योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-216
श्रीवाल्मीकिरुवाच ।
एतत्ते कथितं राजन्कुम्भयोनेः सुभाषितम् ।
अमुना तत्त्वमार्गेण तत्पदं प्राप्स्यसि ध्रुवम् ॥ १ ॥
एतत्ते कथितं राजन्कुम्भयोनेः सुभाषितम् ।
अमुना तत्त्वमार्गेण तत्पदं प्राप्स्यसि ध्रुवम् ॥ १ ॥
śrīvālmīkiruvāca ,
etatte kathitaṃ rājankumbhayoneḥ subhāṣitam ,
amunā tattvamārgeṇa tatpadaṃ prāpsyasi dhruvam 1
etatte kathitaṃ rājankumbhayoneḥ subhāṣitam ,
amunā tattvamārgeṇa tatpadaṃ prāpsyasi dhruvam 1
1.
śrīvālmīkiḥ uvāca etat te kathitam rājan kumbhayoneḥ
subhāṣitam amunā tattvamārgeṇa tat padam prāpsyasi dhruvam
subhāṣitam amunā tattvamārgeṇa tat padam prāpsyasi dhruvam
1.
śrīvālmīkiḥ uvāca rājan etat te kumbhayoneḥ subhāṣitam kathitam
amunā tattvamārgeṇa [tvam] tat padam dhruvam prāpsyasi
amunā tattvamārgeṇa [tvam] tat padam dhruvam prāpsyasi
1.
Śrī Vālmīki said:
O King, this excellent teaching has been recounted to you, originating from Kumbhayoni (Agastya). By following this path of truth (tattva), you will undoubtedly attain that supreme state.
राजोवाच ।
भगवन्भवतो दृष्टिर्भवबन्धविनाशनी ।
आलोकितो यया चाहमुत्तीर्णोऽस्मि भवाम्बुधेः ॥ २ ॥
भगवन्भवतो दृष्टिर्भवबन्धविनाशनी ।
आलोकितो यया चाहमुत्तीर्णोऽस्मि भवाम्बुधेः ॥ २ ॥
rājovāca ,
bhagavanbhavato dṛṣṭirbhavabandhavināśanī ,
ālokito yayā cāhamuttīrṇo'smi bhavāmbudheḥ 2
bhagavanbhavato dṛṣṭirbhavabandhavināśanī ,
ālokito yayā cāhamuttīrṇo'smi bhavāmbudheḥ 2
2.
rājā uvāca bhagavan bhavataḥ dṛṣṭiḥ bhavabandhavināśanī
ālokitaḥ yayā ca aham uttīrṇaḥ asmi bhavāmbudheḥ
ālokitaḥ yayā ca aham uttīrṇaḥ asmi bhavāmbudheḥ
2.
rājā uvāca bhagavan bhavataḥ dṛṣṭiḥ bhavabandhavināśanī
ca yayā [tvayā] ālokitaḥ aham bhavāmbudheḥ uttīrṇaḥ asmi
ca yayā [tvayā] ālokitaḥ aham bhavāmbudheḥ uttīrṇaḥ asmi
2.
The King said:
O Venerable One, your gaze (dṛṣṭi) is the destroyer of the bonds of worldly existence (saṃsāra). By that very gaze, I have been perceived and am now liberated from the ocean of worldly existence (saṃsāra).
देवदूत उवाच ।
इत्युक्त्वासौ ततो राजा विस्मयोत्फुल्ललोचनः ।
उवाच वचनं मां तु मधुर श्लक्ष्णया गिरा ॥ ३ ॥
इत्युक्त्वासौ ततो राजा विस्मयोत्फुल्ललोचनः ।
उवाच वचनं मां तु मधुर श्लक्ष्णया गिरा ॥ ३ ॥
devadūta uvāca ,
ityuktvāsau tato rājā vismayotphullalocanaḥ ,
uvāca vacanaṃ māṃ tu madhura ślakṣṇayā girā 3
ityuktvāsau tato rājā vismayotphullalocanaḥ ,
uvāca vacanaṃ māṃ tu madhura ślakṣṇayā girā 3
3.
iti uktvā asau tataḥ rājā vismayotphullalocanaḥ
uvāca vacanam mām tu madhura ślakṣṇayā girā
uvāca vacanam mām tu madhura ślakṣṇayā girā
3.
rājā asau tataḥ vismayotphullalocanaḥ iti uktvā
mām tu madhura ślakṣṇayā girā vacanam uvāca
mām tu madhura ślakṣṇayā girā vacanam uvāca
3.
The celestial messenger said: Having said this, that king, whose eyes were wide open with astonishment, then spoke words to me with sweet and gentle speech.
