योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-5, chapter-75
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
जनकः संस्थितो राज्ये व्यवहारपरोऽपि सन् ।
विगतज्वर एवान्तरनाकुलमतिः सदा ॥ १ ॥
जनकः संस्थितो राज्ये व्यवहारपरोऽपि सन् ।
विगतज्वर एवान्तरनाकुलमतिः सदा ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
janakaḥ saṃsthito rājye vyavahāraparo'pi san ,
vigatajvara evāntaranākulamatiḥ sadā 1
janakaḥ saṃsthito rājye vyavahāraparo'pi san ,
vigatajvara evāntaranākulamatiḥ sadā 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca janakaḥ saṃsthitaḥ rājye vyavahāraparaḥ
api san vigatajvaraḥ eva antaḥ anākulamatiḥ sadā
api san vigatajvaraḥ eva antaḥ anākulamatiḥ sadā
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca janakaḥ rājye saṃsthitaḥ vyavahāraparaḥ
api san sadā antaḥ eva vigatajvaraḥ anākulamatiḥ
api san sadā antaḥ eva vigatajvaraḥ anākulamatiḥ
1.
Śrī Vasiṣṭha said: King Janaka, even while actively engaged in the affairs of the kingdom, was always inwardly free from agitation and had an unperturbed mind.
पितामहो दिलीपस्ते सर्वारम्भपरोऽप्यलम् ।
वीतरागतयैवान्तर्बुभुजे मेदिनीं चिरम् ॥ २ ॥
वीतरागतयैवान्तर्बुभुजे मेदिनीं चिरम् ॥ २ ॥
pitāmaho dilīpaste sarvārambhaparo'pyalam ,
vītarāgatayaivāntarbubhuje medinīṃ ciram 2
vītarāgatayaivāntarbubhuje medinīṃ ciram 2
2.
pitāmahaḥ dilīpaḥ te sarvārambhaparaḥ api alam
vītarāgatayā eva antaḥ bubhuje medinīm ciram
vītarāgatayā eva antaḥ bubhuje medinīm ciram
2.
te pitāmahaḥ dilīpaḥ sarvārambhaparaḥ api alam
vītarāgatayā eva antaḥ ciram medinīm bubhuje
vītarāgatayā eva antaḥ ciram medinīm bubhuje
2.
Your grandfather, Dilīpa, even though intensely engaged in all undertakings, ruled the earth for a long time with inner detachment.
निरञ्जनतया बुद्धो जनतां पालयंश्चिरम् ।
जीवन्मुक्ताकृतिर्नित्यं मनू राज्यमपालयत् ॥ ३ ॥
जीवन्मुक्ताकृतिर्नित्यं मनू राज्यमपालयत् ॥ ३ ॥
nirañjanatayā buddho janatāṃ pālayaṃściram ,
jīvanmuktākṛtirnityaṃ manū rājyamapālayat 3
jīvanmuktākṛtirnityaṃ manū rājyamapālayat 3
3.
nirañjanatayā buddhaḥ janatām pālayan ciram
jīvanmukta-ākṛtiḥ nityam manū rājyam apālayat
jīvanmukta-ākṛtiḥ nityam manū rājyam apālayat
3.
manū nirañjanatayā buddhaḥ nityam
jīvanmukta-ākṛtiḥ janatām ciram rājyam apālayat
jīvanmukta-ākṛtiḥ janatām ciram rājyam apālayat
3.
Manu, enlightened and unblemished, ruled the people for a long time. Eternally embodying the form of one liberated while living (jīvanmukta), he governed his kingdom.
विचित्रबलयुद्धेषु व्यवहारेषु भूरिषु ।
मान्धाता सुचिरं तिष्ठन्प्राप्तवान्वै परं पदम् ॥ ४ ॥
मान्धाता सुचिरं तिष्ठन्प्राप्तवान्वै परं पदम् ॥ ४ ॥
vicitrabalayuddheṣu vyavahāreṣu bhūriṣu ,
māndhātā suciraṃ tiṣṭhanprāptavānvai paraṃ padam 4
māndhātā suciraṃ tiṣṭhanprāptavānvai paraṃ padam 4
4.
vicitrabalayuddheṣu vyavahāreṣu bhūriṣu māndhātā
suciram tiṣṭhan prāptavān vai param padam
suciram tiṣṭhan prāptavān vai param padam
4.
māndhātā vicitrabalayuddheṣu bhūriṣu vyavahāreṣu
suciram tiṣṭhan vai param padam prāptavān
suciram tiṣṭhan vai param padam prāptavān
4.
Mandhata, engaged for a very long time in numerous and diverse powerful battles and affairs, indeed attained the supreme state (param padam).
बलिः पातालपीठस्थः कुर्वन्सदिव संस्थितिम् ।
सदा त्यागी सदाऽसक्तो जीवन्मुक्त इति स्थितः ॥ ५ ॥
सदा त्यागी सदाऽसक्तो जीवन्मुक्त इति स्थितः ॥ ५ ॥
baliḥ pātālapīṭhasthaḥ kurvansadiva saṃsthitim ,
sadā tyāgī sadā'sakto jīvanmukta iti sthitaḥ 5
sadā tyāgī sadā'sakto jīvanmukta iti sthitaḥ 5
5.
baliḥ pātālapīṭhasthaḥ kurvan sat iva saṃsthitim
sadā tyāgī sadā asaktaḥ jīvanmuktaḥ iti sthitaḥ
sadā tyāgī sadā asaktaḥ jīvanmuktaḥ iti sthitaḥ
5.
baliḥ pātālapīṭhasthaḥ sadā tyāgī sadā asaktaḥ
sat iva saṃsthitim kurvan iti jīvanmuktaḥ sthitaḥ
sat iva saṃsthitim kurvan iti jīvanmuktaḥ sthitaḥ
5.
Bali, residing on the throne of the netherworld (pātāla), always a renunciant and always unattached, lived in a state of liberation while alive (jīvanmukta), performing his duties as if his situation were merely an appearance.
नमुचिर्दानवाधीशो देवद्वन्द्वपरः सदा ।
नानाचारविचारेषु क्वचिन्नान्तरतप्यत ॥ ६ ॥
नानाचारविचारेषु क्वचिन्नान्तरतप्यत ॥ ६ ॥
namucirdānavādhīśo devadvandvaparaḥ sadā ,
nānācāravicāreṣu kvacinnāntaratapyata 6
nānācāravicāreṣu kvacinnāntaratapyata 6
6.
namuciḥ dānava-adhīśaḥ deva-dvandva-paraḥ sadā
nānā-ācāra-vicāreṣu kvacit na antar atapyata
nānā-ācāra-vicāreṣu kvacit na antar atapyata
6.
dānava-adhīśaḥ namuciḥ sadā deva-dvandva-paraḥ
nānā-ācāra-vicāreṣu kvacit antar na atapyata
nānā-ācāra-vicāreṣu kvacit antar na atapyata
6.
Namuci, the lord of the Danavas, always intent on opposing the gods, never felt internal distress (antar) amidst his various customs and deliberations.
वासवाजौ तनुत्यागी वृत्रो विततमानसः ।
अन्तःशान्तमना मानी चकार सुरसंगरम् ॥ ७ ॥
अन्तःशान्तमना मानी चकार सुरसंगरम् ॥ ७ ॥
vāsavājau tanutyāgī vṛtro vitatamānasaḥ ,
antaḥśāntamanā mānī cakāra surasaṃgaram 7
antaḥśāntamanā mānī cakāra surasaṃgaram 7
7.
vāsavājau tanutyāgī vṛtraḥ vitatamānasaḥ
antaḥśāntamanā mānī cakāra surasaṅgaram
antaḥśāntamanā mānī cakāra surasaṅgaram
7.
vṛtraḥ vāsavājau tanutyāgī vitatamānasaḥ
antaḥśāntamanā mānī surasaṅgaram cakāra
antaḥśāntamanā mānī surasaṅgaram cakāra
7.
Vṛtra, who sacrificed his body in the battle with Indra, possessed a vast and inwardly peaceful mind. With great honor, he engaged in battle with the gods.
