बृहत्-पाराशर-होरा-शास्त्रम्
bṛhat-pārāśara-horā-śāstram
-
chapter-46
सर्वज्ञोऽसि महर्षे त्वं कृपया दीनवत्सल ।
दशाः कतिविधाः सन्ति तन्मे कथय तत्त्वतः ॥१॥
दशाः कतिविधाः सन्ति तन्मे कथय तत्त्वतः ॥१॥
1. sarvajño'si maharṣe tvaṃ kṛpayā dīnavatsala .
daśāḥ katividhāḥ santi tanme kathaya tattvataḥ.
daśāḥ katividhāḥ santi tanme kathaya tattvataḥ.
1.
sarvajñaḥ asi maharṣe tvam kṛpayā dīnavatsala |
daśāḥ katividhāḥ santi tat me kathaya tattvataḥ
daśāḥ katividhāḥ santi tat me kathaya tattvataḥ
1.
O omniscient great sage, who is compassionate towards the distressed, please tell me precisely how many types of planetary periods (daśās) exist.
साधु पृष्टं स्वया विप्र लोकानुग्रहकारिणा ।
कथयामि तवाग्रेऽहं दशभेदाननेकशः ॥२॥
कथयामि तवाग्रेऽहं दशभेदाननेकशः ॥२॥
2. sādhu pṛṣṭaṃ svayā vipra lokānugrahakāriṇā .
kathayāmi tavāgre'haṃ daśabhedānanekaśaḥ.
kathayāmi tavāgre'haṃ daśabhedānanekaśaḥ.
2.
sādhu pṛṣṭam svayā vipra lokānugrahakāriṇā |
kathayāmi tava agre aham daśabhedān anekaśaḥ
kathayāmi tava agre aham daśabhedān anekaśaḥ
2.
O Brahmin, your question, born of a desire to benefit the world, is indeed excellent. I will now explain to you the numerous types of planetary periods (daśās) in detail.
दशाबहुविधास्तासु मुख्या विंशोत्तरी मता ।
कैश्चिदष्टोत्तरी कैश्चित् कथिता षोडशोत्तरी ॥३॥
कैश्चिदष्टोत्तरी कैश्चित् कथिता षोडशोत्तरी ॥३॥
3. daśābahuvidhāstāsu mukhyā viṃśottarī matā .
kaiścidaṣṭottarī kaiścit kathitā ṣoḍaśottarī.
kaiścidaṣṭottarī kaiścit kathitā ṣoḍaśottarī.
3.
daśāḥ bahuvidhāḥ tāsu mukhyā viṃśottarī matā |
kaiścit aṣṭottarī kaiścit kathitā ṣoḍaśottarī
kaiścit aṣṭottarī kaiścit kathitā ṣoḍaśottarī
3.
There are many types of planetary periods (daśās). Among these, Viṃśottarī is considered the most important. Some authorities speak of Aṣṭottarī, while others refer to Ṣoḍaśottarī.
द्वादशाब्दोत्तरी विप्र दशा पञ्चोत्तरी तथा ।
दशा शतसमा तद्वत् चतुराशीतिवत्सरा ॥४॥
दशा शतसमा तद्वत् चतुराशीतिवत्सरा ॥४॥
4. dvādaśābdottarī vipra daśā pañcottarī tathā .
daśā śatasamā tadvat caturāśītivatsarā.
daśā śatasamā tadvat caturāśītivatsarā.
4.
dvādaśābdottarī vipra daśā pañcottarī tathā
| daśā śatasamā tadvat caturāśītivatsarā
| daśā śatasamā tadvat caturāśītivatsarā
4.
O Brahmin, there are also the Dvādaśābdottarī daśā and Pañcottarī daśā. Similarly, there are the Śatasamā daśā and Caturāśītivatsarā daśā systems.
द्विसप्ततिसमा षष्टिसमा षड्त्रिंशवत्सरा ।
नक्षत्राधारिकाश्चेताः कथिताः पूर्वसूरिभिः ॥५॥
नक्षत्राधारिकाश्चेताः कथिताः पूर्वसूरिभिः ॥५॥
5. dvisaptatisamā ṣaṣṭisamā ṣaḍtriṃśavatsarā .
nakṣatrādhārikāścetāḥ kathitāḥ pūrvasūribhiḥ.
nakṣatrādhārikāścetāḥ kathitāḥ pūrvasūribhiḥ.
5.
dvisaptatisamā ṣaṣṭisamā ṣaṭtriṃśavatsarā |
nakṣatrādhārikāḥ ca etāḥ kathitāḥ pūrvasūribhiḥ
nakṣatrādhārikāḥ ca etāḥ kathitāḥ pūrvasūribhiḥ
5.
There are also the Dvisaptatisamā, Ṣaṣṭisamā, and Ṣaṭtriṃśavatsarā daśās. All these (daśā systems) are said by the ancient sages to be based on lunar mansions (nakṣatras).
अथा कालदशा चक्रदशा प्रोक्ता मुनीश्वरैः ।
कालचक्रदशा चाऽया मान्यासर्वदशासु या ॥६॥
कालचक्रदशा चाऽया मान्यासर्वदशासु या ॥६॥
6. athā kāladaśā cakradaśā proktā munīśvaraiḥ .
kālacakradaśā cā'yā mānyāsarvadaśāsu yā.
kālacakradaśā cā'yā mānyāsarvadaśāsu yā.
6.
athā kāladashā cakradaśā proktā munīśvaraiḥ
kālacakradaśā ca ayā mānyā sarvadaśāsu yā
kālacakradaśā ca ayā mānyā sarvadaśāsu yā
6.
Now, the great sages (munīśvara) have explained the Kāladashā and the Cakradashā. This Kālacaka dasha, in particular, is considered authoritative among all dasha systems.
दशाऽथ चरपर्याया स्थिराख्या च दशा द्विज ।
केन्द्राद्य च दशा ज्ञेया कारकादिग्रहोद्भवा ॥७॥
केन्द्राद्य च दशा ज्ञेया कारकादिग्रहोद्भवा ॥७॥
7. daśā'tha caraparyāyā sthirākhyā ca daśā dvija .
kendrādya ca daśā jñeyā kārakādigrahodbhavā.
kendrādya ca daśā jñeyā kārakādigrahodbhavā.
7.
dashā atha caraparyāyā sthirākhyā ca dashā dvija
kendrādyā ca dashā jñeyā kārakādigrahoḍbhavā
kendrādyā ca dashā jñeyā kārakādigrahoḍbhavā
7.
O dvija (twice-born)! Furthermore, there is the Caraparyāya dasha and the Sthirākhyā dasha. Also, the Kendrādyā dasha should be understood as originating from the significator (kāraka) planets and others.
ब्रह्मग्रहाश्रितर्क्षाद्या दशा प्रोक्ता तु केनचित् ।
माण्डूकी च दशा नाम तथा स्थूलदशा स्मृता ॥८॥
माण्डूकी च दशा नाम तथा स्थूलदशा स्मृता ॥८॥
8. brahmagrahāśritarkṣādyā daśā proktā tu kenacit .
māṇḍūkī ca daśā nāma tathā sthūladaśā smṛtā.
māṇḍūkī ca daśā nāma tathā sthūladaśā smṛtā.
8.
brahmagrahāśritarkṣādyā dashā proktā tu kenacit
māṇḍūkī ca dashā nāma tathā sthūladashā smṛtā
māṇḍūkī ca dashā nāma tathā sthūladashā smṛtā
8.
Moreover, a dasha system called Brahmagrahāśritarkṣādyā (starting from the sign occupied by Brahmagraha) is declared by some. Similarly, the Māṇḍūkī dasha and the Sthūladashā are also mentioned.
योगार्धजदशा विप्र दृग्दशा च ततः परम् ।
त्रिकोणाख्या दशा नाम तथा राशिदशा स्मृता ॥९॥
त्रिकोणाख्या दशा नाम तथा राशिदशा स्मृता ॥९॥
9. yogārdhajadaśā vipra dṛgdaśā ca tataḥ param .
trikoṇākhyā daśā nāma tathā rāśidaśā smṛtā.
trikoṇākhyā daśā nāma tathā rāśidaśā smṛtā.
9.
yogārdhajadashā vipra dṛgdaśā ca tataḥ param
trikoṇākhyā dashā nāma tathā rāśidashā smṛtā
trikoṇākhyā dashā nāma tathā rāśidashā smṛtā
9.
O vipra (Brahmana)! Following these, there is the Yogārdhajadashā and the Dṛgdaśā. Similarly, the Trikoṇākhyā dasha, and the Rāśidashā are mentioned.
पञ्चस्वरदशा विप्र विज्ञेया योगिनीदशा ।
दशा पैण्डी तथांशी च नैसर्गिकदशा तथा ॥१०॥
दशा पैण्डी तथांशी च नैसर्गिकदशा तथा ॥१०॥
10. pañcasvaradaśā vipra vijñeyā yoginīdaśā .
daśā paiṇḍī tathāṃśī ca naisargikadaśā tathā.
daśā paiṇḍī tathāṃśī ca naisargikadaśā tathā.
10.
pañcasvaradashā vipra vijñeyā yoginīdashā dashā
paiṇḍī tathā aṃśī ca naisargikadashā tathā
paiṇḍī tathā aṃśī ca naisargikadashā tathā
10.
O vipra (Brahmana)! The Pañcasvaradashā and the Yoginīdashā should be known. There are also the Paiṇḍī dasha, the Aṃśī dasha, and similarly, the Naisargikadashā.
अष्टवर्गदश सन्ध्यादसा पाचकसंज्ञिका ।
अन्यास्तारादशाद्याश्च न स्वर्गाः सर्वसम्मताः ॥११॥
अन्यास्तारादशाद्याश्च न स्वर्गाः सर्वसम्मताः ॥११॥
11. aṣṭavargadaśa sandhyādasā pācakasaṃjñikā .
anyāstārādaśādyāśca na svargāḥ sarvasammatāḥ.
anyāstārādaśādyāśca na svargāḥ sarvasammatāḥ.
11.
aṣṭavargadaśa sandhyādasa pācakasaṃjñikā
anyāḥ tārādaśādyāḥ ca na svargāḥ sarvasammatāḥ
anyāḥ tārādaśādyāḥ ca na svargāḥ sarvasammatāḥ
11.
The "aṣṭavarga daśā", "sandhyā daśā", and the one known as "pācaka daśā", along with other types like "tārā daśā" and so on, are not all universally accepted by authorities.
कृत्तिकातः समारभ्य त्रिरावृत्य दशाधिपाः ।
आचंकुरागुशबुकेशुपूर्वा विहगाः क्रमात् ॥१२॥
आचंकुरागुशबुकेशुपूर्वा विहगाः क्रमात् ॥१२॥
12. kṛttikātaḥ samārabhya trirāvṛtya daśādhipāḥ .
ācaṃkurāguśabukeśupūrvā vihagāḥ kramāt.
ācaṃkurāguśabukeśupūrvā vihagāḥ kramāt.
12.
kṛttikātaḥ samārabhya trirāvṛtya daśādhipāḥ
ācaṅkurāguśabukeśupūrvā vihagāḥ kramāt
ācaṅkurāguśabukeśupūrvā vihagāḥ kramāt
12.
Starting from the "Kṛttikā" "nakṣatra", and repeating the cycle three times, the lords of the "daśās" are the planets, in sequence, following the order indicated by "ācaṅkurāguśabukeśupūrvā" (Sun, Moon, Mars, Rahu, Jupiter, Saturn, Mercury, Ketu, Venus).
वह्निभाज्जन्मभं यावद् या संख्या नवतष्टिता ।
शेषाद्दशाधिपो ज्ञेयस्तमारभ्य दशां नयेत् ॥१३॥
शेषाद्दशाधिपो ज्ञेयस्तमारभ्य दशां नयेत् ॥१३॥
13. vahnibhājjanmabhaṃ yāvad yā saṃkhyā navataṣṭitā .
śeṣāddaśādhipo jñeyastamārabhya daśāṃ nayet.
śeṣāddaśādhipo jñeyastamārabhya daśāṃ nayet.
13.
vahnibhāt janmabham yāvat yā saṃkhyā navataṣṭitā
śeṣāt daśādhipaḥ jñeyaḥ tam ārabhya daśām nayet
śeṣāt daśādhipaḥ jñeyaḥ tam ārabhya daśām nayet
13.
The number of "nakṣatras" counted from "Kṛttikā" (the fire-star) up to the birth "nakṣatra" should be divided by nine. From the remainder (obtained from this division), the "daśā" lord is to be determined, and starting with that lord, one should proceed with the "daśā" calculation.
विंशोत्तरशतं पूर्णमायुः पूर्वमुदाहृतम् ।
कलै विंशोत्तरी तस्माद् दशा मुख्या द्विजोत्तम ॥१४॥
कलै विंशोत्तरी तस्माद् दशा मुख्या द्विजोत्तम ॥१४॥
14. viṃśottaraśataṃ pūrṇamāyuḥ pūrvamudāhṛtam .
kalai viṃśottarī tasmād daśā mukhyā dvijottama.
kalai viṃśottarī tasmād daśā mukhyā dvijottama.
14.
viṃśottaraśatam pūrṇam āyuḥ pūrvam udāhṛtam
kalai viṃśottarī tasmāt daśā mukhyā dvijottama
kalai viṃśottarī tasmāt daśā mukhyā dvijottama
14.
A full lifespan of one hundred and twenty years has been previously mentioned. Therefore, O best among the twice-born (dvijottama), the "Vimśottarī daśā", calculated by its divisions, is considered the principal one.
दशासमाः क्रमादेषां षड् दशाऽश्वा गजेन्दवः ।
नृपाला नवचन्द्राश्च नवचन्द्रा नगा नखाः ॥१५॥
नृपाला नवचन्द्राश्च नवचन्द्रा नगा नखाः ॥१५॥
15. daśāsamāḥ kramādeṣāṃ ṣaḍ daśā'śvā gajendavaḥ .
nṛpālā navacandrāśca navacandrā nagā nakhāḥ.
nṛpālā navacandrāśca navacandrā nagā nakhāḥ.
15.
daśāsamāḥ kramāt eṣām ṣaṭ daśā aśvā gajendavaḥ
nṛpālā navacandrā ca navacandrā nagā nakhāḥ
nṛpālā navacandrā ca navacandrā nagā nakhāḥ
15.
The years for these "daśās", in sequence, are: six, ten, seven, eighteen, sixteen, nineteen, nineteen, seven, and twenty (corresponding to Sun, Moon, Mars, Rahu, Jupiter, Saturn, Mercury, Ketu, and Venus, respectively).
दशामनां भयातघ्नं भभोगेन हृतं फलम् ।
दशाया भुक्तवर्षाद्य भोग्यं मानाद् विशोधितम् ॥१६॥
दशाया भुक्तवर्षाद्य भोग्यं मानाद् विशोधितम् ॥१६॥
16. daśāmanāṃ bhayātaghnaṃ bhabhogena hṛtaṃ phalam .
daśāyā bhuktavarṣādya bhogyaṃ mānād viśodhitam.
daśāyā bhuktavarṣādya bhogyaṃ mānād viśodhitam.
16.
daśāmanām bhayātaghnam bhābhogena hṛtam phalam
daśāyāḥ bhuktavarṣādyam bhogyam mānāt viśodhitam
daśāyāḥ bhuktavarṣādyam bhogyam mānāt viśodhitam
16.
The result, obtained by multiplying the total measure of a planetary period (daśāmanā) by the elapsed portion of the natal lunar mansion (bhayāt) and then dividing by the total duration of that lunar mansion (bhābhoga), gives the elapsed years and other units of the planetary period. The remaining duration of the planetary period (daśā) is then calculated by subtracting these elapsed years from the total measure (māna) of the planetary period.
लग्नेशात् केन्द्रकोणस्थे राहौ लग्नं विना स्थिते ।
अष्टोत्तरी दशा विप्र विज्ञेया रौद्रभादितः ॥१७॥
अष्टोत्तरी दशा विप्र विज्ञेया रौद्रभादितः ॥१७॥
17. lagneśāt kendrakoṇasthe rāhau lagnaṃ vinā sthite .
aṣṭottarī daśā vipra vijñeyā raudrabhāditaḥ.
aṣṭottarī daśā vipra vijñeyā raudrabhāditaḥ.
17.
lagneśāt kendrakoṇasthe rāhau lagnaṃ vinā sthite
aṣṭottarī daśā vipra vijñeyā raudrabhāditaḥ
aṣṭottarī daśā vipra vijñeyā raudrabhāditaḥ
17.
O Brahmin (vipra), the Aṣṭottarī planetary period (daśā) system should be understood (vijñeyā) as applicable when the shadowy planet Rahu is situated (sthite) in a quadrant (kendra) or a trine (koṇa) house from the lord of the ascendant, provided Rahu itself is not in the ascendant (lagnaṃ vinā). In this system, the calculation begins from the Raudra (Ārdrā) lunar mansion.
चतुष्कं त्रितयं तस्मात् चतुष्कं त्रितयं पुनः ।
एवं स्वजन्मभं यावद् विगणय्य यथाक्रमम् ॥१८॥
एवं स्वजन्मभं यावद् विगणय्य यथाक्रमम् ॥१८॥
18. catuṣkaṃ tritayaṃ tasmāt catuṣkaṃ tritayaṃ punaḥ .
evaṃ svajanmabhaṃ yāvad vigaṇayya yathākramam.
evaṃ svajanmabhaṃ yāvad vigaṇayya yathākramam.
18.
catuṣkam tritayam tasmāt catuṣkam tritayam punaḥ
evaṃ svajanmabham yāvat vigaṇayya yathākramam
evaṃ svajanmabham yāvat vigaṇayya yathākramam
18.
Thus, commencing from that point, count four lunar mansions (nakṣatras), then three, then again four, and then three, and so on, in due order (yathākramam), until your own natal lunar mansion (svajanmabha) is reached.
सूर्यश्चन्द्रः कुजः सौम्यः शनिर्जीवस्तमो भृगुः ।
एते दशाधिपा विप्र ज्ञेयाः केतुं विना ग्रहाः ॥१९॥
एते दशाधिपा विप्र ज्ञेयाः केतुं विना ग्रहाः ॥१९॥
19. sūryaścandraḥ kujaḥ saumyaḥ śanirjīvastamo bhṛguḥ .
ete daśādhipā vipra jñeyāḥ ketuṃ vinā grahāḥ.
ete daśādhipā vipra jñeyāḥ ketuṃ vinā grahāḥ.
19.
sūryaḥ candraḥ kujaḥ saumyaḥ śaniḥ jīvaḥ tamaḥ
bhṛguḥ ete daśādhipāḥ vipra jñeyāḥ ketuṃ vinā grahāḥ
bhṛguḥ ete daśādhipāḥ vipra jñeyāḥ ketuṃ vinā grahāḥ
19.
O Brahmin (vipra), these planets - the Sun, Moon, Mars, Mercury, Saturn, Jupiter, Rahu, and Venus - should be known (jñeyāḥ) as the lords of the planetary periods (daśādhipāḥ), excluding Ketu (ketuṃ vinā).
रसाः पञ्चेन्दवो नागाः सप्तचन्द्राश्च खेन्दवः ।
गोऽब्जाः सूर्याः कुनेत्राश्च रव्यादीनां दशासमाः ॥२०॥
गोऽब्जाः सूर्याः कुनेत्राश्च रव्यादीनां दशासमाः ॥२०॥
20. rasāḥ pañcendavo nāgāḥ saptacandrāśca khendavaḥ .
go'bjāḥ sūryāḥ kunetrāśca ravyādīnāṃ daśāsamāḥ.
go'bjāḥ sūryāḥ kunetrāśca ravyādīnāṃ daśāsamāḥ.
20.
rasāḥ pañcendavaḥ nāgāḥ saptacandrāḥ ca khendavaḥ
go abjāḥ sūryāḥ kunetrāḥ ca ravyādīnām daśāsamāḥ
go abjāḥ sūryāḥ kunetrāḥ ca ravyādīnām daśāsamāḥ
20.
The years for the planetary periods (daśāsamāḥ) of the Sun and others are: six (rasāḥ) for the Sun, fifteen (pañcendavaḥ) for the Moon, eight (nāgāḥ) for Mars, seventeen (saptacandrāḥ) for Mercury, ten (khendavaḥ) for Saturn, nineteen (go'bjāḥ) for Jupiter, twelve (sūryāḥ) for Rahu, and twenty-one (kunetrāḥ) for Venus.
दशाब्दांघ्रिश्च पापानां शुभानां त्र्यंश एव हि ।
एकैकभे दशामानं विज्ञेयं द्विजसत्तम ॥२१॥
एकैकभे दशामानं विज्ञेयं द्विजसत्तम ॥२१॥
21. daśābdāṃghriśca pāpānāṃ śubhānāṃ tryaṃśa eva hi .
ekaikabhe daśāmānaṃ vijñeyaṃ dvijasattama.
ekaikabhe daśāmānaṃ vijñeyaṃ dvijasattama.
21.
daśābdāṅghriḥ ca pāpānām śubhānām tryaṃśaḥ eva
hi ekaikabhe daśāmānam vijñeyam dvijasattama
hi ekaikabhe daśāmānam vijñeyam dvijasattama
21.
O best among the twice-born (dvija), it should be understood that the measure of the planetary period (daśā) in each sign is two and a half years for malefic planets, and indeed one-third of ten years (three years and four months) for benefic planets.
ततस्तद्यातभोगाध्यां भुक्तं भोग्यं च साधयेत् ।
विंशोत्तरीवदेवात्र ततस्तत्फलमादिशेत् ॥२२॥
विंशोत्तरीवदेवात्र ततस्तत्फलमादिशेत् ॥२२॥
22. tatastadyātabhogādhyāṃ bhuktaṃ bhogyaṃ ca sādhayet .
viṃśottarīvadevātra tatastatphalamādiśet.
viṃśottarīvadevātra tatastatphalamādiśet.
22.
tataḥ tat yātabhogādhyām bhuktam bhogyam ca sādhayet
viṃśottarīvat eva atra tataḥ tat phalam ādiśet
viṃśottarīvat eva atra tataḥ tat phalam ādiśet
22.
Then, from that (daśā duration), one should calculate the elapsed portion (bhuktam) and the remaining portion (bhogyam) according to the elapsed planetary period (yātabhogādhyā). Just as in the Viṃśottarī system, one should then declare the results (phala) of that (daśā).
कृष्णपक्षे दिवा जन्म शुक्लपक्षे तथा निशि ।
तदा ह्यष्टोत्तरी चिन्त्या फलार्थञ्च विशेषतः ॥२३॥
तदा ह्यष्टोत्तरी चिन्त्या फलार्थञ्च विशेषतः ॥२३॥
23. kṛṣṇapakṣe divā janma śuklapakṣe tathā niśi .
tadā hyaṣṭottarī cintyā phalārthañca viśeṣataḥ.
tadā hyaṣṭottarī cintyā phalārthañca viśeṣataḥ.
23.
kṛṣṇapakṣe divā janma śuklapakṣe tathā niśi tadā
hi aṣṭottarī cintyā phalārtham ca viśeṣataḥ
hi aṣṭottarī cintyā phalārtham ca viśeṣataḥ
23.
If a birth occurs during the day in the dark fortnight (kṛṣṇapakṣa), or similarly at night in the bright fortnight (śuklapakṣa), then indeed the Aṣṭottarī (dasha system) should be particularly considered for the purpose of (predicting) results (phala).
चन्द्रहोरागते कृष्णे सूर्यहोरागते सिती ।
लग्ने नृणां फलज्ञप्त्यै विचिन्त्या षोडशोत्तरी ॥२४॥
लग्ने नृणां फलज्ञप्त्यै विचिन्त्या षोडशोत्तरी ॥२४॥
24. candrahorāgate kṛṣṇe sūryahorāgate sitī .
lagne nṛṇāṃ phalajñaptyai vicintyā ṣoḍaśottarī.
lagne nṛṇāṃ phalajñaptyai vicintyā ṣoḍaśottarī.
24.
candrahorāgate kṛṣṇe sūryahorāgate site lagne
nṛṇām phalajñaptyai vicintyā ṣoḍaśottarī
nṛṇām phalajñaptyai vicintyā ṣoḍaśottarī
24.
For the purpose of understanding the results (phala) for people, the Ṣoḍaśottarī (dasha system) should be particularly considered when the ascendant (lagna) falls in the Moon's hora during the dark fortnight (kṛṣṇa pakṣa), or when it falls in the Sun's hora during the bright fortnight (śukla pakṣa).
पुष्यभाज्जन्मभं यावद् या संख्या गजतष्टिता ।
रविर्भौमो गुरुर्मन्दः केतुश्चन्द्रो बुधो भृगुः ॥२५॥
रविर्भौमो गुरुर्मन्दः केतुश्चन्द्रो बुधो भृगुः ॥२५॥
25. puṣyabhājjanmabhaṃ yāvad yā saṃkhyā gajataṣṭitā .
ravirbhaumo gururmandaḥ ketuścandro budho bhṛguḥ.
ravirbhaumo gururmandaḥ ketuścandro budho bhṛguḥ.
25.
puṣyabhāt janmabham yāvat yā saṃkhyā gaja taṣṭitā
raviḥ bhaumaḥ guruḥ mandaḥ ketuḥ candraḥ budhaḥ bhṛguḥ
raviḥ bhaumaḥ guruḥ mandaḥ ketuḥ candraḥ budhaḥ bhṛguḥ
25.
The number of constellations from Puṣya up to the birth constellation (janmabha), when divided by eight (gaja), indicates the sequence of planetary lords (for a specific daśā system): Sun (Ravi), Mars (Bhauma), Jupiter (Guru), Saturn (Manda), Ketu, Moon (Candra), Mercury (Budha), (and) Venus (Bhṛgu).