राजोवाच ।
देवदूत नमस्तुभ्यं कुशलं चास्तु ते विभो ।
सतां साप्तपदं मैत्रमित्युक्तं तत्त्वया कृतम् ॥ ४ ॥
देवदूत नमस्तुभ्यं कुशलं चास्तु ते विभो ।
सतां साप्तपदं मैत्रमित्युक्तं तत्त्वया कृतम् ॥ ४ ॥
rājovāca ,
devadūta namastubhyaṃ kuśalaṃ cāstu te vibho ,
satāṃ sāptapadaṃ maitramityuktaṃ tattvayā kṛtam 4
devadūta namastubhyaṃ kuśalaṃ cāstu te vibho ,
satāṃ sāptapadaṃ maitramityuktaṃ tattvayā kṛtam 4
4.
rājā uvāca devadūta namaḥ tubhyam kuśalam ca astu te
vibho satām sāptapadam maitram iti uktam tat tvayā kṛtam
vibho satām sāptapadam maitram iti uktam tat tvayā kṛtam
4.
rājā uvāca.
devadūta,
tubhyam namaḥ.
vibho,
te kuśalam ca astu.
satām sāptapadam maitram iti uktam tat tvayā kṛtam
devadūta,
tubhyam namaḥ.
vibho,
te kuśalam ca astu.
satām sāptapadam maitram iti uktam tat tvayā kṛtam
4.
The king said: "O celestial messenger, salutations to you. May prosperity be with you, O mighty one. It is said that the friendship of the virtuous is established by (walking) seven steps (sāptapadaṃ maitram), and that has been accomplished by you."
इदानीं गच्छ भद्रं ते देवराजनिवेशनम् ।
अनेन श्रवणेनाहं निर्वृतो मुदितोऽपि च ॥ ५ ॥
अनेन श्रवणेनाहं निर्वृतो मुदितोऽपि च ॥ ५ ॥
idānīṃ gaccha bhadraṃ te devarājaniveśanam ,
anena śravaṇenāhaṃ nirvṛto mudito'pi ca 5
anena śravaṇenāhaṃ nirvṛto mudito'pi ca 5
5.
idānīm gaccha bhadram te devarājaniveśanam
anena śravaṇena aham nirvṛtaḥ muditaḥ api ca
anena śravaṇena aham nirvṛtaḥ muditaḥ api ca
5.
idānīm te bhadram,
devarājaniveśanam gaccha.
anena śravaṇena aham nirvṛtaḥ muditaḥ api ca
devarājaniveśanam gaccha.
anena śravaṇena aham nirvṛtaḥ muditaḥ api ca
5.
"Now, depart to the abode of the king of gods; may good fortune be with you. By listening to this (your speech), I have become tranquil and also joyful."
श्रुतार्थं चिन्तयन्नत्र स्थास्यामि विगतज्वरः ।
इत्युक्तोऽहं ततो भद्रे परं विस्मयमागतः ॥ ६ ॥
इत्युक्तोऽहं ततो भद्रे परं विस्मयमागतः ॥ ६ ॥
śrutārthaṃ cintayannatra sthāsyāmi vigatajvaraḥ ,
ityukto'haṃ tato bhadre paraṃ vismayamāgataḥ 6
ityukto'haṃ tato bhadre paraṃ vismayamāgataḥ 6
6.
śrutārtham cintayan atra sthāsyāmi vigatajvaraḥ
iti uktaḥ aham tataḥ bhadre param vismayam āgataḥ
iti uktaḥ aham tataḥ bhadre param vismayam āgataḥ
6.
atra śrutārtham cintayan aham vigatajvaraḥ sthāsyāmi.
bhadre,
iti uktaḥ aham tataḥ param vismayam āgataḥ
bhadre,
iti uktaḥ aham tataḥ param vismayam āgataḥ
6.
"Contemplating here the meaning of what I have heard, I will remain free from anxiety." Having been addressed thus, O auspicious lady, I then became greatly astonished.
न श्रुतं पूर्वमेवैतज्प्तानसारं श्रुतं मया ।
तेनैव मुदितश्चान्तः पीतामृत इवाधुना ॥ ७ ॥
तेनैव मुदितश्चान्तः पीतामृत इवाधुना ॥ ७ ॥
na śrutaṃ pūrvamevaitajptānasāraṃ śrutaṃ mayā ,
tenaiva muditaścāntaḥ pītāmṛta ivādhunā 7
tenaiva muditaścāntaḥ pītāmṛta ivādhunā 7
7.
na śrutam pūrvam eva etat jñānasāram śrutam mayā |
tena eva muditaḥ ca antaḥ pītāmṛtaḥ iva adhunā ||
tena eva muditaḥ ca antaḥ pītāmṛtaḥ iva adhunā ||
7.
mayā pūrvam eva etat jñānasāram na śrutam adhunā
śrutam tena eva antaḥ muditaḥ ca iva pītāmṛtaḥ
śrutam tena eva antaḥ muditaḥ ca iva pītāmṛtaḥ
7.
This essence of knowledge (jñānasāra) was indeed never heard by me before. Having heard it now, my inner being is delighted, as if I have just drunk nectar.
