅkulam
22.
vahat rakta nadī raṃhas prohyamāṇa haya dvipam
śara śakti ṛṣṭi musala gadā prāsa asi saṅkulam
śara śakti ṛṣṭi musala gadā prāsa asi saṅkulam
22.
It had horses and elephants being swept away by the swift currents of rivers of flowing blood, and was crowded with arrows, spears, lances, clubs, maces, darts, and swords.
पर्याणावनसंनाहकवचावृतभूतलम् ।
केतुचामरपट्टौघगुप्तं शवशरीरकम् ॥ २३ ॥
केतुचामरपट्टौघगुप्तं शवशरीरकम् ॥ २३ ॥
paryāṇāvanasaṃnāhakavacāvṛtabhūtalam ,
ketucāmarapaṭṭaughaguptaṃ śavaśarīrakam 23
ketucāmarapaṭṭaughaguptaṃ śavaśarīrakam 23
23.
paryāṇa avana saṃnāha kavaca āvṛta bhūtalam |
ketu cāmara paṭṭa ogha guptam śava śarīrakam
ketu cāmara paṭṭa ogha guptam śava śarīrakam
23.
paryāṇa avana saṃnāha kavaca āvṛta bhūtalam
ketu cāmara paṭṭa ogha guptam śava śarīrakam
ketu cāmara paṭṭa ogha guptam śava śarīrakam
23.
The ground was covered with saddles, saddlecloths, and armor, and dead bodies were concealed by masses of banners, whisks, and strips of cloth.
फणास्फुटकतूणीरकुञ्जकूजत्समीरणम् ।
शवराशिपलालौघतल्पसुप्तपिशाचकम् ॥ २४ ॥
शवराशिपलालौघतल्पसुप्तपिशाचकम् ॥ २४ ॥
phaṇāsphuṭakatūṇīrakuñjakūjatsamīraṇam ,
śavarāśipalālaughatalpasuptapiśācakam 24
śavarāśipalālaughatalpasuptapiśācakam 24
24.
phaṇāsphaṭakatuṇīrakuñjakūjatsamīraṇam
śavarāśipalālaughatalpasuptapiśācakām
śavarāśipalālaughatalpasuptapiśācakām
24.
phaṇāsphaṭakatuṇīrakuñjakūjatsamīraṇam
śavarāśipalālaughatalpasuptapiśācakām
śavarāśipalālaughatalpasuptapiśācakām
24.
Where the whistling wind hums through thickets resembling quivers made of expanded cobra hoods, and where ghouls sleep on beds formed by masses of straw-like dry remains from heaps of corpses.
मौलिहाराङ्गदद्योतशक्रचापवनावृतम् ।
श्वशृगालकराकृष्टसान्द्रान्त्रादीर्घरज्जुकम् ॥ २५ ॥
श्वशृगालकराकृष्टसान्द्रान्त्रादीर्घरज्जुकम् ॥ २५ ॥
maulihārāṅgadadyotaśakracāpavanāvṛtam ,
śvaśṛgālakarākṛṣṭasāndrāntrādīrgharajjukam 25
śvaśṛgālakarākṛṣṭasāndrāntrādīrgharajjukam 25
25.
maulihārāṅgadadyotaśakracāpavanāvṛtam
śvaśṛgālakarakṛṣṭasāndrāntrādīrgharajjukam
śvaśṛgālakarakṛṣṭasāndrāntrādīrgharajjukam
25.
maulihārāṅgadadyotaśakracāpavanāvṛtam
śvaśṛgālakarakṛṣṭasāndrāntrādīrgharajjukam
śvaśṛgālakarakṛṣṭasāndrāntrādīrgharajjukam
25.
Adorned with the shimmering glow of crowns, necklaces, and armlets that covered it like a rainbow-forest; and where dogs and jackals, with their paws, dragged thick intestines like long ropes.
रक्तक्षेत्रक्वणत्किंचिच्छेषजीवनृदन्तुरम् ।
रक्तकर्दमनिर्मग्नसजीवनरदर्दुरम् ॥ २६ ॥
रक्तकर्दमनिर्मग्नसजीवनरदर्दुरम् ॥ २६ ॥
raktakṣetrakvaṇatkiṃciccheṣajīvanṛdanturam ,
raktakardamanirmagnasajīvanaradarduram 26
raktakardamanirmagnasajīvanaradarduram 26
26.
raktakṣetrakvaṇatkiñciccheṣajīvanṛdanturam
raktakardamanirmagnasajīvanaradarduram
raktakardamanirmagnasajīvanaradarduram
26.
raktakṣetrakvaṇatkiñciccheṣajīvanṛdanturam
raktakardamanirmagnasajīvanaradarduram
raktakardamanirmagnasajīvanaradarduram
26.
Where the bloody field resounds, bristling with the teeth (or jagged forms) of still partly living humans; and where living men, submerged in the mire of blood, resemble frogs.
वराङ्गकवचप्रख्यनिर्गताक्षिशतोच्चयम् ।
वहद्भुजोरुकाष्ठौघघोररक्तसरिच्छतम् ॥ २७ ॥
वहद्भुजोरुकाष्ठौघघोररक्तसरिच्छतम् ॥ २७ ॥
varāṅgakavacaprakhyanirgatākṣiśatoccayam ,
vahadbhujorukāṣṭhaughaghoraraktasaricchatam 27
vahadbhujorukāṣṭhaughaghoraraktasaricchatam 27
27.
varāṅgakavacaprakhyanirgatākṣiśatoccayam
vahadbhujorukāṣṭhaughaghoraraktasaricchatam
vahadbhujorukāṣṭhaughaghoraraktasaricchatam
27.
varāṅgakavacaprakhyanirgatākṣiśatoccayam
vahadbhujorukāṣṭhaughaghoraraktasaricchatam
vahadbhujorukāṣṭhaughaghoraraktasaricchatam
27.