इति क्रमाद् दशाधीशाः ज्ञेया राहुं विना ग्रहाः ।
रुद्राद्येकोत्तराः संख्या धृत्यन्तं वत्सराः क्रमात् ॥२६॥
रुद्राद्येकोत्तराः संख्या धृत्यन्तं वत्सराः क्रमात् ॥२६॥
26. iti kramād daśādhīśāḥ jñeyā rāhuṃ vinā grahāḥ .
rudrādyekottarāḥ saṃkhyā dhṛtyantaṃ vatsarāḥ kramāt.
rudrādyekottarāḥ saṃkhyā dhṛtyantaṃ vatsarāḥ kramāt.
26.
iti kramāt daśādhīśāḥ jñeyāḥ rāhum vinā grahāḥ
rudrāt ekottarāḥ saṃkhyā dhṛti antam vatsarāḥ kramāt
rudrāt ekottarāḥ saṃkhyā dhṛti antam vatsarāḥ kramāt
26.
Thus, the lords of the planetary periods (dashā) should be understood as the planets excluding Rāhu. Their years are successively assigned, starting from eleven (Rudra) and increasing by one up to eighteen (Dhṛti).
शुक्रांशके प्रजातस्य विचिन्त्या द्वादशोत्तरी ।
जन्मभात् पौष्णभं यावत् संख्या हि वसुतष्टिता ॥२७॥
जन्मभात् पौष्णभं यावत् संख्या हि वसुतष्टिता ॥२७॥
27. śukrāṃśake prajātasya vicintyā dvādaśottarī .
janmabhāt pauṣṇabhaṃ yāvat saṃkhyā hi vasutaṣṭitā.
janmabhāt pauṣṇabhaṃ yāvat saṃkhyā hi vasutaṣṭitā.
27.
śukra aṃśake prajātasya vicintyā dvādaśottarī
janmabhāt pauṣṇabham yāvat saṃkhyā hi vasutaṣṭitā
janmabhāt pauṣṇabham yāvat saṃkhyā hi vasutaṣṭitā
27.
For a person born in the navamsha (a divisional chart) ruled by Venus, the Dvādaśottarī (dashā) system should be applied. The number of asterisms from the birth asterism up to Revati (pauṣṇabhaṃ) should be determined and then indeed divided by eight (vasu).
सूर्यो गुरुः शिखी ज्ञोऽगुः कुजो मन्दो निशाकरः ।
विना शुक्रं दशाधीशा द्विचयात् सप्ततः समाः ॥२८॥
विना शुक्रं दशाधीशा द्विचयात् सप्ततः समाः ॥२८॥
28. sūryo guruḥ śikhī jño'guḥ kujo mando niśākaraḥ .
vinā śukraṃ daśādhīśā dvicayāt saptataḥ samāḥ.
vinā śukraṃ daśādhīśā dvicayāt saptataḥ samāḥ.
28.
sūryaḥ guruḥ śikhī jñaḥ aguḥ kujaḥ mandaḥ niśākaraḥ
vinā śukram daśādhīśāḥ dvicayāt saptataḥ samāḥ
vinā śukram daśādhīśāḥ dvicayāt saptataḥ samāḥ
28.
The Sun, Jupiter, Ketu, Mercury, Rāhu, Mars, Saturn, and the Moon are the lords of the planetary periods (dashā), excluding Venus. Their respective years are determined from a principle involving the numbers two and seven.
अर्कांश कर्कलग्ने पञ्चोत्तरी मता ।
मित्रर्क्षाज्जन्मभं यावत् संख्या सप्तविभाजिता ॥२९॥
मित्रर्क्षाज्जन्मभं यावत् संख्या सप्तविभाजिता ॥२९॥
29. arkāṃśa karkalagne pañcottarī matā .
mitrarkṣājjanmabhaṃ yāvat saṃkhyā saptavibhājitā.
mitrarkṣājjanmabhaṃ yāvat saṃkhyā saptavibhājitā.
29.
arka aṃśe karka lagne pañcottarī matā mitrarkṣāt
janmabham yāvat saṃkhyā saptavibhājitā
janmabham yāvat saṃkhyā saptavibhājitā
29.
If the ascendant (lagna) is Cancer and the native is born in the Sun's navamsha (arkaṃśa), then the Pañcottarī (dashā) system is considered applicable. The count of asterisms from the friendly asterism up to the birth asterism is then divided by seven.
एकादिशेषे विज्ञ्याः क्रमात्सप्तदशाधिपाः ।
रविर्ज्ञोऽर्कसुतो भौमः शुक्रश्चन्द्रो वृहस्पतिः ॥३०॥
रविर्ज्ञोऽर्कसुतो भौमः शुक्रश्चन्द्रो वृहस्पतिः ॥३०॥
30. ekādiśeṣe vijñyāḥ kramātsaptadaśādhipāḥ .
ravirjño'rkasuto bhaumaḥ śukraścandro vṛhaspatiḥ.
ravirjño'rkasuto bhaumaḥ śukraścandro vṛhaspatiḥ.
30.
eka ādi śeṣe vijñeyāḥ kramāt saptadaśa adhipāḥ raviḥ
jñaḥ arkasutaḥ bhaumaḥ śukraḥ candraḥ bṛhaspatiḥ
jñaḥ arkasutaḥ bhaumaḥ śukraḥ candraḥ bṛhaspatiḥ
30.
When the remainder (from a specific calculation) is one, these seven planetary lords of the periods (dashā) should be understood in succession: Sun, Mercury, Saturn, Mars, Venus, Moon, and Jupiter.
एकोत्तराच्च विज्ञेया द्वादशाद्याः क्रमात्समाः ।
धृत्यन्ताः सप्तखेटानां राहुकेतू विना द्विज ॥३१॥
धृत्यन्ताः सप्तखेटानां राहुकेतू विना द्विज ॥३१॥
31. ekottarācca vijñeyā dvādaśādyāḥ kramātsamāḥ .
dhṛtyantāḥ saptakheṭānāṃ rāhuketū vinā dvija.
dhṛtyantāḥ saptakheṭānāṃ rāhuketū vinā dvija.
31.
ekottarāt ca vijñeyā dvādaśādyāḥ kramāt samāḥ
dhṛtyantāḥ saptakheṭānām rāhuketū vinā dvija
dhṛtyantāḥ saptakheṭānām rāhuketū vinā dvija
31.
O twice-born (dvija), the years (for the planetary periods) should be understood as beginning with twelve, increasing successively by one, and ending with eighteen (dhṛti), for the seven planets, excluding Rāhu and Ketu.
वर्गोत्तमगते लग्ने दशा चिन्त्या शताब्दिका ।
पौष्ण्भाज्जन्मपर्यन्तं गणयेत् सप्तभिर्भजेत् ॥३२॥
पौष्ण्भाज्जन्मपर्यन्तं गणयेत् सप्तभिर्भजेत् ॥३२॥
32. vargottamagate lagne daśā cintyā śatābdikā .
pauṣṇbhājjanmaparyantaṃ gaṇayet saptabhirbhajet.
pauṣṇbhājjanmaparyantaṃ gaṇayet saptabhirbhajet.
32.
vargottamagate lagne daśā cintyā śatābdikā
pauṣṇabhāt janmaparyantam gaṇayet saptabhiḥ bhajet
pauṣṇabhāt janmaparyantam gaṇayet saptabhiḥ bhajet
32.
When the Ascendant (lagna) is in vargottama, the hundred-year dasha should be considered. One should count from the star Revati (Pauṣṇa nakṣatra) up to the birth nakṣatra (janmabha) and divide (the count) by seven.
शेषाङ्के रवितो ज्ञेया दशा शतसमाह्वया ।
रविश्चन्द्रो भृगुर्ज्ञश्च जीवो भौमः शनिस्तथा ॥३३॥
रविश्चन्द्रो भृगुर्ज्ञश्च जीवो भौमः शनिस्तथा ॥३३॥
33. śeṣāṅke ravito jñeyā daśā śatasamāhvayā .
raviścandro bhṛgurjñaśca jīvo bhaumaḥ śanistathā.
raviścandro bhṛgurjñaśca jīvo bhaumaḥ śanistathā.
33.
śeṣāṅke ravitaḥ jñeyā daśā śatasamāhvayā raviḥ
candraḥ bhṛguḥ jñaḥ ca jīvaḥ bhaumaḥ śaniḥ tathā
candraḥ bhṛguḥ jñaḥ ca jīvaḥ bhaumaḥ śaniḥ tathā
33.
Based on the remainder number (from the previous division), the hundred-year dasha should be understood as starting from the Sun. The Sun, Moon, Venus, Mercury, Jupiter, Mars, and Saturn are thus (the lords in order).
क्रमदेते दशाधीशा बाणा बाणा दिशो दश ।
नखा नखाः खरामाश्च समाज्ञेया द्विजोत्तम ॥३४॥
नखा नखाः खरामाश्च समाज्ञेया द्विजोत्तम ॥३४॥
34. kramadete daśādhīśā bāṇā bāṇā diśo daśa .
nakhā nakhāḥ kharāmāśca samājñeyā dvijottama.
nakhā nakhāḥ kharāmāśca samājñeyā dvijottama.
34.
kramāt ete daśādhīśāḥ bāṇāḥ bāṇāḥ diśaḥ daśa
nakhāḥ nakhāḥ kharāmāḥ ca samāḥ jñeyāḥ dvijottama
nakhāḥ nakhāḥ kharāmāḥ ca samāḥ jñeyāḥ dvijottama
34.
O best among the twice-born (dvijottama), these are the successive lords of the (planetary) periods (dasha), and their years should be known as: five (bāṇāḥ), five (bāṇāḥ), ten (diśaḥ), ten (daśa), twenty (nakhāḥ), twenty (nakhāḥ), and thirty-three (kharāmāḥ) years.
कर्मेशे कर्मगे ज्ञेया चतुराशीतिका दशा ।
पवनाज्जन्मभं यावद् या सण्ख्या सप्तभाजिता ॥३५॥
पवनाज्जन्मभं यावद् या सण्ख्या सप्तभाजिता ॥३५॥
35. karmeśe karmage jñeyā caturāśītikā daśā .
pavanājjanmabhaṃ yāvad yā saṇkhyā saptabhājitā.
pavanājjanmabhaṃ yāvad yā saṇkhyā saptabhājitā.
35.
karmeśe karmage jñeyā caturāśītikā daśā
pavanāt janmabham yāvat yā saṅkhyā saptabhājitā
pavanāt janmabham yāvat yā saṅkhyā saptabhājitā
35.
When the lord of the 10th house (karma bhāva) is situated in the 10th house, the eighty-four year dasha should be known. One should use the number obtained by counting from the star Svāti (Pāvana nakṣatra) up to the birth nakṣatra (janmabha) and then dividing that count by seven.
शेषे रवीन्दुभौमज्ञा गुरुशुक्रशनैश्चराः ।
दशाधीशाः क्रमादेषां ज्ञेया द्वादशवत्सराः ॥३६॥
दशाधीशाः क्रमादेषां ज्ञेया द्वादशवत्सराः ॥३६॥
36. śeṣe ravīndubhaumajñā guruśukraśanaiścarāḥ .
daśādhīśāḥ kramādeṣāṃ jñeyā dvādaśavatsarāḥ.
daśādhīśāḥ kramādeṣāṃ jñeyā dvādaśavatsarāḥ.
36.
śeṣe ravīndubhaumajñāḥ guruśukraśanaiścarāḥ
daśādhīśāḥ kramāt eṣām jñeyā dvādaśavatsarāḥ
daśādhīśāḥ kramāt eṣām jñeyā dvādaśavatsarāḥ
36.
The remaining planets, namely the Sun, Moon, Mars, Mercury, Jupiter, Venus, and Saturn, are, in order, the lords of the Daśās. Their Daśās are understood to be of twelve years.
मूलाज्जन्मर्क्षपर्यन्तं गणयेदष्टभिर्भजेत् ।
शेषाद्दशाधीपा ज्न्`एया अष्टौ रव्यादयः क्रमात् ॥३७॥
शेषाद्दशाधीपा ज्न्`एया अष्टौ रव्यादयः क्रमात् ॥३७॥
37. mūlājjanmarkṣaparyantaṃ gaṇayedaṣṭabhirbhajet .
śeṣāddaśādhīpā jn`eyā aṣṭau ravyādayaḥ kramāt.
śeṣāddaśādhīpā jn`eyā aṣṭau ravyādayaḥ kramāt.
37.
mūlāt janmarkṣaparyantam gaṇayet aṣṭabhiḥ bhajet
śeṣāt daśādhīpāḥ jñeyā aṣṭau ravyādayaḥ kramāt
śeṣāt daśādhīpāḥ jñeyā aṣṭau ravyādayaḥ kramāt
37.
One should count from the Mūla (root asterism) up to the birth star (janmarkṣa) and divide (the count) by eight. From the remainder (obtained), the eight lords of the Daśās, beginning with the Sun, are to be understood in proper sequence (kramāt).
नव वर्षाणि सर्वेषां विकेतूनां नभःसदाम् ।
लग्नेशे सप्तमे यस्य लग्ने वा सप्तमाधिपे ॥३८॥
लग्नेशे सप्तमे यस्य लग्ने वा सप्तमाधिपे ॥३८॥
38. nava varṣāṇi sarveṣāṃ viketūnāṃ nabhaḥsadām .
lagneśe saptame yasya lagne vā saptamādhipe.
lagneśe saptame yasya lagne vā saptamādhipe.
38.
nava varṣāṇi sarveṣām viketūnām nabhaḥsadām
lagneśe saptame yasya lagne vā saptamādhipe
lagneśe saptame yasya lagne vā saptamādhipe
38.
For all the planets, excluding Ketu, who reside in the sky (nabhaḥsadām), their (Daśās are) nine years. For the person whose Lagna (ascendant) lord is in the seventh house, or whose seventh house lord is in the Lagna (ascendant)...
चिन्तनीया दशा तस्य द्विसप्ततिसमाह्वया ।
विंशोत्तरीवदत्राऽपि भुक्तं भोग्यं च साधयेत् ॥३९॥
विंशोत्तरीवदत्राऽपि भुक्तं भोग्यं च साधयेत् ॥३९॥
39. cintanīyā daśā tasya dvisaptatisamāhvayā .
viṃśottarīvadatrā'pi bhuktaṃ bhogyaṃ ca sādhayet.
viṃśottarīvadatrā'pi bhuktaṃ bhogyaṃ ca sādhayet.
39.
cintanīyā daśā tasya dvisaptatisamāhvayā
viṃśottarīvat atra api bhuktam bhogyam ca sādhayet
viṃśottarīvat atra api bhuktam bhogyam ca sādhayet
39.
His Daśā should be considered as the one called 'seventy-two years'. Here also, just like in Vimśottarī (Daśā), one should calculate both the elapsed and the remaining portions.
यदार्को लग्नराशिस्थश्चिन्त्या षष्टिसमा तदा ।
दास्रात् त्रयं चतुष्कं च त्रयं चेति पुनः पुनः ॥४०॥
दास्रात् त्रयं चतुष्कं च त्रयं चेति पुनः पुनः ॥४०॥
40. yadārko lagnarāśisthaścintyā ṣaṣṭisamā tadā .
dāsrāt trayaṃ catuṣkaṃ ca trayaṃ ceti punaḥ punaḥ.
dāsrāt trayaṃ catuṣkaṃ ca trayaṃ ceti punaḥ punaḥ.
40.
yadā arkaḥ lagnerāśisthaḥ cintyā ṣaṣṭisamā tadā
dāsrāt trayam catuṣkam ca trayam ca iti punaḥ punaḥ
dāsrāt trayam catuṣkam ca trayam ca iti punaḥ punaḥ
40.
When the Sun (arka) is situated in the Lagna (ascendant) sign, then a Daśā of sixty years should be considered. From Daśra (Aśvinī nakṣatra), (one counts) three, then four, and again three (nakṣatras), in such a manner repeatedly (for assigning Daśā lords).
गुर्वर्कभूसुतानां च दशा दश दशाब्दकाः ।
ततः शशिज्ञशुक्रार्कपुत्रागूनां रसाब्दकाः ॥४१॥
ततः शशिज्ञशुक्रार्कपुत्रागूनां रसाब्दकाः ॥४१॥
41. gurvarkabhūsutānāṃ ca daśā daśa daśābdakāḥ .
tataḥ śaśijñaśukrārkaputrāgūnāṃ rasābdakāḥ.
tataḥ śaśijñaśukrārkaputrāgūnāṃ rasābdakāḥ.
41.
gurvarkabhū-sutānām ca daśā daśa daśābdakāḥ
| tataḥ śaśijñaśukrārkaputrāgūnām rasābdakāḥ
| tataḥ śaśijñaśukrārkaputrāgūnām rasābdakāḥ
41.
The planetary periods (daśā) for Jupiter, the Sun, and Mars are each ten years. Thereafter, the periods for the Moon, Mercury, Venus, Saturn, and Rāhu are each six years.
श्रवणाज्जन्मभं यावत् संख्या वसुविभाजिता ।
शेषे चन्द्ररवीज्यारबुधार्किभृगुराहवः ॥४२॥
शेषे चन्द्ररवीज्यारबुधार्किभृगुराहवः ॥४२॥
42. śravaṇājjanmabhaṃ yāvat saṃkhyā vasuvibhājitā .
śeṣe candraravījyārabudhārkibhṛgurāhavaḥ.
śeṣe candraravījyārabudhārkibhṛgurāhavaḥ.
42.
śravaṇāt janmabham yāvat saṃkhyā vasuvibhājitā
| śeṣe candraravījyārabhudhārkibhṛgurāhavaḥ
| śeṣe candraravījyārabhudhārkibhṛgurāhavaḥ
42.
The count of nakṣatras from Śravaṇa up to the birth nakṣatra, when divided by eight (vasu), determines the remainder. In this remainder, the planetary lords are, in order: the Moon, Sun, Jupiter, Mars, Mercury, Saturn, Venus, and Rāhu.
क्रमाद्दशाधिपास्तेषामेकाद्येकोत्तराः समा ।
लग्ने दिनेऽर्कहोरायां चन्द्रहोरागते निशि ॥४३॥
लग्ने दिनेऽर्कहोरायां चन्द्रहोरागते निशि ॥४३॥
43. kramāddaśādhipāsteṣāmekādyekottarāḥ samā .
lagne dine'rkahorāyāṃ candrahorāgate niśi.
lagne dine'rkahorāyāṃ candrahorāgate niśi.
43.
kramāt daśādhipāḥ teṣām ekādyekottarāḥ samāḥ |
lagne dine arka-horāyām candra-horā-gate niśi
lagne dine arka-horāyām candra-horā-gate niśi
43.
In sequence, the lords of those daśās have durations in years that begin with one and successively increase by one. This applies if the birth occurs in the ascendant (lagna) during the day in the Sun's planetary hour (horā), or at night when the Moon's planetary hour has commenced.
सूर्यस्याऽर्धास्तयः पूर्वं परस्तादूदयादपि ।
पञ्च पञ्च घटी सन्ध्या दशनाडी प्रकीर्तिता ॥४४॥
पञ्च पञ्च घटी सन्ध्या दशनाडी प्रकीर्तिता ॥४४॥
44. sūryasyā'rdhāstayaḥ pūrvaṃ parastādūdayādapi .
pañca pañca ghaṭī sandhyā daśanāḍī prakīrtitā.
pañca pañca ghaṭī sandhyā daśanāḍī prakīrtitā.
44.
sūryasya ardhāstayaḥ pūrvam parastāt udayāt api
| pañca pañca ghaṭī sandhyā daśanāḍī prakīrtitā
| pañca pañca ghaṭī sandhyā daśanāḍī prakīrtitā
44.
The periods of twilight (sandhyā) are five "ghaṭīs" each, extending before the Sun's half-setting (sunset) and after its rising (sunrise). The total is declared as ten "nāḍīs".
सन्ध्याद्वयञ्च विंशत्या नाडिकाभिः प्रकीर्तितम् ।
दिनस्य विंशतिर्घट्यः पूर्णसंज्ञा उदाहृताः ॥४५॥
दिनस्य विंशतिर्घट्यः पूर्णसंज्ञा उदाहृताः ॥४५॥
45. sandhyādvayañca viṃśatyā nāḍikābhiḥ prakīrtitam .
dinasya viṃśatirghaṭyaḥ pūrṇasaṃjñā udāhṛtāḥ.
dinasya viṃśatirghaṭyaḥ pūrṇasaṃjñā udāhṛtāḥ.
45.
sandhyādvayam ca viṃśatyā nāḍikābhiḥ prakīrtitam
| dinasya viṃśatiḥ ghaṭyaḥ pūrṇasaṃjñāḥ udāhṛtāḥ
| dinasya viṃśatiḥ ghaṭyaḥ pūrṇasaṃjñāḥ udāhṛtāḥ
45.
And the two periods of twilight (sandhyā) are declared to be twenty nāḍikās. Twenty "ghaṭīs" of the day are stated to be of the 'full' designation.
निशायाः मुग्धसंज्ञाश्च घटिका विंशतिश्च याः ।
सूर्योदये च या सन्ध्या खण्डाख्या द/सनाडिका ॥४६॥
सूर्योदये च या सन्ध्या खण्डाख्या द/सनाडिका ॥४६॥
46. niśāyāḥ mugdhasaṃjñāśca ghaṭikā viṃśatiśca yāḥ .
sūryodaye ca yā sandhyā khaṇḍākhyā da/sanāḍikā.
sūryodaye ca yā sandhyā khaṇḍākhyā da/sanāḍikā.
46.
niśāyāḥ mugdhsaṃjñāḥ ca ghaṭikāḥ viṃśatiḥ ca yāḥ
sūryodaye ca yā sandhyā khaṇḍākhyā daśanāḍikā
sūryodaye ca yā sandhyā khaṇḍākhyā daśanāḍikā
46.
The twenty ghaṭikās of the night are known as Mugdha-saṃjñā, and the Sandhya at sunrise, which is ten nāḍikās long, is called Khaṇḍa-ākhyā.
अस्तकाले च या सन्ध्या सुधाख्या दशनाडिका ।
पूर्णमुग्धघटीमाने द्विगुणे तिथिभिर्भजेत् ॥४७॥
पूर्णमुग्धघटीमाने द्विगुणे तिथिभिर्भजेत् ॥४७॥
47. astakāle ca yā sandhyā sudhākhyā daśanāḍikā .
pūrṇamugdhaghaṭīmāne dviguṇe tithibhirbhajet.
pūrṇamugdhaghaṭīmāne dviguṇe tithibhirbhajet.
47.
astakāle ca yā sandhyā sudhākhyā daśanāḍikā
pūrṇamugdhaghaṭīmāne dviguṇe tithibhiḥ bhajet
pūrṇamugdhaghaṭīmāne dviguṇe tithibhiḥ bhajet
47.
Also, the Sandhya at the time of sunset, which is ten nāḍikās long, is named Sudhā. One should take the measure of the full Mugdha ghaṭikās, double it, and then divide it by the number of lunar days (tithis).
तथा खण्डसुधाघट्यौ चतुर्घ्ने तिथिभिर्भजेत् ।
लब्धं वर्षादिकं मानं सूर्यादीनां खचारिणाम् ॥४८॥
लब्धं वर्षादिकं मानं सूर्यादीनां खचारिणाम् ॥४८॥
48. tathā khaṇḍasudhāghaṭyau caturghne tithibhirbhajet .
labdhaṃ varṣādikaṃ mānaṃ sūryādīnāṃ khacāriṇām.
labdhaṃ varṣādikaṃ mānaṃ sūryādīnāṃ khacāriṇām.
48.
tathā khaṇḍasudhāghaṭyau caturgne tithibhiḥ bhajet
labdham varṣādikam mānam sūryādīnām khacāriṇām
labdham varṣādikam mānam sūryādīnām khacāriṇām
48.
Similarly, one should multiply the ghaṭikās of both Khaṇḍa and Sudhā Sandhyas by four, and then divide that by the number of lunar days (tithis). The obtained result is the duration, starting with years, for the Sun and other celestial bodies (planets).
एकादिसंख्यया निघ्नं दशामानं पृथक् क्रमात् ।
राहुकेतुयुतानां च नवानां कालसंज्ञकम् ॥४९॥
राहुकेतुयुतानां च नवानां कालसंज्ञकम् ॥४९॥
49. ekādisaṃkhyayā nighnaṃ daśāmānaṃ pṛthak kramāt .
rāhuketuyutānāṃ ca navānāṃ kālasaṃjñakam.
rāhuketuyutānāṃ ca navānāṃ kālasaṃjñakam.
49.
ekādisaṃkhyayā nighnam daśāmānam pṛthak kramāt
rāhuketuyutānām ca navānām kālasaṃjñakam
rāhuketuyutānām ca navānām kālasaṃjñakam
49.
The measure of the planetary period (daśā), named Kāla, for the nine celestial bodies (planets), including Rāhu and Ketu, is obtained separately and successively by multiplying (the previously derived base measure) by numbers starting from one.
रात्रौ लग्नाश्रिताद्राशेर्दिने लग्नेश्वराश्रिताम् ।
सन्ध्यायां वित्तभावस्थान्नेया चक्रदशा बुधैः ॥५०॥
सन्ध्यायां वित्तभावस्थान्नेया चक्रदशा बुधैः ॥५०॥
50. rātrau lagnāśritādrāśerdine lagneśvarāśritām .
sandhyāyāṃ vittabhāvasthānneyā cakradaśā budhaiḥ.
sandhyāyāṃ vittabhāvasthānneyā cakradaśā budhaiḥ.
50.
rātrau lagnāśritāt rāśeḥ dine lagneśvarāśritām
sandhyāyām vittabhāvasthān neyā cakradaśā budhaiḥ
sandhyāyām vittabhāvasthān neyā cakradaśā budhaiḥ
50.
Astrologers (budhaiḥ) should determine the Cakradaśā: at night, it should be reckoned from the sign occupied by the ascendant; during the day, from the sign occupied by the lord of the ascendant; and during the twilight (sandhyā) period, from the planets situated in the second house (vittabhāva).