ततो वाल्मीकिमापृच्छय आगतोऽस्मि त्वदन्तिके ।
एतत्ते सर्वमाख्यातं त्वया पृष्टं ममानघे ।
इतः परं गमिष्यामि शक्रस्य सदनं प्रति ॥ ८ ॥
एतत्ते सर्वमाख्यातं त्वया पृष्टं ममानघे ।
इतः परं गमिष्यामि शक्रस्य सदनं प्रति ॥ ८ ॥
tato vālmīkimāpṛcchaya āgato'smi tvadantike ,
etatte sarvamākhyātaṃ tvayā pṛṣṭaṃ mamānaghe ,
itaḥ paraṃ gamiṣyāmi śakrasya sadanaṃ prati 8
etatte sarvamākhyātaṃ tvayā pṛṣṭaṃ mamānaghe ,
itaḥ paraṃ gamiṣyāmi śakrasya sadanaṃ prati 8
8.
tataḥ vālmīkim āpṛcchya āgataḥ asmi
tvadantike | etat te sarvam ākhyātam
tvayā pṛṣṭam mama anaghe | itaḥ param
gamiṣyāmi śakrasya sadanam prati ||
tvadantike | etat te sarvam ākhyātam
tvayā pṛṣṭam mama anaghe | itaḥ param
gamiṣyāmi śakrasya sadanam prati ||
8.
tataḥ vālmīkim āpṛcchya tvadantike
āgataḥ asmi anaghe tvayā mama pṛṣṭam
etat sarvam te ākhyātam itaḥ
param śakrasya sadanam prati gamiṣyāmi
āgataḥ asmi anaghe tvayā mama pṛṣṭam
etat sarvam te ākhyātam itaḥ
param śakrasya sadanam prati gamiṣyāmi
8.
Then, having taken leave of Vālmīki, I have come to your presence. O sinless one (anaghe), all this that you asked of me has been told. Hereafter, I will go to the abode of Śakra.
अप्सरा उवाच ।
नमोऽस्तु ते महाभाग देवदूत त्वया मम ।
श्रावितादर्थविज्ञानात्परां निर्वृतिमागता ॥ ९ ॥
नमोऽस्तु ते महाभाग देवदूत त्वया मम ।
श्रावितादर्थविज्ञानात्परां निर्वृतिमागता ॥ ९ ॥
apsarā uvāca ,
namo'stu te mahābhāga devadūta tvayā mama ,
śrāvitādarthavijñānātparāṃ nirvṛtimāgatā 9
namo'stu te mahābhāga devadūta tvayā mama ,
śrāvitādarthavijñānātparāṃ nirvṛtimāgatā 9
9.
apsarā uvāca | namaḥ astu te mahābhāga devadūta tvayā
mama | śrāvitāt arthavijñānāt parām nirvṛtim āgatā ||
mama | śrāvitāt arthavijñānāt parām nirvṛtim āgatā ||
9.
apsarā uvāca mahābhāga devadūta te namaḥ astu tvayā
mama śrāvitāt arthavijñānāt parām nirvṛtim āgatā
mama śrāvitāt arthavijñānāt parām nirvṛtim āgatā
9.
The Apsara said: "Salutations to you, O greatly fortunate one (mahābhāga), O divine messenger! Through the knowledge of meaning (arthavijñāna) imparted by you to me, I have attained supreme tranquility (nirvṛti)."
कृतार्था वीतशोकास्मि स्थास्यामि विगतज्वरा ।
इदानीं गच्छ भद्रं ते यथेच्छं शक्रसंनिधौ ॥ १० ॥
इदानीं गच्छ भद्रं ते यथेच्छं शक्रसंनिधौ ॥ १० ॥
kṛtārthā vītaśokāsmi sthāsyāmi vigatajvarā ,
idānīṃ gaccha bhadraṃ te yathecchaṃ śakrasaṃnidhau 10
idānīṃ gaccha bhadraṃ te yathecchaṃ śakrasaṃnidhau 10
10.
kṛtārthā vītaśokā asmi sthāsyāmi vigatajvarā | idānīm
gaccha bhadram te yatheccham śakrasaṃnidhau ||
gaccha bhadram te yatheccham śakrasaṃnidhau ||
10.
kṛtārthā vītaśokā asmi vigatajvarā sthāsyāmi
idānīm gaccha te bhadram yatheccham śakrasaṃnidhau
idānīm gaccha te bhadram yatheccham śakrasaṃnidhau
10.
My purpose is accomplished, I am free from sorrow, and I shall remain free from anxiety. Now, go as you wish; may good fortune be with you near Śakra.
अग्निवेश्य उवाच ।
ततः सा सुरुचिः श्रेष्ठा तमेवार्थमचिन्तयत् ।
स्थिता सा हिमवत्पृष्ठे समीपे गन्धमादने ॥ ११ ॥
ततः सा सुरुचिः श्रेष्ठा तमेवार्थमचिन्तयत् ।
स्थिता सा हिमवत्पृष्ठे समीपे गन्धमादने ॥ ११ ॥
agniveśya uvāca ,
tataḥ sā suruciḥ śreṣṭhā tamevārthamacintayat ,
sthitā sā himavatpṛṣṭhe samīpe gandhamādane 11
tataḥ sā suruciḥ śreṣṭhā tamevārthamacintayat ,
sthitā sā himavatpṛṣṭhe samīpe gandhamādane 11
11.
agniveśya uvāca tataḥ sā suruciḥ śreṣṭhā tam eva artham
acintayat sthitā sā himavatpṛṣṭhe samīpe gandhamādane
acintayat sthitā sā himavatpṛṣṭhe samīpe gandhamādane
11.
agniveśya uvāca tataḥ sā śreṣṭhā suruciḥ himavatpṛṣṭhe
gandhamādane samīpe sthitā tam eva artham acintayat
gandhamādane samīpe sthitā tam eva artham acintayat
11.
