योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-114
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अथ तेषां तदा तत्र ततस्तांस्तानदर्शयन् ।
पार्श्वगा वनवृक्षाब्धिशैलमेघवनेचरान् ॥ १ ॥
अथ तेषां तदा तत्र ततस्तांस्तानदर्शयन् ।
पार्श्वगा वनवृक्षाब्धिशैलमेघवनेचरान् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
atha teṣāṃ tadā tatra tatastāṃstānadarśayan ,
pārśvagā vanavṛkṣābdhiśailameghavanecarān 1
atha teṣāṃ tadā tatra tatastāṃstānadarśayan ,
pārśvagā vanavṛkṣābdhiśailameghavanecarān 1
1.
śrīḥ vasiṣṭhaḥ uvāca | atha teṣām
tadā tatra tataḥ tān tān
adarśayan | pārśvagān
vana-vṛkṣa-abdhi-śaila-megha-vanacarān || 1 ||
tadā tatra tataḥ tān tān
adarśayan | pārśvagān
vana-vṛkṣa-abdhi-śaila-megha-vanacarān || 1 ||
1. Śrī Vasiṣṭha said: Then, at that time and in that place, they showed them those various ones who were nearby: the forest trees, oceans, mountains, clouds, and forest-dwellers.
1. וַסִישְׁטְהַ אמר: אז, באותו זמן ומקום, הראו המלווים זה לזה את מראות היערות, העצים, הימים, ההרים, העננים ושוכני היער.
देव पश्यास्य शैलस्य येयमभ्रंकषाग्रभूः ।
समरुन्मध्यदेशादेरश्मदेशमुपेयुषः ॥ २ ॥
समरुन्मध्यदेशादेरश्मदेशमुपेयुषः ॥ २ ॥
deva paśyāsya śailasya yeyamabhraṃkaṣāgrabhūḥ ,
samarunmadhyadeśāderaśmadeśamupeyuṣaḥ 2
samarunmadhyadeśāderaśmadeśamupeyuṣaḥ 2
2.
deva paśya asya śailasya yā iyam abhraṃ-kaṣa-agra-bhūḥ
| samarut-madhya-deśa-ādeḥ aśma-deśam upeyuṣaḥ || 2 ||
| samarut-madhya-deśa-ādeḥ aśma-deśam upeyuṣaḥ || 2 ||
2. O god, behold this mountain! Its cloud-scraping summit extends from its windy middle parts and so on, up to its rocky regions.
2. מלכי, הבט בפסגת ההר הזה המגרדת את העננים, כשאנו עוברים מאזור הרוחות אל ארץ הסלעים!
इमा बकुलपुन्नागनालिकेरकुलाकुलाः ।
विपिनावलयो वान्तविविधामोदमारुताः ॥ ३ ॥
विपिनावलयो वान्तविविधामोदमारुताः ॥ ३ ॥
imā bakulapunnāganālikerakulākulāḥ ,
vipināvalayo vāntavividhāmodamārutāḥ 3
vipināvalayo vāntavividhāmodamārutāḥ 3
3.
imāḥ bakula-punnāga-nālikera-kula-ākulāḥ |
vipināvalayaḥ vānta-vividha-āmoda-mārutāḥ || 3 ||
vipināvalayaḥ vānta-vividha-āmoda-mārutāḥ || 3 ||
3. These forest groves are crowded with multitudes of Bakula, Punnaga, and Coconut trees, and they have winds that diffuse various fragrances.
3. שורות יערות אלה, העמוסות בעצי בַּקוּלָה, פּוּנָאגָה וקוקוס, מפיצות רוחות הספוגות בשלל ניחוחות.
लुनात्युपत्यकां वार्धिः शैलशालिशिलावलीः ।
वनालीर्लहरीदात्रैरापादफलपल्लवाः ॥ ४ ॥
वनालीर्लहरीदात्रैरापादफलपल्लवाः ॥ ४ ॥
lunātyupatyakāṃ vārdhiḥ śailaśāliśilāvalīḥ ,
vanālīrlaharīdātrairāpādaphalapallavāḥ 4
vanālīrlaharīdātrairāpādaphalapallavāḥ 4
4.
lunāti upatyakām vārdhiḥ śaila-śāli-śilāvalīḥ |
vanālīḥ laharī-dātraiḥ ā-pāda-phala-pallavāḥ || 4 ||
vanālīḥ laharī-dātraiḥ ā-pāda-phala-pallavāḥ || 4 ||
4. The ocean cuts the valley, the rows of mountain-like rocks, and the forest groves - from their roots to their fruits and sprouts - with its wave-sickles.
4. הים קוצר את העמק, את המדרונות הסלעיים ואת שורות היער במגלי גליו, מן השורש ועד הפרי והעלים.
अधित्यकासु मेघालीर्नृत्यतां स्वाम्बुभूभृताम् ।
धुनोति जलधिर्बालो गृहधूमावलीमिव ॥ ५ ॥
धुनोति जलधिर्बालो गृहधूमावलीमिव ॥ ५ ॥
adhityakāsu meghālīrnṛtyatāṃ svāmbubhūbhṛtām ,
dhunoti jaladhirbālo gṛhadhūmāvalīmiva 5
dhunoti jaladhirbālo gṛhadhūmāvalīmiva 5
5.
adhityakāsu meghālīḥ nṛtyatām svāmbubhūbhṛtām
dhunoti jaladhiḥ bālaḥ gṛhadhūmāvalīm iva
dhunoti jaladhiḥ bālaḥ gṛhadhūmāvalīm iva
5.
bālaḥ jaladhiḥ nṛtyatām svāmbubhūbhṛtām
adhityakāsu meghālīḥ gṛhadhūmāvalīm iva dhunoti
adhityakāsu meghālīḥ gṛhadhūmāvalīm iva dhunoti
5. The youthful ocean scatters the rows of clouds on the plateaus of the dancing, water-bearing mountains, just as (one scatters) a line of house smoke.
5. על המישורים הגבוהים, הים הצעיר מבריח את שורות העננים שעל הרי המים המרקדים שלו, כמו ילד המגרש את עשן הבית.