कुर्वन्दानवकार्याणि पातालतलपालकः ।
अनपायं निराक्रोशं प्रह्लादो ह्लादमागतः ॥ ८ ॥
अनपायं निराक्रोशं प्रह्लादो ह्लादमागतः ॥ ८ ॥
kurvandānavakāryāṇi pātālatalapālakaḥ ,
anapāyaṃ nirākrośaṃ prahlādo hlādamāgataḥ 8
anapāyaṃ nirākrośaṃ prahlādo hlādamāgataḥ 8
8.
kurvan dānavakāryāṇi pātālatalapālakaḥ
anapāyam nirākrośam prahlādaḥ hlādam āgataḥ
anapāyam nirākrośam prahlādaḥ hlādam āgataḥ
8.
prahlādaḥ pātālatalapālakaḥ dānavakāryāṇi
kurvan anapāyam nirākrośam hlādam āgataḥ
kurvan anapāyam nirākrośam hlādam āgataḥ
8.
Although performing the duties of the demons and serving as the protector of the nether regions, Prahlāda remained unharmed and beyond reproach, having attained profound joy.
शम्बरैकपरोऽप्यन्तःशम्बरैकतयोदितः ।
संसारशम्बरं राम शम्बरस्त्यक्तवानिदम् ॥ ९ ॥
संसारशम्बरं राम शम्बरस्त्यक्तवानिदम् ॥ ९ ॥
śambaraikaparo'pyantaḥśambaraikatayoditaḥ ,
saṃsāraśambaraṃ rāma śambarastyaktavānidam 9
saṃsāraśambaraṃ rāma śambarastyaktavānidam 9
9.
śambaraikapparaḥ api antaḥ śambaraikatayā uditaḥ
saṃsāraśambaram rāma śambaraḥ tyaktavān idam
saṃsāraśambaram rāma śambaraḥ tyaktavān idam
9.
rāma śambaraḥ śambaraikapparaḥ api antaḥ
śambaraikatayā uditaḥ idam saṃsāraśambaram tyaktavān
śambaraikatayā uditaḥ idam saṃsāraśambaram tyaktavān
9.
O Rāma, even Śambara, though outwardly devoted to Śambara (the demon), internally awakened to a state of oneness (śambaraikata) with the supreme (Brahman). Consequently, he abandoned this illusion (śambara) of worldly existence (saṃsāra).
असक्तबुद्धिर्हरिणा कुर्वन्दानवसंगरम् ।
परां संविदमासाद्य कुशलस्त्यक्तवानिदम् ॥ १० ॥
परां संविदमासाद्य कुशलस्त्यक्तवानिदम् ॥ १० ॥
asaktabuddhirhariṇā kurvandānavasaṃgaram ,
parāṃ saṃvidamāsādya kuśalastyaktavānidam 10
parāṃ saṃvidamāsādya kuśalastyaktavānidam 10
10.
asaktabuddhiḥ hariṇā kurvan dānavasaṅgaram
parām saṃvidam āsādya kuśalaḥ tyaktavān idam
parām saṃvidam āsādya kuśalaḥ tyaktavān idam
10.
asaktabuddhiḥ hariṇā dānavasaṅgaram kurvan
parām saṃvidam āsādya kuśalaḥ idam tyaktavān
parām saṃvidam āsādya kuśalaḥ idam tyaktavān
10.
With an intellect unattached (to the fruits of action), performing battle with demons by the agency of Hari (Viṣṇu), having attained supreme consciousness, the wise one abandoned this (worldly existence).
सर्वामरमुखो वह्नि क्रियाजालपरो ह्यपि ।
यज्ञलक्ष्मीश्चिरं भुंक्ते मुक्त एवेह तिष्ठति ॥ ११ ॥
यज्ञलक्ष्मीश्चिरं भुंक्ते मुक्त एवेह तिष्ठति ॥ ११ ॥
sarvāmaramukho vahni kriyājālaparo hyapi ,
yajñalakṣmīściraṃ bhuṃkte mukta eveha tiṣṭhati 11
yajñalakṣmīściraṃ bhuṃkte mukta eveha tiṣṭhati 11
11.
sarvāmaramukhaḥ vahniḥ kriyājālapparaḥ hi api
yajñalakṣmīḥ ciram bhuṅkte muktaḥ eva iha tiṣṭhati
yajñalakṣmīḥ ciram bhuṅkte muktaḥ eva iha tiṣṭhati
11.
vahniḥ sarvāmaramukhaḥ api kriyājālapparaḥ
yajñalakṣmīḥ ciram bhuṅkte iha muktaḥ eva tiṣṭhati
yajñalakṣmīḥ ciram bhuṅkte iha muktaḥ eva tiṣṭhati
11.
Even Agni, who is the mouth of all the gods and dedicated to the multitude of Vedic rituals (yajña), enjoys the prosperity of the Vedic ritual for a long time, and indeed remains liberated in this world.
बृहस्पतिर्देवगुरुर्दारार्थं चन्द्रयोध्यपि ।
आचरन्दिवि चित्रेहां मुक्त एव ह्यवस्थितः ॥ १३ ॥
आचरन्दिवि चित्रेहां मुक्त एव ह्यवस्थितः ॥ १३ ॥
bṛhaspatirdevagururdārārthaṃ candrayodhyapi ,
ācarandivi citrehāṃ mukta eva hyavasthitaḥ 13
ācarandivi citrehāṃ mukta eva hyavasthitaḥ 13
13.
bṛhaspatiḥ devaguruḥ dārārtham candrayodhī api
ācaran divi citrehām muktaḥ eva hi avasthitaḥ
ācaran divi citrehām muktaḥ eva hi avasthitaḥ
13.
devaguruḥ bṛhaspatiḥ dārārtham candrayodhī api
divi citrehām ācaran hi muktaḥ eva avasthitaḥ
divi citrehām ācaran hi muktaḥ eva avasthitaḥ
13.
Bṛhaspati, the preceptor of the deities, even though he fought with Chandra (the Moon god) for the sake of his wife and engages in diverse activities in heaven, nevertheless remains liberated (mokṣa).
शुक्रोऽम्बरतलद्योती बुधः सर्वार्थपालकः ।
निर्विकारमतिः कालं नयत्यसुरदेशिकः ॥ १४ ॥
निर्विकारमतिः कालं नयत्यसुरदेशिकः ॥ १४ ॥
śukro'mbarataladyotī budhaḥ sarvārthapālakaḥ ,
nirvikāramatiḥ kālaṃ nayatyasuradeśikaḥ 14
nirvikāramatiḥ kālaṃ nayatyasuradeśikaḥ 14
14.
śukraḥ ambarataladyotī budhaḥ sarvārthapālakaḥ
nirvikāramatiḥ kālam nayati asuradeśikaḥ
nirvikāramatiḥ kālam nayati asuradeśikaḥ
14.
śukraḥ ambarataladyotī asuradeśikaḥ budhaḥ
sarvārthapālakaḥ nirvikāramatiḥ kālam nayati
sarvārthapālakaḥ nirvikāramatiḥ kālam nayati
14.
Śukra, who illuminates the surface of the sky and is the preceptor of the asuras, and Budha, who protects all purposes, both pass their time with an unchangeable mind.
जगद्भूतगणाङ्गानि चिरं संचारयन्नपि ।
सर्वदा सर्वसंचारी मुक्त एव समीरणः ॥ १५ ॥
सर्वदा सर्वसंचारी मुक्त एव समीरणः ॥ १५ ॥
jagadbhūtagaṇāṅgāni ciraṃ saṃcārayannapi ,
sarvadā sarvasaṃcārī mukta eva samīraṇaḥ 15
sarvadā sarvasaṃcārī mukta eva samīraṇaḥ 15
15.
jagat bhūtaganāṅgāni ciram saṃcārayan api
sarvadā sarvasaṃcārī muktaḥ eva samīraṇaḥ
sarvadā sarvasaṃcārī muktaḥ eva samīraṇaḥ
15.
samīraṇaḥ jagat bhūtaganāṅgāni ciram
saṃcārayan api sarvadā sarvasaṃcārī muktaḥ eva
saṃcārayan api sarvadā sarvasaṃcārī muktaḥ eva
15.
Even though it perpetually causes the various constituents of all worldly beings to move, the wind (samīraṇa) always moves everywhere, completely free (mukta).
लोकाजवं जवीभावप्रोद्वेगज्ञोऽप्यखिन्नधीः ।
ब्रह्मा सममना राम क्षिपयत्यायुराततम् ॥ १६ ॥
ब्रह्मा सममना राम क्षिपयत्यायुराततम् ॥ १६ ॥
lokājavaṃ javībhāvaprodvegajño'pyakhinnadhīḥ ,
brahmā samamanā rāma kṣipayatyāyurātatam 16
brahmā samamanā rāma kṣipayatyāyurātatam 16
16.
lokaājavam javībhāvaprodvegajñaḥ api akhinnadhīḥ
brahmā samamanāḥ rāma kṣipayati āyuḥ ātatam
brahmā samamanāḥ rāma kṣipayati āyuḥ ātatam
16.
rāma brahmā lokaājavam javībhāvaprodvegajñaḥ
api akhinnadhīḥ samamanāḥ ātatam āyuḥ kṣipayati
api akhinnadhīḥ samamanāḥ ātatam āyuḥ kṣipayati
16.