Agniveśya said: Then, that excellent Suruci, situated on the slope of the Himavat (Himalayas) near Gandhamādana mountain, contemplated that very matter.
कच्चिदेतच्छ्रुतं पुत्र वसिष्ठस्योपदेशनम् ।
तत्सर्वमवधार्याथ यथेच्छसि तथा कुरु ॥ १२ ॥
तत्सर्वमवधार्याथ यथेच्छसि तथा कुरु ॥ १२ ॥
kaccidetacchrutaṃ putra vasiṣṭhasyopadeśanam ,
tatsarvamavadhāryātha yathecchasi tathā kuru 12
tatsarvamavadhāryātha yathecchasi tathā kuru 12
12.
kaccit etat śrutam putra vasiṣṭhasya upadeśanam
tat sarvam avadhārya atha yathā icchasi tathā kuru
tat sarvam avadhārya atha yathā icchasi tathā kuru
12.
putra kaccit etat vasiṣṭhasya upadeśanam śrutam
tat sarvam avadhārya atha yathā icchasi tathā kuru
tat sarvam avadhārya atha yathā icchasi tathā kuru
12.
O son, have you perhaps heard this instruction of Vasiṣṭha? After understanding all of that, then act as you wish.
कारुण्य उवाच ।
स्मृतिर्वाग्दृष्टिसत्ता च स्वप्ने वन्ध्यासुतेऽजले ।
मरीचिका यथा तद्वज्ज्ञानात्सांसारिकी स्थितिः ॥ १३ ॥
स्मृतिर्वाग्दृष्टिसत्ता च स्वप्ने वन्ध्यासुतेऽजले ।
मरीचिका यथा तद्वज्ज्ञानात्सांसारिकी स्थितिः ॥ १३ ॥
kāruṇya uvāca ,
smṛtirvāgdṛṣṭisattā ca svapne vandhyāsute'jale ,
marīcikā yathā tadvajjñānātsāṃsārikī sthitiḥ 13
smṛtirvāgdṛṣṭisattā ca svapne vandhyāsute'jale ,
marīcikā yathā tadvajjñānātsāṃsārikī sthitiḥ 13
13.
kāruṇya uvāca smṛtiḥ vāk dṛṣṭiḥ sattā ca svapne vandhyāsute
ajale marīcikā yathā tadvat jñānāt sāṃsārikī sthitiḥ
ajale marīcikā yathā tadvat jñānāt sāṃsārikī sthitiḥ
13.
kāruṇya uvāca yathā svapne smṛtiḥ vāk dṛṣṭiḥ sattā ca
vandhyāsute ajale marīcikā tadvat sāṃsārikī sthitiḥ jñānāt
vandhyāsute ajale marīcikā tadvat sāṃsārikī sthitiḥ jñānāt
13.
Kāruṇya said: Just as memory, speech, vision, and existence (sattā) manifest in a dream, or (like the concept of) a barren woman's son, or a mirage in a waterless place, similarly, the worldly state (saṃsāra) arises from (phenomenal) knowledge (jñāna).
मम नास्ति कृतेनार्थो नाकृतेनेह कश्चन ।
यथाप्राप्तेन तिष्ठामि ह्यकर्मणि क आग्रहः ॥ १४ ॥
यथाप्राप्तेन तिष्ठामि ह्यकर्मणि क आग्रहः ॥ १४ ॥
mama nāsti kṛtenārtho nākṛteneha kaścana ,
yathāprāptena tiṣṭhāmi hyakarmaṇi ka āgrahaḥ 14
yathāprāptena tiṣṭhāmi hyakarmaṇi ka āgrahaḥ 14
14.
mama na asti kṛtena arthaḥ na akṛtena iha kaścana
yathāprāptena tiṣṭhāmi hi akarmaṇi kaḥ āgrahaḥ
yathāprāptena tiṣṭhāmi hi akarmaṇi kaḥ āgrahaḥ
14.
mama iha kṛtena arthaḥ na asti akṛtena ca kaścana
na yathāprāptena tiṣṭhāmi hi akarmaṇi kaḥ āgrahaḥ
na yathāprāptena tiṣṭhāmi hi akarmaṇi kaḥ āgrahaḥ
14.
For me, there is no gain in what is done (action), nor in what is not done (inaction) here. I remain content with what comes naturally. Indeed, what insistence (āgraha) can there be on non-action (akarman)?