राकाब्धिपूरसंप्रोतशङ्खशाखास्तटद्रुमाः ।
चन्द्रबिम्बफलाः कल्पवृक्षा इव विभान्त्यमी ॥ ६ ॥
चन्द्रबिम्बफलाः कल्पवृक्षा इव विभान्त्यमी ॥ ६ ॥
rākābdhipūrasaṃprotaśaṅkhaśākhāstaṭadrumāḥ ,
candrabimbaphalāḥ kalpavṛkṣā iva vibhāntyamī 6
candrabimbaphalāḥ kalpavṛkṣā iva vibhāntyamī 6
6.
rākābdhipūrasaṃprotaśaṅkhaśākhāḥ taṭadrumāḥ
candrabimbaphalāḥ kalpavṛkṣāḥ iva vibhānti amī
candrabimbaphalāḥ kalpavṛkṣāḥ iva vibhānti amī
6.
rākābdhipūrasaṃprotaśaṅkhaśākhāḥ candrabimbaphalāḥ
amī taṭadrumāḥ kalpavṛkṣāḥ iva vibhānti
amī taṭadrumāḥ kalpavṛkṣāḥ iva vibhānti
6. These trees on the shore, whose branches are interwoven with conch-shells brought by the full-moon tide of the ocean, and whose fruits are moon-discs, shine like wish-granting trees (kalpavṛkṣa).
6. עצי החוף הללו, שענפיהם עטופים בקונכיות שהעלתה גאות הירח המלא, זורחים כמו עצי מילוי המשאלות הנושאים את גלגל הירח כפרי.
रत्नपुष्पभरापूर्णरक्तपल्लवपाणयः ।
भवन्तं पूजयन्तीव लतादारान्विता द्रुमाः ॥ ७ ॥
भवन्तं पूजयन्तीव लतादारान्विता द्रुमाः ॥ ७ ॥
ratnapuṣpabharāpūrṇaraktapallavapāṇayaḥ ,
bhavantaṃ pūjayantīva latādārānvitā drumāḥ 7
bhavantaṃ pūjayantīva latādārānvitā drumāḥ 7
7.
ratnapuṣpabharāpūrṇaraktapallavapāṇayaḥ
bhavantam pūjayanti iva latādārānvitāḥ drumāḥ
bhavantam pūjayanti iva latādārānvitāḥ drumāḥ
7.
latādārānvitāḥ drumāḥ ratnapuṣpabharāpūrṇaraktapallavapāṇayaḥ
bhavantam iva pūjayanti
bhavantam iva pūjayanti
7. The trees, accompanied by their creeper-wives, seem to worship you with their red sprout-like hands filled with abundant jewel-flowers.
7. בידיים של עלעלים אדומים המלאות בפרחי אבנים יקרות, העצים, בליווי רעיותיהם המטפסות, נראים כסוגדים לך.
प्रोतोर्मिमकरग्रासैर्दृषद्दन्तैरागुहामुखैः ।
ऋक्षवानृक्षवद्भूभृद्धत्ते घुरघुरारवम् ॥ ८ ॥
ऋक्षवानृक्षवद्भूभृद्धत्ते घुरघुरारवम् ॥ ८ ॥
protormimakaragrāsairdṛṣaddantairāguhāmukhaiḥ ,
ṛkṣavānṛkṣavadbhūbhṛddhatte ghuraghurāravam 8
ṛkṣavānṛkṣavadbhūbhṛddhatte ghuraghurāravam 8
8.
protaūrmimakaragrāsaiḥ dṛṣaddantaiḥ āguhāmukhaiḥ
ṛkṣavān ṛkṣavat bhūbhṛt dhatte ghurghurāravam
ṛkṣavān ṛkṣavat bhūbhṛt dhatte ghurghurāravam
8.
ṛkṣavān bhūbhṛt protaūrmimakaragrāsaiḥ dṛṣaddantaiḥ
āguhāmukhaiḥ ṛkṣavat ghurghurāravam dhatte
āguhāmukhaiḥ ṛkṣavat ghurghurāravam dhatte
8. The Rkṣavat mountain, like a bear, emits a growling sound (ghurghurārava) with its cave-like mouths, its rock-like teeth, and its gulps of entangled waves and crocodiles.
8. עם מפלצות ים שנבלעו בגלים, שיני סלע ופיות מערה, הר רִיקְשַׁוָאן נורם כמו דוב ענקי.
महेन्द्रो मन्द्रगर्जाभिरभिक्षिपति गर्जतः ।
पर्जन्यानूर्जितो जन्यः प्रतिजन्यान्यथा जडैः ॥ ९ ॥
पर्जन्यानूर्जितो जन्यः प्रतिजन्यान्यथा जडैः ॥ ९ ॥
mahendro mandragarjābhirabhikṣipati garjataḥ ,
parjanyānūrjito janyaḥ pratijanyānyathā jaḍaiḥ 9
parjanyānūrjito janyaḥ pratijanyānyathā jaḍaiḥ 9
9.
mahendraḥ mandragarjābhiḥ abhikṣipati garjataḥ
parjanyān ūrjitaḥ janyaḥ pratijanyān yathā jaḍaiḥ
parjanyān ūrjitaḥ janyaḥ pratijanyān yathā jaḍaiḥ
9.
mahendraḥ garjataḥ parjanyān mandragarjābhiḥ abhikṣipati,
yathā ūrjitaḥ janyaḥ jaḍaiḥ pratijanyān (abhikṣipati).
yathā ūrjitaḥ janyaḥ jaḍaiḥ pratijanyān (abhikṣipati).
9. Indra assails the roaring clouds with deep rumblings, just as a mighty warrior assails his opponents with dull or inert weapons.
9. הר מַהֵנְדְרַה, ברעמיו העמוקים, מקניט את ענני הסערה השואגים, כמו לוחם עז המקניט את אויביו הטיפשים.
चन्दनारूषितः श्रीमाञ्जेतुं जलधिवेल्लनाः ।
समुद्यत इवोच्चोऽसौ मल्लो मलयपर्वतः ॥ १० ॥
समुद्यत इवोच्चोऽसौ मल्लो मलयपर्वतः ॥ १० ॥
candanārūṣitaḥ śrīmāñjetuṃ jaladhivellanāḥ ,
samudyata ivocco'sau mallo malayaparvataḥ 10
samudyata ivocco'sau mallo malayaparvataḥ 10
10.
candanāruṣitaḥ śrīmān jetum jaladhivellanāḥ
samudyataḥ iva uccaḥ asau mallaḥ malayaparvataḥ
samudyataḥ iva uccaḥ asau mallaḥ malayaparvataḥ
10.
śrīmān candanāruṣitaḥ malayaparvataḥ asau uccaḥ jaladhivellanāḥ jetum samudyataḥ mallaḥ iva (asti).