दशा वर्षाणि राशीनामेकैकस्य दशामितिः ।
क्रमाच्चक्रस्थितानाञ्च विज्ञातव्या द्विजोत्तम ॥५१॥
क्रमाच्चक्रस्थितानाञ्च विज्ञातव्या द्विजोत्तम ॥५१॥
51. daśā varṣāṇi rāśīnāmekaikasya daśāmitiḥ .
kramāccakrasthitānāñca vijñātavyā dvijottama.
kramāccakrasthitānāñca vijñātavyā dvijottama.
51.
daśā varṣāṇi rāśīnām ekaikasya daśāmitiḥ |
kramāt cakrasthitānām ca vijñātavyā dvijottama
kramāt cakrasthitānām ca vijñātavyā dvijottama
51.
O best among the twice-born (dvija), the duration of ten years for the daśā of each zodiac sign, and for those (planets) situated in the astrological wheel, should be understood sequentially.
अथाऽहं शङ्करं नत्वा कालचक्रदशां ब्रुवे ।
पार्वत्यै कथिता पूर्वं सादरं या पिनाकिना ॥५२॥
पार्वत्यै कथिता पूर्वं सादरं या पिनाकिना ॥५२॥
52. athā'haṃ śaṅkaraṃ natvā kālacakradaśāṃ bruve .
pārvatyai kathitā pūrvaṃ sādaraṃ yā pinākinā.
pārvatyai kathitā pūrvaṃ sādaraṃ yā pinākinā.
52.
atha aham śaṅkaram natvā kālacakradaśām bruve
| pārvatyai kathitā pūrvam sādaram yā pinākinā
| pārvatyai kathitā pūrvam sādaram yā pinākinā
52.
Now, having bowed to Śaṅkara, I shall explain the kālacakra daśā, which was formerly respectfully narrated by Pinākī (Lord Shiva) to Pārvatī.
तस्याः सारं समुद्धृत्य तवाग्रे द्विजमन्दन ।
शुभाऽशुभं मनुष्याणां यथा जानन्ति पण्डिताः ॥५३॥
शुभाऽशुभं मनुष्याणां यथा जानन्ति पण्डिताः ॥५३॥
53. tasyāḥ sāraṃ samuddhṛtya tavāgre dvijamandana .
śubhā'śubhaṃ manuṣyāṇāṃ yathā jānanti paṇḍitāḥ.
śubhā'śubhaṃ manuṣyāṇāṃ yathā jānanti paṇḍitāḥ.
53.
tasyāḥ sāram samuddhṛtya tava agre dvijamandana |
śubham aśubham manuṣyāṇām yathā jānanti paṇḍitāḥ
śubham aśubham manuṣyāṇām yathā jānanti paṇḍitāḥ
53.
O delight of the twice-born (dvija), having extracted the essence of that (kālacakra daśā), I shall present it before you, so that scholars (paṇḍita) may understand the auspicious and inauspicious (results) for human beings.
द्वादशारं लिखेच्चक्रं तिर्यगूर्घ्वसमानकम् ।
गृहा द्वादश जायन्ते सव्येऽसव्ये द्विधा द्विज ॥५४॥
गृहा द्वादश जायन्ते सव्येऽसव्ये द्विधा द्विज ॥५४॥
54. dvādaśāraṃ likheccakraṃ tiryagūrghvasamānakam .
gṛhā dvādaśa jāyante savye'savye dvidhā dvija.
gṛhā dvādaśa jāyante savye'savye dvidhā dvija.
54.
dvādaśāram likhet cakram tiryak ūrdhva samānakam
| gṛhāḥ dvādaśa jāyante savye asavye dvidhā dvija
| gṛhāḥ dvādaśa jāyante savye asavye dvidhā dvija
54.
One should draw a wheel (cakra) with twelve spokes (sections), making it equally divided horizontally and vertically. O twice-born (dvija), twelve houses (gṛha) are formed in two ways: clockwise and anti-clockwise.
द्वितीयादिषु कोष्ठेषु राशीन् मेषादिकान् लिखेत् ।
एवं द्वादशराश्याख्यं कालचक्रमुदीरितम् ॥५५॥
एवं द्वादशराश्याख्यं कालचक्रमुदीरितम् ॥५५॥
55. dvitīyādiṣu koṣṭheṣu rāśīn meṣādikān likhet .
evaṃ dvādaśarāśyākhyaṃ kālacakramudīritam.
evaṃ dvādaśarāśyākhyaṃ kālacakramudīritam.
55.
dvitīyādiṣu koṣṭheṣu rāśīn meṣādikān likhet
| evam dvādaśarāśyākhyam kālacakram udīritam
| evam dvādaśarāśyākhyam kālacakram udīritam
55.
In the second and subsequent cells (koṣṭha), one should write the zodiac signs (rāśi) starting with Aries (Meṣa). In this way, the kālacakra (wheel of time) known as 'the twelve zodiac signs' is described.
अश्विन्यादित्रयं सव्यमार्गे चक्रे व्यवस्थितम् ।
रोहिण्यादित्रयं चैवमपसव्ये व्यविस्थितम् ॥५६॥
रोहिण्यादित्रयं चैवमपसव्ये व्यविस्थितम् ॥५६॥
56. aśvinyāditrayaṃ savyamārge cakre vyavasthitam .
rohiṇyāditrayaṃ caivamapasavye vyavisthitam.
rohiṇyāditrayaṃ caivamapasavye vyavisthitam.
56.
aśvinyāditrayam savyamārge cakre vyavasthitam
rohiṇyāditrayam ca evam apasavye vyavisthitam
rohiṇyāditrayam ca evam apasavye vyavisthitam
56.
The group of three nakshatras beginning with Ashvinī is situated in the clockwise path within the celestial wheel. Similarly, the group of three nakshatras beginning with Rohiṇī is situated in the anti-clockwise path.
एवमृक्षविभागं हि कृत्वा चक्रं समुद्धरेत् ।
अश्विन्यदितिहस्तक्षेमूलप्रोष्ठपदाभिधाः ॥५७॥
अश्विन्यदितिहस्तक्षेमूलप्रोष्ठपदाभिधाः ॥५७॥
57. evamṛkṣavibhāgaṃ hi kṛtvā cakraṃ samuddharet .
aśvinyaditihastakṣemūlaproṣṭhapadābhidhāḥ.
aśvinyaditihastakṣemūlaproṣṭhapadābhidhāḥ.
57.
evam ṛkṣavibhāgam hi kṛtvā cakram samuddharet
aśvinyaditihastakṣemūlaproṣṭhapadābhidhāḥ
aśvinyaditihastakṣemūlaproṣṭhapadābhidhāḥ
57.
Having thus made the division of the nakshatras, one should determine the celestial wheel. The names [of certain nakshatras] are Ashvinī, Aditi, Hasta, Kṣe, Mūla, and Proṣṭhapadā.
वह्निवातादिविश्वर्क्षरेवत्यः सव्यतारकाः ।
एतद्दशोषुपादानामश्विन्यादौ च वीक्षयेत् ॥५८॥
एतद्दशोषुपादानामश्विन्यादौ च वीक्षयेत् ॥५८॥
58. vahnivātādiviśvarkṣarevatyaḥ savyatārakāḥ .
etaddaśoṣupādānāmaśvinyādau ca vīkṣayet.
etaddaśoṣupādānāmaśvinyādau ca vīkṣayet.
58.
vahnivātādiviśvarṣarevatyaḥ savyatārakāḥ
etat daśoṣupādānām aśvinyādau ca vīkṣayet
etat daśoṣupādānām aśvinyādau ca vīkṣayet
58.
Kṛttikā, Mṛgaśīrṣa and other constellations (including Uttarāṣāḍhā) and Revatī are considered the clockwise nakshatras. One should observe this for the tenfold divisions and quarters, starting from Ashvinī.
देहजीवौ कथं वीक्ष्यौ नक्षत्राणां पदेषु च ।
विशदं तत्प्रकारं च मैत्रेय कथयामयहम् ॥५९॥
विशदं तत्प्रकारं च मैत्रेय कथयामयहम् ॥५९॥
59. dehajīvau kathaṃ vīkṣyau nakṣatrāṇāṃ padeṣu ca .
viśadaṃ tatprakāraṃ ca maitreya kathayāmayaham.
viśadaṃ tatprakāraṃ ca maitreya kathayāmayaham.
59.
dehajīvau katham vīkṣyau nakṣatrāṇām padeṣu ca
viśadam tatprakāram ca maitreya kathayāmi aham
viśadam tatprakāram ca maitreya kathayāmi aham
59.
How are the body and the soul to be observed within the quarters of the nakshatras? O Maitreya, I shall clearly explain that method.
देहजीवौ मेषचापौ दास्राद्यचरणस्य च ।
मेषाद्याश्चापपर्यन्तं राशिपाश्च दशाधिपाः ॥६०॥
मेषाद्याश्चापपर्यन्तं राशिपाश्च दशाधिपाः ॥६०॥
60. dehajīvau meṣacāpau dāsrādyacaraṇasya ca .
meṣādyāścāpaparyantaṃ rāśipāśca daśādhipāḥ.
meṣādyāścāpaparyantaṃ rāśipāśca daśādhipāḥ.
60.
dehajīvau meṣacāpau dāsrādyacaraṇasya ca
meṣādyāḥ cāpaparyantam rāśipāḥ ca daśādhipāḥ
meṣādyāḥ cāpaparyantam rāśipāḥ ca daśādhipāḥ
60.
For the first quarter of the Ashvinī nakshatra, the body is Aries and the soul is Sagittarius. From Aries up to Sagittarius, the lords of the zodiac signs are also the lords of the planetary periods.
मृगयुग्मे देहजीवौ द्वितीयचरणे स्मृतौ ।
क्रमात् मिथुनपर्यन्तं राशिपाश्च दशाधिपाः ॥६१॥
क्रमात् मिथुनपर्यन्तं राशिपाश्च दशाधिपाः ॥६१॥
61. mṛgayugme dehajīvau dvitīyacaraṇe smṛtau .
kramāt mithunaparyantaṃ rāśipāśca daśādhipāḥ.
kramāt mithunaparyantaṃ rāśipāśca daśādhipāḥ.
61.
mṛgayugme dehajīvau dvitīyacaraṇe smṛtau
kramāt mithunaparyantam rāśipāḥ ca daśādhipāḥ
kramāt mithunaparyantam rāśipāḥ ca daśādhipāḥ
61.
For the second quarter, Deha (body) and Jiva (life) are assigned within the sign of Gemini (mithuna). Sequentially, up to Gemini, the lords of the zodiac signs become the lords of the planetary periods (dashas).
दास्रादिदशताराणां तृतीयचरणे द्विज ।
गौर्देहो मिथुनं जीवो द्व्येकार्केशदशाङ्कपाः ॥६२॥
गौर्देहो मिथुनं जीवो द्व्येकार्केशदशाङ्कपाः ॥६२॥
62. dāsrādidaśatārāṇāṃ tṛtīyacaraṇe dvija .
gaurdeho mithunaṃ jīvo dvyekārkeśadaśāṅkapāḥ.
gaurdeho mithunaṃ jīvo dvyekārkeśadaśāṅkapāḥ.
62.
dāsra ādi daśa tārāṇām tṛtīyacaraṇe dvija gauḥ
dehaḥ mithunam jīvaḥ dvyaikārkeśa daśāṅkapāḥ
dehaḥ mithunam jīvaḥ dvyaikārkeśa daśāṅkapāḥ
62.
O twice-born one (dvija), for the third quarter of the ten nakshatras beginning with Ashvinī, Taurus (go) is considered the 'body' (deha) and Gemini (mithuna) is the 'life' (jīva). The lords of the planetary periods (dashas) are Venus (lord of the second sign), Mars (lord of the first sign), and the Sun, following this numerical sequence.
क्वक्षिरामर्क्षनाथाश्च दशाधिपतयः क्रमात् ।
अश्विन्यादिदशौडूनां चतुर्थचरणे तथा ॥६३॥
अश्विन्यादिदशौडूनां चतुर्थचरणे तथा ॥६३॥
63. kvakṣirāmarkṣanāthāśca daśādhipatayaḥ kramāt .
aśvinyādidaśauḍūnāṃ caturthacaraṇe tathā.
aśvinyādidaśauḍūnāṃ caturthacaraṇe tathā.
63.
kvakṣirāma r̥kṣanāthāḥ ca daśādhipatayaḥ kramāt
aśvinī ādi daśa ūḍūnām caturthacaraṇe tathā
aśvinī ādi daśa ūḍūnām caturthacaraṇe tathā
63.
Similarly, for the fourth quarter of the ten nakshatras beginning with Ashvinī, the planetary lords (Moon, Mars, Mercury) are considered the nakshatra lords and sequentially the lords of the planetary periods (dashas).
कर्कमीनौ देहजीवौ कर्कादिनवराशिपाः ।
दशाधीशाश्च विज्ञेया नवैते द्विजसत्तम ॥६४॥
दशाधीशाश्च विज्ञेया नवैते द्विजसत्तम ॥६४॥
64. karkamīnau dehajīvau karkādinavarāśipāḥ .
daśādhīśāśca vijñeyā navaite dvijasattama.
daśādhīśāśca vijñeyā navaite dvijasattama.
64.
karka mīnau dehajīvau karka ādi nava rāśipāḥ
daśādhīśāḥ ca vijñeyāḥ nava ete dvijasattama
daśādhīśāḥ ca vijñeyāḥ nava ete dvijasattama
64.
O best among twice-born ones (dvijasattama), Cancer and Pisces are considered the 'body' (deha) and 'life' (jīva). These nine sign lords, beginning with Cancer, are to be known as the lords of the planetary periods (dashas).
यमेज्यचित्रातोयर्क्षाऽहीर्बुध्न्याः सव्यतारकाः ।
एतत्पञ्चोडुपादानां भरण्यादौ विचिन्तयेत् ॥६५॥
एतत्पञ्चोडुपादानां भरण्यादौ विचिन्तयेत् ॥६५॥
65. yamejyacitrātoyarkṣā'hīrbudhnyāḥ savyatārakāḥ .
etatpañcoḍupādānāṃ bharaṇyādau vicintayet.
etatpañcoḍupādānāṃ bharaṇyādau vicintayet.
65.
yama ijya citrā toya r̥kṣa ahīrbudhnyāḥ savya tārakāḥ
etat pañca ūḍu pādānām bharaṇī ādau vicintayet
etat pañca ūḍu pādānām bharaṇī ādau vicintayet
65.
The auspicious nakshatras (tārakāḥ) are Bharani (signified by Yama), Punarvasu (signified by Ijya/Jupiter), Chitra, Purva Ashadha (the watery nakshatra, toyar̥kṣa), and Uttara Bhadrapada (signified by Ahīrbudhnya). One should consider these five, starting with Bharani, for their respective quarters.
याम्यप्रथमपादस्य देहजीवावलिर्झषः ।
नागागर्तुपयोधीषुरामाक्षीन्द्वर्कभेश्वराः ॥६६॥
नागागर्तुपयोधीषुरामाक्षीन्द्वर्कभेश्वराः ॥६६॥
66. yāmyaprathamapādasya dehajīvāvalirjhaṣaḥ .
nāgāgartupayodhīṣurāmākṣīndvarkabheśvarāḥ.
nāgāgartupayodhīṣurāmākṣīndvarkabheśvarāḥ.
66.
yāmya-prathama-pādasya deha-jīvāvaliḥ jhaṣaḥ nāga
aga ṛtu payodhi īṣu rāma akṣi indu arka bha-īśvarāḥ
aga ṛtu payodhi īṣu rāma akṣi indu arka bha-īśvarāḥ
66.
For the first quarter of the Southern division, the body and life (dvādaśāṃśa) significators are Pisces. The lords of the (dvādaśāṃśa) divisions are represented by the signs corresponding to the numbers 8, 7, 6, 4, 5, 3, 2, 1, and 12.
याम्यद्वितीयपादस्य देहजीवौ घटाङ्गने ।
रुद्रदिङ्नन्दचन्द्राक्षिरामाब्धीष्वङ्गभेश्वराः ॥६७॥
रुद्रदिङ्नन्दचन्द्राक्षिरामाब्धीष्वङ्गभेश्वराः ॥६७॥
67. yāmyadvitīyapādasya dehajīvau ghaṭāṅgane .
rudradiṅnandacandrākṣirāmābdhīṣvaṅgabheśvarāḥ.
rudradiṅnandacandrākṣirāmābdhīṣvaṅgabheśvarāḥ.
67.
yāmya-dvitīya-pādasya deha-jīvau ghaṭa aṅgane rudra
dik nanda candra akṣi rāma abdhi īṣu aṅga bha-īśvarāḥ
dik nanda candra akṣi rāma abdhi īṣu aṅga bha-īśvarāḥ
67.
For the second quarter of the Southern division, the body and life (dvādaśāṃśa) significators are Aquarius and Virgo. The lords of the (dvādaśāṃśa) divisions are represented by the signs corresponding to the numbers 11, 10, 9, 1, 2, 3, 4, 5, and 6.
याम्यतृतीयपादस्य देहजीवौ तुलाङ्गने ।
सप्ताष्टाङ्कदिगीशार्कगजाद्रिरमभेश्वराः ॥६८॥
सप्ताष्टाङ्कदिगीशार्कगजाद्रिरमभेश्वराः ॥६८॥
68. yāmyatṛtīyapādasya dehajīvau tulāṅgane .
saptāṣṭāṅkadigīśārkagajādriramabheśvarāḥ.
saptāṣṭāṅkadigīśārkagajādriramabheśvarāḥ.
68.
yāmya-tṛtīya-pādasya deha-jīvau tulā aṅgane sapta
aṣṭa aṅka dik īśa arka gaja adri rama bha-īśvarāḥ
aṣṭa aṅka dik īśa arka gaja adri rama bha-īśvarāḥ
68.
For the third quarter of the Southern division, the body and life (dvādaśāṃśa) significators are Libra and Virgo. The lords of the (dvādaśāṃśa) divisions are represented by the signs corresponding to the numbers 7, 8, 9, 10, 11, 12, 8, 7, and 3.
कर्को देहो धनुर्जीवो याम्यतुर्यपदे द्विज ।
वेदबाणाग्निनेत्रेन्दुसूर्येशाशाङ्कभेश्वराः ॥६९॥
वेदबाणाग्निनेत्रेन्दुसूर्येशाशाङ्कभेश्वराः ॥६९॥
69. karko deho dhanurjīvo yāmyaturyapade dvija .
vedabāṇāgninetrendusūryeśāśāṅkabheśvarāḥ.
vedabāṇāgninetrendusūryeśāśāṅkabheśvarāḥ.
69.
karkaḥ dehaḥ dhanuḥ jīvaḥ yāmya-turya-pade dvija veda
bāṇa agni netra indu sūrya īśa aśaṅka bha-īśvarāḥ
bāṇa agni netra indu sūrya īśa aśaṅka bha-īśvarāḥ
69.
O twice-born (dvija)! For the fourth quarter of the Southern division, Cancer is the body (dvādaśāṃśa) significator and Sagittarius is the life (dvādaśāṃśa) significator. The lords of the (dvādaśāṃśa) divisions are represented by the signs corresponding to the numbers 4, 5, 3, 2, 1, 12, 11, and 9.
सप्तमेवं विजानीयादसव्यं कथयाम्यहम् ।
द्वादशारां लिखेच्चकं पूर्ववद् द्विजसत्तम ॥७०॥
द्वादशारां लिखेच्चकं पूर्ववद् द्विजसत्तम ॥७०॥
70. saptamevaṃ vijānīyādasavyaṃ kathayāmyaham .
dvādaśārāṃ likheccakaṃ pūrvavad dvijasattama.
dvādaśārāṃ likheccakaṃ pūrvavad dvijasattama.
70.
saptama evam vijānīyāt asavyam kathayāmi aham
dvādaśā-ārām likhet cakram pūrva-vat dvija-sattama
dvādaśā-ārām likhet cakram pūrva-vat dvija-sattama
70.
Thus, one should understand the seventh (method/division). Now I will explain the anti-clockwise (asavya) method. O best among twice-born (dvija)! One should draw a twelve-spoked diagram as previously described.
द्वितीयादिषु कोष्ठेषु वृश्चिकाद् व्यस्तमालिखीत् ।
रोहिणी च मघा द्वीशः कर्णश्चेति चतुष्टयम् ॥७१॥
रोहिणी च मघा द्वीशः कर्णश्चेति चतुष्टयम् ॥७१॥
71. dvitīyādiṣu koṣṭheṣu vṛścikād vyastamālikhīt .
rohiṇī ca maghā dvīśaḥ karṇaśceti catuṣṭayam.
rohiṇī ca maghā dvīśaḥ karṇaśceti catuṣṭayam.
71.
dvitīyādiṣu koṣṭheṣu vṛścikāt vyastam ālikhīt
rohiṇī ca maghā dvīśaḥ karṇaḥ ca iti catuṣṭayam
rohiṇī ca maghā dvīśaḥ karṇaḥ ca iti catuṣṭayam
71.
One should write them inversely, starting from Scorpio (Vṛścika), in the second and subsequent boxes. This quartet consists of Rohiṇī, Maghā, Dvīśa, and Karṇa.
उक्तं चाऽसव्यनाक्षत्रं पूर्वाचार्यैर्द्विजोत्तम ।
एतद्वेदोडुपादानां रोहिनीवन्निरीक्षयेत् ॥७२॥
एतद्वेदोडुपादानां रोहिनीवन्निरीक्षयेत् ॥७२॥
72. uktaṃ cā'savyanākṣatraṃ pūrvācāryairdvijottama .
etadvedoḍupādānāṃ rohinīvannirīkṣayet.
etadvedoḍupādānāṃ rohinīvannirīkṣayet.
72.
uktam ca asavya-nākṣatram pūrvācāryaiḥ dvijottama
etat veda uḍu upādānāṃ rohiṇīvat nirīkṣayet
etat veda uḍu upādānāṃ rohiṇīvat nirīkṣayet
72.
O best among the twice-born (dvija)! The anti-clockwise nakṣatra (lunar mansion) system has been declared by the ancient teachers. One should observe this for the foundational principles of the Vedas and the nakṣatras, just as (one observes) Rohiṇī.
रोहिण्यादिपदे देहजीवौ कर्किधनुर्धरौ ।
नवदिग्रुद्रसूर्येन्दुनेत्राग्नोष्वब्धिभेश्वराः ॥७३॥
नवदिग्रुद्रसूर्येन्दुनेत्राग्नोष्वब्धिभेश्वराः ॥७३॥
73. rohiṇyādipade dehajīvau karkidhanurdharau .
navadigrudrasūryendunetrāgnoṣvabdhibheśvarāḥ.
navadigrudrasūryendunetrāgnoṣvabdhibheśvarāḥ.
73.
rohiṇī-ādi-pade deha-jīvau karki-dhanurdharau
nava-dik-rudra-sūrya-indu-netra-agni-oṣu-abdhi-bha-īśvarāḥ
nava-dik-rudra-sūrya-indu-netra-agni-oṣu-abdhi-bha-īśvarāḥ
73.
In the divisions (pada) starting from Rohiṇī (nakṣatra), "deha" (body) and "jīva" (life-force) correspond to Cancer and Sagittarius. The lords are the nine (Nava), the ten (Dik), the eleven (Rudra), the twelve (Sūrya), the one (Indu), the two (Netra), the three (Agni), Oṣu, the four (Abdhi), and Bha (stars).
धातृद्वितीचरणे देहजीवौ तुलस्त्रियौ ।
अङ्कागवसुसूर्येशदिगङ्कवसुजूकपाः ॥७४॥
अङ्कागवसुसूर्येशदिगङ्कवसुजूकपाः ॥७४॥
74. dhātṛdvitīcaraṇe dehajīvau tulastriyau .
aṅkāgavasusūryeśadigaṅkavasujūkapāḥ.
aṅkāgavasusūryeśadigaṅkavasujūkapāḥ.
74.
dhātṛ-dvitīya-caraṇe deha-jīvau tulā-striyau
aṅka-aga-vasu-sūrya-īśa-dik-aṅka-vasu-jūka-pāḥ
aṅka-aga-vasu-sūrya-īśa-dik-aṅka-vasu-jūka-pāḥ
74.
In the second division (caraṇa) of Dhātṛ (nakṣatra), "deha" (body) and "jīva" (life-force) correspond to Libra and Virgo. The rulers (pā) are the nine (Aṅka), the seven (Aga), the eight (Vasu), the twelve (Sūrya), the eleven (Īśa), the ten (Dik), the nine (Aṅka), the eight (Vasu), and Jūka (Libra or seven).
तृतीयचरणे ब्राह्म दीहजीवौ घटाङ्गने ।
षड्बाणब्धिगुणक्षीन्दुनन्ददिग्रुद्रभेश्वराः ॥७५॥
षड्बाणब्धिगुणक्षीन्दुनन्ददिग्रुद्रभेश्वराः ॥७५॥
75. tṛtīyacaraṇe brāhma dīhajīvau ghaṭāṅgane .
ṣaḍbāṇabdhiguṇakṣīndunandadigrudrabheśvarāḥ.
ṣaḍbāṇabdhiguṇakṣīndunandadigrudrabheśvarāḥ.
75.
tṛtīya-caraṇe brāhma deha-jīvau ghaṭa-aṅgane
ṣaṭ-bāṇa-abdhi-guṇa-kṣī-indu-nanda-dik-rudra-bha-īśvarāḥ
ṣaṭ-bāṇa-abdhi-guṇa-kṣī-indu-nanda-dik-rudra-bha-īśvarāḥ
75.
In the third division (caraṇa) pertaining to Brāhma (nakṣatra), "deha" (body) and "jīva" (life-force) correspond to Aquarius and Virgo. The lords (īśvara) are the six (Ṣaṭ), the five (Bāṇa), the four (Abdhi), the three (Guṇa), Kṣī (zero/earth), the one (Indu), the nine (Nanda), the ten (Dik), the eleven (Rudra), and Bha (stars).