अगस्तिरुवाच ।
इत्युक्त्वा नाम कारुण्य अग्निवेश्यसुतः कृती ।
प्राप्तकर्मा यथान्यायं काले काले ह्युपाहरत् ॥ १५ ॥
इत्युक्त्वा नाम कारुण्य अग्निवेश्यसुतः कृती ।
प्राप्तकर्मा यथान्यायं काले काले ह्युपाहरत् ॥ १५ ॥
agastiruvāca ,
ityuktvā nāma kāruṇya agniveśyasutaḥ kṛtī ,
prāptakarmā yathānyāyaṃ kāle kāle hyupāharat 15
ityuktvā nāma kāruṇya agniveśyasutaḥ kṛtī ,
prāptakarmā yathānyāyaṃ kāle kāle hyupāharat 15
15.
Agastyaḥ uvāca iti uktvā nāma Kāruṇya Agnivveśyasutaḥ
kṛtī prāptakarmā yathānyāyaṃ kāle kāle hi upāharat
kṛtī prāptakarmā yathānyāyaṃ kāle kāle hi upāharat
15.
Agastyaḥ uvāca.
Kāruṇya nāma Agnivveśyasutaḥ kṛtī iti uktvā prāptakarmā yathānyāyaṃ hi kāle kāle upāharat.
Kāruṇya nāma Agnivveśyasutaḥ kṛtī iti uktvā prāptakarmā yathānyāyaṃ hi kāle kāle upāharat.
15.
Agastya said: Having spoken thus, the accomplished son of Agniveśya, named Kārūṇya, indeed performed his prescribed actions (karma) appropriately and regularly.
संदेहोऽत्र न कर्तव्यः सुतीक्ष्ण ज्ञानकर्मणि ।
संशयाद्भ्रश्यते स्वार्थात्संशयात्मा विनश्यति ॥ १६ ॥
संशयाद्भ्रश्यते स्वार्थात्संशयात्मा विनश्यति ॥ १६ ॥
saṃdeho'tra na kartavyaḥ sutīkṣṇa jñānakarmaṇi ,
saṃśayādbhraśyate svārthātsaṃśayātmā vinaśyati 16
saṃśayādbhraśyate svārthātsaṃśayātmā vinaśyati 16
16.
Saṃdehaḥ atra na kartavyaḥ Sutīkṣṇa jñānakarmaṇi
saṃśayāt bhraśyate svārthāt saṃśayātmā vinaśyati
saṃśayāt bhraśyate svārthāt saṃśayātmā vinaśyati
16.
Sutīkṣṇa,
atra jñānakarmaṇi saṃdehaḥ na kartavyaḥ.
saṃśayāt svārthāt bhraśyate,
saṃśayātmā vinaśyati.
atra jñānakarmaṇi saṃdehaḥ na kartavyaḥ.
saṃśayāt svārthāt bhraśyate,
saṃśayātmā vinaśyati.
16.
O Sutīkṣṇa, one should not harbor doubt concerning knowledge and action (karma) in this matter. A person falls away from their own welfare (sva-artha) due to doubt, and a doubtful individual (saṃśayātmā) perishes.
एतच्छ्रुत्वा मुनेर्वाक्यमनेकार्थैक्यबोधनम् ।
नमस्कृत्य गुरुं प्राह अन्तिके विनयान्वितः ॥ १७ ॥
नमस्कृत्य गुरुं प्राह अन्तिके विनयान्वितः ॥ १७ ॥
etacchrutvā munervākyamanekārthaikyabodhanam ,
namaskṛtya guruṃ prāha antike vinayānvitaḥ 17
namaskṛtya guruṃ prāha antike vinayānvitaḥ 17
17.
Etat śrutvā muneḥ vākyam anekārthaikyabodhanam
namaskṛtya gurum prāha antike vinayānvitaḥ
namaskṛtya gurum prāha antike vinayānvitaḥ
17.
Vinayānvitaḥ saḥ etat anekārthaikyabodhanam muneḥ vākyam śrutvā gurum namaskṛtya antike prāha.
17.
Having heard these words of the sage, which conveyed the understanding of the unity of many meanings, he, filled with humility, bowed to his spiritual teacher (guru) and spoke while nearby.
सुतीक्ष्ण उवाच ।
नष्टमज्ञानतत्कार्यं प्राप्तं ज्ञानमनुत्तमम् ।
साक्षिणि स्फुरिताभासे ध्रुवे दीप इव क्रियाः ॥ १८ ॥
नष्टमज्ञानतत्कार्यं प्राप्तं ज्ञानमनुत्तमम् ।
साक्षिणि स्फुरिताभासे ध्रुवे दीप इव क्रियाः ॥ १८ ॥
sutīkṣṇa uvāca ,
naṣṭamajñānatatkāryaṃ prāptaṃ jñānamanuttamam ,
sākṣiṇi sphuritābhāse dhruve dīpa iva kriyāḥ 18
naṣṭamajñānatatkāryaṃ prāptaṃ jñānamanuttamam ,
sākṣiṇi sphuritābhāse dhruve dīpa iva kriyāḥ 18
18.