10. Mount Malaya, majestic and anointed with sandalwood, appears like this tall champion (wrestler) who has risen to conquer the ocean's surging waves.
10. כשהוא משוח במשחת אלגום, נהדר ונישא, הר מַלַיַה ניצב כמו מתאבק המוכן להכניע את נחשולי הים.
सर्वतः कचितोऽजस्रं रत्नवीचिभिरम्बुधिः ।
भूरत्नवलयभ्रान्त्या प्रेक्ष्यते सूर्यमार्गगैः ॥ ११ ॥
भूरत्नवलयभ्रान्त्या प्रेक्ष्यते सूर्यमार्गगैः ॥ ११ ॥
sarvataḥ kacito'jasraṃ ratnavīcibhirambudhiḥ ,
bhūratnavalayabhrāntyā prekṣyate sūryamārgagaiḥ 11
bhūratnavalayabhrāntyā prekṣyate sūryamārgagaiḥ 11
11.
sarvataḥ kacitaḥ ajasram ratnavīcibhiḥ ambudhiḥ
bhūratnavalayabhrāntyā prekṣyate sūryamārgagaiḥ
bhūratnavalayabhrāntyā prekṣyate sūryamārgagaiḥ
11.
sarvataḥ ajasram ratnavīcibhiḥ kacitaḥ ambudhiḥ sūryamārgagaiḥ bhūratnavalayabhrāntyā prekṣyate.
11. The ocean, constantly covered everywhere with waves of jewels, is seen by those moving in the sun's path (celestial beings) under the illusion of a vast, jeweled bracelet.
11. האוקיינוס, הזורח ללא הרף מכל עבר בגלי אבנים טובות, נראה לנוסעים בנתיב השמש כאילו היה טבעת עטורת אבנים יקרות המקיפה את הארץ.
सरन्ति रत्नमूर्धानश्चलकानिलपायिनः ।
वानपूराः पर्वतकाः सर्पा इव नतोन्नतैः ॥ १२ ॥
वानपूराः पर्वतकाः सर्पा इव नतोन्नतैः ॥ १२ ॥
saranti ratnamūrdhānaścalakānilapāyinaḥ ,
vānapūrāḥ parvatakāḥ sarpā iva natonnataiḥ 12
vānapūrāḥ parvatakāḥ sarpā iva natonnataiḥ 12
12.
saranti ratnamūrdhānaḥ calakānilapāyinaḥ
vānapūrāḥ parvatakāḥ sarpāḥ iva natonnataiḥ
vānapūrāḥ parvatakāḥ sarpāḥ iva natonnataiḥ
12.
ratnamūrdhānaḥ vānapūrāḥ parvatakāḥ natonnataiḥ calakānilapāyinaḥ sarpāḥ iva saranti.
12. Forest-filling mountain streams, with sparkling jeweled crests, flow with undulations, just like swift, wind-drinking snakes (moving) over highs and lows.
12. שיטפונות המים הגבוהים סביב ההרים, שראשיהם נוצצים מאבנים טובות והם גומעים את הרוח הנושבת, נעים במעלה ובמורד כמו נחשים.
भ्रमन्तो वीचिश्रृङ्गेषु मकरेभाः करोत्कटैः ।
हरन्ति सीकराम्भोदा मेघानुद्राविता इव ॥ १३ ॥
हरन्ति सीकराम्भोदा मेघानुद्राविता इव ॥ १३ ॥
bhramanto vīciśrṛṅgeṣu makarebhāḥ karotkaṭaiḥ ,
haranti sīkarāmbhodā meghānudrāvitā iva 13
haranti sīkarāmbhodā meghānudrāvitā iva 13
13.
bhramantaḥ vīciśṛṅgeṣu makarebhāḥ karotkaṭaiḥ
haranti sīkarāmbhodāḥ meghān udrāvitāḥ iva
haranti sīkarāmbhodāḥ meghān udrāvitāḥ iva
13.
vīciśṛṅgeṣu bhramantaḥ karotkaṭaiḥ makarebhāḥ
sīkarāmbhodāḥ meghān udrāvitāḥ iva haranti
sīkarāmbhodāḥ meghān udrāvitāḥ iva haranti
13. The mighty whale-elephants, roaming on the crests of the waves, scatter clouds of spray with their powerful trunks, as if driving away actual rain clouds.
13. מפלצות הים הנודדות על ראשי הגלים עם איבריהן העוצמתיים נושאות עמן ענני רסיסים, כאילו הן מבריחות את ענני הגשם.
आवर्तवलिताकारः सीकरोत्करकीर्णदिक् ।
पूर्णत्वात्तु शिरोऽशक्तो म्रियतेऽत्युत्करः करी ॥ १४ ॥
पूर्णत्वात्तु शिरोऽशक्तो म्रियतेऽत्युत्करः करी ॥ १४ ॥
āvartavalitākāraḥ sīkarotkarakīrṇadik ,
pūrṇatvāttu śiro'śakto mriyate'tyutkaraḥ karī 14
pūrṇatvāttu śiro'śakto mriyate'tyutkaraḥ karī 14
14.
āvartavalitākāraḥ sīkarotkarakīrṇadik pūrṇatvāt
tu śiraḥ aśaktaḥ mriyate ati utkaraḥ karī
tu śiraḥ aśaktaḥ mriyate ati utkaraḥ karī
14.
āvartavalitākāraḥ sīkarotkarakīrṇadik pūrṇatvāt
tu śiraḥ aśaktaḥ ati utkaraḥ karī mriyate
tu śiraḥ aśaktaḥ ati utkaraḥ karī mriyate
14. Its form is contorted by whirlpools, and all directions are strewn with masses of spray. But due to its overwhelming fullness, this majestic creature (karī), with its head rendered powerless, dies.
14. פיל ענק הלכוד במערבולת, כשהרסיסים עפים לכל עבר, אינו יכול אפילו להרים את ראשו מרוב כובד המים ומוצא את מותו.
