योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-6, chapter-66
वाल्मीकिरुवाच ।
वसिष्ठमुनिसंयुक्ता विश्वामित्रादिसंयुताः ।
स्थिताः खेचरसिद्धौघा विश्रान्ता नृपनायकाः ॥ १ ॥
वसिष्ठमुनिसंयुक्ता विश्वामित्रादिसंयुताः ।
स्थिताः खेचरसिद्धौघा विश्रान्ता नृपनायकाः ॥ १ ॥
vālmīkiruvāca ,
vasiṣṭhamunisaṃyuktā viśvāmitrādisaṃyutāḥ ,
sthitāḥ khecarasiddhaughā viśrāntā nṛpanāyakāḥ 1
vasiṣṭhamunisaṃyuktā viśvāmitrādisaṃyutāḥ ,
sthitāḥ khecarasiddhaughā viśrāntā nṛpanāyakāḥ 1
1.
vālmīkiḥ uvāca vasiṣṭhamunisaṃyuktāḥ viśvāmitrādisaṃyutāḥ
sthitāḥ khecarasiddhaughāḥ viśrāntāḥ nṛpanāyakāḥ
sthitāḥ khecarasiddhaughāḥ viśrāntāḥ nṛpanāyakāḥ
1.
vālmīkiḥ uvāca vasiṣṭhamunisaṃyuktāḥ viśvāmitrādisaṃyutāḥ
khecarasiddhaughāḥ nṛpanāyakāḥ sthitāḥ viśrāntāḥ
khecarasiddhaughāḥ nṛpanāyakāḥ sthitāḥ viśrāntāḥ
1.
Vālmīki spoke: The hosts of sky-dwelling perfected beings (Siddhas) and the chief kings, accompanied by the sage Vasiṣṭha and by Viśvāmitra and others, remained present and rested.
सरामलक्ष्मणा सैव तथैवाथ सभा बभौ ।
सौम्या समसमाभोगा शान्तवातेव पद्मिनी ॥ २ ॥
सौम्या समसमाभोगा शान्तवातेव पद्मिनी ॥ २ ॥
sarāmalakṣmaṇā saiva tathaivātha sabhā babhau ,
saumyā samasamābhogā śāntavāteva padminī 2
saumyā samasamābhogā śāntavāteva padminī 2
2.
sarāmalakṣmaṇā sā eva tathā eva atha sabhā babhau
saumyā samasamābhogā śāntavātā iva padminī
saumyā samasamābhogā śāntavātā iva padminī
2.
atha sā eva sarāmalakṣmaṇā sabhā tathā eva babhau (sā)
saumyā samasamābhogā śāntavātā padminī iva (babhau)
saumyā samasamābhogā śāntavātā padminī iva (babhau)
2.
That very assembly, with Rāma and Lakṣmaṇa, then shone beautifully, just as before. It was gentle and evenly radiant, like a lotus pond in still air.
अनवेक्ष्य वचः प्रश्नमुवाचाथ मुनीश्वरः ।
बोधयन्ति बलादेव सानुकम्पा हि साधवः ॥ ३ ॥
बोधयन्ति बलादेव सानुकम्पा हि साधवः ॥ ३ ॥
anavekṣya vacaḥ praśnamuvācātha munīśvaraḥ ,
bodhayanti balādeva sānukampā hi sādhavaḥ 3
bodhayanti balādeva sānukampā hi sādhavaḥ 3
3.
anavekṣya vacaḥ praśnam uvāca atha munīśvaraḥ
bodhayanti balāt eva sānukampā hi sādhavaḥ
bodhayanti balāt eva sānukampā hi sādhavaḥ
3.
atha munīśvaraḥ vacaḥ praśnam anavekṣya uvāca
hi sānukampā sādhavaḥ balāt eva bodhayanti
hi sānukampā sādhavaḥ balāt eva bodhayanti
3.
Without waiting for words or a question, the lord of sages (munīśvara) then spoke. Indeed, compassionate good people (sādhava) inherently enlighten others.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
राजन् रघुकुलाकाशशशाङ्क रघुनन्दन ।
ह्यो मया ज्ञाननेत्रेण स भिक्षुः प्रेक्षितश्चिरम् ॥ ४ ॥
राजन् रघुकुलाकाशशशाङ्क रघुनन्दन ।
ह्यो मया ज्ञाननेत्रेण स भिक्षुः प्रेक्षितश्चिरम् ॥ ४ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
rājan raghukulākāśaśaśāṅka raghunandana ,
hyo mayā jñānanetreṇa sa bhikṣuḥ prekṣitaściram 4
rājan raghukulākāśaśaśāṅka raghunandana ,
hyo mayā jñānanetreṇa sa bhikṣuḥ prekṣitaściram 4
4.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca rājan raghukulākāśaśaśāṅka raghunandana
hyaḥ mayā jñānanetreṇa saḥ bhikṣuḥ prekṣitaḥ ciram
hyaḥ mayā jñānanetreṇa saḥ bhikṣuḥ prekṣitaḥ ciram
4.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca rājan raghukulākāśaśaśāṅka raghunandana
hyaḥ mayā jñānanetreṇa saḥ bhikṣuḥ ciram prekṣitaḥ
hyaḥ mayā jñānanetreṇa saḥ bhikṣuḥ ciram prekṣitaḥ
4.