Sutīkṣṇaḥ uvāca naṣṭam ajñānatatkāryaṃ prāptam jñānam
anuttamam sākṣiṇi sphuritābhāse dhruve dīpaḥ iva kriyāḥ
anuttamam sākṣiṇi sphuritābhāse dhruve dīpaḥ iva kriyāḥ
18.
Sutīkṣṇaḥ uvāca.
ajñānatatkāryaṃ naṣṭam,
anuttamam jñānam prāptam.
kriyāḥ sākṣiṇi sphuritābhāse dhruve dīpaḥ iva.
ajñānatatkāryaṃ naṣṭam,
anuttamam jñānam prāptam.
kriyāḥ sākṣiṇi sphuritābhāse dhruve dīpaḥ iva.
18.
Sutīkṣṇa said: Ignorance and all its effects have been destroyed, and supreme knowledge has been attained. This state is like activities (kriyāḥ) appearing in a lamp, which is a constant and luminous witness.
सति यस्मिन्प्रवर्तन्ते वित्तेहाः स्पन्दपूर्विकाः ।
कटकाङ्गदकेयूरनूपुरैरिव काञ्चनम् ॥ १ ॥
कटकाङ्गदकेयूरनूपुरैरिव काञ्चनम् ॥ १ ॥
sati yasminpravartante vittehāḥ spandapūrvikāḥ ,
kaṭakāṅgadakeyūranūpurairiva kāñcanam 1
kaṭakāṅgadakeyūranūpurairiva kāñcanam 1
19.
sati yasmin pravartante vittehāḥ spandapūrvikāḥ
kaṭakāṅgadakeyūranūpuraiḥ iva kāñcanam
kaṭakāṅgadakeyūranūpuraiḥ iva kāñcanam
19.
yasmin sati spandapūrvikāḥ vittehāḥ pravartante,
kaṭakāṅgadakeyūranūpuraiḥ iva kāñcanam
kaṭakāṅgadakeyūranūpuraiḥ iva kāñcanam
19.
Just as gold (kāñcana) takes various forms like bangles (kaṭaka), armlets (aṅgada), wristlets (keyūra), and anklets (nūpura), so too do desires for wealth (vittehāḥ), preceded by activity, manifest when that (fundamental reality) exists.
पयसीव तरङ्गाली यस्मात्स्फुरति दृश्यभूः ।
तदेवेदं जगत्सर्वं पूर्णे पूर्णं व्यवस्थितम् ॥ २० ॥
तदेवेदं जगत्सर्वं पूर्णे पूर्णं व्यवस्थितम् ॥ २० ॥
payasīva taraṅgālī yasmātsphurati dṛśyabhūḥ ,
tadevedaṃ jagatsarvaṃ pūrṇe pūrṇaṃ vyavasthitam 20
tadevedaṃ jagatsarvaṃ pūrṇe pūrṇaṃ vyavasthitam 20
20.
payasi iva taraṅgālī yasmāt sphurati dṛśyabhūḥ tat
eva idam jagat sarvam pūrṇe pūrṇam vyavasthitam
eva idam jagat sarvam pūrṇe pūrṇam vyavasthitam
20.
yasmāt dṛśyabhūḥ payasi iva taraṅgālī sphurati,
tat idam sarvam jagat pūrṇe pūrṇam vyavasthitam
tat idam sarvam jagat pūrṇe pūrṇam vyavasthitam
20.
Just as a series of waves (taraṅgālī) pulsates in water (payas), and from which the perceptible existence (dṛśyabhū) manifests, so too is this entire universe (jagat sarvam) fully established within the complete (pūrṇa) reality.
यथाप्राप्तोऽनुवर्तामि को लङ्घयति सद्वचः ।
भगवंस्त्वत्प्रसादेन ज्ञातज्ञेयोऽस्मि संस्थितः ॥ २१ ॥
भगवंस्त्वत्प्रसादेन ज्ञातज्ञेयोऽस्मि संस्थितः ॥ २१ ॥
yathāprāpto'nuvartāmi ko laṅghayati sadvacaḥ ,
bhagavaṃstvatprasādena jñātajñeyo'smi saṃsthitaḥ 21
bhagavaṃstvatprasādena jñātajñeyo'smi saṃsthitaḥ 21
21.
yathāprāptaḥ anuvartāmi kaḥ laṅghayati sadvacaḥ
bhagavan tvatprasādena jñātajñeyaḥ asmi saṃsthitaḥ
bhagavan tvatprasādena jñātajñeyaḥ asmi saṃsthitaḥ
21.
(aham) yathāprāptaḥ anuvartāmi; kaḥ sadvacaḥ laṅghayati? bhagavan,
tvatprasādena (aham) jñātajñeyaḥ asmi saṃsthitaḥ
tvatprasādena (aham) jñātajñeyaḥ asmi saṃsthitaḥ
21.
I will abide by what comes to me (yathāprāpta); who would transgress the words of the wise (sadvacas)? O Lord (bhagavan), by your grace (prasāda), I am one who has known what is to be known, and I am firmly established (saṃsthita).