विविधप्राणिसंपूर्णाः सजलाद्रिनतोन्नताः ।
यथैवाम्भोधयः सर्वास्तथैव द्वीपभूमयः ॥ १५ ॥
यथैवाम्भोधयः सर्वास्तथैव द्वीपभूमयः ॥ १५ ॥
vividhaprāṇisaṃpūrṇāḥ sajalādrinatonnatāḥ ,
yathaivāmbhodhayaḥ sarvāstathaiva dvīpabhūmayaḥ 15
yathaivāmbhodhayaḥ sarvāstathaiva dvīpabhūmayaḥ 15
15.
vividhaprāṇisampūrṇāḥ sajalādrinatōnnatāḥ yathā
eva ambhodhayaḥ sarvāḥ tathā eva dvīpabhūmayaḥ
eva ambhodhayaḥ sarvāḥ tathā eva dvīpabhūmayaḥ
15.
yathā eva ambhodhayaḥ tathā eva sarvāḥ dvīpabhūmayaḥ
vividhaprāṇisampūrṇāḥ sajalādrinatōnnatāḥ
vividhaprāṇisampūrṇāḥ sajalādrinatōnnatāḥ
15. Just as all the oceans are teeming with diverse living beings and characterized by uneven terrain (with mountains and water, both depressed and elevated), similarly are all the island lands.
15. בדיוק כמו הימים והאוקיינוסים, כך גם היבשות והאיים מלאים ביצורים שונים ומורכבים מהרים, מעמקים ומקורות מים.
आवर्तानात्मनोऽनन्यानप्यन्यानिव भास्वरान् ।
गृह्यमाणानसद्रूपान्दृश्यमानानपि स्फुटान् ॥ १६ ॥
गृह्यमाणानसद्रूपान्दृश्यमानानपि स्फुटान् ॥ १६ ॥
āvartānātmano'nanyānapyanyāniva bhāsvarān ,
gṛhyamāṇānasadrūpāndṛśyamānānapi sphuṭān 16
gṛhyamāṇānasadrūpāndṛśyamānānapi sphuṭān 16
16.
āvartān ātmanaḥ ananyān api anyān iva bhāsvarān
gṛhyamāṇān asadrūpān dṛśyamānān api sphuṭān
gṛhyamāṇān asadrūpān dṛśyamānān api sphuṭān
16.
ātmanaḥ ananyān api anyān iva bhāsvarān
asadrūpān dṛśyamānān api sphuṭān āvartān
asadrūpān dṛśyamānān api sphuṭān āvartān
16. One perceives whirlpools that are not different from the self (ātman) yet appear as if they are distinct; they are brilliant, apprehended, though having unreal forms, and yet are clearly visible and manifest.
16. המערבולות אינן שונות ממי האוקיינוס עצמם, אך הן נראות נפרדות וזוהרות; אף על פי שהן נראות בבירור, צורתן אינה ממשית כשלעצמה.
तरङ्गतरलानन्तर्जडानप्यम्बुधिश्चलान् ।
धत्ते ब्रह्मजगन्तीव सान्तानप्यन्तवर्जितान् ॥ १७ ॥
धत्ते ब्रह्मजगन्तीव सान्तानप्यन्तवर्जितान् ॥ १७ ॥
taraṅgataralānantarjaḍānapyambudhiścalān ,
dhatte brahmajagantīva sāntānapyantavarjitān 17
dhatte brahmajagantīva sāntānapyantavarjitān 17
17.
taraṅgataralān anantān antarjaḍān api ambudhiḥ calān
dhatte brahmajaganti iva sāntān api antavarjitān
dhatte brahmajaganti iva sāntān api antavarjitān
17.
ambudhiḥ brahmajaganti iva taraṅgataralān anantān
antarjaḍān api calān sāntān api antavarjitān dhatte
antarjaḍān api calān sāntān api antavarjitān dhatte
17. Just as Brahman sustains the worlds, so the ocean holds things that are restless from waves, endless, and inherently inert (jaḍa), as well as those that are constantly moving. It encompasses both things that have an end and those that are boundless.
17. האוקיינוס נושא את הגלים הנעים והבלתי פוסקים, שהם חסרי תודעה בפנים, בדיוק כמו ש-בְּרַהְמַן נושא את העולמות – סופיים למראית עין, אך בלתי מוגבלים במהותם.
यानन्तरिन्द्रवद्भानुमणीन्धत्तेऽम्बुधिर्बहून् ।
मन्थापहृतसर्वस्वो देवेभ्यः परिरक्षितान् ॥ १८ ॥
मन्थापहृतसर्वस्वो देवेभ्यः परिरक्षितान् ॥ १८ ॥
yānantarindravadbhānumaṇīndhatte'mbudhirbahūn ,
manthāpahṛtasarvasvo devebhyaḥ parirakṣitān 18
manthāpahṛtasarvasvo devebhyaḥ parirakṣitān 18
18.
yān anantaraḥ indravat bhānumaṇīn dhatte ambudhiḥ
bahūn manthāpahṛtasarvasvaḥ devebhyaḥ parirakṣitān
bahūn manthāpahṛtasarvasvaḥ devebhyaḥ parirakṣitān
18.
manthāpahṛtasarvasvaḥ ambudhiḥ anantaraḥ dhatte yān
bahūn bhānumaṇīn indravat devebhyaḥ parirakṣitān
bahūn bhānumaṇīn indravat devebhyaḥ parirakṣitān
18. The boundless ocean, whose entire wealth was plundered by the churning, holds many radiant gems (bhānumaṇīn) that are like Indra's (in their splendor) and were protected from the gods.
18. האוקיינוס, שכל אוצרותיו נרדפו ונלקחו בעת חביצת הים, עדיין שומר ומסתיר מפני האלים אבני שמש קורנות רבות, כמו אִינְדְרַה (מלך האלים).
दृश्यमानान्महातेजस्तथा पातालतोऽप्यलम् ।
प्रतिबिम्बविभंग्यान्तरसत्यानिव गोपितान् ॥ १९ ॥
प्रतिबिम्बविभंग्यान्तरसत्यानिव गोपितान् ॥ १९ ॥
dṛśyamānānmahātejastathā pātālato'pyalam ,
pratibimbavibhaṃgyāntarasatyāniva gopitān 19
pratibimbavibhaṃgyāntarasatyāniva gopitān 19
19.
dṛśyamānān mahātejasaḥ tathā pātālataḥ api alam
pratibimbavibhaṅgyā antar asatyān iva gopitān
pratibimbavibhaṅgyā antar asatyān iva gopitān
19.
dṛśyamānān mahātejasaḥ tathā pātālataḥ api alam
pratibimbavibhaṅgyā antar asatyān iva gopitān
pratibimbavibhaṅgyā antar asatyān iva gopitān
19. The gems (bhānumaṇīn), though visible, of great splendor, and exceedingly (visible) even from the netherworld (pātāla), are nevertheless concealed as if they were internally unreal entities due to the distortion of reflections.