Śrī Vasiṣṭha said: O King, O moon in the sky of Raghu's family, O delight of the Raghus (Raghunandana)! Yesterday, that mendicant was seen by me for a long time through the eye of profound meditation (dhyāna).
ध्यानेनाहं चिरं भ्रान्तस्तादृग्भिक्षुदिदृक्षया ।
द्वीपानि सप्त विपुलां कुलशैलसपर्वताम् ॥ ५ ॥
द्वीपानि सप्त विपुलां कुलशैलसपर्वताम् ॥ ५ ॥
dhyānenāhaṃ ciraṃ bhrāntastādṛgbhikṣudidṛkṣayā ,
dvīpāni sapta vipulāṃ kulaśailasaparvatām 5
dvīpāni sapta vipulāṃ kulaśailasaparvatām 5
5.
dhyānena aham ciram bhrāntaḥ tādṛgbhikṣudidṛkṣayā
dvīpāni sapta vipulām kulaśailasaparvatām
dvīpāni sapta vipulām kulaśailasaparvatām
5.
aham dhyānena ciram tādṛgbhikṣudidṛkṣayā bhrāntaḥ
sapta dvīpāni vipulām kulaśailasaparvatām
sapta dvīpāni vipulām kulaśailasaparvatām
5.
Through profound meditation (dhyāna), I wandered for a long time, desiring to see such a mendicant, traversing the seven continents and a vast, mountain-rich land, complete with its principal mountains (kulaparvata).
यावत्कुतश्चिदप्येवं भिक्षुर्लब्धो न तादृशः ।
कथं किल मनोराज्यं बहिरप्युपलभ्यते ॥ ६ ॥
कथं किल मनोराज्यं बहिरप्युपलभ्यते ॥ ६ ॥
yāvatkutaścidapyevaṃ bhikṣurlabdho na tādṛśaḥ ,
kathaṃ kila manorājyaṃ bahirapyupalabhyate 6
kathaṃ kila manorājyaṃ bahirapyupalabhyate 6
6.
yāvat kutaścit api evam bhikṣuḥ labdhaḥ na tādṛśaḥ
katham kila manorājyam bahiḥ api upalabhyate
katham kila manorājyam bahiḥ api upalabhyate
6.
yāvat kutaścit api evam tādṛśaḥ bhikṣuḥ na labdhaḥ
katham kila manorājyam bahiḥ api upalabhyate
katham kila manorājyam bahiḥ api upalabhyate
6.
Yet, such a mendicant was not found anywhere. How, indeed, can a mental creation or fantasy (manorājya) even be found externally?
ततस्त्रिभागशेषायां रात्र्यां पुनरहं धिया ।
उत्तराशान्तरं यातो वेलावात इवार्णवम् ॥ ७ ॥
उत्तराशान्तरं यातो वेलावात इवार्णवम् ॥ ७ ॥
tatastribhāgaśeṣāyāṃ rātryāṃ punarahaṃ dhiyā ,
uttarāśāntaraṃ yāto velāvāta ivārṇavam 7
uttarāśāntaraṃ yāto velāvāta ivārṇavam 7
7.
tataḥ tribhāgaśeṣāyām rātryām punaḥ aham dhiyā
uttarāśāntaram yātaḥ velāvātaḥ iva arṇavam
uttarāśāntaram yātaḥ velāvātaḥ iva arṇavam
7.
tataḥ tribhāgaśeṣāyām rātryām punaḥ aham dhiyā
velāvātaḥ arṇavam iva uttarāśāntaram yātaḥ
velāvātaḥ arṇavam iva uttarāśāntaram yātaḥ
7.
Then, when only one-third of the night remained, I again, with my intellect, went towards the northern region, just as a shore-wind enters the ocean.