O Rama, even though Brahma is aware of the swift passage of time in the worlds and the intense agitation arising from this constant movement, he maintains an unwearied and equanimous mind. He thus spends his vast lifespan (āyu) in this manner.
पीयमानः सुरैः सर्वैः सोमः समरसाशयः ।
क्वचिदेति न संसङ्गमाक्रान्तावम्बरं यथा ॥ १७ ॥
क्वचिदेति न संसङ्गमाक्रान्तावम्बरं यथा ॥ १७ ॥
pīyamānaḥ suraiḥ sarvaiḥ somaḥ samarasāśayaḥ ,
kvacideti na saṃsaṅgamākrāntāvambaraṃ yathā 17
kvacideti na saṃsaṅgamākrāntāvambaraṃ yathā 17
17.
pīyamānaḥ suraiḥ sarvaiḥ somaḥ samarasāśayaḥ
kvacit eti na saṃsaṅgam ākrāntam ambaraṃ yathā
kvacit eti na saṃsaṅgam ākrāntam ambaraṃ yathā
17.
sarvaiḥ suraiḥ pīyamānaḥ samarasāśayaḥ somaḥ
yathā ākrāntam ambaraṃ kvacit saṃsaṅgam na eti
yathā ākrāntam ambaraṃ kvacit saṃsaṅgam na eti
17.
Soma, though consumed by all deities and possessing a uniform nature, does not acquire any attachment anywhere, just like the sky, which is pervaded yet remains unattached.
मुक्तेनापि त्रिनेत्रेण सौन्दर्यतरुमञ्जरी ।
देहार्धे धार्यते गौरी कामुकेनेव कामिनी ॥ १८ ॥
देहार्धे धार्यते गौरी कामुकेनेव कामिनी ॥ १८ ॥
muktenāpi trinetreṇa saundaryatarumañjarī ,
dehārdhe dhāryate gaurī kāmukeneva kāminī 18
dehārdhe dhāryate gaurī kāmukeneva kāminī 18
18.
muktena api trinetreṇa saundaryatarumañjarī
dehārdhe dhāryate gaurī kāmukena iva kāminī
dehārdhe dhāryate gaurī kāmukena iva kāminī
18.
muktena api trinetreṇa kāmukena iva kāminī
gaurī saundaryatarumañjarī dehārdhe dhāryate
gaurī saundaryatarumañjarī dehārdhe dhāryate
18.
Even by the Three-eyed one (Śiva), who is liberated (mokṣa), Gauri, like a beautiful woman (kāminī) held by a lover, is borne in half of his body, appearing as a flowering branch from the tree of beauty.
मुक्तयापि गले बद्धो गौर्या गौरस्त्रिलोचनः ।
संशुद्ध इव मुक्तानां हारः शशिकलामलः ॥ १९ ॥
संशुद्ध इव मुक्तानां हारः शशिकलामलः ॥ १९ ॥
muktayāpi gale baddho gauryā gaurastrilocanaḥ ,
saṃśuddha iva muktānāṃ hāraḥ śaśikalāmalaḥ 19
saṃśuddha iva muktānāṃ hāraḥ śaśikalāmalaḥ 19
19.
muktayā api gale baddhaḥ gauryā gauraḥ trilocanaḥ
saṃśuddhaḥ iva muktānām hāraḥ śaśikalāmalaḥ
saṃśuddhaḥ iva muktānām hāraḥ śaśikalāmalaḥ
19.
api muktayā gauryā gauraḥ trilocanaḥ gale baddhaḥ
saṃśuddhaḥ muktānām śaśikalāmalaḥ hāraḥ iva
saṃśuddhaḥ muktānām śaśikalāmalaḥ hāraḥ iva
19.
Even though Gauri herself is liberated (mokṣa), she binds the fair-complexioned Three-eyed one (Śiva) around her neck. He (Śiva) appears like a perfectly purified necklace (hāra) made of pearls (mukta), as immaculate as a digit of the moon.
गुहो गहनधीर्वीरस्तारकादिरणक्रियाम् ।
मुक्तोऽपि कृतवान्सर्वं ज्ञानरत्नैकसागरः ॥ २० ॥
मुक्तोऽपि कृतवान्सर्वं ज्ञानरत्नैकसागरः ॥ २० ॥
guho gahanadhīrvīrastārakādiraṇakriyām ,
mukto'pi kṛtavānsarvaṃ jñānaratnaikasāgaraḥ 20
mukto'pi kṛtavānsarvaṃ jñānaratnaikasāgaraḥ 20
20.
guhaḥ gahana-dhīḥ vīraḥ tārakādi-raṇa-kriyām
muktaḥ api kṛtavān sarvam jñāna-ratna-eka-sāgaraḥ
muktaḥ api kṛtavān sarvam jñāna-ratna-eka-sāgaraḥ
20.
guhaḥ gahana-dhīḥ vīraḥ jñāna-ratna-eka-sāgaraḥ
api muktaḥ sarvam tārakādi-raṇa-kriyām kṛtavān
api muktaḥ sarvam tārakādi-raṇa-kriyām kṛtavān
20.
Guha, a hero of profound intellect, though liberated (mukta), still performed all actions related to the war against Tāraka, for he was the sole ocean of the jewel of knowledge.
भृङ्गीशो रक्तमांसं स्वं स्वमात्रे प्रवितीर्णवान् ।
मुक्तयैव धिया राम धीरया ध्यानधौतया ॥ २१ ॥
मुक्तयैव धिया राम धीरया ध्यानधौतया ॥ २१ ॥
bhṛṅgīśo raktamāṃsaṃ svaṃ svamātre pravitīrṇavān ,
muktayaiva dhiyā rāma dhīrayā dhyānadhautayā 21
muktayaiva dhiyā rāma dhīrayā dhyānadhautayā 21
21.
bhṛṅgīśaḥ rakta-māṃsam svam sva-mātre pravitīrṇavān
muktayā eva dhiyā rāma dhīrayā dhyāna-dhautayā
muktayā eva dhiyā rāma dhīrayā dhyāna-dhautayā
21.
rāma bhṛṅgīśaḥ svam rakta-māṃsam sva-mātre muktayā
eva dhīrayā dhyāna-dhautayā dhiyā pravitīrṇavān
eva dhīrayā dhyāna-dhautayā dhiyā pravitīrṇavān
21.
O Rāma, Bhṛṅgīśa offered his own blood and flesh to his mother, with an intellect that was liberated (mukta), steadfast, and purified by meditation (dhyāna).
मुनिर्मुक्तस्वभावोऽपि जगज्जङ्गलखण्डकम् ।
नारदो विजहारेमं शीतया कार्यशीलया ॥ २२ ॥
नारदो विजहारेमं शीतया कार्यशीलया ॥ २२ ॥
munirmuktasvabhāvo'pi jagajjaṅgalakhaṇḍakam ,
nārado vijahāremaṃ śītayā kāryaśīlayā 22
nārado vijahāremaṃ śītayā kāryaśīlayā 22
22.
muniḥ mukta-svabhāvaḥ api jagat-jaṅgala-khaṇḍakam
nāradaḥ vijahāra imam śītayā kārya-śīlayā
nāradaḥ vijahāra imam śītayā kārya-śīlayā
22.
mukta-svabhāvaḥ api muniḥ nāradaḥ śītayā kārya-śīlayā
(dhiyā) imam jagat-jaṅgala-khaṇḍakam vijahāra
(dhiyā) imam jagat-jaṅgala-khaṇḍakam vijahāra
22.
Even the sage Nārada, whose intrinsic nature (svabhāva) was liberated (mukta), roamed through this world, which resembles a jungle, with a calm and industrious disposition.