रोहिण्यन्तपदे देहजीवावलिजषौ स्मृतौ ।
सूर्येन्दुद्विगुणेष्वब्धितर्कशैलाष्टभेश्वराः ॥७६॥
सूर्येन्दुद्विगुणेष्वब्धितर्कशैलाष्टभेश्वराः ॥७६॥
76. rohiṇyantapade dehajīvāvalijaṣau smṛtau .
sūryendudviguṇeṣvabdhitarkaśailāṣṭabheśvarāḥ.
sūryendudviguṇeṣvabdhitarkaśailāṣṭabheśvarāḥ.
76.
rohiṇyantapade dehajīvāvalijaṣau smṛtau
sūryendu-dviguṇeṣu abdhī-tarka-śailāṣṭabheśvarāḥ
sūryendu-dviguṇeṣu abdhī-tarka-śailāṣṭabheśvarāḥ
76.
In the last quarter of Rohini, the body (deha) and life-principle (jīva) are designated as Avali and Pisces (jaṣa). The lords [of divisions] are determined by doubling the positions of the Sun and Moon, and by the lords of the 4th, 6th, 7th, 8th signs (bha).
चान्द्ररौद्रभगार्यम्णमित्रेन्दुवसुवारुणम् ।
एतत्ताराष्टकं विज्ञैर्विज्ञेयं चान्द्रवत् क्रमात् ॥७७॥
एतत्ताराष्टकं विज्ञैर्विज्ञेयं चान्द्रवत् क्रमात् ॥७७॥
77. cāndraraudrabhagāryamṇamitrenduvasuvāruṇam .
etattārāṣṭakaṃ vijñairvijñeyaṃ cāndravat kramāt.
etattārāṣṭakaṃ vijñairvijñeyaṃ cāndravat kramāt.
77.
cāndra-raudra-bhāgāryamṇa-mitrendu-vasu-vāruṇam
etat tārāṣṭakam vijñaiḥ vijñeyam cāndravat kramāt
etat tārāṣṭakam vijñaiḥ vijñeyam cāndravat kramāt
77.
This group of eight nakṣatras - Rohini (cāndra), Ardra (raudra), Pūrva Phalgunī (bhāga), Uttara Phalgunī (aryamṇa), Anuradha (mitra), Mūla (indu), Dhanishṭhā (vasu), and Śatabhiṣā (vāruṇa) - should be understood by experts sequentially, similar to [the calculation of] the Moon.
कर्को देहो झषो जीवो मृगाद्यचरणे द्विज ।
व्यस्तान्मीनादिकर्कान्तराशिपाश्च दशाधिपाः ॥७८॥
व्यस्तान्मीनादिकर्कान्तराशिपाश्च दशाधिपाः ॥७८॥
78. karko deho jhaṣo jīvo mṛgādyacaraṇe dvija .
vyastānmīnādikarkāntarāśipāśca daśādhipāḥ.
vyastānmīnādikarkāntarāśipāśca daśādhipāḥ.
78.
karkaḥ dehaḥ jhaṣaḥ jīvaḥ mṛgādya-caraṇe dvija
vyastāt mīnādi-karkānta-rāśipāḥ ca daśādhipāḥ
vyastāt mīnādi-karkānta-rāśipāḥ ca daśādhipāḥ
78.
O twice-born (dvija), in the first quarter of Capricorn, the sign Cancer is considered the body (deha), and Pisces (jaṣa) is considered the soul (jīva). The lords of the signs from Pisces to Cancer, taken in reverse order, are also the lords of the Dasha periods.
गौर्देहो मिथुनं जीवो द्वितीयचरणे मृगे ।
त्रिद्व्येकाङ्कदिशीशार्कचन्द्राक्षिभवनाधिपाः ॥७९॥
त्रिद्व्येकाङ्कदिशीशार्कचन्द्राक्षिभवनाधिपाः ॥७९॥
79. gaurdeho mithunaṃ jīvo dvitīyacaraṇe mṛge .
tridvyekāṅkadiśīśārkacandrākṣibhavanādhipāḥ.
tridvyekāṅkadiśīśārkacandrākṣibhavanādhipāḥ.
79.
gauḥ dehaḥ mithunam jīvaḥ dvitīya-caraṇe mṛge
tridvyekāṅkadiśīśārkacandrākṣibhavanādhipāḥ
tridvyekāṅkadiśīśārkacandrākṣibhavanādhipāḥ
79.
When in the second quarter of Capricorn (mṛga), Taurus (gauḥ) is considered the body (deha) and Gemini is the soul (jīva). The lords of the houses (bhavana) corresponding to the numbers three, two, one, nine, ten, eleven, twelve, one, and two are the Dasha lords.
देहजीवौ नक्रयुग्मे तृतीयचरणे मृगे ।
त्रिबाणाब्धिरसागाष्टसूर्येशदशभेश्वराः ॥८०॥
त्रिबाणाब्धिरसागाष्टसूर्येशदशभेश्वराः ॥८०॥
80. dehajīvau nakrayugme tṛtīyacaraṇe mṛge .
tribāṇābdhirasāgāṣṭasūryeśadaśabheśvarāḥ.
tribāṇābdhirasāgāṣṭasūryeśadaśabheśvarāḥ.
80.
dehajīvau nakrayugme tṛtīya-caraṇe mṛge
tribāṇābdhirasāgāṣṭasūryeśadaśabheśvarāḥ
tribāṇābdhirasāgāṣṭasūryeśadaśabheśvarāḥ
80.
When in the third quarter of Capricorn (mṛga), the body (deha) and soul (jīva) are [assigned to] the pair of Capricorn (nakra). The lords of the signs (bha) corresponding to the numbers three, five, four, six, seven, eight, twelve, eleven, and ten are the Dasha lords.
मेषो देहो धनुर्जीवो चतुर्थचरणे मृगे ।
व्यस्ताच्चापादिमेषान्तराशिपाश्च दशाधिपाः ॥८१॥
व्यस्ताच्चापादिमेषान्तराशिपाश्च दशाधिपाः ॥८१॥
81. meṣo deho dhanurjīvo caturthacaraṇe mṛge .
vyastāccāpādimeṣāntarāśipāśca daśādhipāḥ.
vyastāccāpādimeṣāntarāśipāśca daśādhipāḥ.
81.
meṣaḥ dehaḥ dhanuḥ jīvaḥ caturthacaraṇe mṛge
vyastāt cāpādimēṣānta rāśipāḥ ca daśādhipāḥ
vyastāt cāpādimēṣānta rāśipāḥ ca daśādhipāḥ
81.
Aries represents the body, and Sagittarius represents life. In the fourth quarter (pada) of Capricorn, the lords of the zodiac signs, from Sagittarius in reverse order up to Aries, become the lords of the daśās.
अपसव्यगणे त्वेवं देहजीवदशादिकम् ।
पार्वत्यै शम्भुना प्रोक्तमिदावींकथितं मया ॥८२॥
पार्वत्यै शम्भुना प्रोक्तमिदावींकथितं मया ॥८२॥
82. apasavyagaṇe tvevaṃ dehajīvadaśādikam .
pārvatyai śambhunā proktamidāvīṃkathitaṃ mayā.
pārvatyai śambhunā proktamidāvīṃkathitaṃ mayā.
82.
apasavyagaṇe tu evam dehajīvadaśādikam
pārvatyai śambhunā proktam idānīm kathitam mayā
pārvatyai śambhunā proktam idānīm kathitam mayā
82.
Similarly, in the anti-clockwise reckoning, the daśās pertaining to the body, life, and so forth, were expounded by Śambhu to Pārvatī; now I am relating them to you.
केषां च कति वर्षाणि दशेशानां महामुने ।
दशाया भुक्तभोग्याद्यं तदारम्भ प्रचक्ष्व मे ॥८३॥
दशाया भुक्तभोग्याद्यं तदारम्भ प्रचक्ष्व मे ॥८३॥
83. keṣāṃ ca kati varṣāṇi daśeśānāṃ mahāmune .
daśāyā bhuktabhogyādyaṃ tadārambha pracakṣva me.
daśāyā bhuktabhogyādyaṃ tadārambha pracakṣva me.
83.
keṣām ca kati varṣāṇi daśeśānām mahāmune |
daśāyāḥ bhuktabhogyādyam tat ārambham pracakṣva me
daśāyāḥ bhuktabhogyādyam tat ārambham pracakṣva me
83.
O great sage, please tell me which of these daśā lords have how many years, and also explain to me the calculation of the elapsed and remaining portions of the daśā, along with its commencement.
भूतैकविंशगिरयो नवदिक्षोडशाब्धयः ।
सूर्यादीनां दशाब्धाः स्यू राशीनां स्वामिनो वशात् ॥८४॥
सूर्यादीनां दशाब्धाः स्यू राशीनां स्वामिनो वशात् ॥८४॥
84. bhūtaikaviṃśagirayo navadikṣoḍaśābdhayaḥ .
sūryādīnāṃ daśābdhāḥ syū rāśīnāṃ svāmino vaśāt.
sūryādīnāṃ daśābdhāḥ syū rāśīnāṃ svāmino vaśāt.
84.
bhūtaikaviṃśagirayaḥ navadikṣoḍaśābdhayaḥ
sūryādīnām daśābdhāḥ syuḥ rāśīnām svāminaḥ vaśāt
sūryādīnām daśābdhāḥ syuḥ rāśīnām svāminaḥ vaśāt
84.
The daśā years for the Sun and other planets, which are determined according to the lords of the zodiac signs, are: five, twenty-one, seven, nine, ten, sixteen, and four.
नरस्य जन्मकाले वा प्रश्नकाले यदंशकः ।
तदादिनवराशिनामब्दास्तस्यायुरुच्यते ॥८५॥
तदादिनवराशिनामब्दास्तस्यायुरुच्यते ॥८५॥
85. narasya janmakāle vā praśnakāle yadaṃśakaḥ .
tadādinavarāśināmabdāstasyāyurucyate.
tadādinavarāśināmabdāstasyāyurucyate.
85.
narasya janmakāle vā praśnakāle yat aṃśakaḥ
| tadādinavarāśīnām abdhāḥ tasya āyuḥ ucyate
| tadādinavarāśīnām abdhāḥ tasya āyuḥ ucyate
85.
For a person, the years corresponding to the nine zodiac signs, starting from the specific amśaka (divisional chart) degree that is active at the time of their birth or at the time of an astrological query (praśna), are declared to be their lifespan.
सम्पूर्णायुर्भवेदादावर्धमंशस्य मध्यके ।
अंशान्ते परमं कष्टमित्याहुरपरे बुधाः ॥८६॥
अंशान्ते परमं कष्टमित्याहुरपरे बुधाः ॥८६॥
86. sampūrṇāyurbhavedādāvardhamaṃśasya madhyake .
aṃśānte paramaṃ kaṣṭamityāhurapare budhāḥ.
aṃśānte paramaṃ kaṣṭamityāhurapare budhāḥ.
86.
sampūrṇāyuḥ bhavet ādau ardham aṃśasya madhyake
| aṃśānte paramam kaṣṭam iti āhuḥ apare budhāḥ
| aṃśānte paramam kaṣṭam iti āhuḥ apare budhāḥ
86.
A full lifespan (āyuḥ) occurs in the beginning [of a division (aṃśa)] and in the middle of its half-portion. However, at the very end of the division (aṃśa), there is supreme difficulty; thus declare other learned (budha) persons.
ज्ञात्वैवं स्फुटसिद्धान्तं राश्यंशं गणयेद् बुधः ।
अनुपातेन वक्ष्यामि तदुपायमतः परम् ॥८७॥
अनुपातेन वक्ष्यामि तदुपायमतः परम् ॥८७॥
87. jñātvaivaṃ sphuṭasiddhāntaṃ rāśyaṃśaṃ gaṇayed budhaḥ .
anupātena vakṣyāmi tadupāyamataḥ param.
anupātena vakṣyāmi tadupāyamataḥ param.
87.
jñātvā evam sphuṭasiddhāntam rāśyaṃśam gaṇayet
budhaḥ | anupātena vakṣyāmi tat upāyam ataḥ param
budhaḥ | anupātena vakṣyāmi tat upāyam ataḥ param
87.
Having thus understood the clear doctrine (siddhānta), a wise person (budha) should calculate the sign's degree (rāśyaṃśa). Afterwards, I will explain that method using proportionality.
गततारास्त्रिभिर्भक्ताः शेषं चैव चतुर्गुणम् ।
वर्तमानपदेनाढ्यं राशीनामंशको भवेत् ॥८८॥
वर्तमानपदेनाढ्यं राशीनामंशको भवेत् ॥८८॥
88. gatatārāstribhirbhaktāḥ śeṣaṃ caiva caturguṇam .
vartamānapadenāḍhyaṃ rāśīnāmaṃśako bhavet.
vartamānapadenāḍhyaṃ rāśīnāmaṃśako bhavet.
88.
gatatārāḥ tribhiḥ bhaktāḥ śeṣam ca eva caturguṇam
| vartamānapadena āḍhyam rāśīnām aṃśakaḥ bhavet
| vartamānapadena āḍhyam rāśīnām aṃśakaḥ bhavet
88.
The past divisions (tārā), when divided by three, and indeed, the remainder (śeṣa) multiplied by four and then added to the current quarter (pada), will be the division (aṃśaka) for the signs (rāśi).
मेषे शतं वृषेऽक्षाष्टौ मिथुने त्रिगजाः समाः ।
कर्कटेऽङ्गगजाः प्रोक्तास्तावन्तस्तत्त्रिकोणयोः ॥८९॥
कर्कटेऽङ्गगजाः प्रोक्तास्तावन्तस्तत्त्रिकोणयोः ॥८९॥
89. meṣe śataṃ vṛṣe'kṣāṣṭau mithune trigajāḥ samāḥ .
karkaṭe'ṅgagajāḥ proktāstāvantastattrikoṇayoḥ.
karkaṭe'ṅgagajāḥ proktāstāvantastattrikoṇayoḥ.
89.
meṣe śatam vṛṣe akṣāṣṭau mithune trigajāḥ samāḥ |
karkaṭe aṅgagajāḥ proktāḥ tāvantaḥ tat trikoṇayoḥ
karkaṭe aṅgagajāḥ proktāḥ tāvantaḥ tat trikoṇayoḥ
89.
In Aries (Meṣa) [the value is] one hundred. In Taurus (Vṛṣabha) [it is] fifty-eight (akṣāṣṭa). In Gemini (Mithuna) [it is] thirty-eight (trigaja). In Cancer (Karkaṭa), sixty-eight (aṅgagaja) is declared; the same amounts apply to their trine signs.
जनो यत्रांशके जातो गतनाडीपलादिभिः ।
तदांशस्य हताः स्वाब्दाः पञ्चभूमिविभाजिताः ॥९०॥
तदांशस्य हताः स्वाब्दाः पञ्चभूमिविभाजिताः ॥९०॥
90. jano yatrāṃśake jāto gatanāḍīpalādibhiḥ .
tadāṃśasya hatāḥ svābdāḥ pañcabhūmivibhājitāḥ.
tadāṃśasya hatāḥ svābdāḥ pañcabhūmivibhājitāḥ.
90.
janaḥ yatra aṃśake jātaḥ gatanaḍīpalādibhiḥ |
tadā aṃśasya hatāḥ svābdāḥ pañcabhūmi vibhājitāḥ
tadā aṃśasya hatāḥ svābdāḥ pañcabhūmi vibhājitāḥ
90.
For a person born in a specific division (aṃśaka), using the elapsed nāḍīs, palas, etc., their own years (svābda) should then be multiplied by [the numerical value of] that division (aṃśa) and divided by fifty-one (pañcabhūmi).
एवं महादशारम्भो भवेदंशाद्यथा क्रमात् ।
गणयेन्नवपर्यन्तं तत्तदायुः प्रकीर्तितम् ॥९१॥
गणयेन्नवपर्यन्तं तत्तदायुः प्रकीर्तितम् ॥९१॥
91. evaṃ mahādaśārambho bhavedaṃśādyathā kramāt .
gaṇayennavaparyantaṃ tattadāyuḥ prakīrtitam.
gaṇayennavaparyantaṃ tattadāyuḥ prakīrtitam.
91.
evam mahādaśārambhaḥ bhavet aṃśāt yathā kramāt
gaṇayet navaparyantam tat tat āyuḥ prakīrtitam
gaṇayet navaparyantam tat tat āyuḥ prakīrtitam
91.
Thus, the commencement of the great period (Mahadasha) occurs successively from the first portion (Navamsha). One should count up to nine, and that specific duration is declared as the lifespan.
पदस्य भुक्तघट्याद्यैः स्वाब्दमानं हतं ततः ।
भभोगांघ्रिहृतं भुक्तं भोग्यं मानाद् विशोधितम् ॥९२॥
भभोगांघ्रिहृतं भुक्तं भोग्यं मानाद् विशोधितम् ॥९२॥
92. padasya bhuktaghaṭyādyaiḥ svābdamānaṃ hataṃ tataḥ .
bhabhogāṃghrihṛtaṃ bhuktaṃ bhogyaṃ mānād viśodhitam.
bhabhogāṃghrihṛtaṃ bhuktaṃ bhogyaṃ mānād viśodhitam.
92.
padasya bhuktaghaṭyādyaiḥ svābdamānam hatam tataḥ
bhabhogāṃghrihṛtam bhuktam bhogyam mānāt viśodhitam
bhabhogāṃghrihṛtam bhuktam bhogyam mānāt viśodhitam
92.
The duration of the (Dasha Lord's) section (pada) multiplied by the elapsed time units like ghatikas (bhuktaghaṭyādyaiḥ), and then divided by the quarter of the sign's total duration (bhabhogāṃghri), yields the elapsed portion (bhukta). The remaining portion (bhogya) is obtained by subtracting this from the total measure (māna).
चन्द्राङ्कांशकला भुक्ताः स्वाब्दमानहता हृताः ।
द्विशत्या भुक्तवर्षाद्यं ज्ञेयं भोग्यं ततो बुधैः ॥९३॥
द्विशत्या भुक्तवर्षाद्यं ज्ञेयं भोग्यं ततो बुधैः ॥९३॥
93. candrāṅkāṃśakalā bhuktāḥ svābdamānahatā hṛtāḥ .
dviśatyā bhuktavarṣādyaṃ jñeyaṃ bhogyaṃ tato budhaiḥ.
dviśatyā bhuktavarṣādyaṃ jñeyaṃ bhogyaṃ tato budhaiḥ.
93.
candrāṅkāṃśakalāḥ bhuktāḥ svābdamānahatāḥ hṛtāḥ
dviśatyā bhuktavarṣādyam jñeyam bhogyam tataḥ budhaiḥ
dviśatyā bhuktavarṣādyam jñeyam bhogyam tataḥ budhaiḥ
93.
The elapsed degrees and minutes of the Moon's position (candrāṅkāṃśakalāḥ), multiplied by its own Dasha duration, and then divided by two hundred, should be understood by the wise as the elapsed years and so on. The remaining (Dasha period) is then to be known (jñeyam) from this.
सव्याख्ये प्रथमांशो यः स देह इति कथ्यते ।
अन्त्यांशो जीवसंज्ञः स्याद् विलोममपसव्यके ॥९४॥
अन्त्यांशो जीवसंज्ञः स्याद् विलोममपसव्यके ॥९४॥
94. savyākhye prathamāṃśo yaḥ sa deha iti kathyate .
antyāṃśo jīvasaṃjñaḥ syād vilomamapasavyake.
antyāṃśo jīvasaṃjñaḥ syād vilomamapasavyake.
94.
savyākhye prathamāṃśaḥ yaḥ saḥ dehaḥ iti kathyate
antyāṃśaḥ jīvasaṃjñaḥ syāt vilomam apasavyake
antyāṃśaḥ jīvasaṃjñaḥ syāt vilomam apasavyake
94.
In the direct (clockwise) interpretation, the first portion (Navamsha) is called the body (deha). The last portion (Navamsha) should be known as the life (jīva). The reverse applies in the counter-clockwise order.
देहादिं गणयेत् सव्ये जीवादिमपसव्यके ।
एवं विज्ञाय दैवज्ञस्ततस्तत्फलमादिशेत् ॥९५॥
एवं विज्ञाय दैवज्ञस्ततस्तत्फलमादिशेत् ॥९५॥
95. dehādiṃ gaṇayet savye jīvādimapasavyake .
evaṃ vijñāya daivajñastatastatphalamādiśet.
evaṃ vijñāya daivajñastatastatphalamādiśet.
95.
dehādim gaṇayet savye jīvādim apasavyake evam
vijñāya daivajñaḥ tataḥ tat phalam ādiśet
vijñāya daivajñaḥ tataḥ tat phalam ādiśet
95.
One should count beginning with the body (deha) in the clockwise (direct) order, and beginning with the life (jīva) in the counter-clockwise (reverse) order. Having thus understood this, the astrologer (daivajña) should then declare its results.
कालचक्रगतिः प्रोक्ता त्रिधा पूर्वमहर्षिभिः ।
मण्डूकाख्या गतिश्चैका मर्कटीसंज्ञकाऽपरा ॥९६॥
मण्डूकाख्या गतिश्चैका मर्कटीसंज्ञकाऽपरा ॥९६॥
96. kālacakragatiḥ proktā tridhā pūrvamaharṣibhiḥ .
maṇḍūkākhyā gatiścaikā markaṭīsaṃjñakā'parā.
maṇḍūkākhyā gatiścaikā markaṭīsaṃjñakā'parā.
96.
kālacakragatiḥ proktā tridhā pūrvamaharṣibhiḥ
maṇḍūkākhyā gatiḥ ca ekā markaṭīsaṁjñakā aparā
maṇḍūkākhyā gatiḥ ca ekā markaṭīsaṁjñakā aparā
96.
The movement of the wheel of time is declared in three ways by the ancient great sages. One movement is called "frog-like," and another is known as "monkey-like."
सिंहावलोकनाख्या च तृतीया परिकीर्तिता ।
उत्प्लुत्य गमनं विज्ञा मण्डूकाख्यं प्रचक्षते ॥९७॥
उत्प्लुत्य गमनं विज्ञा मण्डूकाख्यं प्रचक्षते ॥९७॥
97. siṃhāvalokanākhyā ca tṛtīyā parikīrtitā .
utplutya gamanaṃ vijñā maṇḍūkākhyaṃ pracakṣate.
utplutya gamanaṃ vijñā maṇḍūkākhyaṃ pracakṣate.
97.
siṁhāvalokanākhyā ca tṛtīyā parikīrtitā
utplutya gamanam vijñāḥ maṇḍūkākhyam pracakṣate
utplutya gamanam vijñāḥ maṇḍūkākhyam pracakṣate
97.
And the third (movement) is described as "lion's glance" (siṁhāvalokana). Wise persons declare the "frog-like" (maṇḍūkākhya) movement to be a leap-and-go action.
पृष्ठतो गमनं नाम मर्कटीसंज्ञकं तथा ।
वाणाच्च नवपर्यन्तं गतिः सिंहावलोकनम् ॥९८॥
वाणाच्च नवपर्यन्तं गतिः सिंहावलोकनम् ॥९८॥
98. pṛṣṭhato gamanaṃ nāma markaṭīsaṃjñakaṃ tathā .
vāṇācca navaparyantaṃ gatiḥ siṃhāvalokanam.
vāṇācca navaparyantaṃ gatiḥ siṃhāvalokanam.
98.
pṛṣṭhataḥ gamanam nāma markaṭīsaṃjñakam tathā |
vāṇāt ca nava-paryantam gatiḥ siṃha-avalokanam
vāṇāt ca nava-paryantam gatiḥ siṃha-avalokanam
98.
pṛṣṭhataḥ gamanam nāma markaṭīsaṃjñakam tathā
vāṇāt ca nava-paryantam gatiḥ siṃha-avalokanam
vāṇāt ca nava-paryantam gatiḥ siṃha-avalokanam
98.
Movement backward is called the 'monkey-like' (markaṭī) motion. And from the fifth (house/sign) up to the ninth, the motion is called 'lion's backward glance' (siṃhāvalokanam).
कन्याकर्कटयोः सिंहयुग्मयोर्मण्डूय्की गतिः ।
कर्ककेसरिणोरेवं कथ्यते मर्कटीं गतिः ॥९९॥
कर्ककेसरिणोरेवं कथ्यते मर्कटीं गतिः ॥९९॥
99. kanyākarkaṭayoḥ siṃhayugmayormaṇḍūykī gatiḥ .
karkakesariṇorevaṃ kathyate markaṭīṃ gatiḥ.
karkakesariṇorevaṃ kathyate markaṭīṃ gatiḥ.
99.
kanyā-karkaṭayoḥ siṃha-yugmayoḥ maṇḍūkī gatiḥ
| karka-kesariṇoḥ evam kathyate markaṭī gatiḥ
| karka-kesariṇoḥ evam kathyate markaṭī gatiḥ
99.
kanyā-karkaṭayoḥ siṃha-yugmayoḥ maṇḍūkī gatiḥ
(bhavati) evam karka-kesariṇoḥ markaṭī gatiḥ kathyate
(bhavati) evam karka-kesariṇoḥ markaṭī gatiḥ kathyate
99.
The 'frog-like' (maṇḍūkī) motion is said for (the pairs of signs) Virgo and Cancer, and Leo and Gemini. Thus, the 'monkey-like' (markaṭī) motion is described for Cancer and Leo.
मीनवृश्चिकयोश्चापमेषयोः सैंहिकी गतिः ।
इति सञ्चिन्त्य विज्ञेयं कालचक्रदशाफलम् ॥१००॥
इति सञ्चिन्त्य विज्ञेयं कालचक्रदशाफलम् ॥१००॥
100. mīnavṛścikayoścāpameṣayoḥ saiṃhikī gatiḥ .
iti sañcintya vijñeyaṃ kālacakradaśāphalam.
iti sañcintya vijñeyaṃ kālacakradaśāphalam.