जिननामैष तत्रास्ति श्रीमान् जनपदो महान् ।
वल्मीकोपरि तत्रास्ति विहारो जनसंश्रयः ॥ ८ ॥
वल्मीकोपरि तत्रास्ति विहारो जनसंश्रयः ॥ ८ ॥
jinanāmaiṣa tatrāsti śrīmān janapado mahān ,
valmīkopari tatrāsti vihāro janasaṃśrayaḥ 8
valmīkopari tatrāsti vihāro janasaṃśrayaḥ 8
8.
jinanāmā eṣaḥ tatra asti śrīmān janapadaḥ mahān
valmīka upari tatra asti vihāraḥ janasaṃśrayaḥ
valmīka upari tatra asti vihāraḥ janasaṃśrayaḥ
8.
tatra eṣaḥ jinanāmā śrīmān mahān janapadaḥ asti
tatra valmīka upari janasaṃśrayaḥ vihāraḥ asti
tatra valmīka upari janasaṃśrayaḥ vihāraḥ asti
8.
There, there is a glorious, great country known by the name Jina. And there, above a termite mound, stands a monastery (vihāra) that serves as a refuge for people.
तस्मिन्विहारे स्वकुटीकोशे कपिलमूर्धजः ।
भिक्षुर्दीर्घदृशो नाम स्थित एव समाधये ॥ ९ ॥
भिक्षुर्दीर्घदृशो नाम स्थित एव समाधये ॥ ९ ॥
tasminvihāre svakuṭīkośe kapilamūrdhajaḥ ,
bhikṣurdīrghadṛśo nāma sthita eva samādhaye 9
bhikṣurdīrghadṛśo nāma sthita eva samādhaye 9
9.
tasmin vihāre svakuṭīkośe kapilamūrdhajaḥ
bhikṣuḥ dīrghadṛśaḥ nāma sthitaḥ eva samādhaye
bhikṣuḥ dīrghadṛśaḥ nāma sthitaḥ eva samādhaye
9.
tasmin vihāre svakuṭīkośe kapilamūrdhajaḥ
dīrghadṛśaḥ nāma bhikṣuḥ samādhaye eva sthitaḥ
dīrghadṛśaḥ nāma bhikṣuḥ samādhaye eva sthitaḥ
9.
In that monastery (vihāra), within his own small cell, was a monk named Dīrghadṛś, with reddish-brown hair, indeed staying there for the purpose of deep concentration (samādhi).
एकविंशतिरात्रं च तस्यैवं स्थितिशालिनः ।
दृढार्गलं गृहं ध्यानभङ्गभीता विशन्ति नो ॥ १० ॥
दृढार्गलं गृहं ध्यानभङ्गभीता विशन्ति नो ॥ १० ॥
ekaviṃśatirātraṃ ca tasyaivaṃ sthitiśālinaḥ ,
dṛḍhārgalaṃ gṛhaṃ dhyānabhaṅgabhītā viśanti no 10
dṛḍhārgalaṃ gṛhaṃ dhyānabhaṅgabhītā viśanti no 10
10.
ekaviṃśatirātram ca tasya evam sthitiśālinaḥ
dṛḍhārgalām gṛham dhyānabhaṅgabhītāḥ viśanti no
dṛḍhārgalām gṛham dhyānabhaṅgabhītāḥ viśanti no
10.
ca ekaviṃśatirātram evam sthitiśālinaḥ tasya
dṛḍhārgalām gṛham dhyānabhaṅgabhītāḥ no viśanti
dṛḍhārgalām gṛham dhyānabhaṅgabhītāḥ no viśanti
10.
And for twenty-one nights, those who feared disturbing his deep meditation (dhyāna) did not enter his firmly bolted dwelling, which was thus characterized by his constant presence.
भृत्याः प्रियाः किल तथा संतिष्ठति स भिक्षुकः ।
अद्यैव तस्य संवेत्तुं नियतेरीदृशी स्थितिः ॥ ११ ॥
अद्यैव तस्य संवेत्तुं नियतेरीदृशी स्थितिः ॥ ११ ॥
bhṛtyāḥ priyāḥ kila tathā saṃtiṣṭhati sa bhikṣukaḥ ,
adyaiva tasya saṃvettuṃ niyaterīdṛśī sthitiḥ 11
adyaiva tasya saṃvettuṃ niyaterīdṛśī sthitiḥ 11
11.
bhṛtyāḥ priyāḥ kila tathā saṃtiṣṭhati saḥ bhikṣukaḥ
adya eva tasya saṃvettum niyateḥ īdṛśī sthitiḥ
adya eva tasya saṃvettum niyateḥ īdṛśī sthitiḥ
11.
kila bhṛtyāḥ priyāḥ saḥ bhikṣukaḥ tathā saṃtiṣṭhati
adya eva tasya niyateḥ īdṛśī sthitiḥ saṃvettum
adya eva tasya niyateḥ īdṛśī sthitiḥ saṃvettum
11.