जीवन्मुक्तमना मान्यो विश्वामित्रोऽप्ययं प्रभुः ।
वेदोक्तां मखनिर्माणक्रियां समधितिष्ठति ॥ २३ ॥
वेदोक्तां मखनिर्माणक्रियां समधितिष्ठति ॥ २३ ॥
jīvanmuktamanā mānyo viśvāmitro'pyayaṃ prabhuḥ ,
vedoktāṃ makhanirmāṇakriyāṃ samadhitiṣṭhati 23
vedoktāṃ makhanirmāṇakriyāṃ samadhitiṣṭhati 23
23.
jīvan-mukta-manāḥ mānyaḥ viśvāmitraḥ api ayam prabhuḥ
veda-uktām makha-nirmāṇa-kriyām samadhitiṣṭhati
veda-uktām makha-nirmāṇa-kriyām samadhitiṣṭhati
23.
jīvan-mukta-manāḥ mānyaḥ ayam prabhuḥ viśvāmitraḥ
api veda-uktām makha-nirmāṇa-kriyām samadhitiṣṭhati
api veda-uktām makha-nirmāṇa-kriyām samadhitiṣṭhati
23.
This venerable Lord Viśvāmitra, whose mind is liberated (mukta) even while living (jīvan), also properly undertakes the activity of performing Vedic sacrifices (makha) as prescribed.
धारयत्यवनीं शेषः करोत्यर्को दिनावलीम् ।
यमो यमत्वं कुरुते जीवन्मुक्ततयैव हि ॥ २४ ॥
यमो यमत्वं कुरुते जीवन्मुक्ततयैव हि ॥ २४ ॥
dhārayatyavanīṃ śeṣaḥ karotyarko dināvalīm ,
yamo yamatvaṃ kurute jīvanmuktatayaiva hi 24
yamo yamatvaṃ kurute jīvanmuktatayaiva hi 24
24.
dhārayati avanīm śeṣaḥ karoti arkaḥ dināvalīm
yamaḥ yamatvam kurute jīvanmuktatayā eva hi
yamaḥ yamatvam kurute jīvanmuktatayā eva hi
24.
śeṣaḥ avanīm dhārayati arkaḥ dināvalīm karoti
yamaḥ yamatvam jīvanmuktatayā eva hi kurute
yamaḥ yamatvam jīvanmuktatayā eva hi kurute
24.
Shesha sustains the earth. The sun creates the succession of days. Yama performs his duty of control (yamatvam) indeed by the very nature of being a living liberated one (jīvanmukta).
अन्येऽप्यस्मिंस्त्रिभुवने यक्षासुरनराः सुराः ।
शतशो मुक्ततां याताः सन्तस्तिष्ठन्तिसंसृतौ ॥ २५ ॥
शतशो मुक्ततां याताः सन्तस्तिष्ठन्तिसंसृतौ ॥ २५ ॥
anye'pyasmiṃstribhuvane yakṣāsuranarāḥ surāḥ ,
śataśo muktatāṃ yātāḥ santastiṣṭhantisaṃsṛtau 25
śataśo muktatāṃ yātāḥ santastiṣṭhantisaṃsṛtau 25
25.
anye api asmin tribhuvane yakṣāsuranarāḥ surāḥ
śataśaḥ muktatām yātāḥ santaḥ tiṣṭhanti saṃsṛtau
śataśaḥ muktatām yātāḥ santaḥ tiṣṭhanti saṃsṛtau
25.
asmin tribhuvane anye api yakṣāsuranarāḥ surāḥ
śataśaḥ muktatām yātāḥ santaḥ saṃsṛtau tiṣṭhanti
śataśaḥ muktatām yātāḥ santaḥ saṃsṛtau tiṣṭhanti
25.
Moreover, in these three worlds, hundreds of others - Yakshas, Asuras, humans, and gods - having attained the state of liberation (mokṣa), abide (as liberated ones) within the cycle of existence (saṃsāra).
संस्थिता व्यवहारेषु विचित्राचारधारिषु ।
अन्तराशीतलाः केचित्केचिन्मूढाः शिलासमाः ॥ २६ ॥
अन्तराशीतलाः केचित्केचिन्मूढाः शिलासमाः ॥ २६ ॥
saṃsthitā vyavahāreṣu vicitrācāradhāriṣu ,
antarāśītalāḥ kecitkecinmūḍhāḥ śilāsamāḥ 26
antarāśītalāḥ kecitkecinmūḍhāḥ śilāsamāḥ 26
26.
saṃsthitāḥ vyavahāreṣu vicitrācāradhāriṣu
antarāśītalāḥ kecit kecit mūḍhāḥ śilāsamāḥ
antarāśītalāḥ kecit kecit mūḍhāḥ śilāsamāḥ
26.
vyavahāreṣu vicitrācāradhāriṣu saṃsthitāḥ
kecit antarāśītalāḥ kecit mūḍhāḥ śilāsamāḥ
kecit antarāśītalāḥ kecit mūḍhāḥ śilāsamāḥ
26.
These (liberated ones) are established in (normal) worldly dealings, adopting diverse ways of conduct. Some are inwardly serene, while others appear inert like stones.
परमं बोधमासाद्य केचित्काननमागताः ।
यथा भृगुभरद्वाजविश्वामित्रशुकादयः ॥ २७ ॥
यथा भृगुभरद्वाजविश्वामित्रशुकादयः ॥ २७ ॥
paramaṃ bodhamāsādya kecitkānanamāgatāḥ ,
yathā bhṛgubharadvājaviśvāmitraśukādayaḥ 27
yathā bhṛgubharadvājaviśvāmitraśukādayaḥ 27
27.
paramam bodham āsādya kecit kānanam āgatāḥ
yathā bhṛgubharadvājaviśvāmitraśukādayaḥ
yathā bhṛgubharadvājaviśvāmitraśukādayaḥ
27.
kecit paramam bodham āsādya kānanam āgatāḥ
yathā bhṛgubharadvājaviśvāmitraśukādayaḥ
yathā bhṛgubharadvājaviśvāmitraśukādayaḥ
27.
Some, having attained the supreme realization (bodha), have gone to the forest, such as Bhṛgu, Bharadvāja, Viśvāmitra, Śuka, and others.
केचिद्राज्येषु तिष्ठन्ति च्छत्रचामरपालिताः ।
यथा जनकशर्यातिमान्धातृसगरादयः ॥ २८ ॥
यथा जनकशर्यातिमान्धातृसगरादयः ॥ २८ ॥
kecidrājyeṣu tiṣṭhanti cchatracāmarapālitāḥ ,
yathā janakaśaryātimāndhātṛsagarādayaḥ 28
yathā janakaśaryātimāndhātṛsagarādayaḥ 28
28.
kecit rājyeṣu tiṣṭhanti chatracāmarapālitāḥ
yathā janakaśaryātimāndhātṛsagarādayaḥ
yathā janakaśaryātimāndhātṛsagarādayaḥ
28.
kecit chatracāmarapālitāḥ rājyeṣu tiṣṭhanti
yathā janakaśaryātimāndhātṛsagarādayaḥ
yathā janakaśaryātimāndhātṛsagarādayaḥ
28.
Some (sages) reside in kingdoms, protected by royal regalia such as umbrellas and whisks, just like Janaka, Śaryāti, Māndhātṛ, Sagara, and other kings.
केचिद्व्योमनि तिष्ठन्ति धिष्ण्यचक्रान्तरस्थिताः ।
यथा बृहस्पत्युशनश्चन्द्रसूर्यमुनीश्वराः ॥ २९ ॥
यथा बृहस्पत्युशनश्चन्द्रसूर्यमुनीश्वराः ॥ २९ ॥
kecidvyomani tiṣṭhanti dhiṣṇyacakrāntarasthitāḥ ,
yathā bṛhaspatyuśanaścandrasūryamunīśvarāḥ 29
yathā bṛhaspatyuśanaścandrasūryamunīśvarāḥ 29
29.
kecit vyomani tiṣṭhanti dhiṣṇyacakrāntarasthitāḥ
yathā bṛhaspatyuśanascandrasūryamunīśvarāḥ
yathā bṛhaspatyuśanascandrasūryamunīśvarāḥ
29.
kecit dhiṣṇyacakrāntarasthitāḥ vyomani tiṣṭhanti
yathā bṛhaspatyuśanascandrasūryamunīśvarāḥ
yathā bṛhaspatyuśanascandrasūryamunīśvarāḥ
29.
Some (sages) dwell in the sky, positioned within the celestial sphere of stars and planets, just like Bṛhaspati, Uśanas, Candra, Sūrya, and other great sages.