कृतार्थोऽहं नमस्तेऽस्तु दण्डवत्पतितो भुवि ।
गुरोरुत्तीर्णता केन शिष्याणामस्ति कर्मणा ॥ २२ ॥
गुरोरुत्तीर्णता केन शिष्याणामस्ति कर्मणा ॥ २२ ॥
kṛtārtho'haṃ namaste'stu daṇḍavatpatito bhuvi ,
guroruttīrṇatā kena śiṣyāṇāmasti karmaṇā 22
guroruttīrṇatā kena śiṣyāṇāmasti karmaṇā 22
22.
kṛtārthaḥ aham namaḥ te astu daṇḍavat patitaḥ
bhuvi guroḥ uttīrṇatā kena śiṣyāṇām asti karmaṇā
bhuvi guroḥ uttīrṇatā kena śiṣyāṇām asti karmaṇā
22.
aham kṛtārthaḥ; te namaḥ astu; (aham) daṇḍavat bhuvi patitaḥ.
śiṣyāṇām guroḥ uttīrṇatā kena karmaṇā asti?
śiṣyāṇām guroḥ uttīrṇatā kena karmaṇā asti?
22.
I am fulfilled (kṛtārtha). Homage to you! I have fallen prostrate (daṇḍavat patita) on the ground. By what action (karma) can disciples (śiṣya) ever fully repay or be discharged from their obligations to the guru (guru)?
कायवाङ्मनसा तस्माच्छिष्यैरात्मनिवेदनम् ।
गुरोरुत्तीर्णता सैव नान्या केनापि कर्मणा ॥ २३ ॥
गुरोरुत्तीर्णता सैव नान्या केनापि कर्मणा ॥ २३ ॥
kāyavāṅmanasā tasmācchiṣyairātmanivedanam ,
guroruttīrṇatā saiva nānyā kenāpi karmaṇā 23
guroruttīrṇatā saiva nānyā kenāpi karmaṇā 23
23.
kāyavāṅmanasā tasmāt śiṣyaiḥ ātmanivedanam
guroḥ uttīrṇatā sā eva na anyā kena api karmaṇā
guroḥ uttīrṇatā sā eva na anyā kena api karmaṇā
23.
tasmāt śiṣyaiḥ kāyavāṅmanasā ātmanivedanam eva
sā guroḥ uttīrṇatā na anyā kena api karmaṇā
sā guroḥ uttīrṇatā na anyā kena api karmaṇā
23.
Therefore, the disciples' complete self-offering (ātmanivedana) through body, speech, and mind is itself the fulfillment of their obligation to the guru; no other action (karma) can achieve this.
स्वामिंस्तव प्रसादेन उत्तीर्णोऽहं भवाम्बुधेः ।
आपूरितजगज्जालं स्थितोस्मि गतसंशयः ॥ २४ ॥
आपूरितजगज्जालं स्थितोस्मि गतसंशयः ॥ २४ ॥
svāmiṃstava prasādena uttīrṇo'haṃ bhavāmbudheḥ ,
āpūritajagajjālaṃ sthitosmi gatasaṃśayaḥ 24
āpūritajagajjālaṃ sthitosmi gatasaṃśayaḥ 24
24.
svāmin tava prasādena uttīrṇaḥ aham bhava-ambudheḥ
āpūrita-jagat-jālam sthitaḥ asmi gata-saṃśayaḥ
āpūrita-jagat-jālam sthitaḥ asmi gata-saṃśayaḥ
24.
svāmin tava prasādena aham bhava-ambudheḥ uttīrṇaḥ
asmi āpūrita-jagat-jālam gata-saṃśayaḥ sthitaḥ
asmi āpūrita-jagat-jālam gata-saṃśayaḥ sthitaḥ
24.
O Lord, by your grace, I have crossed the ocean of existence (saṃsāra). Having realized the entire network of the world as full, I now stand free from doubt.
यत्सर्वं खल्विदं ब्रह्म तज्जलानिति च स्फुटम् ।
श्रुत्वा ह्युदीर्यते साम्नि तस्मै ब्रह्मात्मने नमः ॥ २५ ॥
श्रुत्वा ह्युदीर्यते साम्नि तस्मै ब्रह्मात्मने नमः ॥ २५ ॥
yatsarvaṃ khalvidaṃ brahma tajjalāniti ca sphuṭam ,
śrutvā hyudīryate sāmni tasmai brahmātmane namaḥ 25
śrutvā hyudīryate sāmni tasmai brahmātmane namaḥ 25
25.
yat sarvam khalu idam brahma tat-jalān iti ca sphuṭam
śrutvā hi udīryate sāmni tasmai brahma-ātmane namaḥ
śrutvā hi udīryate sāmni tasmai brahma-ātmane namaḥ
25.
hi sāmni yat sarvam khalu idam brahma tat-jalān iti ca udīryate,
(tat) sphuṭam śrutvā,
tasmai brahma-ātmane namaḥ
(tat) sphuṭam śrutvā,
tasmai brahma-ātmane namaḥ
25.