Indeed, his loved ones are cherished; such is the manner in which that mendicant abides. Today itself, he is to fully grasp this kind of situation, a matter of destiny (niyati).
रात्रयो ध्याननिष्ठस्य गतास्तस्यैकविंशतिः ।
स तु वर्षसहस्त्रानी तथा चित्तेन भूतवान् ॥ १२ ॥
स तु वर्षसहस्त्रानी तथा चित्तेन भूतवान् ॥ १२ ॥
rātrayo dhyānaniṣṭhasya gatāstasyaikaviṃśatiḥ ,
sa tu varṣasahastrānī tathā cittena bhūtavān 12
sa tu varṣasahastrānī tathā cittena bhūtavān 12
12.
rātrayaḥ dhyānaniṣṭhasya gatāḥ tasya ekaviṃśatiḥ
saḥ tu varṣasahasrāṇi tathā cittena bhūtavān
saḥ tu varṣasahasrāṇi tathā cittena bhūtavān
12.
dhyānaniṣṭhasya tasya ekaviṃśatiḥ rātrayaḥ gatāḥ
tu saḥ cittena tathā varṣasahasrāṇi bhūtavān
tu saḥ cittena tathā varṣasahasrāṇi bhūtavān
12.
For him, who is intent on meditation (dhyāna), twenty-one nights have passed. But with his mind, he has experienced them as if they were thousands of years.
कस्मिंश्चित्प्राक्तने कल्पे भिक्षुरेव पुराऽभवत् ।
अद्य त्विह द्वितीयोऽस्मिंस्तृतीयो नोपलभ्यते ॥ १३ ॥
अद्य त्विह द्वितीयोऽस्मिंस्तृतीयो नोपलभ्यते ॥ १३ ॥
kasmiṃścitprāktane kalpe bhikṣureva purā'bhavat ,
adya tviha dvitīyo'smiṃstṛtīyo nopalabhyate 13
adya tviha dvitīyo'smiṃstṛtīyo nopalabhyate 13
13.
kasmin cit prāktane kalpe bhikṣuḥ eva purā abhavat
adya tu iha dvitīyaḥ asmin tṛtīyaḥ na upalabhyate
adya tu iha dvitīyaḥ asmin tṛtīyaḥ na upalabhyate
13.
cit kasmin prāktane kalpe bhikṣuḥ eva purā abhavat
tu adya iha asmin dvitīyaḥ tṛtīyaḥ na upalabhyate
tu adya iha asmin dvitīyaḥ tṛtīyaḥ na upalabhyate
13.
In a certain past cosmic age (kalpa), he was truly a mendicant. But today, in this world, there is a second such person, yet a third cannot be found.
मया तु पुनरन्विष्य चेतसा चतुरात्मना ।
तादृग् भिक्षुस्तृतीयोऽन्यो जगत्पद्मोदरालिना ॥ १४ ॥
तादृग् भिक्षुस्तृतीयोऽन्यो जगत्पद्मोदरालिना ॥ १४ ॥
mayā tu punaranviṣya cetasā caturātmanā ,
tādṛg bhikṣustṛtīyo'nyo jagatpadmodarālinā 14
tādṛg bhikṣustṛtīyo'nyo jagatpadmodarālinā 14
14.
mayā tu punaḥ anviṣya cetasā caturātmanā
tādṛk bhikṣuḥ tṛtīyaḥ anyaḥ jagatpadmodarālinā
tādṛk bhikṣuḥ tṛtīyaḥ anyaḥ jagatpadmodarālinā
14.
tu mayā punaḥ caturātmanā cetasā anviṣya
tādṛk tṛtīyaḥ anyaḥ bhikṣuḥ jagatpadmodarālinā
tādṛk tṛtīyaḥ anyaḥ bhikṣuḥ jagatpadmodarālinā
14.
However, though I searched again with a highly discerning mind (ātman), such a third, different mendicant was not found, not even by the 'bee in the lotus-belly of the world' (jagātpadmodarāli).