Presenting a mound of hundreds of eyes that had popped out, resembling armor for noble body parts; and featuring hundreds of dreadful rivers of blood carrying masses of arms and thighs like logs.
साक्रन्दवन्धुवलितं मृतार्धमृतमानवम् ।
शरायुधरथाश्वेभपर्याणासंवरान्तरम् ॥ २८ ॥
शरायुधरथाश्वेभपर्याणासंवरान्तरम् ॥ २८ ॥
sākrandavandhuvalitaṃ mṛtārdhamṛtamānavam ,
śarāyudharathāśvebhaparyāṇāsaṃvarāntaram 28
śarāyudharathāśvebhaparyāṇāsaṃvarāntaram 28
28.
sākrandabandhuvalitam mṛtārdhamṛtamānavam
śarāyudharathāśvebhaparyāṇasaṃvarāntaram
śarāyudharathāśvebhaparyāṇasaṃvarāntaram
28.
sākrandabandhuvalitam mṛtārdhamṛtamānavam
śarāyudharathāśvebhaparyāṇasaṃvarāntaram
śarāyudharathāśvebhaparyāṇasaṃvarāntaram
28.
The battlefield was surrounded by lamenting relatives, filled with dead and half-dead people, and also with arrows, weapons, chariots, horses, elephants, saddles, and their coverings.
नृत्यत्कबन्धदोर्दण्डमण्डलानमिताम्बरम् ।
मदमेदोवसागन्धपीडार्द्रघ्राणकोटरम् ॥ २९ ॥
मदमेदोवसागन्धपीडार्द्रघ्राणकोटरम् ॥ २९ ॥
nṛtyatkabandhadordaṇḍamaṇḍalānamitāmbaram ,
madamedovasāgandhapīḍārdraghrāṇakoṭaram 29
madamedovasāgandhapīḍārdraghrāṇakoṭaram 29
29.
nṛtyatkabandhador(daṇḍamaṇḍalānamitāmbaram)
madamedovasāgandhapīḍārdhraghrāṇakoṭaram
madamedovasāgandhapīḍārdhraghrāṇakoṭaram
29.
nṛtyatkabandhador(daṇḍamaṇḍalānamitāmbaram)
madamedovasāgandhapīḍārdhraghrāṇakoṭaram
madamedovasāgandhapīḍārdhraghrāṇakoṭaram
29.
Where the sky was bowed by the multitude of mighty arms of dancing headless trunks, and nostrils were moist from the discomfort caused by the stench of ichor, fat, and marrow.
उत्ताल्वर्धमृतेभाश्ववार्यमाणाल्पजीवितम् ।
वहद्रक्तनदीवीचिप्रहारहतदुन्दुभि ॥ ३० ॥
वहद्रक्तनदीवीचिप्रहारहतदुन्दुभि ॥ ३० ॥
uttālvardhamṛtebhāśvavāryamāṇālpajīvitam ,
vahadraktanadīvīciprahārahatadundubhi 30
vahadraktanadīvīciprahārahatadundubhi 30
30.
uttālvardhamṛtebhāśvavāryamāṇālpajīvitam
vahat raktanadīvīciprahārahatadundubhi
vahat raktanadīvīciprahārahatadundubhi
30.
uttālvardhamṛtebhāśvavāryamāṇālpajīvitam
vahat raktanadīvīciprahārahatadundubhi
vahat raktanadīvīciprahārahatadundubhi
30.
Where the barely surviving lives of mighty, half-dead elephants and horses were being restrained (from expiring), and war drums were silenced by the impact of waves from flowing rivers of blood.
उह्यमानमृतेभाश्वमकरासृक्सरिच्छतम् ।
म्रियमाणनरानीकफूत्कृतासृक्प्रणालिकम् ॥ ३१ ॥
म्रियमाणनरानीकफूत्कृतासृक्प्रणालिकम् ॥ ३१ ॥
uhyamānamṛtebhāśvamakarāsṛksaricchatam ,
mriyamāṇanarānīkaphūtkṛtāsṛkpraṇālikam 31
mriyamāṇanarānīkaphūtkṛtāsṛkpraṇālikam 31
31.
uhyamānamṛtebhāśvamakara asṛk sarit śatam
mriyamāṇanarānīkaphūtkṛta asṛkpraṇālikam
mriyamāṇanarānīkaphūtkṛta asṛkpraṇālikam
31.
uhyamānamṛtebhāśvamakara asṛk sarit śatam
mriyamāṇanarānīkaphūtkṛta asṛkpraṇālikam
mriyamāṇanarānīkaphūtkṛta asṛkpraṇālikam
31.
Where hundreds of rivers of blood carried away dead elephants, horses, and makaras, and channels of blood gushed forth, accompanied by the gurgling sounds of dying hosts of men.