19. אבנים אלו, שזיוון אדיר, נראות אפילו ממעמקי פָאָטָאלָה (העולמות התחתונים), כשהן מוסתרות במעמקים דרך שבירת ההשתקפויות כאילו היו אשליה.
तेषां मध्यादेकमेकं प्रत्यहं पश्चिमार्णवे ।
निक्षेपाय क्षिपति यं तेन मन्ये दिनं भवेत् ॥ २० ॥
निक्षेपाय क्षिपति यं तेन मन्ये दिनं भवेत् ॥ २० ॥
teṣāṃ madhyādekamekaṃ pratyahaṃ paścimārṇave ,
nikṣepāya kṣipati yaṃ tena manye dinaṃ bhavet 20
nikṣepāya kṣipati yaṃ tena manye dinaṃ bhavet 20
20.
teṣām madhyāt ekam ekam pratyaham paścimārṇave
nikṣepāya kṣipati yam tena manye dinam bhavet
nikṣepāya kṣipati yam tena manye dinam bhavet
20.
teṣām madhyāt ekam ekam yam pratyaham paścimārṇave
nikṣepāya kṣipati tena dinam bhavet manye
nikṣepāya kṣipati tena dinam bhavet manye
20. From among those (gems), one by one, it (the ocean) casts daily into the western ocean for storage. I believe that by this act, a day comes into existence.
20. מתוך אבנים קורנות אלו, האוקיינוס מטיל בכל יום אחת אל הים המערבי, ואני חושב שבזכות זה נוצר היום.
नानादिग्देशपयसामब्धौ साधुसमागमः ।
यात्रायामिव लोकानां मिथः कलकलान्वितः ॥ २१ ॥
यात्रायामिव लोकानां मिथः कलकलान्वितः ॥ २१ ॥
nānādigdeśapayasāmabdhau sādhusamāgamaḥ ,
yātrāyāmiva lokānāṃ mithaḥ kalakalānvitaḥ 21
yātrāyāmiva lokānāṃ mithaḥ kalakalānvitaḥ 21
21.
nānā-dig-deśa-payasām abdhau sādhu-samāgamaḥ
yātrāyām iva lokānām mithaḥ kalakalānvitaḥ
yātrāyām iva lokānām mithaḥ kalakalānvitaḥ
21.
sādhu-samāgamaḥ nānā-dig-deśa-payasām abdhau
iva lokānām yātrāyām mithaḥ kalakalānvitaḥ iva
iva lokānām yātrāyām mithaḥ kalakalānvitaḥ iva
21. The assembly of virtuous people (sādhu-samāgama) is comparable to the convergence of waters from diverse lands and directions into an ocean. It is also like the mutually boisterous gathering of people during a pilgrimage.
21. המפגש הנפלא באוקיינוס של מים שהגיעו מאזורים ומכיוונים שונים דומה לאספת בני אדם במסע עלייה לרגל, המלאה בהמולה עליזה.
जलेचरावरा नूनं सागरार्णवसंगमे ।
अन्योन्यवेल्लनाद्युद्धं न कदाचन शाम्यति ॥ २२ ॥
अन्योन्यवेल्लनाद्युद्धं न कदाचन शाम्यति ॥ २२ ॥
jalecarāvarā nūnaṃ sāgarārṇavasaṃgame ,
anyonyavellanādyuddhaṃ na kadācana śāmyati 22
anyonyavellanādyuddhaṃ na kadācana śāmyati 22
22.
jale-cara-avarāḥ nūnam sāgara-arṇava-saṅgame
anyonya-vellana-āt yuddham na kadācana śāmyati
anyonya-vellana-āt yuddham na kadācana śāmyati
22.
nūnam jale-cara-avarāḥ sāgara-arṇava-saṅgame
anyonya-vellana-āt yuddham na kadācana śāmyati
anyonya-vellana-āt yuddham na kadācana śāmyati
22. Indeed, at the confluence of oceans, the lesser aquatic creatures (jale-cara-avara) engage in a battle that never ceases, a conflict arising from their mutual tossing and churning.
22. במפגש בין הימים והאוקיינוסים, המאבק בין יצורי הים המתנגשים זה בזה אינו נרגע לעולם.
ताम्यत्तिमितरङ्गाग्रनर्तनावर्तविभ्रमम् ।
वलयन्वायुरायाति वान्तसीकरमौक्तिकैः ॥ २३ ॥
वलयन्वायुरायाति वान्तसीकरमौक्तिकैः ॥ २३ ॥
tāmyattimitaraṅgāgranartanāvartavibhramam ,
valayanvāyurāyāti vāntasīkaramauktikaiḥ 23
valayanvāyurāyāti vāntasīkaramauktikaiḥ 23
23.
tāmyat-timi-taraṅga-agra-nartana-āvarta-vibhramam
valayan vāyuḥ āyāti vānta-sīkara-mauktikaiḥ
valayan vāyuḥ āyāti vānta-sīkara-mauktikaiḥ
23.
vāyuḥ valayan tāmyat-timi-taraṅga-agra-nartana-āvarta-vibhramam
vānta-sīkara-mauktikaiḥ āyāti
vānta-sīkara-mauktikaiḥ āyāti
23. The wind arrives, churning (valayan) and creating a dazzling display (vibhrama) of dancing whirlpools (āvarta-nartana) at the crests of waves (taraṅga-agra), which are agitated by exhausted great fish (tāmyat-timi). It is accompanied by pearls (mauktika) formed from the spray (sīkara) it expels (vānta).
23. הרוח הסוערת מגיעה ומסחררת את ראשי הגלים, מרקידה את הלווייתנים התשישים ומפזרת רסיסי מים כמו פנינים.
सरिन्मुक्तालतामध्यमध्यस्थाब्दमणीश्वराः ।
दीर्घाः खणखणायन्ते चञ्चलाः सर्वतोऽम्बुधेः ॥ २४ ॥
दीर्घाः खणखणायन्ते चञ्चलाः सर्वतोऽम्बुधेः ॥ २४ ॥
sarinmuktālatāmadhyamadhyasthābdamaṇīśvarāḥ ,
dīrghāḥ khaṇakhaṇāyante cañcalāḥ sarvato'mbudheḥ 24
dīrghāḥ khaṇakhaṇāyante cañcalāḥ sarvato'mbudheḥ 24
24.
sarit-muktā-latā-madhya-madhyastha-abda-maṇi-īśvarāḥ
dīrghāḥ khaṇakhaṇāyante cañcalāḥ sarvataḥ ambudheḥ
dīrghāḥ khaṇakhaṇāyante cañcalāḥ sarvataḥ ambudheḥ
24.
dīrghāḥ cañcalāḥ sarit-muktā-latā-madhya-madhyastha-abda-maṇi-īśvarāḥ
ambudheḥ sarvataḥ khaṇakhaṇāyante
ambudheḥ sarvataḥ khaṇakhaṇāyante
24. Long and shimmering (cañcala), making a clanging sound (khaṇakhaṇāyante) everywhere around the ocean (ambudhi), are these supreme jewels, which resemble cloud-gems (abda-maṇi-īśvara) nestled deeply (madhya-madhyastha) within the pearl-creepers (muktā-latā) formed by rivers (sarit).