100.
mīna-vṛścikayoḥ ca cāpa-meṣayoḥ saiṃhikī gatiḥ
| iti sañcintya vijñeyam kāla-cakra-daśā-phalam
| iti sañcintya vijñeyam kāla-cakra-daśā-phalam
100.
mīna-vṛścikayoḥ ca cāpa-meṣayoḥ saiṃhikī gatiḥ
(bhavati) iti sañcintya kāla-cakra-daśā-phalam vijñeyam
(bhavati) iti sañcintya kāla-cakra-daśā-phalam vijñeyam
100.
The 'lion-like' (saiṃhikī) motion is (said) for Pisces and Scorpio, and for Sagittarius and Aries. Thus, having carefully considered this, one should understand the results of the (astrological) Kālacakra Daśā (periods).
मण्डूकगतिकाले हि सव्ये बन्धुजने भयम् ।
पित्रोर्वा विषशस्त्राग्निज्वरचोरादिजं भयम् ॥१०१॥
पित्रोर्वा विषशस्त्राग्निज्वरचोरादिजं भयम् ॥१०१॥
101. maṇḍūkagatikāle hi savye bandhujane bhayam .
pitrorvā viṣaśastrāgnijvaracorādijaṃ bhayam.
pitrorvā viṣaśastrāgnijvaracorādijaṃ bhayam.
101.
maṇḍūkagatīkāle hi savye bandhujane bhayam
pitroḥ vā viṣaśastrāgnijvaracorādijam bhayam
pitroḥ vā viṣaśastrāgnijvaracorādijam bhayam
101.
Indeed, during the period indicated by 'frog's movement' (maṇḍūkagati), there is danger for relatives on the inauspicious left side. Alternatively, for the parents, there is fear arising from poison, weapons, fire, fever, thieves, and similar sources.
केसरीयुग्ममण्डूके मातुर्मरण्मादिशेत् ।
स्वमृतिं राजभितिं वा सन्निपातभयं भवेत् ॥१०२॥
स्वमृतिं राजभितिं वा सन्निपातभयं भवेत् ॥१०२॥
102. kesarīyugmamaṇḍūke māturmaraṇmādiśet .
svamṛtiṃ rājabhitiṃ vā sannipātabhayaṃ bhavet.
svamṛtiṃ rājabhitiṃ vā sannipātabhayaṃ bhavet.
102.
kesarīyugmamaṇḍūke mātuḥ maraṇam ādiśet
svamṛtim rājabhītim vā sannipātabhayam bhavet
svamṛtim rājabhītim vā sannipātabhayam bhavet
102.
When the 'Kesarī' and 'Maṇḍūka' combinations appear in tandem, one should predict the mother's death. Alternatively, one's own death, fear of royal/governmental authority, or fear of a fatal illness (sannipāta) may manifest.
मर्कटीगमने सव्ये धनधान्यपशुक्षयः ।
पितुर्मरणमालस्यं तत्समानां च व मृतिः ॥१०३॥
पितुर्मरणमालस्यं तत्समानां च व मृतिः ॥१०३॥
103. markaṭīgamane savye dhanadhānyapaśukṣayaḥ .
piturmaraṇamālasyaṃ tatsamānāṃ ca va mṛtiḥ.
piturmaraṇamālasyaṃ tatsamānāṃ ca va mṛtiḥ.
103.
markaṭīgamane savye dhanadhānyapaśukṣayaḥ
pituḥ maraṇam ālasyam tatsamānām ca vā mṛtiḥ
pituḥ maraṇam ālasyam tatsamānām ca vā mṛtiḥ
103.
When the 'monkey's movement' (markaṭīgaman) is on the inauspicious left side, there is a loss of wealth, grain, and cattle. Furthermore, the father's death, idleness, or the death of individuals similar to him may occur.
सव्ये सिंहावलोके तु पशुभीतिर्भवेन्नृणाम् ।
सुहृत्स्नेहादिनाशश्च समानजनपीडनम् ॥१०४॥
सुहृत्स्नेहादिनाशश्च समानजनपीडनम् ॥१०४॥
104. savye siṃhāvaloke tu paśubhītirbhavennṛṇām .
suhṛtsnehādināśaśca samānajanapīḍanam.
suhṛtsnehādināśaśca samānajanapīḍanam.
104.
savye siṃhāvaloke tu paśubhītiḥ bhavet
nṛṇām suhṛtsnehādināśaḥ ca samānajanapīḍanam
nṛṇām suhṛtsnehādināśaḥ ca samānajanapīḍanam
104.
Indeed, when the 'lion's gaze' (siṃhāvaloka) occurs on the inauspicious left side, people may experience fear regarding their cattle. Additionally, there will be the loss of friendships, affection, and so on, as well as distress for peers.
पतनं वापि कूपादौ विषशस्र्ताग्निजं भयम् ।
वाहनात् पतनं वापि ज्वरार्तिः स्थाननाशनम् ॥१०५॥
वाहनात् पतनं वापि ज्वरार्तिः स्थाननाशनम् ॥१०५॥
105. patanaṃ vāpi kūpādau viṣaśasrtāgnijaṃ bhayam .
vāhanāt patanaṃ vāpi jvarārtiḥ sthānanāśanam.
vāhanāt patanaṃ vāpi jvarārtiḥ sthānanāśanam.
105.
patanam vā api kūpādau viṣaśastrāgnijam bhayam
vāhanāt patanam vā api jvarārtiḥ sthānanāśanam
vāhanāt patanam vā api jvarārtiḥ sthānanāśanam
105.
There may be falling into wells or similar places, or fear arising from poison, weapons, or fire. Also, a fall from a vehicle, suffering from fever, or the loss of one's position may occur.
मण्डूकगमने वामे स्त्रीसुतादिप्रपीडनम् ।
ज्वरं च श्वापदाद् भीतिं वदेद् विज्ञः पदच्युतिम् ॥१०६॥
ज्वरं च श्वापदाद् भीतिं वदेद् विज्ञः पदच्युतिम् ॥१०६॥
106. maṇḍūkagamane vāme strīsutādiprapīḍanam .
jvaraṃ ca śvāpadād bhītiṃ vaded vijñaḥ padacyutim.
jvaraṃ ca śvāpadād bhītiṃ vaded vijñaḥ padacyutim.
106.
maṇḍūkagamane vāme strīsutādiprapīḍanam jvaram
ca śvāpadāt bhītim vadet vijñaḥ padacyutim
ca śvāpadāt bhītim vadet vijñaḥ padacyutim
106.
If the movement is frog-like and to the left, the knowledgeable person should predict distress to one's wife, children, and other dependents, as well as fever, fear from wild animals, and a loss of status or position.
मर्कटीगमने वाऽपि जलभीतिं पदच्युतिम् ।
पितुर्नाशं नृपक्रोधं दुर्गारण्याटनं वदेत् ॥१०७॥
पितुर्नाशं नृपक्रोधं दुर्गारण्याटनं वदेत् ॥१०७॥
107. markaṭīgamane vā'pi jalabhītiṃ padacyutim .
piturnāśaṃ nṛpakrodhaṃ durgāraṇyāṭanaṃ vadet.
piturnāśaṃ nṛpakrodhaṃ durgāraṇyāṭanaṃ vadet.
107.
markaṭīgamane vā api jalabhītim padacyutim
pituḥ nāśam nṛpakrodham durgāraṇyāṭanam vadet
pituḥ nāśam nṛpakrodham durgāraṇyāṭanam vadet
107.
Or if the movement is like that of a monkey, one should predict fear of water, loss of status, the father's destruction or demise, royal wrath, and wandering in difficult terrains like forts and forests.
सिंहावलोकने वामे पदभ्रंशः पितुर्मृतिः ।
तत्समानमृतिर्वाऽपि फलमेवं विचिन्तयेत् ॥१०८॥
तत्समानमृतिर्वाऽपि फलमेवं विचिन्तयेत् ॥१०८॥
108. siṃhāvalokane vāme padabhraṃśaḥ piturmṛtiḥ .
tatsamānamṛtirvā'pi phalamevaṃ vicintayet.
tatsamānamṛtirvā'pi phalamevaṃ vicintayet.
108.
siṃhāvalokane vāme padabhraṃśaḥ pituḥ mṛtiḥ
tat samānamṛtiḥ vā api phalam evam vicintayet
tat samānamṛtiḥ vā api phalam evam vicintayet
108.
If there is a 'lion's glance' (siṃhāvalokana) to the left, one should anticipate a loss of status, the father's death, or a death similar to that. Thus, one should contemplate the outcome.
मीनात् तु वृश्चिके याते ज्वरो भवति निश्चितः ।
कन्यातः कर्कटे याते भ्रातृबन्धुविनाशनम् ॥१०९॥
कन्यातः कर्कटे याते भ्रातृबन्धुविनाशनम् ॥१०९॥
109. mīnāt tu vṛścike yāte jvaro bhavati niścitaḥ .
kanyātaḥ karkaṭe yāte bhrātṛbandhuvināśanam.
kanyātaḥ karkaṭe yāte bhrātṛbandhuvināśanam.
109.
mīnāt tu vṛścike yāte jvaraḥ bhavati niścitaḥ
kanyātaḥ karkaṭe yāte bhrātṛbandhuvināśanam
kanyātaḥ karkaṭe yāte bhrātṛbandhuvināśanam
109.
When there is a transition from Pisces (Mīna) to Scorpio (Vṛścika), fever is certain to manifest. When there is a transition from Virgo (Kanyā) to Cancer (Karkaṭa), it indicates the destruction or loss of brothers and relatives.
सिंहात्तु मिथुने याते स्त्रिया व्याधिर्भवेद् ध्रुवम् ।
कर्कटाच्च हरौ याते वधो भवति देहिनाम् ॥११०॥
कर्कटाच्च हरौ याते वधो भवति देहिनाम् ॥११०॥
110. siṃhāttu mithune yāte striyā vyādhirbhaved dhruvam .
karkaṭācca harau yāte vadho bhavati dehinām.
karkaṭācca harau yāte vadho bhavati dehinām.
110.
siṃhāt tu mithune yāte striyā vyādhiḥ bhavet dhruvam
karkaṭāt ca harau yāte vadhaḥ bhavati dehinām
karkaṭāt ca harau yāte vadhaḥ bhavati dehinām
110.
When there is a transition from Leo (Siṃha) to Gemini (Mithuna), disease for women is certain. And when there is a transition from Cancer (Karkaṭa) to Leo (Hari/Siṃha), there is death for embodied beings (dehin).
पितृबन्धुमृतिं विद्याच्चापान्मेषे गते पुनः ।
भयं पापखगैर्युक्ते शुभखेटयुते शुभम् ॥१११॥
भयं पापखगैर्युक्ते शुभखेटयुते शुभम् ॥१११॥
111. pitṛbandhumṛtiṃ vidyāccāpānmeṣe gate punaḥ .
bhayaṃ pāpakhagairyukte śubhakheṭayute śubham.
bhayaṃ pāpakhagairyukte śubhakheṭayute śubham.
111.
pitṛbandhumṛtim vidyāt cāpāt meṣe gate punaḥ
bhayam pāpakhaigaiḥ yukte śubhakheṭayute śubham
bhayam pāpakhaigaiḥ yukte śubhakheṭayute śubham
111.
One should predict the death of father's relatives when [a planet] has moved from Sagittarius (cāpa) to Aries (meṣa) again. Fear arises when [it is] associated with malefic planets, but auspiciousness results when [it is] associated with benefic planets.
शुभं वाऽप्यशुभं वाऽपि कालचक्रदशाफलम् ।
राशिदिक्भागतो वापि पूर्वादिदिग्तभश्चरात् ॥११२॥
राशिदिक्भागतो वापि पूर्वादिदिग्तभश्चरात् ॥११२॥
112. śubhaṃ vā'pyaśubhaṃ vā'pi kālacakradaśāphalam .
rāśidikbhāgato vāpi pūrvādidigtabhaścarāt.
rāśidikbhāgato vāpi pūrvādidigtabhaścarāt.
112.
śubham vā api aśubham vā api kālacakradaśāphalam
rāśidikbhāgataḥ vā api pūrvādidiktabhacarāt
rāśidikbhāgataḥ vā api pūrvādidiktabhacarāt
112.
The results of the kālacakra daśā (planetary period) may be either auspicious or inauspicious. This is determined either by the division or direction of the zodiac sign, or from the planets moving in the eastern and other directions [from that sign].
तद्दिगावभागे वक्तव्यं तद्दशासमये नृणाम् ।
यथोपदेशमार्गेण सर्वेषां द्विजसत्तम ॥११३॥
यथोपदेशमार्गेण सर्वेषां द्विजसत्तम ॥११३॥
113. taddigāvabhāge vaktavyaṃ taddaśāsamaye nṛṇām .
yathopadeśamārgeṇa sarveṣāṃ dvijasattama.
yathopadeśamārgeṇa sarveṣāṃ dvijasattama.
113.
tat dik avabhāge vaktavyam tat daśāsamaye nṛṇām
yathā upadeśamārgeṇa sarveṣām dvijasattama
yathā upadeśamārgeṇa sarveṣām dvijasattama
113.
O best among the twice-born (dvija), these [results] should be declared for human beings during the time of that daśā (planetary period), according to the method of instruction, in that particular direction or division, for all.
कन्यातः कर्कटे याते पूर्वभागे महत्फलम् ।
उत्तरं देशमाश्रित्य शुभा यात्रा भविष्यति ॥११४॥
उत्तरं देशमाश्रित्य शुभा यात्रा भविष्यति ॥११४॥
114. kanyātaḥ karkaṭe yāte pūrvabhāge mahatphalam .
uttaraṃ deśamāśritya śubhā yātrā bhaviṣyati.
uttaraṃ deśamāśritya śubhā yātrā bhaviṣyati.
114.
kanyātaḥ karkaṭe yāte pūrvabhāge mahat phalam
uttaram deśam āśritya śubhā yātrā bhaviṣyati
uttaram deśam āśritya śubhā yātrā bhaviṣyati
114.
When [a planet] has moved from Virgo (kanyā) to Cancer (karkaṭa), great results are seen in the eastern region. An auspicious journey will take place relying on the northern region.
सिंहात्तु मिथुने याते पूर्वभागं विवर्जयेत् ।
कार्यान्तेऽपि च नैरृत्यां सुखं यात्रा भविष्यति ॥११५॥
कार्यान्तेऽपि च नैरृत्यां सुखं यात्रा भविष्यति ॥११५॥
115. siṃhāttu mithune yāte pūrvabhāgaṃ vivarjayet .
kāryānte'pi ca nairṛtyāṃ sukhaṃ yātrā bhaviṣyati.
kāryānte'pi ca nairṛtyāṃ sukhaṃ yātrā bhaviṣyati.
115.
siṃhāt tu mithune yāte pūrvabhāgam vivarjayet
kāryānte api ca nairṛtyām sukham yātrā bhaviṣyati
kāryānte api ca nairṛtyām sukham yātrā bhaviṣyati
115.
But when [a planet] has moved from Leo (siṃha) to Gemini (mithuna), one should avoid the eastern region. Even at the completion of work, a pleasant journey will take place in the southwest direction.
कर्कटात् सिंहभे याते कार्यहानिश्च दक्षिणे ।
दक्षिणां दिशमाश्रित्य प्रत्यगागमनं भवेत् ॥११६॥
दक्षिणां दिशमाश्रित्य प्रत्यगागमनं भवेत् ॥११६॥
116. karkaṭāt siṃhabhe yāte kāryahāniśca dakṣiṇe .
dakṣiṇāṃ diśamāśritya pratyagāgamanaṃ bhavet.
dakṣiṇāṃ diśamāśritya pratyagāgamanaṃ bhavet.
116.
karkaṭāt siṃhabhe yāte kāryahāniḥ ca dakṣiṇe
dakṣiṇām diśam āśritya pratyagāgamanam bhavet
dakṣiṇām diśam āśritya pratyagāgamanam bhavet
116.
When [a planet] moves from Cancer (Karkaṭa) to Leo (Siṃha), there will be a loss of undertakings, particularly in the southern direction. However, by relying on the southern direction, a return is likely to happen.
मीनात्तु वृश्चिके याते उदग् गच्छति सङ्कटम् ।
चापाच्च मकरे याते सङ्कटं जायते ध्रुवम् ॥११७॥
चापाच्च मकरे याते सङ्कटं जायते ध्रुवम् ॥११७॥
117. mīnāttu vṛścike yāte udag gacchati saṅkaṭam .
cāpācca makare yāte saṅkaṭaṃ jāyate dhruvam.
cāpācca makare yāte saṅkaṭaṃ jāyate dhruvam.
117.
mīnāt tu vṛścike yāte udak gacchati saṅkaṭam
cāpāt ca makare yāte saṅkaṭam jāyate dhruvam
cāpāt ca makare yāte saṅkaṭam jāyate dhruvam
117.
But when [a planet] moves from Pisces (Mīna) to Scorpio (Vṛścika), trouble goes northward. And when [it] moves from Sagittarius (Cāpa) to Capricorn (Makara), trouble certainly arises.
चापान्मेषे तु यात्रायां व्याधिर्बन्धो मृतिर्भवेत् ।
वृश्चिके तु सुखं सम्पत् स्त्रीप्राप्तिश्च द्विजोत्तम ॥११८॥
वृश्चिके तु सुखं सम्पत् स्त्रीप्राप्तिश्च द्विजोत्तम ॥११८॥
118. cāpānmeṣe tu yātrāyāṃ vyādhirbandho mṛtirbhavet .
vṛścike tu sukhaṃ sampat strīprāptiśca dvijottama.
vṛścike tu sukhaṃ sampat strīprāptiśca dvijottama.
118.
cāpāt meṣe tu yātrāyām vyādhiḥ bandhaḥ mṛtiḥ bhavet
vṛścike tu sukham sampat strīprāptiḥ ca dvijottama
vṛścike tu sukham sampat strīprāptiḥ ca dvijottama
118.
However, during a journey when [a planet moves] from Sagittarius (Cāpa) to Aries (Meṣa), disease, imprisonment, or death may occur. But in Scorpio (Vṛścika), O best among the twice-born (dvijottama), there will be happiness, prosperity, and the acquisition of a woman.
सिंहाच्च कर्कटे याते पस्चिमां वर्जयेद्दिशम् ।
शुभयोगे शुभं ब्रूयादशुभे त्वशुभं फलम् ॥११९॥
शुभयोगे शुभं ब्रूयादशुभे त्वशुभं फलम् ॥११९॥
119. siṃhācca karkaṭe yāte pascimāṃ varjayeddiśam .
śubhayoge śubhaṃ brūyādaśubhe tvaśubhaṃ phalam.
śubhayoge śubhaṃ brūyādaśubhe tvaśubhaṃ phalam.
119.
siṃhāt ca karkaṭe yāte paścimām varjayet diśam
śubhayoge śubham brūyāt aśubhe tu aśubham phalam
śubhayoge śubham brūyāt aśubhe tu aśubham phalam
119.
And when [a planet] moves from Leo (Siṃha) to Cancer (Karkaṭa), one should avoid the western direction. In an auspicious astrological combination (yoga), one should declare an auspicious outcome, but in an inauspicious one, an inauspicious result.
शूरश्चौरश्च मेषांशे लक्ष्मीवांश्च वृषांशके ।
मिथुनांशे भवेज्ज्ञानी कर्कांशे नृपतिर्भवेत् ॥१२०॥
मिथुनांशे भवेज्ज्ञानी कर्कांशे नृपतिर्भवेत् ॥१२०॥
120. śūraścauraśca meṣāṃśe lakṣmīvāṃśca vṛṣāṃśake .
mithunāṃśe bhavejjñānī karkāṃśe nṛpatirbhavet.
mithunāṃśe bhavejjñānī karkāṃśe nṛpatirbhavet.
120.
śūraḥ ca cauraḥ ca meṣāṃśe lakṣmīvān ca vṛṣāṃśake
mithunāṃśe bhavet jñānī karkāṃśe nṛpatiḥ bhavet
mithunāṃśe bhavet jñānī karkāṃśe nṛpatiḥ bhavet
120.
One born in the aṃśa (divisional chart) of Aries (Meṣa) will be a hero and a thief. In the aṃśa of Taurus (Vṛṣa), one will be wealthy. In the aṃśa of Gemini (Mithuna), one becomes knowledgeable. In the aṃśa of Cancer (Karkaṭa), one becomes a king.
सिंहांशे राजमान्यश्च कन्यांशे पण्डितो भवेत् ।
तुलांशे राजमन्त्री स्याद् वृश्चिकांशे च निर्धनः ॥१२१॥
तुलांशे राजमन्त्री स्याद् वृश्चिकांशे च निर्धनः ॥१२१॥
121. siṃhāṃśe rājamānyaśca kanyāṃśe paṇḍito bhavet .
tulāṃśe rājamantrī syād vṛścikāṃśe ca nirdhanaḥ.
tulāṃśe rājamantrī syād vṛścikāṃśe ca nirdhanaḥ.
121.
siṃhāṃśe rājamānyaḥ ca kanyāṃśe paṇḍitaḥ bhavet
tulāṃśe rājamantrī syāt vṛścikāṃśe ca nirdhanaḥ
tulāṃśe rājamantrī syāt vṛścikāṃśe ca nirdhanaḥ
121.
If one's lagna falls in the *siṃhāṃśa* (a specific division of the zodiac sign Leo), they become respected by kings. If in the *kanyāṃśa* (Virgo division), they become learned. If in the *tulāṃśa* (Libra division), they become a royal minister. And if in the *vṛścikāṃśa* (Scorpio division), they become poor.
चापांशे ज्ञानसम्पन्नो मरकांशे च पापकृत् ।
कुम्भांशे च वणिक्कर्मा मीनांशे धनधान्यवान् ॥१२२॥
कुम्भांशे च वणिक्कर्मा मीनांशे धनधान्यवान् ॥१२२॥
122. cāpāṃśe jñānasampanno marakāṃśe ca pāpakṛt .
kumbhāṃśe ca vaṇikkarmā mīnāṃśe dhanadhānyavān.
kumbhāṃśe ca vaṇikkarmā mīnāṃśe dhanadhānyavān.
122.
cāpāṃśe jñānasampannaḥ makarāṃśe ca pāpakṛt
kumbhāṃśe ca vaṇikkarmā mīnāṃśe dhanadhānyavān
kumbhāṃśe ca vaṇikkarmā mīnāṃśe dhanadhānyavān
122.
If one's lagna falls in the *cāpāṃśa* (Sagittarius division), they become endowed with knowledge. If in the *makarāṃśa* (Capricorn division), they become a doer of sinful deeds. If in the *kumbhāṃśa* (Aquarius division), they engage in mercantile work. And if in the *mīnāṃśa* (Pisces division), they possess wealth and grains.
देहो जीवोऽथवा युक्तो रविभौमार्किराहुभिः ।
एकैकयोगे मृत्युः स्याद् बहुयोगे तु का कथा ॥१२३॥
एकैकयोगे मृत्युः स्याद् बहुयोगे तु का कथा ॥१२३॥
123. deho jīvo'thavā yukto ravibhaumārkirāhubhiḥ .
ekaikayoge mṛtyuḥ syād bahuyoge tu kā kathā.
ekaikayoge mṛtyuḥ syād bahuyoge tu kā kathā.
123.
dehaḥ jīvaḥ athavā yuktaḥ ravibhaumārkirāhubhiḥ
ekaikayoge mṛtyuḥ syāt bahuyoge tu kā kathā
ekaikayoge mṛtyuḥ syāt bahuyoge tu kā kathā
123.
If the body (deha) or the soul (jīva) is associated with the Sun (ravi), Mars (bhauma), Saturn (arki), and Rahu (rāhu) – even if associated with just one of these planets, there will be death. So, what more can be said about an association with multiple such planets?
क्रूरैर्युक्ते तनौ रोगं जीवे युक्ते महद् भयम् ।
आधी रोगो भवेद् द्वाभ्यांअपमृत्युस्र्तिभिर्भवेत् ॥१२४॥
आधी रोगो भवेद् द्वाभ्यांअपमृत्युस्र्तिभिर्भवेत् ॥१२४॥
124. krūrairyukte tanau rogaṃ jīve yukte mahad bhayam .
ādhī rogo bhaved dvābhyāṃapamṛtyusrtibhirbhavet.
ādhī rogo bhaved dvābhyāṃapamṛtyusrtibhirbhavet.
124.
krūraiḥ yukte tanau rogam jīve yukte mahat bhayam
ādhiḥ rogaḥ bhavet dvābhyām apamṛtyuḥ tribhiḥ bhavet
ādhiḥ rogaḥ bhavet dvābhyām apamṛtyuḥ tribhiḥ bhavet
124.
If the body (tanu) is associated with malefic planets (krūra grahas), there will be disease. If the soul (jīva) is associated (with malefic planets), there will be great fear. If associated with two (malefic planets), there will be mental anguish (ādhi) and disease. If associated with three (malefic planets), there will be an accidental or untimely death (apamṛtyu).
चतुर्भिर्मृतिमापन्नो देहे जीवेऽशुभैर्युते ।
युगपद्देहजीवौ च क्रूरग्रहयुतौ तदा ॥१२५॥
युगपद्देहजीवौ च क्रूरग्रहयुतौ तदा ॥१२५॥
125. caturbhirmṛtimāpanno dehe jīve'śubhairyute .
yugapaddehajīvau ca krūragrahayutau tadā.
yugapaddehajīvau ca krūragrahayutau tadā.
125.
caturbhiḥ mṛtim āpannaḥ dehe jīve aśubhaiḥ
yute yugapat dehajīvau ca krūragrahayutau tadā
yute yugapat dehajīvau ca krūragrahayutau tadā
125.
If the body (deha) or the soul (jīva) is associated with four inauspicious (aśubha) planets, one attains death. Similarly, if both the body and the soul are simultaneously associated with malefic planets (krūra grahas), then also (death occurs).
राजचोरादिभीतिश्च मृतिश्चापि न संशयः ।
वह्निवाधा रवौ ज्ञेया क्षीणेन्दौ च जलाद् भयम् ॥१२६॥
वह्निवाधा रवौ ज्ञेया क्षीणेन्दौ च जलाद् भयम् ॥१२६॥
126. rājacorādibhītiśca mṛtiścāpi na saṃśayaḥ .
vahnivādhā ravau jñeyā kṣīṇendau ca jalād bhayam.
vahnivādhā ravau jñeyā kṣīṇendau ca jalād bhayam.