Indeed, having clearly heard "Verily, all this is Brahman (brahman); from That it is born, in That it is dissolved, and in That it lives" – as it is declared in the Sāman – salutations to that Self (ātman) which is Brahman.
ब्रह्मानन्दं परमसुखदं केवलं ज्ञानमूर्तिं द्वन्द्वातीतं गगनसदृशं तत्त्वमस्यादिलक्ष्यम् ।
एकं नित्यं विमलमचलं सर्वधीसाक्षिभूतं भावातीतं त्रिगुणरहितं श्रीवसिष्ठं नताःस्मः ॥ २६ ॥
एकं नित्यं विमलमचलं सर्वधीसाक्षिभूतं भावातीतं त्रिगुणरहितं श्रीवसिष्ठं नताःस्मः ॥ २६ ॥
brahmānandaṃ paramasukhadaṃ kevalaṃ jñānamūrtiṃ dvandvātītaṃ gaganasadṛśaṃ tattvamasyādilakṣyam ,
ekaṃ nityaṃ vimalamacalaṃ sarvadhīsākṣibhūtaṃ bhāvātītaṃ triguṇarahitaṃ śrīvasiṣṭhaṃ natāḥsmaḥ 26
ekaṃ nityaṃ vimalamacalaṃ sarvadhīsākṣibhūtaṃ bhāvātītaṃ triguṇarahitaṃ śrīvasiṣṭhaṃ natāḥsmaḥ 26
26.
brahma-ānandam parama-sukha-dam kevalam jñāna-mūrtim
dvandva-atītam gagana-sadṛśam tat-tvam-asi-ādi-lakṣyam
ekam nityam vimalam acalam sarva-dhī-sākṣi-bhūtam
bhāva-atītam tri-guṇa-rahitam śrī-vasiṣṭham natāḥ smaḥ
dvandva-atītam gagana-sadṛśam tat-tvam-asi-ādi-lakṣyam
ekam nityam vimalam acalam sarva-dhī-sākṣi-bhūtam
bhāva-atītam tri-guṇa-rahitam śrī-vasiṣṭham natāḥ smaḥ
26.
vayam (implied) brahma-ānandam parama-sukha-dam kevalam
jñāna-mūrtim dvandva-atītam gagana-sadṛśam tat-tvam-asi-ādi-lakṣyam
ekam nityam vimalam acalam sarva-dhī-sākṣi-bhūtam
bhāva-atītam tri-guṇa-rahitam śrī-vasiṣṭham natāḥ smaḥ
jñāna-mūrtim dvandva-atītam gagana-sadṛśam tat-tvam-asi-ādi-lakṣyam
ekam nityam vimalam acalam sarva-dhī-sākṣi-bhūtam
bhāva-atītam tri-guṇa-rahitam śrī-vasiṣṭham natāḥ smaḥ
26.
We bow to Śrī Vasiṣṭha, who is the bliss of Brahman (brahman), the bestower of supreme happiness, the absolute, the embodiment of knowledge, beyond dualities, like the sky, the ultimate goal (lakṣya) indicated by "Tat tvam asi" and similar great sayings, one, eternal, pure, unmoving, the witness of all intelligences, beyond all states of being, and devoid of the three qualities (guṇas).
अ इत्यार्षे श्रीवासिष्ठमहारामायणे वाल्मीकीये देवदूतोक्ते
मोक्षोपायेषु निर्वाणप्रकरणे उत्तरार्धे बालकाण्डे ॥ २७ ॥
मोक्षोपायेषु निर्वाणप्रकरणे उत्तरार्धे बालकाण्डे ॥ २७ ॥
a ityārṣe śrīvāsiṣṭhamahārāmāyaṇe vālmīkīye devadūtokte
mokṣopāyeṣu nirvāṇaprakaraṇe uttarārdhe bālakāṇḍe 27
mokṣopāyeṣu nirvāṇaprakaraṇe uttarārdhe bālakāṇḍe 27
27.
a iti ārṣe śrīvāsiṣṭhamahārāmāyaṇe vālmīkīye devadūta
ukte mokṣopāyeṣu nirvāṇaprakaraṇe uttarārdhe bālakāṇḍe
ukte mokṣopāyeṣu nirvāṇaprakaraṇe uttarārdhe bālakāṇḍe
27.
a iti ārṣe śrīvāsiṣṭhamahārāmāyaṇe vālmīkīye devadūta
ukte mokṣopāyeṣu nirvāṇaprakaraṇe uttarārdhe bālakāṇḍe
ukte mokṣopāyeṣu nirvāṇaprakaraṇe uttarārdhe bālakāṇḍe
27.
Here ends Chapter 27 of the Bālakāṇḍa (Childhood Chapter), which is within the latter half (uttarārdha) of the section on ultimate tranquility (nirvāṇa) concerning the means to liberation (mokṣa), as recounted by Devadūta in the revered (ārṣa) Śrī Vāsiṣṭha Mahārāmāyaṇa, a work of Vālmīki.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216 (current chapter)