स्वल्पजीवशरापूर्णमुखदृक्कान्तितस्वनम् ।
पिण्डभार्यावसागन्धवातान्तोत्पीठलोहितम् ॥ ३२ ॥
पिण्डभार्यावसागन्धवातान्तोत्पीठलोहितम् ॥ ३२ ॥
svalpajīvaśarāpūrṇamukhadṛkkāntitasvanam ,
piṇḍabhāryāvasāgandhavātāntotpīṭhalohitam 32
piṇḍabhāryāvasāgandhavātāntotpīṭhalohitam 32
32.
svalpajīvaśarāpūrṇamukhadṛkkāntitasvanam
piṇḍabhāryāvasāgandhavātāntotpīṭalohitam
piṇḍabhāryāvasāgandhavātāntotpīṭalohitam
32.
svalpajīvaśarāpūrṇamukhadṛkkāntitasvanam
piṇḍabhāryāvasāgandhavātāntotpīṭalohitam
piṇḍabhāryāvasāgandhavātāntotpīṭalohitam
32.
The battlefield was characterized by short-lived beings, faces and eyes completely filled with arrows, their dying brilliance and cries. It was laden with masses of flesh, [fallen] wives, and the wind carried the stench of fat and marrow, culminating in elevated pools of blood.
उन्नासार्धमृतेभेन्द्रकराक्रान्तकबन्धकम् ।
निरधिष्ठितहस्त्यश्वपातितोच्चकबन्धकम् ॥ ३३ ॥
निरधिष्ठितहस्त्यश्वपातितोच्चकबन्धकम् ॥ ३३ ॥
unnāsārdhamṛtebhendrakarākrāntakabandhakam ,
niradhiṣṭhitahastyaśvapātitoccakabandhakam 33
niradhiṣṭhitahastyaśvapātitoccakabandhakam 33
33.
unnāsārdhamṛtebhendrakarākrāntakabandhakam
niradhiṣṭhitahasty-aśvapatitoccakabandhakam
niradhiṣṭhitahasty-aśvapatitoccakabandhakam
33.
unnāsārdhamṛtebhendrakarākrāntakabandhakam
niradhiṣṭhitahasty-aśvapatitoccakabandhakam
niradhiṣṭhitahasty-aśvapatitoccakabandhakam
33.
It was [a scene] where half-dead headless trunks with uplifted noses were seized by the trunks of mighty elephants, and where tall headless trunks were felled by riderless elephants and horses.
रुदत्क्रन्दत्परिभ्रष्टशवक्षुब्धासृगुद्धति ।
मृतभर्तृगले शस्त्रत्यक्तप्राणकुलाङ्गनम् ॥ ३४ ॥
मृतभर्तृगले शस्त्रत्यक्तप्राणकुलाङ्गनम् ॥ ३४ ॥
rudatkrandatparibhraṣṭaśavakṣubdhāsṛguddhati ,
mṛtabhartṛgale śastratyaktaprāṇakulāṅganam 34
mṛtabhartṛgale śastratyaktaprāṇakulāṅganam 34
34.
rudatkrandatparibhraṣṭaśavakṣubdhāsṛguddhati
mṛtabhartṛgaleśastratyaktaprāṇakulāṅganam
mṛtabhartṛgaleśastratyaktaprāṇakulāṅganam
34.
rudatkrandatparibhraṣṭaśavakṣubdhāsṛguddhati
mṛtabhartṛgaleśastratyaktaprāṇakulāṅganam
mṛtabhartṛgaleśastratyaktaprāṇakulāṅganam
34.
The scene was filled with weeping and wailing, fallen corpses, and a vast, stirred multitude of blood; and with respectable women who had given up their lives with a weapon at the throat of their dead husbands.
सेनोत्क्रान्तततक्षिप्रबहुपान्थपरीक्षणम् ।
शवहारकराकृष्टसप्राणानुचराकुलम् ॥ ३५ ॥
शवहारकराकृष्टसप्राणानुचराकुलम् ॥ ३५ ॥
senotkrāntatatakṣiprabahupānthaparīkṣaṇam ,
śavahārakarākṛṣṭasaprāṇānucarākulam 35
śavahārakarākṛṣṭasaprāṇānucarākulam 35
35.
senotkrāntatatākṣiprabahupānthaparīkṣaṇam
śavahārakarākṛṣṭasaprāṇānucarākulam
śavahārakarākṛṣṭasaprāṇānucarākulam
35.
senotkrāntatatākṣiprabahupānthaparīkṣaṇam
śavahārakarākṛṣṭasaprāṇānucarākulam
śavahārakarākṛṣṭasaprāṇānucarākulam
35.
It was [a scene of] swift and extensive searching by many passersby on the battlefield deserted by the army, and it was filled with living attendants dragged by the hands of corpse-bearers.
केशशैवालवक्राब्जचक्रावर्तनदीशतम् ।
तरत्तुङ्गतरङ्गाढ्यवहद्रक्तमहानदम् ॥ ३६ ॥
तरत्तुङ्गतरङ्गाढ्यवहद्रक्तमहानदम् ॥ ३६ ॥
keśaśaivālavakrābjacakrāvartanadīśatam ,
tarattuṅgataraṅgāḍhyavahadraktamahānadam 36
tarattuṅgataraṅgāḍhyavahadraktamahānadam 36
36.
keśaśaivālavakrābjacakrāvartanadīśatam
tarattuṅgatarangāḍhyavahadraktamahānadam
tarattuṅgatarangāḍhyavahadraktamahānadam
36.
tarattuṅgatarangāḍhyavahadraktamahānadam
keśaśaivālavakrābjacakrāvartanadīśatam
keśaśaivālavakrābjacakrāvartanadīśatam
36.
(It was) a great river of flowing blood, rich with high, surging waves, which appeared like hundreds of rivers with hair resembling algae, crooked lotus-like faces, and wheels as swirling eddies.