126.
rājacaurādibhītiḥ ca mṛtiḥ ca api na saṃśayaḥ
vahnivādhā ravau jñeyā kṣīṇendau ca jalāt bhayam
vahnivādhā ravau jñeyā kṣīṇendau ca jalāt bhayam
126.
There is no doubt of fear from kings, thieves, and similar sources, as well as death. Obstruction from fire should be known when the Sun (ravau) is influencing, and fear from water when the Moon (indau) is waning.
कुजे शस्त्रकृता पीडा वायुवाधा बुधे भवेत् ।
गुल्मवाधा शनौ ज्ञेया राहौ केतौ विषाद् भयम् ॥१२७॥
गुल्मवाधा शनौ ज्ञेया राहौ केतौ विषाद् भयम् ॥१२७॥
127. kuje śastrakṛtā pīḍā vāyuvādhā budhe bhavet .
gulmavādhā śanau jñeyā rāhau ketau viṣād bhayam.
gulmavādhā śanau jñeyā rāhau ketau viṣād bhayam.
127.
kuje śastrakṛtā pīḍā vāyuvādhā budhe bhavet
gulmavādhā śanau jñeyā rāhau ketau viṣāt bhayam
gulmavādhā śanau jñeyā rāhau ketau viṣāt bhayam
127.
When Mars (kuje) is influencing, there is pain caused by weapons. Obstruction from wind should occur when Mercury (budhe) is influencing. Trouble from tumors should be known when Saturn (śanau) is influencing, and when Rahu (rāhau) and Ketu (ketau) are influencing, there is fear from poison.
देहजीवगृहे यातो बुधो जीवोऽथवा भृगुः ।
सुखस्म्पत्कराः सर्वे रोगशोकविनाशनाः ॥१२८॥
सुखस्म्पत्कराः सर्वे रोगशोकविनाशनाः ॥१२८॥
128. dehajīvagṛhe yāto budho jīvo'thavā bhṛguḥ .
sukhasmpatkarāḥ sarve rogaśokavināśanāḥ.
sukhasmpatkarāḥ sarve rogaśokavināśanāḥ.
128.
dehajīvagṛhe yātaḥ budhaḥ jīvaḥ athavā bhṛguḥ
sukhasampatkarāḥ sarve rogaśokavināśanāḥ
sukhasampatkarāḥ sarve rogaśokavināśanāḥ
128.
When Mercury (budhaḥ), Jupiter (jīvaḥ), or Venus (bhṛguḥ) are situated in the house of the body (lagna) or the house of the life-force (jīva), all of them bestow happiness and wealth, and destroy diseases and sorrow.
मिश्रगृहैश्च संयुक्ते मिश्रं फलमवाप्नुयात् ।
पापक्षेत्रदशाकाले देहजीवौ तु दुःखितौ ।
शुभक्षेत्रदशाकाले शुभं भवति निश्चितम् ॥१२९॥
पापक्षेत्रदशाकाले देहजीवौ तु दुःखितौ ।
शुभक्षेत्रदशाकाले शुभं भवति निश्चितम् ॥१२९॥
129. miśragṛhaiśca saṃyukte miśraṃ phalamavāpnuyāt .
pāpakṣetradaśākāle dehajīvau tu duḥkhitau .
śubhakṣetradaśākāle śubhaṃ bhavati niścitam.
pāpakṣetradaśākāle dehajīvau tu duḥkhitau .
śubhakṣetradaśākāle śubhaṃ bhavati niścitam.
129.
miśragṛhaiḥ ca saṃyukte miśram
phalam avāpnuyāt pāpakṣetradaśākāle
dehajīvau tu duḥkhitau
śubhakṣetradaśākāle śubham bhavati niścitam
phalam avāpnuyāt pāpakṣetradaśākāle
dehajīvau tu duḥkhitau
śubhakṣetradaśākāle śubham bhavati niścitam
129.
And when (a planet or daśā lord) is associated with mixed houses, one obtains mixed results. During the daśā period of malefic signs, the body (deha) and life-force (jīva) are indeed afflicted. During the daśā period of benefic signs, good results certainly occur.
शुभयुक्ताशुभक्षेत्रदशा मिश्रफला स्मृता ।
क्रूरयुक्तशुभक्षेत्रदशा मिश्रफला तथा ॥१३०॥
क्रूरयुक्तशुभक्षेत्रदशा मिश्रफला तथा ॥१३०॥
130. śubhayuktāśubhakṣetradaśā miśraphalā smṛtā .
krūrayuktaśubhakṣetradaśā miśraphalā tathā.
krūrayuktaśubhakṣetradaśā miśraphalā tathā.
130.
śubhayuktāśubhakṣetradaśā miśraphalā smṛtā
krūrayuktaśubhakṣetradaśā miśraphalā tathā
krūrayuktaśubhakṣetradaśā miśraphalā tathā
130.
The daśā period of a malefic sign or house that is associated with benefic (influences or planets) is considered to yield mixed results. Similarly, the daśā period of a benefic sign or house that is associated with malefic (influences or planets) also yields mixed results.
जनानां जन्मकाले तु यो राशिस्तनुभावगः ।
तस्य चक्रदशाकाले देहारोग्यं सुखं महत् ॥१३१॥
तस्य चक्रदशाकाले देहारोग्यं सुखं महत् ॥१३१॥
131. janānāṃ janmakāle tu yo rāśistanubhāvagaḥ .
tasya cakradaśākāle dehārogyaṃ sukhaṃ mahat.
tasya cakradaśākāle dehārogyaṃ sukhaṃ mahat.
131.
janānām janma-kāle tu yaḥ rāśiḥ tanu-bhāva-gaḥ |
tasya cakra-daśā-kāle deha-ārogyam sukham mahat
tasya cakra-daśā-kāle deha-ārogyam sukham mahat
131.
When, at the time of a person's birth, the sign that is situated in the first house (house of the body) experiences its Chakra Dasha period, then there will be great bodily health and happiness.
शुभे पूर्णसुखं पापे देहे रोगादिसम्भवः ।
स्वोच्चादिगतखेटाढ्ये राज्यमानधनाप्तयः ॥१३२॥
स्वोच्चादिगतखेटाढ्ये राज्यमानधनाप्तयः ॥१३२॥
132. śubhe pūrṇasukhaṃ pāpe dehe rogādisambhavaḥ .
svoccādigatakheṭāḍhye rājyamānadhanāptayaḥ.
svoccādigatakheṭāḍhye rājyamānadhanāptayaḥ.
132.
śubhe pūrṇa-sukham pāpe dehe roga-ādi-sambhavaḥ |
sva-ucca-ādi-gata-kheṭa-āḍhye rājya-māna-dhana-āptayaḥ
sva-ucca-ādi-gata-kheṭa-āḍhye rājya-māna-dhana-āptayaḥ
132.
If the sign is benefic, there is complete happiness. If it is malefic, there is a possibility of diseases and the like in the body. When it (the sign) is associated with planets situated in their own signs or exaltation, there are acquisitions of kingdom, honor, and wealth.
धनभावे च यो राशिस्तस्य चक्रदशा यदा ।
तदा सुभोजनं पुत्रस्त्रिसुखं च धनाप्तयः ॥१३३॥
तदा सुभोजनं पुत्रस्त्रिसुखं च धनाप्तयः ॥१३३॥
133. dhanabhāve ca yo rāśistasya cakradaśā yadā .
tadā subhojanaṃ putrastrisukhaṃ ca dhanāptayaḥ.
tadā subhojanaṃ putrastrisukhaṃ ca dhanāptayaḥ.
133.
dhana-bhāve ca yaḥ rāśiḥ tasya cakra-daśā yadā |
tadā su-bhojanam putra-strī-sukham ca dhana-āptayaḥ
tadā su-bhojanam putra-strī-sukham ca dhana-āptayaḥ
133.
And when the Chakra Dasha of the sign in the second house (house of wealth) occurs, then there will be good food, happiness from sons and women, and acquisitions of wealth.
विद्याप्तिर्वाक्पटुत्वं च सुगोष्ठ्या कालयापनम् ।
शुभर्क्षे फलमेवं स्यात् पापभे फलमन्यथा ॥१३४॥
शुभर्क्षे फलमेवं स्यात् पापभे फलमन्यथा ॥१३४॥
134. vidyāptirvākpaṭutvaṃ ca sugoṣṭhyā kālayāpanam .
śubharkṣe phalamevaṃ syāt pāpabhe phalamanyathā.
śubharkṣe phalamevaṃ syāt pāpabhe phalamanyathā.
134.
vidyā-āptiḥ vāk-paṭutvam ca su-goṣṭhyā kāla-yāpanam
| śubha-ṛkṣe phalam evam syāt pāpa-bhe phalam anyathā
| śubha-ṛkṣe phalam evam syāt pāpa-bhe phalam anyathā
134.
Acquisition of knowledge, eloquence, and spending time in good company will occur. Such a result happens in an auspicious sign, while in a malefic sign, the result is otherwise.
तृतीयभावराशेस्तु कालचक्रदशा यदा ।
तदा भ्रातृसुखं शौर्यं धैर्यं चापि महत्सुखम् ॥१३५॥
तदा भ्रातृसुखं शौर्यं धैर्यं चापि महत्सुखम् ॥१३५॥
135. tṛtīyabhāvarāśestu kālacakradaśā yadā .
tadā bhrātṛsukhaṃ śauryaṃ dhairyaṃ cāpi mahatsukham.
tadā bhrātṛsukhaṃ śauryaṃ dhairyaṃ cāpi mahatsukham.
135.
tṛtīya-bhāva-rāśeḥ tu kāla-cakra-daśā yadā | tadā
bhrātṛ-sukham śauryaṃ dhairyaṃ ca api mahat-sukham
bhrātṛ-sukham śauryaṃ dhairyaṃ ca api mahat-sukham
135.
And when the Kala Chakra Dasha of the sign in the third house occurs, then there will be happiness from siblings, valor, courage, and also great happiness.
स्वर्णाभरणवस्त्राप्तिः सम्मानं राजसंसदि ।
शुभर्क्षे फलमेवं स्यात् पापर्क्षे फलमन्यथा ॥१३६॥
शुभर्क्षे फलमेवं स्यात् पापर्क्षे फलमन्यथा ॥१३६॥
136. svarṇābharaṇavastrāptiḥ sammānaṃ rājasaṃsadi .
śubharkṣe phalamevaṃ syāt pāparkṣe phalamanyathā.
śubharkṣe phalamevaṃ syāt pāparkṣe phalamanyathā.
136.
svarṇa ābharaṇa vastra prāptiḥ sammānam rāja saṃsadi
śubha ṛkṣe phalam evam syāt pāpa ṛkṣe phalam anyathā
śubha ṛkṣe phalam evam syāt pāpa ṛkṣe phalam anyathā
136.
The acquisition of gold ornaments and garments, and honor in the royal assembly – such results occur when the constellation (ṛkṣa) is auspicious. If the constellation is inauspicious, the results will be otherwise.
सुखभावगतर्क्षस्य कालचक्रदशा यदा ।
तदा बन्धुसुखं भूमिगृहराज्यसुखाप्तयः ॥१३७॥
तदा बन्धुसुखं भूमिगृहराज्यसुखाप्तयः ॥१३७॥
137. sukhabhāvagatarkṣasya kālacakradaśā yadā .
tadā bandhusukhaṃ bhūmigṛharājyasukhāptayaḥ.
tadā bandhusukhaṃ bhūmigṛharājyasukhāptayaḥ.
137.
sukha bhāva gata ṛkṣasya kāla cakra daśā yadā
tadā bandhu sukham bhūmi gṛha rājya sukha āptayaḥ
tadā bandhu sukham bhūmi gṛha rājya sukha āptayaḥ
137.
When the Kālacakra-daśā (period) of the constellation (ṛkṣa) situated in the house of happiness (sukha-bhāva) occurs, then there will be happiness from relatives, and the acquisition of pleasure from land, houses, and kingdom.
आरोग्यमर्थलाभश्च वस्त्रवाहनजं सुखम् ।
शुभर्क्षे शोभनं ज्ञेयं पापभे फलमन्यथा ॥१३८॥
शुभर्क्षे शोभनं ज्ञेयं पापभे फलमन्यथा ॥१३८॥
138. ārogyamarthalābhaśca vastravāhanajaṃ sukham .
śubharkṣe śobhanaṃ jñeyaṃ pāpabhe phalamanyathā.
śubharkṣe śobhanaṃ jñeyaṃ pāpabhe phalamanyathā.
138.
ārogyam artha lābhaḥ ca vastra vāhana jam sukham
śubha ṛkṣe śobhanam jñeyam pāpa bhe phalam anyathā
śubha ṛkṣe śobhanam jñeyam pāpa bhe phalam anyathā
138.
Good health, financial gain, and happiness derived from clothes and vehicles are to be known as excellent if the constellation (ṛkṣa) is auspicious. If the constellation is inauspicious, the results will be otherwise.
सुतभावगतर्क्षस्य कालचक्रदशा यदा ।
सुतस्त्रीराज्यसौख्याप्तिरारोग्यं मित्रसंगमः ॥१३९॥
सुतस्त्रीराज्यसौख्याप्तिरारोग्यं मित्रसंगमः ॥१३९॥
139. sutabhāvagatarkṣasya kālacakradaśā yadā .
sutastrīrājyasaukhyāptirārogyaṃ mitrasaṃgamaḥ.
sutastrīrājyasaukhyāptirārogyaṃ mitrasaṃgamaḥ.
139.
suta bhāva gata ṛkṣasya kāla cakra daśā yadā suta
strī rājya saukhya āptiḥ ārogyam mitra saṅgamaḥ
strī rājya saukhya āptiḥ ārogyam mitra saṅgamaḥ
139.
When the Kālacakra-daśā (period) of the constellation (ṛkṣa) situated in the house of children (suta-bhāva) occurs, there will be the acquisition of happiness from children, wife, and kingdom, along with good health and the company of friends.
विद्याबुद्धियशोलाभो धैर्यं च विक्रमोदयः ।
शुभराशौ शुभं पूर्णं पापर्क्षे फलमन्यथा ॥१४०॥
शुभराशौ शुभं पूर्णं पापर्क्षे फलमन्यथा ॥१४०॥
140. vidyābuddhiyaśolābho dhairyaṃ ca vikramodayaḥ .
śubharāśau śubhaṃ pūrṇaṃ pāparkṣe phalamanyathā.
śubharāśau śubhaṃ pūrṇaṃ pāparkṣe phalamanyathā.
140.
vidyā buddhi yaśaḥ lābhaḥ dhairyam ca vikrama udayaḥ
śubha rāśau śubham pūrṇam pāpa ṛkṣe phalam anyathā
śubha rāśau śubham pūrṇam pāpa ṛkṣe phalam anyathā
140.
The gain of knowledge, intelligence, and fame, along with courage and the rise of valor, are completely auspicious when the sign (rāśi) is auspicious. If the constellation (ṛkṣa) is inauspicious, the results will be otherwise.
रिपुभावगतर्क्षस्य कालचक्रदशा यदा ।
तदा चोरादिभूपाग्निविषशस्त्रभयं महत् ॥१४१॥
तदा चोरादिभूपाग्निविषशस्त्रभयं महत् ॥१४१॥
141. ripubhāvagatarkṣasya kālacakradaśā yadā .
tadā corādibhūpāgniviṣaśastrabhayaṃ mahat.
tadā corādibhūpāgniviṣaśastrabhayaṃ mahat.
141.
ripubhāvagatarakṣasya kālacakradaśā yadā
tadā corādibhūpāgniviṣaśastrabhayam mahat
tadā corādibhūpāgniviṣaśastrabhayam mahat
141.
When the Kalachakra Dasha of the constellation situated in the house of enemies occurs, then there is great fear from thieves, rulers, fire, poison, and weapons.
प्रमेहगुल्मपण्ड्वादिरोगाणामपि संभवः ।
पापर्क्षे फलमेवं स्यात् शुभर्क्षे मिश्रमादिशेत् ॥१४२॥
पापर्क्षे फलमेवं स्यात् शुभर्क्षे मिश्रमादिशेत् ॥१४२॥
142. pramehagulmapaṇḍvādirogāṇāmapi saṃbhavaḥ .
pāparkṣe phalamevaṃ syāt śubharkṣe miśramādiśet.
pāparkṣe phalamevaṃ syāt śubharkṣe miśramādiśet.
142.
pramehagulmapaṇḍvādirogāṇām api saṃbhavaḥ
pāparkṣe phalam evaṃ syāt śubharkṣe miśram ādiśet
pāparkṣe phalam evaṃ syāt śubharkṣe miśram ādiśet
142.
There is also a possibility of diseases such as diabetes, abdominal tumors, and impotence. Such a result occurs when the constellation is malefic, but in an auspicious constellation, one should declare mixed results.
जायाभावगतर्क्षस्य कालचक्रदशा यदा ।
तदा पाणिग्रहः पत्नीपुत्रलाभादिकं सुखम् ॥१४३॥
तदा पाणिग्रहः पत्नीपुत्रलाभादिकं सुखम् ॥१४३॥
143. jāyābhāvagatarkṣasya kālacakradaśā yadā .
tadā pāṇigrahaḥ patnīputralābhādikaṃ sukham.
tadā pāṇigrahaḥ patnīputralābhādikaṃ sukham.
143.
jāyābhāvagatarakṣasya kālacakradaśā yadā
tadā pāṇigrahaḥ patnīputralābhādikam sukham
tadā pāṇigrahaḥ patnīputralābhādikam sukham
143.
When the Kalachakra Dasha of the constellation situated in the house of the spouse occurs, then there is marriage, and happiness such as the acquisition of a wife and children.
कृषियोधनवस्त्राप्तिर्नृपपूजा महद्यशः ।
शुभराशौ फलं पूर्णं पापराशौ च तद्दलम् ॥१४४॥
शुभराशौ फलं पूर्णं पापराशौ च तद्दलम् ॥१४४॥
144. kṛṣiyodhanavastrāptirnṛpapūjā mahadyaśaḥ .
śubharāśau phalaṃ pūrṇaṃ pāparāśau ca taddalam.
śubharāśau phalaṃ pūrṇaṃ pāparāśau ca taddalam.
144.
kṛṣiyodhanavastrāptiḥ nṛpapūjā mahat yaśaḥ
śubharāśau phalam pūrṇam pāparāśau ca tat dalam
śubharāśau phalam pūrṇam pāparāśau ca tat dalam
144.
There is acquisition of agricultural produce, wealth, and new clothes, along with honor from rulers and great fame. The result is complete in an auspicious sign, and half of that in a malefic sign.
मृत्युभावस्थितर्क्षस्य कालचक्रदशा तदा ।
स्थाननाशं महद् दुःखं बन्धुनाशं धनक्षयम् ॥१४५॥
स्थाननाशं महद् दुःखं बन्धुनाशं धनक्षयम् ॥१४५॥
145. mṛtyubhāvasthitarkṣasya kālacakradaśā tadā .
sthānanāśaṃ mahad duḥkhaṃ bandhunāśaṃ dhanakṣayam.
sthānanāśaṃ mahad duḥkhaṃ bandhunāśaṃ dhanakṣayam.
145.
mṛtyubhāvasthitarakṣasya kālacakradaśā tadā
sthānanāśam mahat duḥkham bandhunāśam dhanakṣayam
sthānanāśam mahat duḥkham bandhunāśam dhanakṣayam
145.
When the Kalachakra Dasha of the constellation situated in the house of death occurs, then there is loss of position, great sorrow, loss of relatives, and depletion of wealth.
दारिद्र्यमन्नविद्वोपमरिभीतिं च निर्दिशेत् ।
पापराशौ फलं पूर्णं शुभराशौ च तद्दलम् ॥१४६॥
पापराशौ फलं पूर्णं शुभराशौ च तद्दलम् ॥१४६॥
146. dāridryamannavidvopamaribhītiṃ ca nirdiśet .
pāparāśau phalaṃ pūrṇaṃ śubharāśau ca taddalam.
pāparāśau phalaṃ pūrṇaṃ śubharāśau ca taddalam.
146.
dāridryam annavidvopamaribhītim ca nirdiśet
pāparāśau phalam pūrṇam śubharāśau ca tat dalam
pāparāśau phalam pūrṇam śubharāśau ca tat dalam
146.
One should predict poverty, scarcity of food, loss of wealth, and fear of epidemics or calamities. If the condition arises in an inauspicious astrological sign (rāśi), the full negative outcome is experienced; if in an auspicious sign, only a partial result (or milder negative outcome) occurs.
धर्मभावगतर्क्षस्य कालचक्रदशा यदा ।
तदा पुत्रकलत्रार्थकृषिगेहसुखं वदेत् ॥१४७॥
तदा पुत्रकलत्रार्थकृषिगेहसुखं वदेत् ॥१४७॥
147. dharmabhāvagatarkṣasya kālacakradaśā yadā .
tadā putrakalatrārthakṛṣigehasukhaṃ vadet.
tadā putrakalatrārthakṛṣigehasukhaṃ vadet.
147.
dharmabhāvagatarṣasya kālacakradaśā yadā
tadā putrakalatrārthakṛṣigehasukham vadet
tadā putrakalatrārthakṛṣigehasukham vadet
147.
When the kālacakradaśā (astrological period) of the sign (ṛkṣa) situated in the house of natural law (dharma) occurs, then one should predict happiness from children, wife, wealth, agriculture, and home.
सत्कर्मधर्मसंसिद्धिं महज्जनपरिग्रहम् ।
शुभराशौ शुभं पूर्णं पापराशौ च तद्दलम् ॥१४८॥
शुभराशौ शुभं पूर्णं पापराशौ च तद्दलम् ॥१४८॥
148. satkarmadharmasaṃsiddhiṃ mahajjanaparigraham .
śubharāśau śubhaṃ pūrṇaṃ pāparāśau ca taddalam.
śubharāśau śubhaṃ pūrṇaṃ pāparāśau ca taddalam.
148.
satkarmadharmasaṃsiddhim mahajjanaparigraham
śubharāśau śubham pūrṇam pāparāśau ca tat dalam
śubharāśau śubham pūrṇam pāparāśau ca tat dalam
148.
One experiences the perfect accomplishment of virtuous actions (karma) and adherence to natural law (dharma), along with the patronage of great individuals. If these conditions are in an auspicious astrological sign (rāśi), the full positive outcome is realized; if in an inauspicious sign, only a partial result occurs.
कर्मभावगतर्क्षस्य कालचक्रदशा यदा ।
राज्याप्तिर्भूपसम्मानं पुत्रदारादिजं सुखम् ॥१४९॥
राज्याप्तिर्भूपसम्मानं पुत्रदारादिजं सुखम् ॥१४९॥
149. karmabhāvagatarkṣasya kālacakradaśā yadā .
rājyāptirbhūpasammānaṃ putradārādijaṃ sukham.
rājyāptirbhūpasammānaṃ putradārādijaṃ sukham.
149.
karmabhāvagatarṣasya kālacakradaśā yadā
rājyāptiḥ bhūpasammānam putradārādijam sukham
rājyāptiḥ bhūpasammānam putradārādijam sukham
149.
When the kālacakradaśā (astrological period) of the sign (ṛkṣa) situated in the house of action or profession (karma) occurs, there will be the attainment of high office or sovereignty, honor from rulers, and happiness originating from children, wife, and other such relations.
सत्कर्मफलमैश्वर्यं सद्गोष्ठ्या कालयापनम् ।
शुभराशौ फलं पूर्णं पापराशौ च मिश्रितम् ॥१५०॥
शुभराशौ फलं पूर्णं पापराशौ च मिश्रितम् ॥१५०॥
150. satkarmaphalamaiśvaryaṃ sadgoṣṭhyā kālayāpanam .
śubharāśau phalaṃ pūrṇaṃ pāparāśau ca miśritam.
śubharāśau phalaṃ pūrṇaṃ pāparāśau ca miśritam.
150.
satkarmaphalam aiśvaryam sadgoṣṭhyā kālayāpanam
śubharāśau phalam pūrṇam pāparāśau ca miśritam
śubharāśau phalam pūrṇam pāparāśau ca miśritam
150.
One experiences the fruits of virtuous actions (karma), prosperity, and the passing of time in good company or virtuous assemblies. If these conditions are in an auspicious astrological sign (rāśi), the full positive outcome is realized; if in an inauspicious sign, the results are mixed.
लाभभावस्थितर्क्षस्य कालचक्रदशा यदा ।
पुत्रस्त्रीबन्धुसौख्याप्तिर्भूपप्रीतिर्महत्सुखम् ॥१५१॥
पुत्रस्त्रीबन्धुसौख्याप्तिर्भूपप्रीतिर्महत्सुखम् ॥१५१॥
151. lābhabhāvasthitarkṣasya kālacakradaśā yadā .
putrastrībandhusaukhyāptirbhūpaprītirmahatsukham.
putrastrībandhusaukhyāptirbhūpaprītirmahatsukham.
151.
lābhabhāvasthita ṛkṣasya kālacakradaśā yadā putra
strī bandhu saukhya āptiḥ bhūpa prītiḥ mahat sukham
strī bandhu saukhya āptiḥ bhūpa prītiḥ mahat sukham
151.
When the Kālacakra-daśā of the zodiac sign situated in the eleventh house (the house of gains) operates, there will be the attainment of happiness from sons, wives, and relatives, favor from the king, and great joy.
धनवस्त्राप्तिरारोग्यं सतां सङ्गश्च जायते ।
शुभराशौ फलं पूर्णं पापराशौ च खण्डितम् ॥१५२॥
शुभराशौ फलं पूर्णं पापराशौ च खण्डितम् ॥१५२॥
152. dhanavastrāptirārogyaṃ satāṃ saṅgaśca jāyate .
śubharāśau phalaṃ pūrṇaṃ pāparāśau ca khaṇḍitam.