अस्मात्सर्गात्ततो लब्धस्तृतीयस्तादृशाशयः ।
अथान्ये लीलया सर्गा मया संप्रेक्षितास्ततः ॥ १५ ॥
अथान्ये लीलया सर्गा मया संप्रेक्षितास्ततः ॥ १५ ॥
asmātsargāttato labdhastṛtīyastādṛśāśayaḥ ,
athānye līlayā sargā mayā saṃprekṣitāstataḥ 15
athānye līlayā sargā mayā saṃprekṣitāstataḥ 15
15.
asmāt sargāt tataḥ labdhaḥ tṛtīyaḥ tādṛśāśayaḥ
atha anye līlayā sargāḥ mayā saṃprekṣitāḥ tataḥ
atha anye līlayā sargāḥ mayā saṃprekṣitāḥ tataḥ
15.
asmāt sargāt tataḥ tṛtīyaḥ tādṛśāśayaḥ labdhaḥ
atha mayā anye sargāḥ līlayā tataḥ saṃprekṣitāḥ
atha mayā anye sargāḥ līlayā tataḥ saṃprekṣitāḥ
15.
From this creation, a third (creation) of a similar nature was then obtained. Thereafter, many other creations were effortlessly observed by me.
यावत्तस्मिंश्चिदाकाशकोशशायिनि सर्गके ।
तृतीयो विद्यते भिक्षुर्ब्राह्मश्च सदृशक्रमः ॥ १६ ॥
तृतीयो विद्यते भिक्षुर्ब्राह्मश्च सदृशक्रमः ॥ १६ ॥
yāvattasmiṃścidākāśakośaśāyini sargake ,
tṛtīyo vidyate bhikṣurbrāhmaśca sadṛśakramaḥ 16
tṛtīyo vidyate bhikṣurbrāhmaśca sadṛśakramaḥ 16
16.
yāvat tasmin citākāśakośaśāyini sargake
tṛtīyaḥ vidyate bhikṣuḥ brāhmaḥ ca sadṛśakramaḥ
tṛtīyaḥ vidyate bhikṣuḥ brāhmaḥ ca sadṛśakramaḥ
16.
yāvat tasmin citākāśakośaśāyini sargake
tṛtīyaḥ brāhmaḥ bhikṣuḥ ca sadṛśakramaḥ vidyate
tṛtīyaḥ brāhmaḥ bhikṣuḥ ca sadṛśakramaḥ vidyate
16.
As long as that third (being), a divine seeker (bhikṣu) who follows a similar sequence, exists within that creation which reposes in the sheath of consciousness-space.
एवं तेनैव तेनैव संनिवेशेन भूरिशः ।
भविष्यन्त्यभवन्सर्वे पदार्थाः सर्गसंततौ ॥ १७ ॥
भविष्यन्त्यभवन्सर्वे पदार्थाः सर्गसंततौ ॥ १७ ॥
evaṃ tenaiva tenaiva saṃniveśena bhūriśaḥ ,
bhaviṣyantyabhavansarve padārthāḥ sargasaṃtatau 17
bhaviṣyantyabhavansarve padārthāḥ sargasaṃtatau 17
17.
evam tena eva tena eva saṃniveśena bhūriśaḥ
bhaviṣyanti abhavan sarve padārthāḥ sargasaṃtatou
bhaviṣyanti abhavan sarve padārthāḥ sargasaṃtatou
17.
evam tena eva tena eva saṃniveśena sarve padārthāḥ
sargasaṃtatou bhūriśaḥ abhavan bhaviṣyanti
sargasaṃtatou bhūriśaḥ abhavan bhaviṣyanti
17.
In this very manner, by that same specific arrangement, all entities - both past and future - will exist and have existed abundantly within the continuous flow of creation.
अस्यां सभायामपि ये मुनयो ब्राह्मणास्तथा ।
भाव्यमेवं समाचौरस्तैरन्यैरप्यनेकशः ॥ १८ ॥
भाव्यमेवं समाचौरस्तैरन्यैरप्यनेकशः ॥ १८ ॥
asyāṃ sabhāyāmapi ye munayo brāhmaṇāstathā ,
bhāvyamevaṃ samācaurastairanyairapyanekaśaḥ 18
bhāvyamevaṃ samācaurastairanyairapyanekaśaḥ 18
18.
asyām sabhāyām api ye munayaḥ brāhmaṇāḥ tathā
bhāvyam evam samācāraḥ taiḥ anyaiḥ api anekaśaḥ
bhāvyam evam samācāraḥ taiḥ anyaiḥ api anekaśaḥ
18.
asyām sabhāyām api ye munayaḥ brāhmaṇāḥ tathā
anyaiḥ api taiḥ anekaśaḥ evam samācāraḥ bhāvyam
anyaiḥ api taiḥ anekaśaḥ evam samācāraḥ bhāvyam
18.
Even in this very assembly, those sages (muni) and brahmins (brāhmaṇa), as well as many others, are destined to exist repeatedly in this same manner, following a similar course of action.