प्राणान्तस्मृतपुत्रेष्टमातृदेवपराभिधम् ।
हाहाहीहीतिकथितमर्मच्छेदनवेदनम् ॥ ३८ ॥
हाहाहीहीतिकथितमर्मच्छेदनवेदनम् ॥ ३८ ॥
prāṇāntasmṛtaputreṣṭamātṛdevaparābhidham ,
hāhāhīhītikathitamarmacchedanavedanam 38
hāhāhīhītikathitamarmacchedanavedanam 38
38.
prāṇāntasmṛtaputreṣṭamātṛdevaparābhidham
hāhāhīhītikathitamarmacchedanavedanam
hāhāhīhītikathitamarmacchedanavedanam
38.
prāṇāntasmṛtaputreṣṭamātṛdevaparābhidham
hāhāhīhītikathitamarmacchedanavedanam
hāhāhīhītikathitamarmacchedanavedanam
38.
(It was a scene where) at the end of life, "son," "beloved," "mother," and "god" were remembered as supreme appellations, and where the pain from the piercing of vital parts was expressed with cries of "hāhā" and "hīhī."
म्रियमाणमथौजिष्ठद्विष्टप्रारब्धसंचयम् ।
दन्तियुद्धासमर्थाग्रमृतदेहेष्टदैवतम् ॥ ३९ ॥
दन्तियुद्धासमर्थाग्रमृतदेहेष्टदैवतम् ॥ ३९ ॥
mriyamāṇamathaujiṣṭhadviṣṭaprārabdhasaṃcayam ,
dantiyuddhāsamarthāgramṛtadeheṣṭadaivatam 39
dantiyuddhāsamarthāgramṛtadeheṣṭadaivatam 39
39.
mriyamāṇamathaujiṣṭhadviṣṭaprārabdhsañcayam
dantiyuddhāsamarthāgramṛtadeheṣṭadaivatam
dantiyuddhāsamarthāgramṛtadeheṣṭadaivatam
39.
dantiyuddhāsamarthāgramṛtadeheṣṭadaivatam
mriyamāṇamathaujiṣṭhadviṣṭaprārabdhsañcayam
mriyamāṇamathaujiṣṭhadviṣṭaprārabdhsañcayam
39.
(It was a scene with) an accumulation of fated (karma) for the dying, the strongest, and the hostile, and where the dead bodies lay at the forefront, incapable of fighting elephants, (remembering) their cherished deities.
म्रियमाणमहावज्ञाशूराश्रितपलायनम् ।
अशङ्कितासृगावर्तभीमास्पदगमोत्सुकम् ॥ ४० ॥
अशङ्कितासृगावर्तभीमास्पदगमोत्सुकम् ॥ ४० ॥
mriyamāṇamahāvajñāśūrāśritapalāyanam ,
aśaṅkitāsṛgāvartabhīmāspadagamotsukam 40
aśaṅkitāsṛgāvartabhīmāspadagamotsukam 40
40.
mriyamāṇamahāvajñāśūrāśritapalāyanam
aśaṅkitāsṛgāvartabhīmāspadagamotsukam
aśaṅkitāsṛgāvartabhīmāspadagamotsukam
40.
aśaṅkitāsṛgāvartabhīmāspadagamotsukam
mriyamāṇamahāvajñāśūrāśritapalāyanam
mriyamāṇamahāvajñāśūrāśritapalāyanam
40.
(It was a scene of) the flight resorted to by brave warriors who, though dying, held great disdain (for death), and where one was eager to fearlessly enter a terrible place of blood-whirlpools.
मर्मच्छेदशराघातव्यथाविदितदुष्कृति ।
कबन्धबन्धप्रारब्धवेतालवदनाक्रमम् ॥ ४१ ॥
कबन्धबन्धप्रारब्धवेतालवदनाक्रमम् ॥ ४१ ॥
marmacchedaśarāghātavyathāviditaduṣkṛti ,
kabandhabandhaprārabdhavetālavadanākramam 41
kabandhabandhaprārabdhavetālavadanākramam 41
41.
marma-ccheda-śarāghāta-vyathā-vidita-duṣkṛti
kabandha-bandha-prārabdha-vetāla-vadanākramam
kabandha-bandha-prārabdha-vetāla-vadanākramam
41.
marma-ccheda-śarāghāta-vyathā-vidita-duṣkṛti
kabandha-bandha-prārabdha-vetāla-vadanākramam
kabandha-bandha-prārabdha-vetāla-vadanākramam
41.
Where misdeeds were revealed through the agony of arrows piercing vital spots, and where the attack by the mouths of Vetāla demons had begun upon the bound, headless trunks (kabandha).
उह्यमानध्वजच्छत्रचारुचामरपङ्कजम् ।
किरत्संध्यारुणं दिक्षु तेजस्कं रक्तपङ्कजम् ॥ ४२ ॥
किरत्संध्यारुणं दिक्षु तेजस्कं रक्तपङ्कजम् ॥ ४२ ॥
uhyamānadhvajacchatracārucāmarapaṅkajam ,
kiratsaṃdhyāruṇaṃ dikṣu tejaskaṃ raktapaṅkajam 42
kiratsaṃdhyāruṇaṃ dikṣu tejaskaṃ raktapaṅkajam 42
42.
uhyamāna-dhvaja-cchatra-cāru-cāmara-paṅkajam
kirat sandhyāruṇam dikṣu tejaskam rakta-paṅkajam
kirat sandhyāruṇam dikṣu tejaskam rakta-paṅkajam
42.
uhyamāna-dhvaja-cchatra-cāru-cāmara-paṅkajam
kirat sandhyāruṇam dikṣu tejaskam rakta-paṅkajam
kirat sandhyāruṇam dikṣu tejaskam rakta-paṅkajam
42.