śubharāśau phalaṃ pūrṇaṃ pāparāśau ca khaṇḍitam.
152.
dhana vastra āptiḥ ārogyam satām saṅgaḥ ca jāyate
śubharāśau phalam pūrṇam pāparāśau ca khaṇḍitam
śubharāśau phalam pūrṇam pāparāśau ca khaṇḍitam
152.
The acquisition of wealth and clothes, good health, and the company of virtuous people occur. When this occurs in an auspicious sign, the results are complete, but in a malefic sign, they are fragmented.
व्ययभावगतर्क्षस्य कालचक्रदशा तदा ।
उद्योगभङ्गमालस्यं देहपीडां पदच्युतिम् ॥१५३॥
उद्योगभङ्गमालस्यं देहपीडां पदच्युतिम् ॥१५३॥
153. vyayabhāvagatarkṣasya kālacakradaśā tadā .
udyogabhaṅgamālasyaṃ dehapīḍāṃ padacyutim.
udyogabhaṅgamālasyaṃ dehapīḍāṃ padacyutim.
153.
vyayabhāvagata ṛkṣasya kālacakradaśā tadā
udyogabhaṅgam ālasyam dehapīḍām padacyutim
udyogabhaṅgam ālasyam dehapīḍām padacyutim
153.
Then, when the Kālacakra-daśā of the zodiac sign situated in the twelfth house (the house of expenditure) operates, it brings destruction of enterprises, laziness, bodily affliction, and loss of position.
दारिद्यं कर्मवैफल्यं तथा व्यर्थव्ययं वदेत् ।
पापराशौ फलं त्वेवं शुभराशौ च तद्दलम् ॥१५४॥
पापराशौ फलं त्वेवं शुभराशौ च तद्दलम् ॥१५४॥
154. dāridyaṃ karmavaiphalyaṃ tathā vyarthavyayaṃ vadet .
pāparāśau phalaṃ tvevaṃ śubharāśau ca taddalam.
pāparāśau phalaṃ tvevaṃ śubharāśau ca taddalam.
154.
dāridyam karmavaiphalyam tathā vyarthavyayam vadet
pāparāśau phalam tu evam śubharāśau ca tat dalam
pāparāśau phalam tu evam śubharāśau ca tat dalam
154.
One should declare poverty, failure in actions (karma), and useless expenditure. Such results are fully experienced when this daśā occurs in a malefic sign, while in an auspicious sign, only half of those effects are felt.
लग्नादिव्ययपर्यन्तं भानां चरदशां ब्रुवे ।
तस्मात् तदीशपर्यन्तं संख्यामत्र दशां विदुः ॥१५५॥
तस्मात् तदीशपर्यन्तं संख्यामत्र दशां विदुः ॥१५५॥
155. lagnādivyayaparyantaṃ bhānāṃ caradaśāṃ bruve .
tasmāt tadīśaparyantaṃ saṃkhyāmatra daśāṃ viduḥ.
tasmāt tadīśaparyantaṃ saṃkhyāmatra daśāṃ viduḥ.
155.
lagna ādi vyaya paryantam bhānām caradaśām bruve
tasmāt tat īśa paryantam saṃkhyām atra daśām viduḥ
tasmāt tat īśa paryantam saṃkhyām atra daśām viduḥ
155.
I shall now explain the Caradaśā of the zodiac signs, beginning from the ascendant (lagna) up to the twelfth house (the house of expenditure). Therefore, in this context, they consider the duration (saṃkhyā) of this daśā to be up to the lord of that specific sign.
मेषादित्रित्रिभैर्ज्ञेयं पदमोजपदे क्रमात् ।
दशाब्दानयने कार्या गणना व्युत्क्रमात् समे ॥१५६॥
दशाब्दानयने कार्या गणना व्युत्क्रमात् समे ॥१५६॥
156. meṣāditritribhairjñeyaṃ padamojapade kramāt .
daśābdānayane kāryā gaṇanā vyutkramāt same.
daśābdānayane kāryā gaṇanā vyutkramāt same.
156.
meṣāditritribhaiḥ jñeyam padam ojapade kramāt
daśābdayane kāryā gaṇanā vyutkramāt same
daśābdayane kāryā gaṇanā vyutkramāt same
156.
Starting from Aries, the padas (quarter divisions of a sign) should be understood as three for each sign. In odd signs (oja) they are reckoned in direct order. For the purpose of calculating the years of planetary periods (daśā), the calculation should be performed in reverse order for even signs (sama).
वृश्चिकाधिपती द्वौ च केतुभौमौ स्मृतौ द्विज ।
शनिराहु च कुम्भस्य स्वामिनौ परिकीर्तितो ॥१५७॥
शनिराहु च कुम्भस्य स्वामिनौ परिकीर्तितो ॥१५७॥
157. vṛścikādhipatī dvau ca ketubhaumau smṛtau dvija .
śanirāhu ca kumbhasya svāminau parikīrtito.
śanirāhu ca kumbhasya svāminau parikīrtito.
157.
vṛścikādhipatī dvau ca ketubhaumau smṛtau dvija
śanirāhu ca kumbhasya svāminau parikīrtitau
śanirāhu ca kumbhasya svāminau parikīrtitau
157.
O twice-born (dvija), Ketu and Mars are considered to be the two lords of Scorpio. Similarly, Saturn and Rahu are declared as the two masters of Aquarius.
द्विनाथक्षेत्रयोरत्र क्रियते निर्णयोऽधुना ।
द्वावेवाधिपती विप्र युक्तौ स्वर्क्षे स्थितौ यदि ॥१५८॥
द्वावेवाधिपती विप्र युक्तौ स्वर्क्षे स्थितौ यदि ॥१५८॥
158. dvināthakṣetrayoratra kriyate nirṇayo'dhunā .
dvāvevādhipatī vipra yuktau svarkṣe sthitau yadi.
dvāvevādhipatī vipra yuktau svarkṣe sthitau yadi.
158.
dvināthakṣetrayoḥ atra kriyate nirṇayaḥ adhunā dvau
eva adhipatī vipra yuktau svarkṣe sthitau yadi
eva adhipatī vipra yuktau svarkṣe sthitau yadi
158.
O Brahmin (vipra), a determination is now being made regarding those signs (kṣetra) that have two lords. This applies if both of their lords are indeed situated in their own respective signs.
वर्ष द्वादशकं तत्र न चेदेकादि चिन्तयेत् ।
एकः स्वक्षेत्रयोऽन्यस्तु परत्र यदि संस्थितः ॥१५९॥
एकः स्वक्षेत्रयोऽन्यस्तु परत्र यदि संस्थितः ॥१५९॥
159. varṣa dvādaśakaṃ tatra na cedekādi cintayet .
ekaḥ svakṣetrayo'nyastu paratra yadi saṃsthitaḥ.
ekaḥ svakṣetrayo'nyastu paratra yadi saṃsthitaḥ.
159.
varṣam dvādaśakam tatra na cet ekādi cintayet ekaḥ
svakṣetrayoḥ anyaḥ tu paratra yadi saṃsthitaḥ
svakṣetrayoḥ anyaḥ tu paratra yadi saṃsthitaḥ
159.
In that situation (where both lords are in their own sign), there are twelve years (assigned to that daśā). If not (i.e., if both are not in their own signs), one should consider the planets individually. If one (of the two lords) is in its own sign (svakṣetra) and the other is situated in a different sign...
तदाऽन्यत्र स्थितं नाथं परिगृह्य दशां नयेत् ।
द्वावप्यन्यर्क्षगौ तौ चेत् तमोर्मध्ये च यो बली ॥१६०॥
द्वावप्यन्यर्क्षगौ तौ चेत् तमोर्मध्ये च यो बली ॥१६०॥
160. tadā'nyatra sthitaṃ nāthaṃ parigṛhya daśāṃ nayet .
dvāvapyanyarkṣagau tau cet tamormadhye ca yo balī.
dvāvapyanyarkṣagau tau cet tamormadhye ca yo balī.
160.
tadā anyatra sthitam nātham parigṛhya daśām nayet
dvau api anyarkṣagau tau cet tayoḥ madhye ca yaḥ balī
dvau api anyarkṣagau tau cet tayoḥ madhye ca yaḥ balī
160.
Then, if one (of the two lords) is in its own sign (svakṣetra) while the other is situated in a different sign, one should assign the planetary period (daśā) by taking the lord that is situated in that other sign. If, however, both of those lords are situated in other signs, then among those two, the one which is stronger (balī) should be chosen.
तत एव दशा ग्राह्या क्रमाद् वोत्क्रमतो द्विजः ।
बलस्याऽत्र विचारे स्यादग्रहात् सग्रहो बली ॥१६१॥
बलस्याऽत्र विचारे स्यादग्रहात् सग्रहो बली ॥१६१॥
161. tata eva daśā grāhyā kramād votkramato dvijaḥ .
balasyā'tra vicāre syādagrahāt sagraho balī.
balasyā'tra vicāre syādagrahāt sagraho balī.
161.
tataḥ eva daśā grāhyā kramāt vā utkramataḥ dvijaḥ
balasya atra vicāre syāt agrahāt sagrahaḥ balī
balasya atra vicāre syāt agrahāt sagrahaḥ balī
161.
O twice-born (dvija), the planetary periods (daśā) should be considered from that very point, either in forward or reverse order. In this assessment of strength, if a planet is accompanied by another planet, it is considered stronger than one that is not accompanied.
द्वावेव सग्रहौ तौ चेत् बली तत्राधिकग्रहः ।
ग्रहयोगसमानत्वे ज्ञेयं राशिबलाद् बलम् ॥१६२॥
ग्रहयोगसमानत्वे ज्ञेयं राशिबलाद् बलम् ॥१६२॥
162. dvāveva sagrahau tau cet balī tatrādhikagrahaḥ .
grahayogasamānatve jñeyaṃ rāśibalād balam.
grahayogasamānatve jñeyaṃ rāśibalād balam.
162.
dvau eva sagrahau tau cet balī tatra adhika-grahaḥ
graha-yoga-samānatve jñeyam rāśi-balāt balam
graha-yoga-samānatve jñeyam rāśi-balāt balam
162.
If both of them (planets) are accompanied by other planets, then the one with more planets is stronger. If the number of planets in conjunction (yoga) is equal, then the strength (bala) should be determined by the strength of the sign (rāśi-bala).
ज्ञेयाश्चरस्थिरद्वन्द्वाः क्रमतो बलशालिनः ।
राशिसत्त्वसमानत्वे बहुवर्षो बली भवेद् ॥१६३॥
राशिसत्त्वसमानत्वे बहुवर्षो बली भवेद् ॥१६३॥
163. jñeyāścarasthiradvandvāḥ kramato balaśālinaḥ .
rāśisattvasamānatve bahuvarṣo balī bhaved.
rāśisattvasamānatve bahuvarṣo balī bhaved.
163.
jñeyāḥ cara-sthira-dvandvāḥ kramataḥ bala-śālinaḥ
rāśi-sattva-samānatve bahu-varṣaḥ balī bhavet
rāśi-sattva-samānatve bahu-varṣaḥ balī bhavet
163.
The movable (cara), fixed (sthira), and dual (dvisvabhāva) signs should be understood as possessing strength in that order. If the inherent quality or strength of the signs is equal, then the one signifying more years (in its daśā) becomes stronger.
एकः स्वोच्चगतश्चाऽन्यः परत्र यदि संस्थितः ।
गृह्णीयादुच्चखेटस्थं राशिमन्यं विहाय वै ॥१६४॥
गृह्णीयादुच्चखेटस्थं राशिमन्यं विहाय वै ॥१६४॥
164. ekaḥ svoccagataścā'nyaḥ paratra yadi saṃsthitaḥ .
gṛhṇīyāduccakheṭasthaṃ rāśimanyaṃ vihāya vai.
gṛhṇīyāduccakheṭasthaṃ rāśimanyaṃ vihāya vai.
164.
ekaḥ sva-ucca-gataḥ ca anyaḥ paratra yadi saṃsthitaḥ
gṛhṇīyāt ucca-kheṭa-stham rāśim anyam vihāya vai
gṛhṇīyāt ucca-kheṭa-stham rāśim anyam vihāya vai
164.
If one (planet) is exalted (svocca-gata) and another is situated elsewhere (paratra), one should definitely accept the planet that is situated in its exaltation (ucca-kheṭa-stha), disregarding the other sign.
उच्चखेटस्य सद्भावे वर्षमेकं च निक्षिपेत् ।
तथैव नीचखेटस्य वर्षमेकं विशोधयेत् ॥१६५॥
तथैव नीचखेटस्य वर्षमेकं विशोधयेत् ॥१६५॥
165. uccakheṭasya sadbhāve varṣamekaṃ ca nikṣipet .
tathaiva nīcakheṭasya varṣamekaṃ viśodhayet.
tathaiva nīcakheṭasya varṣamekaṃ viśodhayet.
165.
ucca-kheṭasya sad-bhāve varṣam ekam ca nikṣipet
tathā eva nīca-kheṭasya varṣam ekam viśodhayet
tathā eva nīca-kheṭasya varṣam ekam viśodhayet
165.
In the presence of an exalted planet (ucca-kheṭa), one year should be added. Similarly, in the case of a debilitated planet (nīca-kheṭa), one year should be subtracted.
एवं सर्वं समालोच्य
जातकस्य फलं वदेत् ॥१६६॥
जातकस्य फलं वदेत् ॥१६६॥
166. evaṃ sarvaṃ samālocya
jātakasya phalaṃ vadet.
jātakasya phalaṃ vadet.
166.
evaṃ sarvaṃ samālocya
jātakasya phalaṃ vadet
jātakasya phalaṃ vadet
166.
Having thus thoroughly considered everything, one should declare the results (predictions) for the native.
क्रमादुत्क्रमतो वाऽपि धर्मभावपदक्रमात् ।
लग्नराशिं समारभ्य विज्ञश्चरदशां नयेत् ॥१६७॥
लग्नराशिं समारभ्य विज्ञश्चरदशां नयेत् ॥१६७॥
167. kramādutkramato vā'pi dharmabhāvapadakramāt .
lagnarāśiṃ samārabhya vijñaścaradaśāṃ nayet.
lagnarāśiṃ samārabhya vijñaścaradaśāṃ nayet.
167.
kramāt utkramataḥ vā api dharmabhāvapada-kramāt
lagna-rāśiṃ samārabhya vijñaḥ caradaśāṃ nayet
lagna-rāśiṃ samārabhya vijñaḥ caradaśāṃ nayet
167.
The expert should apply the "cara-daśā" (planetary period) starting from the ascendant sign, either in direct or reverse order, or according to the sequence of the "dharma" house (9th house) or the "pada" sign.
अथाऽहं सम्प्रवक्ष्यामि स्थिरसंज्ञां दशां द्विज ।
चरे सप्त स्थिरे चाऽष्टौ द्वन्द्वे नव समाः स्मृताः ॥१६८॥
चरे सप्त स्थिरे चाऽष्टौ द्वन्द्वे नव समाः स्मृताः ॥१६८॥
168. athā'haṃ sampravakṣyāmi sthirasaṃjñāṃ daśāṃ dvija .
care sapta sthire cā'ṣṭau dvandve nava samāḥ smṛtāḥ.
care sapta sthire cā'ṣṭau dvandve nava samāḥ smṛtāḥ.
168.
atha ahaṃ sampravakṣyāmi sthirasaṃjñāṃ daśāṃ dvija
care sapta sthire ca aṣṭau dvandve nava samāḥ smṛtāḥ
care sapta sthire ca aṣṭau dvandve nava samāḥ smṛtāḥ
168.
Now, O twice-born (dvija), I shall thoroughly explain the "Sthira-saṃjñā" (Fixed) "Daśā". Seven years are stated for movable signs, eight for fixed signs, and nine for dual (common) signs.
स्थिरत्वाच्च दशाब्दानां स्थिराख्येति निगद्यते ।
ब्रह्मखेटाश्रितर्क्षादिर्दशेयं परिवर्तते ॥१६९॥
ब्रह्मखेटाश्रितर्क्षादिर्दशेयं परिवर्तते ॥१६९॥
169. sthiratvācca daśābdānāṃ sthirākhyeti nigadyate .
brahmakheṭāśritarkṣādirdaśeyaṃ parivartate.
brahmakheṭāśritarkṣādirdaśeyaṃ parivartate.
169.
sthiratvāt ca daśābdānāṃ sthirākhyā iti nigadyate
brahmakheṭāśritarkṣādiḥ daśā iyaṃ parivartate
brahmakheṭāśritarkṣādiḥ daśā iyaṃ parivartate
169.
And because the duration of these planetary periods (daśā) is fixed, it is therefore called "Sthira" (the fixed daśā). This "daśā" system revolves (or is calculated) starting from the zodiac sign occupied by the Brahmā-planet (brahma-graha).
योऽसौ ब्रह्मग्रहः प्रोक्तः कथं स ज्ञायते मुने ।
इति स्पष्टतरं ब्रूहि कृपाऽस्ति यदि ते मयि ॥१७०॥
इति स्पष्टतरं ब्रूहि कृपाऽस्ति यदि ते मयि ॥१७०॥
170. yo'sau brahmagrahaḥ proktaḥ kathaṃ sa jñāyate mune .
iti spaṣṭataraṃ brūhi kṛpā'sti yadi te mayi.
iti spaṣṭataraṃ brūhi kṛpā'sti yadi te mayi.
170.
yaḥ asau brahmagrahaḥ proktaḥ kathaṃ saḥ jñāyate
mune iti spaṣṭataraṃ brūhi kṛpā asti yadi te mayi
mune iti spaṣṭataraṃ brūhi kṛpā asti yadi te mayi
170.
O sage, how is that Brahmā-planet (brahma-graha) which was mentioned, to be understood? Please explain this more clearly if you have compassion for me.
षष्ठाष्टव्ययनाथेषु यो बली विषमर्क्षगः ।
पृष्ठस्थितो भवेद् ब्रह्मां बलिनो लग्नजाययोः ॥१७१॥
पृष्ठस्थितो भवेद् ब्रह्मां बलिनो लग्नजाययोः ॥१७१॥
171. ṣaṣṭhāṣṭavyayanātheṣu yo balī viṣamarkṣagaḥ .
pṛṣṭhasthito bhaved brahmāṃ balino lagnajāyayoḥ.
pṛṣṭhasthito bhaved brahmāṃ balino lagnajāyayoḥ.
171.
ṣaṣṭha-aṣṭa-vyaya-nātheṣu yaḥ balī viṣama-ṛkṣa-gaḥ
pṛṣṭha-sthitaḥ bhavet brahmā balinaḥ lagna-jāyayoḥ
pṛṣṭha-sthitaḥ bhavet brahmā balinaḥ lagna-jāyayoḥ
171.
Among the lords of the sixth, eighth, and twelfth houses, whichever is strong and located in an odd sign, or is situated in a back-rising sign, that one becomes the Brahma (planet for longevity) for the strong ascendant (lagna) and descendant (jāyā).
कारकादष्टमेशो वा ब्रह्माऽप्यष्टभावगः ।
शनौ पाते च ब्रह्मत्त्वे ब्रह्मा तत्षष्ठखेचरः ॥१७२॥
शनौ पाते च ब्रह्मत्त्वे ब्रह्मा तत्षष्ठखेचरः ॥१७२॥
172. kārakādaṣṭameśo vā brahmā'pyaṣṭabhāvagaḥ .
śanau pāte ca brahmattve brahmā tatṣaṣṭhakhecaraḥ.
śanau pāte ca brahmattve brahmā tatṣaṣṭhakhecaraḥ.
172.
kārakāt aṣṭameśaḥ vā brahmā api aṣṭa-bhāva-gaḥ
śanau pāte ca brahmatve brahmā tat-ṣaṣṭha-khecaraḥ
śanau pāte ca brahmatve brahmā tat-ṣaṣṭha-khecaraḥ
172.
Alternatively, the lord of the eighth house from the significator (karaka), or even the designated Brahma (planet) if it is situated in the eighth house, or if Saturn (śani) or the lunar nodes (pāta) are involved in determining the Brahma (longevity significator), then the planet located in the sixth house from that (initial) Brahma becomes the final Brahma (planet for longevity).
बहवो लक्षणक्रान्ता ज्ञेयस्तेष्वधिकांशकः ।
अंशसाम्ये बलाधिक्याद् विज्ञेयो ब्रह्मखेचरः ॥१७३॥
अंशसाम्ये बलाधिक्याद् विज्ञेयो ब्रह्मखेचरः ॥१७३॥
173. bahavo lakṣaṇakrāntā jñeyasteṣvadhikāṃśakaḥ .
aṃśasāmye balādhikyād vijñeyo brahmakhecaraḥ.
aṃśasāmye balādhikyād vijñeyo brahmakhecaraḥ.
173.
bahavaḥ lakṣaṇa-krāntāḥ jñeyaḥ teṣu adhika-aṃśakaḥ
| aṃśa-sāmye bala-adhikyāt vijñeyaḥ brahma-khecaraḥ
| aṃśa-sāmye bala-adhikyāt vijñeyaḥ brahma-khecaraḥ
173.
If many planets fulfill the aforementioned criteria, then the one with the highest degree (aṃśa) should be identified as the (Brahma planet). If their degrees are equal, then the planet with superior strength (bala) should be recognized as the Brahma (longevity significator) planet.
योगार्धे च दशामानं द्वयोर्योगार्धसम्मितम् ।
लग्नसप्तमप्राण्यादिर्दशेयं च प्रवर्तते ॥१७४॥
लग्नसप्तमप्राण्यादिर्दशेयं च प्रवर्तते ॥१७४॥
174. yogārdhe ca daśāmānaṃ dvayoryogārdhasammitam .
lagnasaptamaprāṇyādirdaśeyaṃ ca pravartate.
lagnasaptamaprāṇyādirdaśeyaṃ ca pravartate.
174.
yoga-ardhe ca daśā-mānam dvayoḥ yoga-ardha-sammitam
| lagna-saptama-prāṇy-ādiḥ daśā iyam ca pravartate
| lagna-saptama-prāṇy-ādiḥ daśā iyam ca pravartate
174.
And the duration of a Dasha (planetary period) is measured as half of the total longevity (yoga) contributed by two (planets). This Dasha, which begins from the ascendant (lagna) or the seventh house (as the life-giving source), then commences.
लग्नसप्तमयोर्मध्ये यो राशिर्बलवान् भवेत् ।
ततः केन्द्रादिसंस्थानां राशीनाञ्च बलक्रमात् ॥१७५॥
ततः केन्द्रादिसंस्थानां राशीनाञ्च बलक्रमात् ॥१७५॥
175. lagnasaptamayormadhye yo rāśirbalavān bhavet .
tataḥ kendrādisaṃsthānāṃ rāśīnāñca balakramāt.
tataḥ kendrādisaṃsthānāṃ rāśīnāñca balakramāt.
175.
lagna-saptamayoḥ madhye yaḥ rāśiḥ balavān bhavet |
tataḥ kendra-ādi-saṃsthānām rāśīnām ca bala-kramāt
tataḥ kendra-ādi-saṃsthānām rāśīnām ca bala-kramāt
175.
Among the ascendant (lagna) and the seventh house, whichever sign is stronger, from that sign, the strength of the other signs, specifically those situated in angular (kendra) houses and so forth, is considered in a hierarchical order of strength (bala).
कारकादपि राशीनां खेटानां चैवमेव हि ।
दशाब्दाश्चरवज्ज्ञेयाः खेटानां च स्वभावधि ॥१७६॥
दशाब्दाश्चरवज्ज्ञेयाः खेटानां च स्वभावधि ॥१७६॥
176. kārakādapi rāśīnāṃ kheṭānāṃ caivameva hi .
daśābdāścaravajjñeyāḥ kheṭānāṃ ca svabhāvadhi.
daśābdāścaravajjñeyāḥ kheṭānāṃ ca svabhāvadhi.
176.
kārakāt api rāśīnām kheṭānām ca evam eva hi |
daśāabdāḥ caravat jñeyāḥ kheṭānām ca svabhāvādhi
daśāabdāḥ caravat jñeyāḥ kheṭānām ca svabhāvādhi
176.
The daśā periods (dasha-abda) for the signs and planets should be understood as similar to the Chara (movable) daśā, even considering them from the significators (kāraka), and also based on the intrinsic nature of the planets.
द्विराश्यधिपक्षेटस्य गण्येदुभयावधि ।
उभयोर्धिक संख्या कारकस्य दशा समाः ॥१७७॥
उभयोर्धिक संख्या कारकस्य दशा समाः ॥१७७॥
177. dvirāśyadhipakṣeṭasya gaṇyedubhayāvadhi .
ubhayordhika saṃkhyā kārakasya daśā samāḥ.
ubhayordhika saṃkhyā kārakasya daśā samāḥ.
177.
dvirāśyadhipakheṭasya gaṇyet ubhayāvadhī |
ubhayoḥ adhika saṅkhyā kārakasya daśā samāḥ
ubhayoḥ adhika saṅkhyā kārakasya daśā samāḥ
177.
For the planet that lords two signs, both boundaries should be counted. The larger number between the two becomes the daśā years for that significator (kāraka).
आत्मकारकमारभ्य कारकाख्यदशा क्रमात् ।
लग्नात् कारकपर्यन्तं संख्यामत्र दशां विदुः ॥१७८॥
लग्नात् कारकपर्यन्तं संख्यामत्र दशां विदुः ॥१७८॥
178. ātmakārakamārabhya kārakākhyadaśā kramāt .
lagnāt kārakaparyantaṃ saṃkhyāmatra daśāṃ viduḥ.
lagnāt kārakaparyantaṃ saṃkhyāmatra daśāṃ viduḥ.
178.
ātmakārakam ārabhya kārakākhyadaśā kramāt |
lagnāt kārakaparyantam saṅkhyām atra daśām viduḥ
lagnāt kārakaparyantam saṅkhyām atra daśām viduḥ
178.