नारदेनामुना भाव्यं पुनरन्येन चामुना ।
एवं कलनकर्मभ्यां युक्तेनान्येन भूरिशः ॥ १९ ॥
एवं कलनकर्मभ्यां युक्तेनान्येन भूरिशः ॥ १९ ॥
nāradenāmunā bhāvyaṃ punaranyena cāmunā ,
evaṃ kalanakarmabhyāṃ yuktenānyena bhūriśaḥ 19
evaṃ kalanakarmabhyāṃ yuktenānyena bhūriśaḥ 19
19.
nāradena amunā bhāvyaṃ punar anyena ca amunā
evaṃ kalana-karmabhyāṃ yuktena anyena bhūriśaḥ
evaṃ kalana-karmabhyāṃ yuktena anyena bhūriśaḥ
19.
amunā nāradena bhāvyaṃ.
punar anyena ca amunā (bhāvyaṃ).
evaṃ kalanakarmabhyām yuktena anyena bhūriśaḥ (bhāvyaṃ).
punar anyena ca amunā (bhāvyaṃ).
evaṃ kalanakarmabhyām yuktena anyena bhūriśaḥ (bhāvyaṃ).
19.
This (kind of being or role) is manifested by this Nārada, and again by another, and also by this (other one). In this way, it is abundantly manifested by still another, who is endowed with the acts of measuring and creation.
एवं जन्मादिना भाव्यं व्यासेनापि शुकेन च ।
शौनकेन पुनर्भाव्यं क्रतुना पुलहेन च ॥ २० ॥
शौनकेन पुनर्भाव्यं क्रतुना पुलहेन च ॥ २० ॥
evaṃ janmādinā bhāvyaṃ vyāsenāpi śukena ca ,
śaunakena punarbhāvyaṃ kratunā pulahena ca 20
śaunakena punarbhāvyaṃ kratunā pulahena ca 20
20.
evaṃ janmādinā bhāvyaṃ vyāsena api śukena ca
śaunakena punar bhāvyaṃ kratunā pulahena ca
śaunakena punar bhāvyaṃ kratunā pulahena ca
20.
evaṃ janmādinā vyāsena api śukena ca bhāvyaṃ.
punar śaunakena kratunā pulahena ca bhāvyaṃ.
punar śaunakena kratunā pulahena ca bhāvyaṃ.
20.
Similarly, this (role or being) is manifested by Janmādi, and also by Vyāsa, and by Śuka. Again, it is manifested by Śaunaka, and by Kratu, and by Pulaha.
अगस्त्येन पुलस्त्येन भृगुणाऽङ्गिरसापि च ।
एत एव तथान्ये च एवंरूपक्रियास्पदम् ॥ २१ ॥
एत एव तथान्ये च एवंरूपक्रियास्पदम् ॥ २१ ॥
agastyena pulastyena bhṛguṇā'ṅgirasāpi ca ,
eta eva tathānye ca evaṃrūpakriyāspadam 21
eta eva tathānye ca evaṃrūpakriyāspadam 21
21.
agastyena pulastyena bhṛguṇā aṅgirasā api ca
ete eva tathā anye ca evaṃ-rūpa-kriyā-āspadam
ete eva tathā anye ca evaṃ-rūpa-kriyā-āspadam
21.
agastyena pulastyena bhṛguṇā aṅgirasā api ca.
evaṃ-rūpa-kriyā-āspadam ete eva tathā anye ca.
evaṃ-rūpa-kriyā-āspadam ete eva tathā anye ca.
21.
By Agastya, by Pulastya, by Bhṛgu, and also by Aṅgiras (these manifestations occur). These very ones, and similarly others, are the foundation for such forms and actions.
चिराच्चिराद्भविष्यन्ति मायेयं वितता यतः ।
सदृशाचारजन्मानस्त एवान्ये च भूरिशः ॥ २२ ॥
सदृशाचारजन्मानस्त एवान्ये च भूरिशः ॥ २२ ॥
cirāccirādbhaviṣyanti māyeyaṃ vitatā yataḥ ,
sadṛśācārajanmānasta evānye ca bhūriśaḥ 22
sadṛśācārajanmānasta evānye ca bhūriśaḥ 22
22.
cirāt cirāt bhaviṣyanti māyā iyam vitatā yataḥ
sadṛśa-ācāra-janmānaḥ te eva anye ca bhūriśaḥ
sadṛśa-ācāra-janmānaḥ te eva anye ca bhūriśaḥ
22.
yataḥ iyam māyā vitatā (asti),
cirāt cirāt sadṛśa-ācāra-janmānaḥ te eva anye ca bhūriśaḥ bhaviṣyanti.
cirāt cirāt sadṛśa-ācāra-janmānaḥ te eva anye ca bhūriśaḥ bhaviṣyanti.
22.