Where flags, umbrellas, and beautiful chowries were being carried like lotuses, scattering a twilight-red glow in all directions, radiant like red lotuses.
रथचक्रधरावर्तं रक्तार्णवमिवाष्टमम् ।
पताकाफेनपुञ्जाढ्यं चारुचामरबुद्बुदम् ॥ ४३ ॥
पताकाफेनपुञ्जाढ्यं चारुचामरबुद्बुदम् ॥ ४३ ॥
rathacakradharāvartaṃ raktārṇavamivāṣṭamam ,
patākāphenapuñjāḍhyaṃ cārucāmarabudbudam 43
patākāphenapuñjāḍhyaṃ cārucāmarabudbudam 43
43.
ratha-cakra-dharāvartam raktārṇavam iva aṣṭamam
patākā-phena-puñjāḍhyam cāru-cāmara-buddudam
patākā-phena-puñjāḍhyam cāru-cāmara-buddudam
43.
ratha-cakra-dharāvartam raktārṇavam iva aṣṭamam
patākā-phena-puñjāḍhyam cāru-cāmara-buddudam
patākā-phena-puñjāḍhyam cāru-cāmara-buddudam
43.
Like an eighth ocean of blood, with chariot wheels forming its whirlpools, rich with masses of foam-like banners, and with beautiful chowries as its bubbles.
विपर्यस्तरथं भूमिपङ्कमग्नपुरोपमम् ।
उत्पातवातनिर्धूतद्रुमं वनमिवाततम् ॥ ४४ ॥
उत्पातवातनिर्धूतद्रुमं वनमिवाततम् ॥ ४४ ॥
viparyastarathaṃ bhūmipaṅkamagnapuropamam ,
utpātavātanirdhūtadrumaṃ vanamivātatam 44
utpātavātanirdhūtadrumaṃ vanamivātatam 44
44.
viparyasta-ratham bhūmi-paṅka-magna-purupamam
utpāta-vāta-nirdhūta-drumam vanam iva ātatam
utpāta-vāta-nirdhūta-drumam vanam iva ātatam
44.
viparyasta-ratham bhūmi-paṅka-magna-purupamam
utpāta-vāta-nirdhūta-drumam vanam iva ātatam
utpāta-vāta-nirdhūta-drumam vanam iva ātatam
44.
With overturned chariots, resembling cities (pura) submerged in earth-mud, and spread out like an extensive forest (vana) whose trees were uprooted by calamitous winds.
कल्पदग्धजगत्प्रख्यं मुनिपीतार्णवोपमम् ।
अतिवृष्टिहतं देशमिव प्रोज्झितमानवम् ॥ ४५ ॥
अतिवृष्टिहतं देशमिव प्रोज्झितमानवम् ॥ ४५ ॥
kalpadagdhajagatprakhyaṃ munipītārṇavopamam ,
ativṛṣṭihataṃ deśamiva projjhitamānavam 45
ativṛṣṭihataṃ deśamiva projjhitamānavam 45
45.
kalpadagdhajagatprakhyam munipītārṇavopamam
ativṛṣṭihatam deśam iva projjhitamānavam
ativṛṣṭihatam deśam iva projjhitamānavam
45.
kalpadagdhajagatprakhyam munipītārṇavopamam
ativṛṣṭihatam deśam iva projjhitamānavam
ativṛṣṭihatam deśam iva projjhitamānavam
45.
It resembled a world burnt at the end of a cosmic cycle (kalpa), was comparable to an ocean drunk dry by a sage, and was like a region devastated by excessive rain and abandoned by humans.
कलापकुन्तवलितं भुशुण्डीमण्डलाकुलम् ।
मत्तनागशताकारशवतोमरमुद्गरम् ॥ ४६ ॥
मत्तनागशताकारशवतोमरमुद्गरम् ॥ ४६ ॥
kalāpakuntavalitaṃ bhuśuṇḍīmaṇḍalākulam ,
mattanāgaśatākāraśavatomaramudgaram 46
mattanāgaśatākāraśavatomaramudgaram 46
46.
kalāpakuntavalitam bhuśuṇḍīmaṇḍalākulam
mattanāgaśatākāraśavatomaramudgaram
mattanāgaśatākāraśavatomaramudgaram
46.
kalāpakuntavalitam bhuśuṇḍīmaṇḍalākulam
mattanāgaśatākāraśavatomaramudgaram
mattanāgaśatākāraśavatomaramudgaram
46.
It was strewn with quivers and spears, crowded with multitudes of daggers, and filled with tomara (javelins) and mudgara (clubs), alongside hundreds of corpses resembling rutting elephants.
शिलाशिखरसंजाततालजालमिवाततम् ।
तरद्रक्तनदीतीरजातकुन्तोन्नतद्रुमम् ॥ ४७ ॥
तरद्रक्तनदीतीरजातकुन्तोन्नतद्रुमम् ॥ ४७ ॥
śilāśikharasaṃjātatālajālamivātatam ,
taradraktanadītīrajātakuntonnatadrumam 47
taradraktanadītīrajātakuntonnatadrumam 47
47.