24. הנהרות, הנראים כמחרוזות פנינים ארוכות ובמרכזן אבנים יקרות, משמיעים צלצול נישא ותזזיתי בכל רחבי האוקיינוס.
महेन्द्राद्रेर्गुहागेहपरावृत्तार्णवाध्वनाम् ।
भांकारिण्यो भुवः सिद्धसाध्यानां सुसुखावहः ॥ २५ ॥
भांकारिण्यो भुवः सिद्धसाध्यानां सुसुखावहः ॥ २५ ॥
mahendrādrerguhāgehaparāvṛttārṇavādhvanām ,
bhāṃkāriṇyo bhuvaḥ siddhasādhyānāṃ susukhāvahaḥ 25
bhāṃkāriṇyo bhuvaḥ siddhasādhyānāṃ susukhāvahaḥ 25
25.
mahendrādreḥ guhāgehaparāvṛttārṇavādhvanām
bhāṃkāriṇyaḥ bhuvaḥ siddhasādhyānām susukhāvahaḥ
bhāṃkāriṇyaḥ bhuvaḥ siddhasādhyānām susukhāvahaḥ
25.
mahendrādreḥ guhāgehaparāvṛttārṇavādhvanām
bhuvaḥ bhāṃkāriṇyaḥ siddhasādhyānām susukhāvahaḥ
bhuvaḥ bhāṃkāriṇyaḥ siddhasādhyānām susukhāvahaḥ
25. The winds, whose ocean-paths turn back into the cave-homes of Mahendra mountain, roaring from the earth, bring great comfort to the Siddhas and Sādhyas.
25. הדי המהומות של האוקיינוס המתקבלים במערות הר מַהֵנְדְרַה (הר מַהֵנְדְרַה) מביאים אושר רב ל-סִידְהָה (ישויות בעלות כוחות רוחניים) ול-סָאדְהְיָה (ישויות שמימיות).
मन्दरः कन्दरोद्गीर्णैः प्रसरैर्मातरिश्वनः ।
कम्पाकुलवनाभोगः पुष्पमेघांस्तनोति खे ॥ २६ ॥
कम्पाकुलवनाभोगः पुष्पमेघांस्तनोति खे ॥ २६ ॥
mandaraḥ kandarodgīrṇaiḥ prasarairmātariśvanaḥ ,
kampākulavanābhogaḥ puṣpameghāṃstanoti khe 26
kampākulavanābhogaḥ puṣpameghāṃstanoti khe 26
26.
mandaraḥ kandarodgīrṇaiḥ prasaraiḥ mātariśvanaḥ
kampākulavanābhogaḥ puṣpameghān tanoti khe
kampākulavanābhogaḥ puṣpameghān tanoti khe
26.
kandarodgīrṇaiḥ mātariśvanaḥ prasaraiḥ
kampākulavanābhogaḥ mandaraḥ khe puṣpameghān tanoti
kampākulavanābhogaḥ mandaraḥ khe puṣpameghān tanoti
26. Mandara mountain, whose expanse of forests is agitated by the trembling caused by the currents of wind emitted from its caves, spreads flower-clouds in the sky.
26. הר מַנְדַרָה, בעזרת משבי הרוח הפורצים ממערותיו, מניע את היערות הרחבים ומפזר בשמיים עננים של פרחים.
चूतनीपकदम्बाढ्यगन्धमादनकन्दरान् ।
विशन्ति मेघहरिणास्तडित्तरललोचनाः ॥ २७ ॥
विशन्ति मेघहरिणास्तडित्तरललोचनाः ॥ २७ ॥
cūtanīpakadambāḍhyagandhamādanakandarān ,
viśanti meghahariṇāstaḍittaralalocanāḥ 27
viśanti meghahariṇāstaḍittaralalocanāḥ 27
27.
cūtanīpakadambāḍhyagandhamādanakandarān
viśanti meghahariṇāḥ taḍittaralalocanāḥ
viśanti meghahariṇāḥ taḍittaralalocanāḥ
27.
taḍittaralalocanāḥ meghahariṇāḥ
cūtanīpakadambāḍhyagandhamādanakandarān viśanti
cūtanīpakadambāḍhyagandhamādanakandarān viśanti
27. The cloud-deer, whose eyes flicker like lightning, enter the caves of Gandhamadana mountain, which are abundant with mango, nīpa, and kadamba trees.
27. עננים הדומים לצבאים, שעיניהם מבריקות כברקים, נכנסים למערות הר גַנְדְהַמָאדַנָה, השופעות עצי מנגו, נִיפָה ו-קַדַמְבָּה.
हिमवत्कन्दरोद्गीर्णा वल्लीवलयताण्डवम् ।
तन्वाना वायवो यान्ति विभिन्नाब्दाब्धिवीचयः ॥ २८ ॥
तन्वाना वायवो यान्ति विभिन्नाब्दाब्धिवीचयः ॥ २८ ॥
himavatkandarodgīrṇā vallīvalayatāṇḍavam ,
tanvānā vāyavo yānti vibhinnābdābdhivīcayaḥ 28
tanvānā vāyavo yānti vibhinnābdābdhivīcayaḥ 28
28.
himavatkandarodgīrṇāḥ vallīvalayataṇḍavam
tanvānāḥ vāyavaḥ yānti vibhinnābdābdhivīcayaḥ
tanvānāḥ vāyavaḥ yānti vibhinnābdābdhivīcayaḥ
28.
himavatkandarodgīrṇāḥ vibhinnābdābdhivīcayaḥ
vallīvalayataṇḍavam tanvānāḥ vāyavaḥ yānti
vallīvalayataṇḍavam tanvānāḥ vāyavaḥ yānti
28. The winds, which are emitted from the caves of the Himalaya (Himavat), having waves like scattered clouds and oceans, move, creating a vigorous dance of creeper-circles.