After a very long time, they will come into being, because this cosmic illusion (māyā) is widely extended. Those very individuals, and others, whose conduct and births are similar, will manifest in great numbers.
भूयोभूयो विवर्तन्ते सर्गेष्वप्स्विव वीचयः ।
अत्यन्तसदृशाः केचित्केचिदर्धसमक्रमाः ॥ २३ ॥
अत्यन्तसदृशाः केचित्केचिदर्धसमक्रमाः ॥ २३ ॥
bhūyobhūyo vivartante sargeṣvapsviva vīcayaḥ ,
atyantasadṛśāḥ kecitkecidardhasamakramāḥ 23
atyantasadṛśāḥ kecitkecidardhasamakramāḥ 23
23.
bhūyo bhūyaḥ vivartante sargeṣu apsu iva vīcayaḥ
atyantasadr̥śāḥ kecit kecit ardhasamakramāḥ
atyantasadr̥śāḥ kecit kecit ardhasamakramāḥ
23.
sargeṣu apsu iva vīcayaḥ bhūyo bhūyaḥ vivartante
kecit atyantasadr̥śāḥ kecit ardhasamakramāḥ
kecit atyantasadr̥śāḥ kecit ardhasamakramāḥ
23.
In creations, they manifest repeatedly, just like waves in water. Some are extremely similar, while others are only partially similar in their progression.
केचिदीषत्समाः केचिन्न कदाचित्पुनस्तथा ।
एवमेषातिवितता महतामपि मोहिनी ॥ २४ ॥
एवमेषातिवितता महतामपि मोहिनी ॥ २४ ॥
kecidīṣatsamāḥ kecinna kadācitpunastathā ,
evameṣātivitatā mahatāmapi mohinī 24
evameṣātivitatā mahatāmapi mohinī 24
24.
kecit īṣatsamāḥ kecit na kadācit punaḥ
tathā evam eṣā ativitatā mahatām api mohinī
tathā evam eṣā ativitatā mahatām api mohinī
24.
kecit īṣatsamāḥ kecit punaḥ tathā na kadācit
evam eṣā ativitatā mahatām api mohinī
evam eṣā ativitatā mahatām api mohinī
24.
Some are only slightly similar, while others are never again the same. In this manner, this (creation or cosmic illusion (māyā)) is extremely widespread, bewitching even the greatest minds.
क्षणेनेहास्ति नो कर्म प्रतिपत्तिर्हि जृम्भते ।
क्वैकविंशत्यहोरात्रा अनन्ताकृतयोऽनघ ॥ २५ ॥
क्वैकविंशत्यहोरात्रा अनन्ताकृतयोऽनघ ॥ २५ ॥
kṣaṇenehāsti no karma pratipattirhi jṛmbhate ,
kvaikaviṃśatyahorātrā anantākṛtayo'nagha 25
kvaikaviṃśatyahorātrā anantākṛtayo'nagha 25
25.
kṣaṇena iha asti no karma pratipattiḥ hi jr̥mbhate
kva ekaviṃśatyahorātrāḥ anantākr̥tayaḥ anagha
kva ekaviṃśatyahorātrāḥ anantākr̥tayaḥ anagha
25.
iha kṣaṇena karma no asti hi pratipattiḥ jr̥mbhate
anagha kva ekaviṃśatyahorātrāḥ anantākr̥tayaḥ
anagha kva ekaviṃśatyahorātrāḥ anantākr̥tayaḥ
25.
In this world, action (karma) does not persist even for a moment; indeed, (true) understanding (pratipatti) awakens and expands. Where are the twenty-one days and nights (that seemed to pass)? O sinless one, where are those infinite forms (that appeared)?
क्व तासामुपलम्भोऽलमहो भीमा मनोगतिः ।
प्रतिभामात्रमेवेदमित्थं विकसितं स्थितम् ॥ २६ ॥
प्रतिभामात्रमेवेदमित्थं विकसितं स्थितम् ॥ २६ ॥
kva tāsāmupalambho'lamaho bhīmā manogatiḥ ,
pratibhāmātramevedamitthaṃ vikasitaṃ sthitam 26
pratibhāmātramevedamitthaṃ vikasitaṃ sthitam 26
26.
kva tāsām upalambhaḥ alam aho bhīmā manogatiḥ
pratibhāmātram eva idam ittham vikasitam sthitam
pratibhāmātram eva idam ittham vikasitam sthitam
26.
kva tāsām upalambhaḥ alam aho manogatiḥ bhīmā
idam eva ittham pratibhāmātram vikasitam sthitam
idam eva ittham pratibhāmātram vikasitam sthitam
26.