केचित्सुरपदे याता विमानावलिमास्थिताः ।
यथाग्निवायुवरुणयमतुम्बुरुनारदाः ॥ ३० ॥
यथाग्निवायुवरुणयमतुम्बुरुनारदाः ॥ ३० ॥
kecitsurapade yātā vimānāvalimāsthitāḥ ,
yathāgnivāyuvaruṇayamatumburunāradāḥ 30
yathāgnivāyuvaruṇayamatumburunāradāḥ 30
30.
kecit surapade yātāḥ vimānāvalimāsthitāḥ
yathā agnivāyuvaruṇayamatumburunāradāḥ
yathā agnivāyuvaruṇayamatumburunāradāḥ
30.
kecit vimānāvalimāsthitāḥ surapade yātāḥ
yathā agnivāyuvaruṇayamatumburunāradāḥ
yathā agnivāyuvaruṇayamatumburunāradāḥ
30.
Some (sages) have reached the divine realm (surapada), abiding in rows of celestial chariots, just like Agni, Vāyu, Varuṇa, Yama, Tumburu, and Nārada.
केचितपातालकुहरे जीवन्मुक्ता व्यवस्थिताः ।
यथा बलिसुहोत्रान्धप्रह्लादाह्लादपूर्वकाः ॥ ३१ ॥
यथा बलिसुहोत्रान्धप्रह्लादाह्लादपूर्वकाः ॥ ३१ ॥
kecitapātālakuhare jīvanmuktā vyavasthitāḥ ,
yathā balisuhotrāndhaprahlādāhlādapūrvakāḥ 31
yathā balisuhotrāndhaprahlādāhlādapūrvakāḥ 31
31.
kecit pātālakuhare jīvanmuktāḥ vyavasthitāḥ
yathā balisuhatrāndhaprahlādāhlādapūrvakāḥ
yathā balisuhatrāndhaprahlādāhlādapūrvakāḥ
31.
kecit jīvanmuktāḥ pātālakuhare vyavasthitāḥ
yathā balisuhatrāndhaprahlādāhlādapūrvakāḥ
yathā balisuhatrāndhaprahlādāhlādapūrvakāḥ
31.
Some (sages), who are liberated while still embodied (jīvanmukta), are situated in the depths of Pātāla (the underworld), just like Bali, Suhotra, Andha, Prahlāda, Āhlāda, and other such prominent figures.
तिर्यग्योनिष्वपि सदा विद्यन्ते कृतबुद्धयः ।
देवयोनिष्वपि प्राज्ञा विद्यन्ते मूर्खबुद्धयः ॥ ३२ ॥
देवयोनिष्वपि प्राज्ञा विद्यन्ते मूर्खबुद्धयः ॥ ३२ ॥
tiryagyoniṣvapi sadā vidyante kṛtabuddhayaḥ ,
devayoniṣvapi prājñā vidyante mūrkhabuddhayaḥ 32
devayoniṣvapi prājñā vidyante mūrkhabuddhayaḥ 32
32.
tiryagyoniṣu api sadā vidyante kṛtabuddhayaḥ
devayoniṣu api prājñā mūrkabuddhayaḥ
devayoniṣu api prājñā mūrkabuddhayaḥ
32.
kṛtabuddhayaḥ tiryagyoniṣu api sadā vidyante
prājñāḥ mūrkabuddhayaḥ devayoniṣu api vidyante
prājñāḥ mūrkabuddhayaḥ devayoniṣu api vidyante
32.
Even among animal species, individuals with developed intellects are always found. Similarly, even among divine species, both the wise and the foolish-minded are found.
सर्वं सर्वेण सर्वत्र सर्वथा सर्वदैव हि ।
संभवत्येव सर्वात्मन्यात्मन्याततरूपिणि ॥ ३३ ॥
संभवत्येव सर्वात्मन्यात्मन्याततरूपिणि ॥ ३३ ॥
sarvaṃ sarveṇa sarvatra sarvathā sarvadaiva hi ,
saṃbhavatyeva sarvātmanyātmanyātatarūpiṇi 33
saṃbhavatyeva sarvātmanyātmanyātatarūpiṇi 33
33.
sarvam sarveṇa sarvatra sarvathā sarvadā eva hi
saṃbhavati eva sarvātmani ātmani ātatatūpiṇi
saṃbhavati eva sarvātmani ātmani ātatatūpiṇi
33.
hi sarvam sarveṇa sarvatra sarvathā sarvadā eva
sarvātmani ātatatūpiṇi ātmani eva saṃbhavati
sarvātmani ātatatūpiṇi ātmani eva saṃbhavati
33.
Indeed, everything, by every means, everywhere, in every way, and at all times, is certainly possible within the all-pervasive self (ātman), the self (ātman) that possesses an expanded form.
विधेर्विचित्रा नियतिरनन्तारम्भमन्थरा ।
संनिवेशांशवैचित्र्यात्सर्वं सर्वत्र दृश्यते ॥ ३४ ॥
संनिवेशांशवैचित्र्यात्सर्वं सर्वत्र दृश्यते ॥ ३४ ॥
vidhervicitrā niyatiranantārambhamantharā ,
saṃniveśāṃśavaicitryātsarvaṃ sarvatra dṛśyate 34
saṃniveśāṃśavaicitryātsarvaṃ sarvatra dṛśyate 34
34.
vidheḥ vicitrā niyatiḥ anantārambhamantharā
saṃniveśāṃśavaicitryāt sarvam sarvatra dṛśyate
saṃniveśāṃśavaicitryāt sarvam sarvatra dṛśyate
34.
vidheḥ vicitrā anantārambhamantharā niyatiḥ
saṃniveśāṃśavaicitryāt sarvam sarvatra dṛśyate
saṃniveśāṃśavaicitryāt sarvam sarvatra dṛśyate
34.
The intricate natural law (dharma) of the ordainer (vidhi) is characterized by a slowness born of infinite undertakings. Due to the varied arrangement of its constituent parts, everything manifests everywhere.
विधिर्दैवं विधिर्धाता सर्वेशः शिव ईश्वरः ।
इति नामभिरात्मा नः प्रत्यक्चेतन उच्यते ॥ ३५ ॥
इति नामभिरात्मा नः प्रत्यक्चेतन उच्यते ॥ ३५ ॥
vidhirdaivaṃ vidhirdhātā sarveśaḥ śiva īśvaraḥ ,
iti nāmabhirātmā naḥ pratyakcetana ucyate 35
iti nāmabhirātmā naḥ pratyakcetana ucyate 35
35.
vidhiḥ daivam vidhiḥ dhātā sarveśaḥ śivaḥ īśvaraḥ
iti nāmabhiḥ ātmā naḥ pratyakcetanaḥ ucyate
iti nāmabhiḥ ātmā naḥ pratyakcetanaḥ ucyate
35.
naḥ pratyakcetanaḥ ātmā vidhiḥ daivam vidhiḥ
dhātā sarveśaḥ śivaḥ īśvaraḥ iti nāmabhiḥ ucyate
dhātā sarveśaḥ śivaḥ īśvaraḥ iti nāmabhiḥ ucyate
35.
Our inner consciousness, the self (ātman), is referred to by names such as the ordainer (vidhi), divine fate (daivam), the creator (dhātā), the lord of all (sarveśa), the auspicious one (śiva), and the supreme lord (īśvara).
अस्त्यवस्तुनि वस्त्वन्तः काञ्चनं सिकतास्विव ।
अस्ति वस्तुन्यवस्त्वन्तर्मलं हेमकणेष्विव ॥ ३६ ॥
अस्ति वस्तुन्यवस्त्वन्तर्मलं हेमकणेष्विव ॥ ३६ ॥
astyavastuni vastvantaḥ kāñcanaṃ sikatāsviva ,
asti vastunyavastvantarmalaṃ hemakaṇeṣviva 36
asti vastunyavastvantarmalaṃ hemakaṇeṣviva 36
36.
asti avastuni vastu antaḥ kāñcanam sikatāsu iva
asti vastuni avastu antaḥ malam hemakaṇeṣu iva
asti vastuni avastu antaḥ malam hemakaṇeṣu iva
36.
avastuni antaḥ vastu asti sikatāsu kāñcanam iva
vastuni antaḥ avastu malam asti hemakaṇeṣu iva
vastuni antaḥ avastu malam asti hemakaṇeṣu iva
36.
Just as gold is found within sand, so too is reality (vastu) perceived within that which is unreal (avastu). And just as impurities are found within particles of gold, so too is unreality (avastu) perceived as an impurity within that which is real (vastu).