28. הרוחות הפורצות ממערות הרי הֶהָרִים הַהִימָאלָאיִים מניעות את המטפסים בריקוד מעגלי, תוך שהוא מפצלות את העננים ואת גלי הים.
तात चूतकदम्बाग्रपरामर्शसुगन्धयः ।
वलयन्त्यब्धिकल्लोलान्गन्धमादनवायवः ॥ २९ ॥
वलयन्त्यब्धिकल्लोलान्गन्धमादनवायवः ॥ २९ ॥
tāta cūtakadambāgraparāmarśasugandhayaḥ ,
valayantyabdhikallolāngandhamādanavāyavaḥ 29
valayantyabdhikallolāngandhamādanavāyavaḥ 29
29.
tāta cūtakadambāgrapamarśasugandhayaḥ
valayanti abdhikallolān gandhamādanavāyavaḥ
valayanti abdhikallolān gandhamādanavāyavaḥ
29.
tāta gandhamādanavāyavaḥ
cūtakadambāgrapamarśasugandhayaḥ abdhikallolān valayanti
cūtakadambāgrapamarśasugandhayaḥ abdhikallolān valayanti
29. Dear one, the winds from Gandhamādana, fragrant from touching the tips of mango and kadamba trees, cause the ocean's waves to swirl.
29. ידידי, הרוחות מהר גַנְדְהַמָאדַנָה, הספוגות בניחוח מגען בצמרות עצי המנגו וה-קַדַמְבָּה, מערבלות את גלי הים.
जलदान्वलयन्वायुरलकालकतां गतान् ।
इत आयाति पुष्पाभ्रं रचयन्वनवीथिषु ॥ ३० ॥
इत आयाति पुष्पाभ्रं रचयन्वनवीथिषु ॥ ३० ॥
jaladānvalayanvāyuralakālakatāṃ gatān ,
ita āyāti puṣpābhraṃ racayanvanavīthiṣu 30
ita āyāti puṣpābhraṃ racayanvanavīthiṣu 30
30.
jaladān valayan vāyuḥ alakālakatām gatān
itaḥ āyāti puṣpābhram racayan vanavīthiṣu
itaḥ āyāti puṣpābhram racayan vanavīthiṣu
30.
vāyuḥ itaḥ alakālakatām gatān jaladān
valayan vanavīthiṣu puṣpābhram racayan āyāti
valayan vanavīthiṣu puṣpābhram racayan āyāti
30. The wind, making the clouds swirl and assume the appearance of curly locks, comes from this direction, creating flower-clouds along the forest paths.
30. הרוח, המסחררת את העננים המפותלים כמו תלתלי שיער, מגיעה מכאן ויוצרת ענן פרחים לאורך שבילי היער.
कुन्दमन्दारसंदोहमधुरामोदमन्थरान् ।
तुषारसीकरोन्मिश्रानिवात्र कलयानिलान् ॥ ३१ ॥
तुषारसीकरोन्मिश्रानिवात्र कलयानिलान् ॥ ३१ ॥
kundamandārasaṃdohamadhurāmodamantharān ,
tuṣārasīkaronmiśrānivātra kalayānilān 31
tuṣārasīkaronmiśrānivātra kalayānilān 31
31.
kundamandārasaṃdohamadhurāmodamantharān
tuṣārasīkaraunmiśrān iva atra kalaya anilān
tuṣārasīkaraunmiśrān iva atra kalaya anilān
31.
atra kundamandārasaṃdohamadhurāmodamantharān
tuṣārasīkaraunmiśrān iva anilān kalaya
tuṣārasīkaraunmiśrān iva anilān kalaya
31. Here, observe the winds, as if mingled with particles of mist, made slow and gentle by the sweet fragrance of countless jasmine and mandāra flowers.
31. התבונן כאן ברוחות העדינות, הכבדות מניחוחם המתוק של פרחי ה-כּוּנְדָה וה-מַנְדָארָה, וכאילו מעורבות ברסיסי טל צוננים.
नालिकेरलतालास्यलब्धतिक्तसुगन्धयः ।
पतन्ति पवनाः पश्य पारसीकपुरीः पुरा ॥ ३२ ॥
पतन्ति पवनाः पश्य पारसीकपुरीः पुरा ॥ ३२ ॥
nālikeralatālāsyalabdhatiktasugandhayaḥ ,
patanti pavanāḥ paśya pārasīkapurīḥ purā 32
patanti pavanāḥ paśya pārasīkapurīḥ purā 32
32.
nālikeralatālāsyalabdhaktasugandhayaḥ
patanti pavanāḥ paśya pārasīkapurīḥ purā
patanti pavanāḥ paśya pārasīkapurīḥ purā
32.
paśya nālikeralatālāsyalabdhaktasugandhayaḥ
pavanāḥ purā pārasīkapurīḥ patanti
pavanāḥ purā pārasīkapurīḥ patanti
32. Behold! The winds, which have acquired a bitter fragrance from the graceful swaying of the coconut creepers, blow towards the cities of Persia.
32. ראה כיצד הרוחות, הנושאות ניחוח עז מרקוד צמרות הדקלים ועצי הנרגיל, נושבות לעבר ערי פָארָס שלפנינו.
धुन्वानाः पुष्पितेशानवनकर्पूरवारिदान् ।
चालयन्तोऽनिला वान्ति कैलासकमलाकरान् ॥ ३३ ॥
चालयन्तोऽनिला वान्ति कैलासकमलाकरान् ॥ ३३ ॥
dhunvānāḥ puṣpiteśānavanakarpūravāridān ,
cālayanto'nilā vānti kailāsakamalākarān 33
cālayanto'nilā vānti kailāsakamalākarān 33
33.
dhunvānāḥ puṣpiteśānavanakarpūravāridān
cālayantaḥ anilāḥ vānti kailāsakamalākarān
cālayantaḥ anilāḥ vānti kailāsakamalākarān
33.
anilāḥ dhunvānāḥ puṣpiteśānavanakarpūravāridān
cālayantaḥ kailāsakamalākarān vānti
cālayantaḥ kailāsakamalākarān vānti
33. The winds blow, shaking the camphor-like clouds in the flowering Īśāna forest, and stirring the lotus ponds of Kailāsa.
33. הרוחות נושבות ומניעות את אגמי הלוטוס של הר קַאילָאסָה, כשהן מנערות ענני כפור וניחוח כרפור מעל היערות הפורחים.