Where is the perception (upalambha) of those (forms and time periods)? Oh, how terrifying is the mind's activity (manogati)! Indeed, all of this is merely an appearance (pratibhāmātram); thus, it has manifested and exists.
नानाकलहकल्लोलं जले प्रातरिवाम्बुजम् ।
जातं संवेदनादेव शुद्धादिदमशुद्धिमत् ।
संसारजालमखिलं सार्चिर्वह्निकणादिव ॥ २७ ॥
जातं संवेदनादेव शुद्धादिदमशुद्धिमत् ।
संसारजालमखिलं सार्चिर्वह्निकणादिव ॥ २७ ॥
nānākalahakallolaṃ jale prātarivāmbujam ,
jātaṃ saṃvedanādeva śuddhādidamaśuddhimat ,
saṃsārajālamakhilaṃ sārcirvahnikaṇādiva 27
jātaṃ saṃvedanādeva śuddhādidamaśuddhimat ,
saṃsārajālamakhilaṃ sārcirvahnikaṇādiva 27
27.
nānā-kalaha-kallolam jale prātaḥ
iva ambujam jātam saṃvedanāt eva
śuddhāt idam aśuddhimat saṃsāra-jālam
akhilam sa-arciḥ vahni-kaṇāt iva
iva ambujam jātam saṃvedanāt eva
śuddhāt idam aśuddhimat saṃsāra-jālam
akhilam sa-arciḥ vahni-kaṇāt iva
27.
idam aśuddhimat nānā-kalaha-kallolam jale prātaḥ ambujam iva,
śuddhāt saṃvedanāt eva jātam.
akhilam saṃsāra-jālam sa-arciḥ vahni-kaṇāt iva (jātam).
śuddhāt saṃvedanāt eva jātam.
akhilam saṃsāra-jālam sa-arciḥ vahni-kaṇāt iva (jātam).
27.
Just as a lotus (ambuja) in the morning water is troubled by various commotions and waves, this impure (aśuddhimat) world (idam) has arisen solely from pure consciousness (saṃvedanāt eva śuddhāt). It is like the entire net of worldly existence (saṃsāra-jālam akhilam) emerging from fire-sparks (vahni-kaṇāt iva) along with their flames.
प्रत्येकमेवमुदितः प्रतिभासखण्डः खण्डान्तरेष्वपि च तस्य विचित्रखण्डः ।
सर्वे स्वयं ननु च तेऽपि मिथो न मिथ्या सर्वात्मनि स्फुरति कारणकारणेऽस्मिन् ॥ २८ ॥
सर्वे स्वयं ननु च तेऽपि मिथो न मिथ्या सर्वात्मनि स्फुरति कारणकारणेऽस्मिन् ॥ २८ ॥
pratyekamevamuditaḥ pratibhāsakhaṇḍaḥ khaṇḍāntareṣvapi ca tasya vicitrakhaṇḍaḥ ,
sarve svayaṃ nanu ca te'pi mitho na mithyā sarvātmani sphurati kāraṇakāraṇe'smin 28
sarve svayaṃ nanu ca te'pi mitho na mithyā sarvātmani sphurati kāraṇakāraṇe'smin 28
28.
pratyekam evam uditaḥ pratibhāsa-khaṇḍaḥ
khaṇḍa-antareṣu api ca tasya vicitra-khaṇḍaḥ
sarve svayam nanu ca te api mithaḥ na mithyā
sarva-ātmani sphurati kāraṇa-kāraṇe asmin
khaṇḍa-antareṣu api ca tasya vicitra-khaṇḍaḥ
sarve svayam nanu ca te api mithaḥ na mithyā
sarva-ātmani sphurati kāraṇa-kāraṇe asmin
28.
evam pratyekam uditaḥ pratibhāsa-khaṇḍaḥ,
ca tasya vicitra-khaṇḍaḥ api khaṇḍa-antareṣu.
nanu te sarve api svayam na mithyā,
mithaḥ ca na (mithyā).
(ime sarve) asmin sarva-ātmani kāraṇa-kāraṇe sphurati.
ca tasya vicitra-khaṇḍaḥ api khaṇḍa-antareṣu.
nanu te sarve api svayam na mithyā,
mithaḥ ca na (mithyā).
(ime sarve) asmin sarva-ātmani kāraṇa-kāraṇe sphurati.
28.
Each fragment of appearance (pratibhāsa-khaṇḍa) that has thus arisen, and even its wondrous fragment among other fragments, all of them are indeed real in themselves, and they are not false to one another. This is because they all shine forth from this supreme Self (sarvātmani), the ultimate cause of all causes (kāraṇa-kāraṇe).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66 (current chapter)
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216