अयुक्ते युक्तता युक्त्या प्रेक्ष्यमाणा प्रदृश्यते ।
पापस्य हि भयाल्लोको राम धर्मे प्रवर्तते ॥ ३७ ॥
पापस्य हि भयाल्लोको राम धर्मे प्रवर्तते ॥ ३७ ॥
ayukte yuktatā yuktyā prekṣyamāṇā pradṛśyate ,
pāpasya hi bhayālloko rāma dharme pravartate 37
pāpasya hi bhayālloko rāma dharme pravartate 37
37.
ayukte yuktatā yuktyā prekṣyamāṇā pradṛśyate
pāpasya hi bhayāt lokaḥ rāma dharme pravartate
pāpasya hi bhayāt lokaḥ rāma dharme pravartate
37.
rāma ayukte yuktyā prekṣyamāṇā yuktatā pradṛśyate
hi lokaḥ pāpasya bhayāt dharme pravartate
hi lokaḥ pāpasya bhayāt dharme pravartate
37.
O Rama, suitability is perceived even in what seems unsuitable when examined with proper reasoning. Indeed, people engage in righteous conduct (dharma) out of fear of sin.
असत्ये सत्यता साधो शाश्वती परिलक्ष्यते ।
शून्येन ध्यानयोगेन शाश्वतं पदमाप्यते ॥ ३८ ॥
शून्येन ध्यानयोगेन शाश्वतं पदमाप्यते ॥ ३८ ॥
asatye satyatā sādho śāśvatī parilakṣyate ,
śūnyena dhyānayogena śāśvataṃ padamāpyate 38
śūnyena dhyānayogena śāśvataṃ padamāpyate 38
38.
asatye satyatā sādho śāśvatī parilakṣyate
śūnyena dhyānayogena śāśvatam padam āpyate
śūnyena dhyānayogena śāśvatam padam āpyate
38.
sādho asatye śāśvatī satyatā parilakṣyate
śūnyena dhyānayogena śāśvatam padam āpyate
śūnyena dhyānayogena śāśvatam padam āpyate
38.
O good one, eternal truth is perceived even in that which is unreal. Through meditative absorption (dhyāna yoga) focused on emptiness, the eternal state is attained.
यन्नास्ति तदुदेत्याशु देशकालविलासतः ।
शशकाः श्रृङ्गवन्तो हि दृश्यन्ते शम्बरस्थितौ ॥ ३९ ॥
शशकाः श्रृङ्गवन्तो हि दृश्यन्ते शम्बरस्थितौ ॥ ३९ ॥
yannāsti tadudetyāśu deśakālavilāsataḥ ,
śaśakāḥ śrṛṅgavanto hi dṛśyante śambarasthitau 39
śaśakāḥ śrṛṅgavanto hi dṛśyante śambarasthitau 39
39.
yat na asti tat udeti āśu deśakālavilāsataḥ
śaśakāḥ śṛṅgavantaḥ hi dṛśyante śambarastḥitau
śaśakāḥ śṛṅgavantaḥ hi dṛśyante śambarastḥitau
39.
yat na asti tat deśakālavilāsataḥ āśu udeti hi
śṛṅgavantaḥ śaśakāḥ śambarastḥitau dṛśyante
śṛṅgavantaḥ śaśakāḥ śambarastḥitau dṛśyante
39.
That which does not exist can quickly appear due to the expansive play of space and time. Indeed, horned rabbits are seen in magical illusions.
ये वज्रसाराः सुदृढा दृश्यन्ते ते क्षयं गताः ।
कल्पस्यान्ते यथेन्द्वर्कधराब्धिविबुधादयः ॥ ४० ॥
कल्पस्यान्ते यथेन्द्वर्कधराब्धिविबुधादयः ॥ ४० ॥
ye vajrasārāḥ sudṛḍhā dṛśyante te kṣayaṃ gatāḥ ,
kalpasyānte yathendvarkadharābdhivibudhādayaḥ 40
kalpasyānte yathendvarkadharābdhivibudhādayaḥ 40
40.
ye vajrasārāḥ sudṛḍhāḥ dṛśyante te kṣayam gatāḥ kalpasya
ante yathā indu arka dharā abdhi vibudhāḥ ādayaḥ
ante yathā indu arka dharā abdhi vibudhāḥ ādayaḥ
40.
ye vajrasārāḥ sudṛḍhāḥ dṛśyante te kṣayam gatāḥ,
yathā kalpasya ante indu arka dharā abdhi vibudhāḥ ādayaḥ.
yathā kalpasya ante indu arka dharā abdhi vibudhāḥ ādayaḥ.
40.
Even those who appear to be as hard as a diamond and exceedingly firm ultimately perish, just like the moon, the sun, the earth, the oceans, and the gods at the end of a cosmic eon (kalpa).
इति पश्यन्महाबाहो भावाभावभवक्रमम् ।
हर्षामर्षविषादेहाः संत्यज्य समतां व्रज ॥ ४१ ॥
हर्षामर्षविषादेहाः संत्यज्य समतां व्रज ॥ ४१ ॥
iti paśyanmahābāho bhāvābhāvabhavakramam ,
harṣāmarṣaviṣādehāḥ saṃtyajya samatāṃ vraja 41
harṣāmarṣaviṣādehāḥ saṃtyajya samatāṃ vraja 41
41.
iti paśyan mahābāho bhāva abhāva bhava kramam
harṣa amarṣa viṣāda īhāḥ saṃtyajya samatām vraja
harṣa amarṣa viṣāda īhāḥ saṃtyajya samatām vraja
41.
mahābāho,
iti bhāva abhāva bhava kramam paśyan harṣa amarṣa viṣāda īhāḥ saṃtyajya samatām vraja.
iti bhāva abhāva bhava kramam paśyan harṣa amarṣa viṣāda īhāḥ saṃtyajya samatām vraja.
41.
O mighty-armed one, perceiving in this way the process of being, non-being, and becoming, completely abandon joy, anger, despondency, and desires, and attain equanimity.
असत्सदेव भातीह सदसच्चापि दृश्यते ।
आस्थानास्थे परित्यज्य तेनाशु समतां व्रज ॥ ४२ ॥
आस्थानास्थे परित्यज्य तेनाशु समतां व्रज ॥ ४२ ॥
asatsadeva bhātīha sadasaccāpi dṛśyate ,
āsthānāsthe parityajya tenāśu samatāṃ vraja 42
āsthānāsthe parityajya tenāśu samatāṃ vraja 42
42.
asat sat eva bhāti iha sat asat ca api dṛśyate
āsthā anāsthe parityajya tena āśu samatām vraja
āsthā anāsthe parityajya tena āśu samatām vraja
42.
iha asat sat eva bhāti,
sat ca api asat dṛśyate.
āsthā anāsthe parityajya,
tena āśu samatām vraja.
sat ca api asat dṛśyate.
āsthā anāsthe parityajya,
tena āśu samatām vraja.
42.
Here, the unreal (asat) appears as real (sat) and the real (sat) also appears as unreal (asat). Having abandoned both attachment (āsthā) and detachment (anāsthā), therefore quickly attain equanimity.
मुक्तौ राघव लोकेऽस्मिन्न प्राप्तिः संभवत्यलम् ।
अप्रवृत्तौ विवेकस्य मग्ना हि जनकोटयः ॥ ४३ ॥
अप्रवृत्तौ विवेकस्य मग्ना हि जनकोटयः ॥ ४३ ॥
muktau rāghava loke'sminna prāptiḥ saṃbhavatyalam ,
apravṛttau vivekasya magnā hi janakoṭayaḥ 43
apravṛttau vivekasya magnā hi janakoṭayaḥ 43
43.
muktau rāghava loke asmin na prāptiḥ saṃbhavati
alam apravṛttau vivekasya magnāḥ hi janakoṭayaḥ
alam apravṛttau vivekasya magnāḥ hi janakoṭayaḥ
43.
rāghava,
asmin loke muktau prāptiḥ alam na saṃbhavati.
hi vivekasya apravṛttau janakoṭayaḥ magnāḥ.
asmin loke muktau prāptiḥ alam na saṃbhavati.
hi vivekasya apravṛttau janakoṭayaḥ magnāḥ.
43.
O Rāghava, in this world, the attainment of liberation (mokṣa) is indeed not truly possible. For, when discrimination (viveka) is not active, millions of people are certainly immersed (in worldly existence).