śilāśikharasaṃjātatālajālam iva ātatam
taradraktanadītīrajātakuntonnatadrumam
taradraktanadītīrajātakuntonnatadrumam
47.
śilāśikharasaṃjātatālajālam iva ātatam
taradraktanadītīrajātakuntonnatadrumam
taradraktanadītīrajātakuntonnatadrumam
47.
It was vast, like a thicket of palms growing on mountain peaks, and it featured spears as tall trees, growing on the banks of a flowing river of blood.
नागांसस्यूतहेत्योघवृक्षांशुकुसुमाकुलम् ।
कङ्ककृष्टान्त्ररसनावृन्दजालकिताम्बरम् ॥ ४८ ॥
कङ्ककृष्टान्त्ररसनावृन्दजालकिताम्बरम् ॥ ४८ ॥
nāgāṃsasyūtahetyoghavṛkṣāṃśukusumākulam ,
kaṅkakṛṣṭāntrarasanāvṛndajālakitāmbaram 48
kaṅkakṛṣṭāntrarasanāvṛndajālakitāmbaram 48
48.
nāgāṃsasyūtahetyoghavṛkṣāṃśukusumākułam
kaṅkakṛṣṭāntrarasanāvṛndajālakitāmbaram
kaṅkakṛṣṭāntrarasanāvṛndajālakitāmbaram
48.
nāgāṃsasyūtahetyoghavṛkṣāṃśukusumākułam
kaṅkakṛṣṭāntrarasanāvṛndajālakitāmbaram
kaṅkakṛṣṭāntrarasanāvṛndajālakitāmbaram
48.
It was crowded with multitudes of weapons, embedded in the shoulders of elephants, appearing like tree-branches and flowers; and its sky was veiled by masses of tongue-like entrails dragged by vultures.
असृक्सरित्तीरजातकुन्तोन्नतवनद्रुमम् ।
असृक्सरोवरोर्ध्वस्थपताकानलिनीगणम् ॥ ४९ ॥
असृक्सरोवरोर्ध्वस्थपताकानलिनीगणम् ॥ ४९ ॥
asṛksarittīrajātakuntonnatavanadrumam ,
asṛksarovarordhvasthapatākānalinīgaṇam 49
asṛksarovarordhvasthapatākānalinīgaṇam 49
49.
asṛksarittīrajātakuṇṭonnatavanadrumam
asṛksarovarordhvasthapatākānalinīgaṇam
asṛksarovarordhvasthapatākānalinīgaṇam
49.
asṛksarittīrajātakuṇṭonnatavanadrumam
asṛksarovarordhvasthapatākānalinīgaṇam
asṛksarovarordhvasthapatākānalinīgaṇam
49.
Possessing lofty forest trees, like spears, grown on the banks of rivers of blood, and a multitude of lotus plants, resembling banners, standing high above lakes of blood.
रक्तकर्दमनिर्मग्ननराहूतसुहृज्जनम् ।
करीन्द्रकुणपापातनिर्यद्भग्नजनेक्षितम् ॥ ५० ॥
करीन्द्रकुणपापातनिर्यद्भग्नजनेक्षितम् ॥ ५० ॥
raktakardamanirmagnanarāhūtasuhṛjjanam ,
karīndrakuṇapāpātaniryadbhagnajanekṣitam 50
karīndrakuṇapāpātaniryadbhagnajanekṣitam 50
50.
raktakardamanirmagnanarāhūtasuhṛjanam
karīndrakuṇapāpātaniryadbhagnajaneṣitam
karīndrakuṇapāpātaniryadbhagnajaneṣitam
50.
raktakardamanirmagnanarāhūtasuhṛjanam
karīndrakuṇapāpātaniryadbhagnajaneṣitam
karīndrakuṇapāpātaniryadbhagnajaneṣitam
50.
Where friends are called upon by men submerged in blood-mud, and where people are seen, crushed by the impact of great elephant corpses from which fluids gush forth.
हेतिलूनलतैर्वृक्षैः संदिग्धार्धकबन्धकम् ।
असृङ्गदीवहद्धस्तिकटकर्पटनौगणम् ॥ ५१ ॥
असृङ्गदीवहद्धस्तिकटकर्पटनौगणम् ॥ ५१ ॥
hetilūnalatairvṛkṣaiḥ saṃdigdhārdhakabandhakam ,
asṛṅgadīvahaddhastikaṭakarpaṭanaugaṇam 51
asṛṅgadīvahaddhastikaṭakarpaṭanaugaṇam 51
51.
hetilūnalataiḥ vṛkṣaiḥ saṃdigdhārdhakabandhakam
asṛṅnadīvahaddastikaṭakarpataunaugaṇam
asṛṅnadīvahaddastikaṭakarpataunaugaṇam
51.
hetilūnalataiḥ vṛkṣaiḥ saṃdigdhārdhakabandhakam
asṛṅnadīvahaddastikaṭakarpataunaugaṇam
asṛṅnadīvahaddastikaṭakarpataunaugaṇam
51.
Where, amidst trees whose creepers are severed by weapons, there are questionable half-headless corpses, and where a multitude of boats made of rags and elephant temple parts are carried by a river of blood.