करीन्द्रकुम्भनिष्क्रान्तमदमन्थरमूर्तयः ।
इमे शुकशुकायन्ते विन्ध्यकन्दरवायवः ॥ ३४ ॥
इमे शुकशुकायन्ते विन्ध्यकन्दरवायवः ॥ ३४ ॥
karīndrakumbhaniṣkrāntamadamantharamūrtayaḥ ,
ime śukaśukāyante vindhyakandaravāyavaḥ 34
ime śukaśukāyante vindhyakandaravāyavaḥ 34
34.
karīndrakumbhaniṣkrāntamadamandharamūrtayaḥ
ime śukaśukāyante vindhyakandaravāyavaḥ
ime śukaśukāyante vindhyakandaravāyavaḥ
34.
ime vindhyakandaravāyavaḥ
karīndrakumbhaniṣkrāntamadamandharamūrtayaḥ śukaśukāyante
karīndrakumbhaniṣkrāntamadamandharamūrtayaḥ śukaśukāyante
34. These winds from the Vindhya caves, their forms made slow and heavy by the rut-fluid flowing from the temples of great elephants, appear green (like parrots).
34. הרוחות הללו ממערות הרי וִינְדְהְיָה, המכבידות עקב ניחוח נוזל הניחוח של פילי הענק, מרשרשות ומהדהדות כמו ציוץ תוכים.
शबरीणां शरीरेषु शीर्णपर्णोत्करे गिरौ ।
नाराचैः पर्णशबरैर्वनाली नगरायते ॥ ३५ ॥
नाराचैः पर्णशबरैर्वनाली नगरायते ॥ ३५ ॥
śabarīṇāṃ śarīreṣu śīrṇaparṇotkare girau ,
nārācaiḥ parṇaśabarairvanālī nagarāyate 35
nārācaiḥ parṇaśabarairvanālī nagarāyate 35
35.
śabarīṇām śarīreṣu śīrṇaparṇotkare girau
nārācaiḥ parṇaśabaraiḥ vanālī nagarāyate
nārācaiḥ parṇaśabaraiḥ vanālī nagarāyate
35.
girau śīrṇaparṇotkare śabarīṇām śarīreṣu
nārācaiḥ parṇaśabaraiḥ vanālī nagarāyate
nārācaiḥ parṇaśabaraiḥ vanālī nagarāyate
35. On the mountain, amidst the heaps of withered leaves and where the bodies of the Śabarī women lie, the line of forests appears like a city, filled with leaf-clad Śabara archers.
35. על ההר המכוסה עלים יבשים, בעזרת אנשי השבטים עטויי העלים וחצי הברזל שלהם לצד נשות ה-שַׁבַּרִי, היער נראה הומה כמו עיר.
अब्ध्यद्रिसरिदम्भोदवनलेखाङ्गिका दिशः ।
त्वत्प्रतापबलैरेता हसन्तीवार्करश्मिभिः ॥ ३६ ॥
त्वत्प्रतापबलैरेता हसन्तीवार्करश्मिभिः ॥ ३६ ॥
abdhyadrisaridambhodavanalekhāṅgikā diśaḥ ,
tvatpratāpabalairetā hasantīvārkaraśmibhiḥ 36
tvatpratāpabalairetā hasantīvārkaraśmibhiḥ 36
36.
abdhyadrisaridambhodavanalekhāṅgikā diśaḥ
tvatpratāpabalaiḥ etāḥ hasantī iva arkarśmibhiḥ
tvatpratāpabalaiḥ etāḥ hasantī iva arkarśmibhiḥ
36.
etāḥ abdhyadrisaridambhodavanalekhāṅgikā diśaḥ
tvatpratāpabalaiḥ arkarśmibhiḥ hasantī iva
tvatpratāpabalaiḥ arkarśmibhiḥ hasantī iva
36. These directions, having oceans, mountains, rivers, clouds, and lines of forests as their very limbs, seem to be laughing with the power of your glory, as if with the rays of the sun.
36. רוחות השמיים, שאיבריהן הם הימים, ההרים, הנהרות, העננים ורצועות היער, נראות כזוהרות וצוחקות בקרני השמש בזכות עוצמת תהילתך.
अत्रोपशैलवनवीथिषु पुष्पशय्या विद्याधरीविरचिताः परिवर्णयन्ति ।
पार्श्वद्वयस्थपरिवृत्तपदात्समुद्राद्व्यावृत्तमुग्धवनितापुरुषायितानि ॥ ३७ ॥
पार्श्वद्वयस्थपरिवृत्तपदात्समुद्राद्व्यावृत्तमुग्धवनितापुरुषायितानि ॥ ३७ ॥
atropaśailavanavīthiṣu puṣpaśayyā vidyādharīviracitāḥ parivarṇayanti ,
pārśvadvayasthaparivṛttapadātsamudrādvyāvṛttamugdhavanitāpuruṣāyitāni 37
pārśvadvayasthaparivṛttapadātsamudrādvyāvṛttamugdhavanitāpuruṣāyitāni 37
37.
atra upaśailavanavīthiṣu puṣpaśayyāḥ
vidyādharīviracitāḥ parivarṇayanti |
pārśvadvayasthaparivṛttapadāt samudrāt
vyāvṛttamugdhavanitāpuruṣāyitāni ||
vidyādharīviracitāḥ parivarṇayanti |
pārśvadvayasthaparivṛttapadāt samudrāt
vyāvṛttamugdhavanitāpuruṣāyitāni ||
37.
atra upaśailavanavīthiṣu vidyādharīviracitāḥ puṣpaśayyāḥ,
pārśvadvayasthaparivṛttapadāt samudrāt vyāvṛttamugdhavanitāpuruṣāyitāni parivarṇayanti
pārśvadvayasthaparivṛttapadāt samudrāt vyāvṛttamugdhavanitāpuruṣāyitāni parivarṇayanti
37. Here, in the forest paths by the mountains, the flower beds arranged by the celestial nymphs (vidyādharī) depict the charming women's love games, in which they assumed the male role, having withdrawn from the ocean as its waves receded from both sides of the shore.
37. כאן, בשבילי היער שלמרגלות ההרים, מיטות הפרחים שהכינו נשות ה-וִידְיָאדְהָארָה (ישויות שמימיות) מספרות על מעשי האהבה הסוערים של הנשים התמימות והמאהבים, כשהן פונות הצידה מגלי הים המגיעים משני הצדדים.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114 (current chapter)
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216