मुक्तौ राघव लोकेऽस्मिन्प्राप्तिरस्ति सदैव हि ।
प्रवृत्त्या हि विवेकस्य विमुक्ता भूतकोटयः ॥ ४४ ॥
प्रवृत्त्या हि विवेकस्य विमुक्ता भूतकोटयः ॥ ४४ ॥
muktau rāghava loke'sminprāptirasti sadaiva hi ,
pravṛttyā hi vivekasya vimuktā bhūtakoṭayaḥ 44
pravṛttyā hi vivekasya vimuktā bhūtakoṭayaḥ 44
44.
muktau rāghava loke asmin prāptiḥ asti sadā eva
hi pravṛttyā hi vivekasya vimuktāḥ bhūtakoṭayaḥ
hi pravṛttyā hi vivekasya vimuktāḥ bhūtakoṭayaḥ
44.
rāghava asmin loke muktau prāptiḥ sadā eva hi asti hi
vivekasya pravṛttyā bhūtakoṭayaḥ vimuktāḥ (bhavanti)
vivekasya pravṛttyā bhūtakoṭayaḥ vimuktāḥ (bhavanti)
44.
O Rāghava, in this world, final liberation (mokṣa) is indeed always attainable. For countless beings are liberated through the cultivation of discrimination.
प्रविवेकाविवेकाभ्यां सुलभालभ्यतां गता ।
मुक्तिर्मनःक्षयप्राप्त्या विवेकं तेन दीपय ॥ ४५ ॥
मुक्तिर्मनःक्षयप्राप्त्या विवेकं तेन दीपय ॥ ४५ ॥
pravivekāvivekābhyāṃ sulabhālabhyatāṃ gatā ,
muktirmanaḥkṣayaprāptyā vivekaṃ tena dīpaya 45
muktirmanaḥkṣayaprāptyā vivekaṃ tena dīpaya 45
45.
pravivekāvivekābhyām sulabhālabhyatām gatā
muktiḥ manaḥkṣayaprāptyā vivekam tena dīpaya
muktiḥ manaḥkṣayaprāptyā vivekam tena dīpaya
45.
(Hey rāghava,
) muktiḥ pravivekāvivekābhyām sulabhālabhyatām gatā tena manaḥkṣayaprāptyā vivekam dīpaya
) muktiḥ pravivekāvivekābhyām sulabhālabhyatām gatā tena manaḥkṣayaprāptyā vivekam dīpaya
45.
Final liberation (mokṣa) becomes easily or difficultly attainable through the presence or absence of discrimination. Therefore, cultivate discrimination by achieving the dissolution of the mind.
आत्मावलोकने यत्नः कर्तव्यो भूतिमिच्छता ।
सर्वदुःखशिरश्छेद आत्मालोकेन जायते ॥ ४६ ॥
सर्वदुःखशिरश्छेद आत्मालोकेन जायते ॥ ४६ ॥
ātmāvalokane yatnaḥ kartavyo bhūtimicchatā ,
sarvaduḥkhaśiraścheda ātmālokena jāyate 46
sarvaduḥkhaśiraścheda ātmālokena jāyate 46
46.
ātmāvalokane yatnaḥ kartavyaḥ bhūtim icchatā
sarvaduḥkhaśiracchedaḥ ātmālokena jāyate
sarvaduḥkhaśiracchedaḥ ātmālokena jāyate
46.
bhūtim icchatā (manuṣyeṇa) ātmāvalokane yatnaḥ
kartavyaḥ ātmālokena sarvaduḥkhaśiracchedaḥ jāyate
kartavyaḥ ātmālokena sarvaduḥkhaśiracchedaḥ jāyate
46.
Effort should be made towards realizing the supreme self (ātman) by one who desires well-being (bhūti). For the complete eradication (cutting off the head) of all suffering arises from self-realization (ātman-aloka).
नीरागा निरुपासङ्गा जीवन्मुक्ता महाधियः ।
संभवन्तीह बहुशः सुहोत्रजनका इव ॥ ४७ ॥
संभवन्तीह बहुशः सुहोत्रजनका इव ॥ ४७ ॥
nīrāgā nirupāsaṅgā jīvanmuktā mahādhiyaḥ ,
saṃbhavantīha bahuśaḥ suhotrajanakā iva 47
saṃbhavantīha bahuśaḥ suhotrajanakā iva 47
47.
nīrāgāḥ nirupāsaṅgāḥ jīvanmuktāḥ mahādhiyaḥ
sambhavanti iha bahuśaḥ suhotrajanakāḥ iva
sambhavanti iha bahuśaḥ suhotrajanakāḥ iva
47.
iha nīrāgāḥ nirupāsaṅgāḥ jīvanmuktāḥ mahādhiyaḥ
suhotrajanakāḥ iva bahuśaḥ sambhavanti
suhotrajanakāḥ iva bahuśaḥ sambhavanti
47.
Here, many great-souled individuals (mahādhīyaḥ), who are free from passion and attachment, and who are liberated while living (jīvanmukta), exist in great numbers, like Suhotra and Janaka.
तस्मात्त्वमपि वैराग्यविवेकोदितधीरधीः ।
जीवन्मुक्तो विहर भो समलोष्टाश्मकाञ्चनः ॥ ४८ ॥
जीवन्मुक्तो विहर भो समलोष्टाश्मकाञ्चनः ॥ ४८ ॥
tasmāttvamapi vairāgyavivekoditadhīradhīḥ ,
jīvanmukto vihara bho samaloṣṭāśmakāñcanaḥ 48
jīvanmukto vihara bho samaloṣṭāśmakāñcanaḥ 48
48.
tasmāt tvam api vairāgya-viveka-udita-dhīra-dhīḥ
jīvanmuktaḥ vihara bho sama-loṣṭa-aśma-kāñcanaḥ
jīvanmuktaḥ vihara bho sama-loṣṭa-aśma-kāñcanaḥ
48.
bho tasmāt tvam api vairāgya-viveka-udita-dhīra-dhīḥ
sama-loṣṭa-aśma-kāñcanaḥ jīvanmuktaḥ vihara
sama-loṣṭa-aśma-kāñcanaḥ jīvanmuktaḥ vihara
48.
Therefore, O! you, whose steady intellect has arisen from detachment (vairāgya) and discrimination, live as a liberated soul (jīvanmukta), regarding clods of earth, stones, and gold as equal.
द्विविधा मुक्तता लोके विद्यते देहधारिणाम् ।
सदेहैका विदेहान्या विभागोऽयं तयोः श्रृणु ॥ ४९ ॥
सदेहैका विदेहान्या विभागोऽयं तयोः श्रृणु ॥ ४९ ॥
dvividhā muktatā loke vidyate dehadhāriṇām ,
sadehaikā videhānyā vibhāgo'yaṃ tayoḥ śrṛṇu 49
sadehaikā videhānyā vibhāgo'yaṃ tayoḥ śrṛṇu 49
49.
dvividhā muktatā loke vidyate dehadhāriṇām
sadeha ekā videhā anyā vibhāgaḥ ayam tayoḥ śṛṇu
sadeha ekā videhā anyā vibhāgaḥ ayam tayoḥ śṛṇu
49.
loke dehadhāriṇām muktatā dvividhā vidyate ekā sadeha,
anyā videhā tayoḥ ayam vibhāgaḥ śṛṇu
anyā videhā tayoḥ ayam vibhāgaḥ śṛṇu
49.
In the world, liberation (mokṣa) for embodied beings is of two kinds. One is 'with a body' (sadeha), and the other is 'bodiless' (videha). Listen to this distinction between them.
असंसङ्गात्पदार्थानां मनःशान्तिर्विमुक्तता ।
सत्यसत्यपि देहे सा संभवत्यनघाकृते ॥ ५० ॥
सत्यसत्यपि देहे सा संभवत्यनघाकृते ॥ ५० ॥
asaṃsaṅgātpadārthānāṃ manaḥśāntirvimuktatā ,
satyasatyapi dehe sā saṃbhavatyanaghākṛte 50
satyasatyapi dehe sā saṃbhavatyanaghākṛte 50
50.
asaṃsaṅgāt padārthānām manaḥ-śāntiḥ vimuktatā
sati api dehe sā saṃbhavati anagha-ākṛte
sati api dehe sā saṃbhavati anagha-ākṛte
50.
anagha-ākṛte,
padārthānām asaṃsaṅgāt manaḥ-śāntiḥ vimuktatā sā dehe sati api saṃbhavati
padārthānām asaṃsaṅgāt manaḥ-śāntiḥ vimuktatā sā dehe sati api saṃbhavati
50.
From non-attachment to objects (padārtha) comes peace of mind and liberation (mokṣa). O blameless one (anaghākṛte), that (liberation) is possible even while the body exists.