रक्तस्रोतःस्फुरच्छुक्लवस्त्रडिण्डीरपिण्डकम् ।
संचारनियतक्षिप्रभृत्यविच्छिन्नमानवम् ॥ ५२ ॥
संचारनियतक्षिप्रभृत्यविच्छिन्नमानवम् ॥ ५२ ॥
raktasrotaḥsphuracchuklavastraḍiṇḍīrapiṇḍakam ,
saṃcāraniyatakṣiprabhṛtyavicchinnamānavam 52
saṃcāraniyatakṣiprabhṛtyavicchinnamānavam 52
52.
raktasrotaḥsphuracchuklavastraḍiṇḍīrapiṇḍakam
saṃcāraniyatākṣiprabhṛtyāvicchinnamānavam
saṃcāraniyatākṣiprabhṛtyāvicchinnamānavam
52.
raktasrotaḥsphuracchuklavastraḍiṇḍīrapiṇḍakam
saṃcāraniyatākṣiprabhṛtyāvicchinnamānavam
saṃcāraniyatākṣiprabhṛtyāvicchinnamānavam
52.
Characterized by masses of white cloth, like sea foam, flashing in the stream of blood, and by the constant, swift, and disciplined movement of an uninterrupted multitude of human attendants.
इतश्चेतश्च निपतत्कबन्धरवदानवम् ।
ऊर्ध्वस्थूलाक्षचक्रौघच्छिन्नसैन्यद्रवज्जनम् ॥ ५३ ॥
ऊर्ध्वस्थूलाक्षचक्रौघच्छिन्नसैन्यद्रवज्जनम् ॥ ५३ ॥
itaścetaśca nipatatkabandharavadānavam ,
ūrdhvasthūlākṣacakraughacchinnasainyadravajjanam 53
ūrdhvasthūlākṣacakraughacchinnasainyadravajjanam 53
53.
itaḥ ca itaḥ ca nipatat kabandha-rava-dānavam
ūrdhva-sthūlākṣa-cakraugha-chinna-sainya-dravat-janam
ūrdhva-sthūlākṣa-cakraugha-chinna-sainya-dravat-janam
53.
itaḥ ca itaḥ ca nipatat kabandha-rava-dānavam
ūrdhva-sthūlākṣa-cakraugha-chinna-sainya-dravat-janam
ūrdhva-sthūlākṣa-cakraugha-chinna-sainya-dravat-janam
53.
A battlefield where headless trunks fell here and there, making demonic sounds, and people fled the army, which was severed by multitudes of discus-weapons, their large eyes staring upwards.
रक्तनिःस्वनभाङ्कारफेत्कारार्धमृतारवम् ।
शिलामुखललद्रक्तधाराधूतरजःखगम् ॥ ५४ ॥
शिलामुखललद्रक्तधाराधूतरजःखगम् ॥ ५४ ॥
raktaniḥsvanabhāṅkāraphetkārārdhamṛtāravam ,
śilāmukhalaladraktadhārādhūtarajaḥkhagam 54
śilāmukhalaladraktadhārādhūtarajaḥkhagam 54
54.
rakta-niḥsvana-bhāṅkāra-phetkāra-ardha-mṛta-āravam
śilāmukha-lalat-rakta-dhārā-dhūta-rajaḥ-khagam
śilāmukha-lalat-rakta-dhārā-dhūta-rajaḥ-khagam
54.
rakta-niḥsvana-bhāṅkāra-phetkāra-ardha-mṛta-āravam
śilāmukha-lalat-rakta-dhārā-dhūta-rajaḥ-khagam
śilāmukha-lalat-rakta-dhārā-dhūta-rajaḥ-khagam
54.
It was filled with the sounds of blood, roaring, hissing, and the cries of the half-dead, where streams of blood dripping from stone-tipped arrows washed away the dust from scavenging birds.
सुतालोत्तालवेतालतालताण्डवसंकटम् ।
पर्यस्तरथदार्वन्तरर्धान्तरितसद्भटम् ॥ ५५ ॥
पर्यस्तरथदार्वन्तरर्धान्तरितसद्भटम् ॥ ५५ ॥
sutālottālavetālatālatāṇḍavasaṃkaṭam ,
paryastarathadārvantarardhāntaritasadbhaṭam 55
paryastarathadārvantarardhāntaritasadbhaṭam 55
55.
su-tāla-uttāla-vetāla-tāla-tāṇḍava-saṅkaṭam
paryasta-ratha-dāru-antaḥ-ardha-antarita-sat-bhaṭam
paryasta-ratha-dāru-antaḥ-ardha-antarita-sat-bhaṭam
55.
su-tāla-uttāla-vetāla-tāla-tāṇḍava-saṅkaṭam
paryasta-ratha-dāru-antaḥ-ardha-antarita-sat-bhaṭam
paryasta-ratha-dāru-antaḥ-ardha-antarita-sat-bhaṭam
55.
It was a perilous scene where fierce vetālas (ghosts) performed rhythmic and frantic dances (tāṇḍava) to well-timed claps, and brave warriors lay half-hidden among the scattered wreckage of chariots.
अन्तस्थसज्जीवभटस्पन्दिस्पन्दनभीतिदम् ।
रक्तकर्दमपूर्णास्यकिंचिज्जीवकृपाच्छवम् ॥ ५६ ॥
रक्तकर्दमपूर्णास्यकिंचिज्जीवकृपाच्छवम् ॥ ५६ ॥
antasthasajjīvabhaṭaspandispandanabhītidam ,
raktakardamapūrṇāsyakiṃcijjīvakṛpācchavam 56
raktakardamapūrṇāsyakiṃcijjīvakṛpācchavam 56
56.
antaḥ-stha-sat-jīva-bhaṭa-spandi-spandana-bhīti-dam
rakta-kardama-pūrṇa-āsya-kiñcit-jīva-kṛpā-śavam
rakta-kardama-pūrṇa-āsya-kiñcit-jīva-kṛpā-śavam
56.
antaḥ-stha-sat-jīva-bhaṭa-spandi-spandana-bhīti-dam
rakta-kardama-pūrṇa-āsya-kiñcit-jīva-kṛpā-śavam
rakta-kardama-pūrṇa-āsya-kiñcit-jīva-kṛpā-śavam
56.
It was fear-inducing with the throbbing movements of still-living warriors lying amidst the chaos, and pitiable, partially alive bodies whose faces were covered in bloody mud.
किंचिज्जीवनरोद्ग्रीवदुःखदृष्टश्ववायसम् ।
एकामिषोत्कक्रव्यादयुद्धकोलाहलाकुलम् ।
एकामिषार्थयुद्धेहामृतक्रव्यादसंकुलम् ॥ ५७ ॥
एकामिषोत्कक्रव्यादयुद्धकोलाहलाकुलम् ।
एकामिषार्थयुद्धेहामृतक्रव्यादसंकुलम् ॥ ५७ ॥
kiṃcijjīvanarodgrīvaduḥkhadṛṣṭaśvavāyasam ,
ekāmiṣotkakravyādayuddhakolāhalākulam ,
ekāmiṣārthayuddhehāmṛtakravyādasaṃkulam 57
ekāmiṣotkakravyādayuddhakolāhalākulam ,
ekāmiṣārthayuddhehāmṛtakravyādasaṃkulam 57
57.
kiṃcit jīvana-rod-grīva-duḥkha-dṛṣṭa-śva-vāyasam
ekāmiṣa-utka-kravyāda-yuddha-kolāhala-ākulam
ekāmiṣa-artha-yuddha-īhā-mṛta-kravyāda-saṅkulam
ekāmiṣa-utka-kravyāda-yuddha-kolāhala-ākulam
ekāmiṣa-artha-yuddha-īhā-mṛta-kravyāda-saṅkulam
57.
kiṃcit jīvana-rod-grīva-duḥkha-dṛṣṭa-śva-vāyasam
ekāmiṣa-utka-kravyāda-yuddha-kolāhala-ākulam
ekāmiṣa-artha-yuddha-īhā-mṛta-kravyāda-saṅkulam
ekāmiṣa-utka-kravyāda-yuddha-kolāhala-ākulam
ekāmiṣa-artha-yuddha-īhā-mṛta-kravyāda-saṅkulam
57.
It was a place where dogs and crows were seen, suffering, with their necks uplifted and faintly crying for life. It was agitated by the uproar of carrion-eaters fighting eagerly over a single piece of flesh. And it was crowded with dead carrion-eaters who had succumbed to their desire for battle over just one morsel of meat.
विवृत्तासंख्याश्वद्विरदपुरुषाधीश्वररथप्रकृत्तोष्ट्रग्रीवाप्रसृतरुधिरोद्गारसुसरित् ।
रणोद्यानं मृत्योस्तदभवदशुष्कायुधलतं सशैलं कल्पान्ते जगदिव विपर्यस्तमखिलम् ॥ ५८ ॥
रणोद्यानं मृत्योस्तदभवदशुष्कायुधलतं सशैलं कल्पान्ते जगदिव विपर्यस्तमखिलम् ॥ ५८ ॥
vivṛttāsaṃkhyāśvadviradapuruṣādhīśvararathaprakṛttoṣṭragrīvāprasṛtarudhirodgārasusarit ,
raṇodyānaṃ mṛtyostadabhavadaśuṣkāyudhalataṃ saśailaṃ kalpānte jagadiva viparyastamakhilam 58
raṇodyānaṃ mṛtyostadabhavadaśuṣkāyudhalataṃ saśailaṃ kalpānte jagadiva viparyastamakhilam 58
58.
vivṛtta-asaṅkhyā-aśva-dvirada-puruṣa-adhīśvara-ratha-prakṛtta-uṣṭra-grīvā-prasṛta-rudhira-udgāra-susarit
raṇa-udyānam mṛtyoḥ tat abhavat aśuṣka-āyudha-latam
sa-śailam kalpa-ante jagat iva viparyastam akhilam
raṇa-udyānam mṛtyoḥ tat abhavat aśuṣka-āyudha-latam
sa-śailam kalpa-ante jagat iva viparyastam akhilam
58.
tat mṛtyoḥ raṇa-udyānam
vivṛtta-asaṅkhyā-aśva-dvirada-puruṣa-adhīśvara-ratha-prakṛtta-uṣṭra-grīvā-prasṛta-rudhira-udgāra-susarit
aśuṣka-āyudha-latam sa-śailam abhavat;
(tat) kalpa-ante akhilam jagat iva viparyastam (abhavat)
vivṛtta-asaṅkhyā-aśva-dvirada-puruṣa-adhīśvara-ratha-prakṛtta-uṣṭra-grīvā-prasṛta-rudhira-udgāra-susarit
aśuṣka-āyudha-latam sa-śailam abhavat;
(tat) kalpa-ante akhilam jagat iva viparyastam (abhavat)
58.
That battlefield (raṇodyānam) became death's garden, with creepers of fresh weapons and (piles of bodies like) mountains. It was as if the entire world (jagat) had been utterly overturned (viparyastam) at the end of a cosmic age (kalpa), with great rivers formed by the flowing gushes of blood from the severed (vivṛtta) countless horses, elephants, men, rulers, and chariots, and from the cut-off (prakṛtta) necks of camels.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38 (current chapter)
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216