स्नेहसंक्षयमेवाङ्ग विदुः कैवल्यमुत्तमम् ।
तत्संभवति देहस्य भावे चाभाव एव च ॥ ५१ ॥
तत्संभवति देहस्य भावे चाभाव एव च ॥ ५१ ॥
snehasaṃkṣayamevāṅga viduḥ kaivalyamuttamam ,
tatsaṃbhavati dehasya bhāve cābhāva eva ca 51
tatsaṃbhavati dehasya bhāve cābhāva eva ca 51
51.
sneha-saṃkṣayam eva aṅga viduḥ kaivalyam uttamam
tat saṃbhavati dehasya bhāve ca abhāve eva ca
tat saṃbhavati dehasya bhāve ca abhāve eva ca
51.
aṅga,
sneha-saṃkṣayam eva uttamam kaivalyam viduḥ tat dehasya bhāve ca abhāve eva ca saṃbhavati
sneha-saṃkṣayam eva uttamam kaivalyam viduḥ tat dehasya bhāve ca abhāve eva ca saṃbhavati
51.
O dear one (aṅga), they indeed know the destruction of attachment (sneha) to be the supreme absolute oneness (kaivalyam / mokṣa). That (liberation) occurs both in the existence of the body and in its non-existence.
यो जीवति गतस्नेहः स जीवन्मुक्त उच्यते ।
सस्नेहजीवितो बद्धो मुक्त एव तृतीयकः ॥ ५२ ॥
सस्नेहजीवितो बद्धो मुक्त एव तृतीयकः ॥ ५२ ॥
yo jīvati gatasnehaḥ sa jīvanmukta ucyate ,
sasnehajīvito baddho mukta eva tṛtīyakaḥ 52
sasnehajīvito baddho mukta eva tṛtīyakaḥ 52
52.
yaḥ jīvati gatasnehaḥ saḥ jīvanmuktaḥ ucyate
sasnehajīvitaḥ baddhaḥ muktaḥ eva tṛtīyakaḥ
sasnehajīvitaḥ baddhaḥ muktaḥ eva tṛtīyakaḥ
52.
yaḥ gatasnehaḥ jīvati saḥ jīvanmuktaḥ ucyate.
sasnehajīvitaḥ baddhaḥ [bhavati].
muktaḥ eva tṛtīyakaḥ [bhavati].
sasnehajīvitaḥ baddhaḥ [bhavati].
muktaḥ eva tṛtīyakaḥ [bhavati].
52.
One who lives without attachment is said to be a living liberated (jīvanmukta) person. Conversely, one whose life is characterized by attachment is considered bound. The truly liberated (mukta) is indeed a third category.
यत्नो यत्नेन कर्तव्यो मोक्षार्थं युक्तिपूर्वकम् ।
यत्नयुक्तिविहीनस्य गोष्पदं दुस्तरं भवेत् ॥ ५३ ॥
यत्नयुक्तिविहीनस्य गोष्पदं दुस्तरं भवेत् ॥ ५३ ॥
yatno yatnena kartavyo mokṣārthaṃ yuktipūrvakam ,
yatnayuktivihīnasya goṣpadaṃ dustaraṃ bhavet 53
yatnayuktivihīnasya goṣpadaṃ dustaraṃ bhavet 53
53.
yatnaḥ yatnena kartavyaḥ mokṣārtham yuktipūrvakam
yatnayuktivihīnasya goṣpadam dustaram bhavet
yatnayuktivihīnasya goṣpadam dustaram bhavet
53.
mokṣārtham yuktipūrvakam yatnena yatnaḥ kartavyaḥ.
yatnayukti-vihīnasya goṣpadam [api] dustaram bhavet.
yatnayukti-vihīnasya goṣpadam [api] dustaram bhavet.
53.
Diligent effort should be made, judiciously and with proper method, for the sake of liberation (mokṣa). For one who lacks both effort and proper method, even a cow's hoof-print (goṣpadam) would become insurmountable.
न त्वनध्यवसायस्य दुःखाय विपुलात्मने ।
आत्मा परवशः कार्यो मोहमाश्रित्य केवलम् ॥ ५४ ॥
आत्मा परवशः कार्यो मोहमाश्रित्य केवलम् ॥ ५४ ॥
na tvanadhyavasāyasya duḥkhāya vipulātmane ,
ātmā paravaśaḥ kāryo mohamāśritya kevalam 54
ātmā paravaśaḥ kāryo mohamāśritya kevalam 54
54.
na tu anadhyavasāyasya duḥkhāya vipulātmane
ātmā paravaśaḥ kāryaḥ moham āśritya kevalam
ātmā paravaśaḥ kāryaḥ moham āśritya kevalam
54.
tu anadhyavasāyasya vipulātmane duḥkhāya [bhavati].
kevalam moham āśritya ātmā paravaśaḥ na kāryaḥ.
kevalam moham āśritya ātmā paravaśaḥ na kāryaḥ.
54.
But for one who lacks determination, there is misery for the expansive self (ātman). Therefore, one should not make the self (ātman) dependent on others merely by resorting to delusion.
सुमहद्धैर्यमालम्ब्य मनसा व्यवसायिना ।
विचारयात्मनात्मानमात्मनश्चिरसिद्धये ।
वितताध्यवसायस्य जगद्भवतिगोष्पदम् ॥ ५५ ॥
विचारयात्मनात्मानमात्मनश्चिरसिद्धये ।
वितताध्यवसायस्य जगद्भवतिगोष्पदम् ॥ ५५ ॥
sumahaddhairyamālambya manasā vyavasāyinā ,
vicārayātmanātmānamātmanaścirasiddhaye ,
vitatādhyavasāyasya jagadbhavatigoṣpadam 55
vicārayātmanātmānamātmanaścirasiddhaye ,
vitatādhyavasāyasya jagadbhavatigoṣpadam 55
55.
sumahat dhairyam ālambya manasā
vyavasāyinā vicāraya ātmanā ātmānam
ātmanaḥ cirasiddhaye
vitatādhyavasāyasya jagat bhavati goṣpadam
vyavasāyinā vicāraya ātmanā ātmānam
ātmanaḥ cirasiddhaye
vitatādhyavasāyasya jagat bhavati goṣpadam
55.
vyavasāyinā manasā sumahat dhairyam ālambya,
ātmanā ātmānam ātmanaḥ cirasiddhaye vicāraya.
vitatādhyavasāyasya [kṛte] jagat goṣpadam bhavati.
ātmanā ātmānam ātmanaḥ cirasiddhaye vicāraya.
vitatādhyavasāyasya [kṛte] jagat goṣpadam bhavati.
55.
With a resolute mind, taking hold of immense fortitude, you should reflect upon the self (ātman) by your own self for its lasting perfection. For one with far-reaching determination, the world (jagat) itself becomes as trivial as a cow's hoof-print (goṣpadam).
यदुपगतः सुगतः पदं प्रधानं यदपगतोऽध्रुवतां नृपश्च कश्चित् ।
यदुपगताः पदमुत्तमं महान्तः प्रयतनकल्पतरोर्महाफलं तत् ॥ ५६ ॥
यदुपगताः पदमुत्तमं महान्तः प्रयतनकल्पतरोर्महाफलं तत् ॥ ५६ ॥
yadupagataḥ sugataḥ padaṃ pradhānaṃ yadapagato'dhruvatāṃ nṛpaśca kaścit ,
yadupagatāḥ padamuttamaṃ mahāntaḥ prayatanakalpatarormahāphalaṃ tat 56
yadupagatāḥ padamuttamaṃ mahāntaḥ prayatanakalpatarormahāphalaṃ tat 56
56.
yat upagataḥ sugataḥ padam pradhānam
yat apagataḥ adhruvatām nṛpaḥ ca kaścit
yat upagatāḥ padam uttamam mahāntaḥ
prayatana-kalpa-taroḥ mahā-phalam tat
yat apagataḥ adhruvatām nṛpaḥ ca kaścit
yat upagatāḥ padam uttamam mahāntaḥ
prayatana-kalpa-taroḥ mahā-phalam tat
56.
yat sugataḥ pradhānam padam upagataḥ
yat ca kaścit nṛpaḥ adhruvatām apagataḥ
yat mahāntaḥ uttamam padam upagatāḥ
tat prayatana-kalpa-taroḥ mahā-phalam
yat ca kaścit nṛpaḥ adhruvatām apagataḥ
yat mahāntaḥ uttamam padam upagatāḥ
tat prayatana-kalpa-taroḥ mahā-phalam
56.
The fact that the Buddha (Sugata) attained the supreme state, that some king departed to impermanence, and that great sages attained the highest state - all that is the great fruit of the wish-fulfilling tree of effort.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75 (current chapter)
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216