Starting from the Self-Significator (ātmakāraka), the daśā known as Karaka proceeds in sequence. The number of signs from the Ascendant (lagna) up to the Karaka (planet) is understood as the daśā (period) in this context.
मण्डूकापरपर्याया त्रिकूटाख्यदशा द्विज ।
लग्नसप्तमयोर्मध्ये यो राशिर्बलवान् भवेत् ॥१७९॥
लग्नसप्तमयोर्मध्ये यो राशिर्बलवान् भवेत् ॥१७९॥
179. maṇḍūkāparaparyāyā trikūṭākhyadaśā dvija .
lagnasaptamayormadhye yo rāśirbalavān bhavet.
lagnasaptamayormadhye yo rāśirbalavān bhavet.
179.
maṇḍūka aparaparyāyā trikūṭākhyadaśā dvija |
lagna saptamayoḥ madhye yaḥ rāśiḥ balavān bhavet
lagna saptamayoḥ madhye yaḥ rāśiḥ balavān bhavet
179.
O twice-born (dvija), the daśā named Trikūṭa is also known as Maṇḍūka. Among the Ascendant (lagna) and the seventh house, whichever sign is stronger...
ततः क्रमेणौजराशौ समे नेया तथोऽत्क्रमात् ।
त्रिकूटानां च विज्ञेयाः स्थिरवच्च दशा समाः ॥१८०॥
त्रिकूटानां च विज्ञेयाः स्थिरवच्च दशा समाः ॥१८०॥
180. tataḥ krameṇaujarāśau same neyā tatho'tkramāt .
trikūṭānāṃ ca vijñeyāḥ sthiravacca daśā samāḥ.
trikūṭānāṃ ca vijñeyāḥ sthiravacca daśā samāḥ.
180.
tataḥ krameṇa ojarāśau same neyā tathā utkramāt
| trikūṭānām ca vijñeyāḥ sthiravat ca daśā samāḥ
| trikūṭānām ca vijñeyāḥ sthiravat ca daśā samāḥ
180.
Then, the calculation should proceed in direct order for odd signs and similarly in reverse order for even signs. And the daśā years for the Trikūṭa (daśā) should be understood just like those for the Sthira (fixed) daśā.
निर्याणस्य विचारार्थं कैश्चिछूलदशा स्मृता ।
लग्नसप्तमतो मृत्युभयोर्यो बलवान् भवेत् ॥१८१॥
लग्नसप्तमतो मृत्युभयोर्यो बलवान् भवेत् ॥१८१॥
181. niryāṇasya vicārārthaṃ kaiścichūladaśā smṛtā .
lagnasaptamato mṛtyubhayoryo balavān bhavet.
lagnasaptamato mṛtyubhayoryo balavān bhavet.
181.
niryāṇasya vicārārtham kaiścit śūladaśā smṛtā
lagna-saptamataḥ mṛtyubhayoḥ yaḥ balavān bhavet
lagna-saptamataḥ mṛtyubhayoḥ yaḥ balavān bhavet
181.
For the purpose of considering the time of death, some authorities mention the Śūla daśā. One should consider whichever is stronger between the Lagna (ascendant) and the seventh house for matters pertaining to death.
तदादिर्विषमे विप्र क्रमादुत्क्रमतः समे ।
दशाब्दाः स्थिरवत्तत्र बलिमारकभे मृतिः ॥१८२॥
दशाब्दाः स्थिरवत्तत्र बलिमारकभे मृतिः ॥१८२॥
182. tadādirviṣame vipra kramādutkramataḥ same .
daśābdāḥ sthiravattatra balimārakabhe mṛtiḥ.
daśābdāḥ sthiravattatra balimārakabhe mṛtiḥ.
182.
tad-ādiḥ viṣame vipra kramāt utkramataḥ same
daśābdāḥ sthiravat tatra bali-mārakabhe mṛtiḥ
daśābdāḥ sthiravat tatra bali-mārakabhe mṛtiḥ
182.
O Brahmin, starting from that (stronger house), the daśā years proceed in direct order for odd signs and in reverse order for even signs. In this system, the daśā years are fixed. Death occurs in a strong death-inflicting (māraka) house.
जन्मलग्नत्रिकोणेषु यो राशिर्बलवान् भवेत् ।
तमार्भ्य नयेद् धीमान् चरिपर्यायवद् दशाम् ॥१८३॥
तमार्भ्य नयेद् धीमान् चरिपर्यायवद् दशाम् ॥१८३॥
183. janmalagnatrikoṇeṣu yo rāśirbalavān bhavet .
tamārbhya nayed dhīmān cariparyāyavad daśām.
tamārbhya nayed dhīmān cariparyāyavad daśām.
183.
janmalagna-trikoṇeṣu yaḥ rāśiḥ balavān bhavet
tam ārabhya nayet dhīmān cari-paryāyavat daśām
tam ārabhya nayet dhīmān cari-paryāyavat daśām
183.
Among the Lagna (ascendant) and its trinal houses (1st, 5th, 9th), a wise person should calculate the daśā, starting from whichever sign among them is stronger, similar to the method of Chara daśā.
क्रमादुत्क्रमतो ग्राह्यं त्रिकोणं विषमे समे ।
त्रिकोणाख्यदशा प्रोक्ता समा नाथावसानकाः ॥१८४॥
त्रिकोणाख्यदशा प्रोक्ता समा नाथावसानकाः ॥१८४॥
184. kramādutkramato grāhyaṃ trikoṇaṃ viṣame same .
trikoṇākhyadaśā proktā samā nāthāvasānakāḥ.
trikoṇākhyadaśā proktā samā nāthāvasānakāḥ.
184.
kramāt utkramataḥ grāhyam trikoṇam viṣame same
trikoṇākhya-daśā proktā samāḥ nātha-avasānakāḥ
trikoṇākhya-daśā proktā samāḥ nātha-avasānakāḥ
184.
For odd signs, the trines should be considered in direct order, and for even signs, in reverse order. This daśā is known as the Trikoṇa daśā, and its years are fixed, concluding with the lords (of the signs).
लग्नाद् धर्मस्य तद्दृष्टराशीनां च दशास्ततः ।
दशमस्य च तद्दृष्टराशीनां च नयेत् पुनः ॥१८५॥
दशमस्य च तद्दृष्टराशीनां च नयेत् पुनः ॥१८५॥
185. lagnād dharmasya taddṛṣṭarāśīnāṃ ca daśāstataḥ .
daśamasya ca taddṛṣṭarāśīnāṃ ca nayet punaḥ.
daśamasya ca taddṛṣṭarāśīnāṃ ca nayet punaḥ.
185.
lagnāt dharmasya tad-dṛṣṭa-rāśīnām ca daśāḥ tataḥ
daśamasya ca tad-dṛṣṭa-rāśīnām ca nayet punaḥ
daśamasya ca tad-dṛṣṭa-rāśīnām ca nayet punaḥ
185.
One should then calculate the daśās from the Lagna (ascendant), and from the (lord of the) ninth house (dharma) and the signs aspected by its lord. Thereafter, one should again calculate (the daśās) from the (lord of the) tenth house and the signs aspected by its lord.
एकादशस्य तद्दृष्टराशीनां स्थिरवत् समाः ।
प्रवृत्ता दृग् वशाद्यस्माद् दृग्दशेयं ततः स्मृता ॥१८६॥
प्रवृत्ता दृग् वशाद्यस्माद् दृग्दशेयं ततः स्मृता ॥१८६॥
186. ekādaśasya taddṛṣṭarāśīnāṃ sthiravat samāḥ .
pravṛttā dṛg vaśādyasmād dṛgdaśeyaṃ tataḥ smṛtā.
pravṛttā dṛg vaśādyasmād dṛgdaśeyaṃ tataḥ smṛtā.
186.
ekādaśasya tat dṛṣṭa rāśīnām sthiravat samāḥ
pravṛttā dṛk vaśāt yasmāt dṛk daśā iyam tataḥ smṛtā
pravṛttā dṛk vaśāt yasmāt dṛk daśā iyam tataḥ smṛtā
186.
The number of years assigned to the signs aspected by the eleventh house is similar to those for fixed signs. Since this Dṛgdaśā system is initiated based on planetary aspects (dṛk), it is therefore known as the Dṛk-Daśā.
चरे व्युत्क्रमतो ग्राह्या दृग्योग्याः स्थिरभे क्रमात् ।
विषमे क्रमतो द्वन्द्वे राशयो व्युत्क्रमात् समे ॥१८७॥
विषमे क्रमतो द्वन्द्वे राशयो व्युत्क्रमात् समे ॥१८७॥
187. care vyutkramato grāhyā dṛgyogyāḥ sthirabhe kramāt .
viṣame kramato dvandve rāśayo vyutkramāt same.
viṣame kramato dvandve rāśayo vyutkramāt same.
187.
care vyutkramataḥ grāhyāḥ dṛk yogyāḥ sthirabhe kramāt
viṣame kramataḥ dvandve rāśayaḥ vyutkramāt same
viṣame kramataḥ dvandve rāśayaḥ vyutkramāt same
187.
For movable signs, the applicable signs (for Dṛk-Daśā) are to be reckoned in reverse order. For fixed signs, they are to be reckoned in direct order. When starting from an odd sign, the reckoning is in direct order. When starting from a dual (common) sign, if that dual sign is even, the reckoning of signs is in reverse order.
ऋक्षे लग्नादिराशीनां दशा राशिदशा स्मृता ।
भयातं रविभिर्निघ्नं भभोगविहृतं फलम् ॥१८८॥
भयातं रविभिर्निघ्नं भभोगविहृतं फलम् ॥१८८॥
188. ṛkṣe lagnādirāśīnāṃ daśā rāśidaśā smṛtā .
bhayātaṃ ravibhirnighnaṃ bhabhogavihṛtaṃ phalam.
bhayātaṃ ravibhirnighnaṃ bhabhogavihṛtaṃ phalam.
188.
ṛkṣe lagna ādi rāśīnām daśā rāśi daśā smṛtā bhaya
ātam ravibhiḥ nighnam bha bhoga vihṛtam phalam
ātam ravibhiḥ nighnam bha bhoga vihṛtam phalam
188.
The daśā periods of the signs, beginning from the ascendant (lagna), are called Rāśi-Daśā. The amount of time already elapsed in a sign (bhayāta) is to be multiplied by the number of years for a sign (twelve 'suns'), and this product is then to be divided by the full extent of a sign (bhābhoga, i.e., 30 degrees) to get the result (phalam).
राश्याद्यं लग्नराश्यादौ योज्यं द्वादशशेषितम् ।
तदारभ्य क्रमादोजे दशा ज्ञेयोत्क्रमात् समे ॥१८९॥
तदारभ्य क्रमादोजे दशा ज्ञेयोत्क्रमात् समे ॥१८९॥
189. rāśyādyaṃ lagnarāśyādau yojyaṃ dvādaśaśeṣitam .
tadārabhya kramādoje daśā jñeyotkramāt same.
tadārabhya kramādoje daśā jñeyotkramāt same.
189.
rāśi ādyam lagna rāśi ādau yojyam dvādaśa śeṣitam
tat ārabhya kramāt oje daśā jñeya utkramāt same
tat ārabhya kramāt oje daśā jñeya utkramāt same
189.
The initial period (daśā) of the sign, pertaining to the ascendant (lagna) sign, should be applied at its commencement. After this calculation, the remainder when divided by twelve (years) is considered. Starting from this (ascendant) sign, the daśā periods are known to proceed in direct order for odd signs and in reverse order for even signs.
दशाब्दा भुक्तभागघ्ना त्रिंशता विहृताह् फलम् ।
भुक्तं वर्षादिकं ज्ञेयं भोग्यं मानाद् विशोधितम् ॥१९०॥
भुक्तं वर्षादिकं ज्ञेयं भोग्यं मानाद् विशोधितम् ॥१९०॥
190. daśābdā bhuktabhāgaghnā triṃśatā vihṛtāh phalam .
bhuktaṃ varṣādikaṃ jñeyaṃ bhogyaṃ mānād viśodhitam.
bhuktaṃ varṣādikaṃ jñeyaṃ bhogyaṃ mānād viśodhitam.
190.
daśā abdāḥ bhukta bhāga ghnāḥ triṃśatā vihṛtāḥ phalam
bhuktam varṣa ādikam jñeyam bhogyam mānāt viśodhitam
bhuktam varṣa ādikam jñeyam bhogyam mānāt viśodhitam
190.
The total years of a daśā, when multiplied by the elapsed portion of the sign and then divided by thirty (degrees), yields the elapsed (bhukta) portion of the daśā in years, months, etc. The remaining (bhogya) portion is to be understood by subtracting this elapsed (bhukta) duration from the total daśā duration (māna).
अकारादीन् स्वरान् पञ्च प्रथमं विन्यसेत् क्रमात् ।
कादिहान्तांल्लिखेद् वर्णान् स्वराधो ङञणोज्झितान् ॥१९१॥
कादिहान्तांल्लिखेद् वर्णान् स्वराधो ङञणोज्झितान् ॥१९१॥
191. akārādīn svarān pañca prathamaṃ vinyaset kramāt .
kādihāntāṃllikhed varṇān svarādho ṅañaṇojjhitān.
kādihāntāṃllikhed varṇān svarādho ṅañaṇojjhitān.
191.
akārādīn svarān pañca prathamaṃ vinyaset kramāt
kādihāntān likhet varṇān svarādhaḥ ṅañṇojjhitān
kādihāntān likhet varṇān svarādhaḥ ṅañṇojjhitān
191.
First, one should arrange the five vowels, beginning with 'a', in sequence. Below these vowels, one should then write the consonants from 'ka' up to 'ha', omitting the letters 'ṅa', 'ña', and 'ṇa'.
तिर्यक् पंक्तिक्रमेणैव पञ्चपञ्चविभागतः ।
न प्रोक्ता ङञणा वर्णा नामादौ सन्ति ते नहि ॥१९२॥
न प्रोक्ता ङञणा वर्णा नामादौ सन्ति ते नहि ॥१९२॥
192. tiryak paṃktikrameṇaiva pañcapañcavibhāgataḥ .
na proktā ṅañaṇā varṇā nāmādau santi te nahi.
na proktā ṅañaṇā varṇā nāmādau santi te nahi.
192.
tiryak paṃktikrameṇa eva pañcapañcavibhāgataḥ
na proktāḥ ṅañṇāḥ varṇāḥ nāmādau santi te na hi
na proktāḥ ṅañṇāḥ varṇāḥ nāmādau santi te na hi
192.
The letters 'ṅa', 'ña', and 'ṇa' are not mentioned as being arranged horizontally in rows, divided into groups of five. Indeed, these letters do not appear at the beginning of names.
चेद् भवन्ति तदा ज्ञेया गजडास्ते यथाक्रमात् ।
यत्र स्वरे स्वनामाद्यवर्णः स्यात् तत्स्वरादयः ॥१९३॥
यत्र स्वरे स्वनामाद्यवर्णः स्यात् तत्स्वरादयः ॥१९३॥
193. ced bhavanti tadā jñeyā gajaḍāste yathākramāt .
yatra svare svanāmādyavarṇaḥ syāt tatsvarādayaḥ.
yatra svare svanāmādyavarṇaḥ syāt tatsvarādayaḥ.
193.
ced bhavanti tadā jñeyāḥ gajaḍāḥ te yathākramāt
yatra svare svanāmādyavarṇaḥ syāt tatsvarādayaḥ
yatra svare svanāmādyavarṇaḥ syāt tatsvarādayaḥ
193.
If these (letters 'ṅa', 'ña', 'ṇa') do appear, they should then be understood as 'ga', 'ja', and 'ḍa' respectively. The first letter of a person's name (which falls) in a particular vowel category determines which vowel series (etc.) applies to them.
क्रमात् पंच दशाधीशाः द्वादशद्वादशाब्दकाः ।
स्वराणां च क्रमाज्ज्ञेयाः दशास्वन्तर्दशादयः ॥१९४॥
स्वराणां च क्रमाज्ज्ञेयाः दशास्वन्तर्दशादयः ॥१९४॥
194. kramāt paṃca daśādhīśāḥ dvādaśadvādaśābdakāḥ .
svarāṇāṃ ca kramājjñeyāḥ daśāsvantardaśādayaḥ.
svarāṇāṃ ca kramājjñeyāḥ daśāsvantardaśādayaḥ.
194.
kramāt pañca daśādhīśāḥ dvādaśadvādaśābdakāḥ
svarāṇāṃ ca kramāt jñeyāḥ daśāsu antardaśādayaḥ
svarāṇāṃ ca kramāt jñeyāḥ daśāsu antardaśādayaḥ
194.
In sequence, the five lords of the daśā periods, each presiding for twelve years, are to be understood. Furthermore, the antardaśās (sub-periods) and so forth, in order, are known from the vowels.
पूर्वमेव मया प्रोक्ता वर्णदाख्या दशा द्विज ।
इदानीं शम्भुना प्रोक्ता कथ्यते योगिनी दशा ॥१९५॥
इदानीं शम्भुना प्रोक्ता कथ्यते योगिनी दशा ॥१९५॥
195. pūrvameva mayā proktā varṇadākhyā daśā dvija .
idānīṃ śambhunā proktā kathyate yoginī daśā.
idānīṃ śambhunā proktā kathyate yoginī daśā.
195.
pūrvam eva mayā proktā varṇadākhyā daśā dvija
idānīṃ śambhunā proktā kathyate yoginī daśā
idānīṃ śambhunā proktā kathyate yoginī daśā
195.
O twice-born (dvija), the Varṇadā daśā (planetary period) was already explained by me. Now, the Yoginī daśā, as declared by Śambhu, is being narrated.
मङ्गला पिङ्गला धन्या भ्रामरी भद्रिका तथा ।
उल्का सिद्धा संकटा च योगिन्योऽष्टौ प्रकीर्तिताः ॥१९६॥
उल्का सिद्धा संकटा च योगिन्योऽष्टौ प्रकीर्तिताः ॥१९६॥
196. maṅgalā piṅgalā dhanyā bhrāmarī bhadrikā tathā .
ulkā siddhā saṃkaṭā ca yoginyo'ṣṭau prakīrtitāḥ.
ulkā siddhā saṃkaṭā ca yoginyo'ṣṭau prakīrtitāḥ.
196.
maṅgalā piṅgalā dhanyā bhrāmarī bhadrikā tathā
ulkā siddhā saṃkaṭā ca yoginyaḥ aṣṭau prakīrtitāḥ
ulkā siddhā saṃkaṭā ca yoginyaḥ aṣṭau prakīrtitāḥ
196.
Maṅgalā, Piṅgalā, Dhanyā, Bhrāmarī, Bhadrikā, and similarly Ulkā, Siddhā, and Saṃkaṭā – these eight are declared to be the Yoginīs.
मङ्गलातोऽभवच्चन्द्रः पिङ्गलातो दिवाकरः ।
धन्यातो देवपूज्योऽभूद् भ्रामरीतोऽभवत् कुजः ॥१९७॥
धन्यातो देवपूज्योऽभूद् भ्रामरीतोऽभवत् कुजः ॥१९७॥
197. maṅgalāto'bhavaccandraḥ piṅgalāto divākaraḥ .
dhanyāto devapūjyo'bhūd bhrāmarīto'bhavat kujaḥ.
dhanyāto devapūjyo'bhūd bhrāmarīto'bhavat kujaḥ.
197.
maṅgalātaḥ abhavat candraḥ piṅgalātaḥ divākaraḥ
dhanyātaḥ devapūjyaḥ abhūt bhrāmarītaḥ abhavat kujaḥ
dhanyātaḥ devapūjyaḥ abhūt bhrāmarītaḥ abhavat kujaḥ
197.
From Maṅgalā arose the Moon; from Piṅgalā, the Sun; from Dhanyā arose Jupiter (devapūjya); and from Bhrāmarī, Mars (kuja).
भर्दिकातो बुधो जातस्तथोल्कातः शनैश्चरः ।
सिद्धातो भार्गवि जातः संकटातस्तमोऽभवद् ॥१९८॥
सिद्धातो भार्गवि जातः संकटातस्तमोऽभवद् ॥१९८॥
198. bhardikāto budho jātastatholkātaḥ śanaiścaraḥ .
siddhāto bhārgavi jātaḥ saṃkaṭātastamo'bhavad.
siddhāto bhārgavi jātaḥ saṃkaṭātastamo'bhavad.
198.
bhadrikātaḥ budhaḥ jātaḥ tathā ulkātaḥ śanaiścaraḥ
siddhātaḥ bhārgavi jātaḥ saṃkaṭātaḥ tamaḥ abhavat
siddhātaḥ bhārgavi jātaḥ saṃkaṭātaḥ tamaḥ abhavat
198.
From Bhadrikā, Mercury (budha) was born; similarly, from Ulkā, Saturn (śanaiścara) was born. From Siddhā, Venus (bhārgavi) was born; and from Saṃkaṭā, the shadow planet Rahu (tamas) arose.
जन्मर्क्ष च त्रिभिर्युक्तं वसुभिर्भागमाहरेत् ।
एकादिशेषे विज्ञेया योगिन्योः मङ्गलादिकाः ॥१९९॥
एकादिशेषे विज्ञेया योगिन्योः मङ्गलादिकाः ॥१९९॥
199. janmarkṣa ca tribhiryuktaṃ vasubhirbhāgamāharet .
ekādiśeṣe vijñeyā yoginyoḥ maṅgalādikāḥ.
ekādiśeṣe vijñeyā yoginyoḥ maṅgalādikāḥ.
199.
janmarkṣam ca tribhiḥ yuktam vasubhiḥ bhāgam
āharet ekādiśeṣe vijñeyāḥ yoginyaḥ maṅgalādikāḥ
āharet ekādiśeṣe vijñeyāḥ yoginyaḥ maṅgalādikāḥ
199.
One should take the birth constellation, combined with three (03), and divide the portion by eight (vasubhiḥ). From the remainder, beginning with one, the Yoginīs starting with Maṅgalā are to be known.
एकाद्येकोत्तरा ज्ञेयाः क्रमादासां दशासमाः ।
नक्षत्रयातभोगाभ्यां भुक्तं भोग्यं च साधयेत् ॥२००॥
नक्षत्रयातभोगाभ्यां भुक्तं भोग्यं च साधयेत् ॥२००॥
200. ekādyekottarā jñeyāḥ kramādāsāṃ daśāsamāḥ .
nakṣatrayātabhogābhyāṃ bhuktaṃ bhogyaṃ ca sādhayet.
nakṣatrayātabhogābhyāṃ bhuktaṃ bhogyaṃ ca sādhayet.
200.
ekādyekottarā jñeyāḥ kramāt āsām daśāsamāḥ
nakṣatrayātabhogābhyām bhuktam bhogyam ca sādhayet
nakṣatrayātabhogābhyām bhuktam bhogyam ca sādhayet
200.
Their periods of years (daśāsamāḥ) are to be known as starting with one and increasing by one in sequence. One should determine the elapsed portion (bhuktam) and the remaining portion (bhogyam) from the constellation's elapsed and remaining spans (nakṣatrayātabhogābhyām).
येषां यदायुः सम्प्रोक्तं पैण्डमांशं निसर्गजम् ।
तक्षत् तेषां दशा ज्ञेया पैण्डी चांशी निसर्गजा ॥२०१॥
तक्षत् तेषां दशा ज्ञेया पैण्डी चांशी निसर्गजा ॥२०१॥
201. yeṣāṃ yadāyuḥ samproktaṃ paiṇḍamāṃśaṃ nisargajam .
takṣat teṣāṃ daśā jñeyā paiṇḍī cāṃśī nisargajā.
takṣat teṣāṃ daśā jñeyā paiṇḍī cāṃśī nisargajā.
201.
yeṣām yat āyuḥ samproktam paiṇḍam aṃśam nisargajam
takṣat teṣām daśā jñeyā paiṇḍī ca āṃśī nisargajā
takṣat teṣām daśā jñeyā paiṇḍī ca āṃśī nisargajā
201.
For those (planets/signs) whose life span ("āyuḥ"), specifically the "Paiṇḍa" portion and the "Nisargaja" (natural) portion, has been declared, their planetary periods ("daśā") should be understood. These "daśā"s are known as "Paiṇḍī" and "Nisargajā Āṃśī", as they are the determining factors.
बली लग्नार्कचन्द्राणां यत्तस्य प्रथमा दशा ।
तत्केन्द्रादिगतानां च ज्ञेया बलवशात्ततः ॥२०२॥
तत्केन्द्रादिगतानां च ज्ञेया बलवशात्ततः ॥२०२॥
202. balī lagnārkacandrāṇāṃ yattasya prathamā daśā .
tatkendrādigatānāṃ ca jñeyā balavaśāttataḥ.
tatkendrādigatānāṃ ca jñeyā balavaśāttataḥ.
202.
balī lagna arka candrāṇām yat tasya prathamā daśā
tatkendra ādi gatānām ca jñeyā balavaśāt tataḥ
tatkendra ādi gatānām ca jñeyā balavaśāt tataḥ
202.
Among the Lagna (Ascendant), the Sun, and the Moon, whichever is the strongest, its planetary period ("daśā") is considered the first. Thereafter, the "daśā"s of the planets/signs situated in the angular houses (kendras) and so on, relative to that strongest one, should be known according to their respective strengths.
अष्टवर्गबलेनैषां फलानि परिचिन्तयेत् ।
अष्टवर्गदशाश्चैताः कथिताः पूर्वसूरिभिः ॥२०३॥
अष्टवर्गदशाश्चैताः कथिताः पूर्वसूरिभिः ॥२०३॥
203. aṣṭavargabalenaiṣāṃ phalāni paricintayet .
aṣṭavargadaśāścaitāḥ kathitāḥ pūrvasūribhiḥ.
aṣṭavargadaśāścaitāḥ kathitāḥ pūrvasūribhiḥ.
203.
aṣṭavargabalena eṣām phalāni paricintayet
aṣṭavargadaśāḥ ca etāḥ kathitāḥ pūrvasūribhiḥ
aṣṭavargadaśāḥ ca etāḥ kathitāḥ pūrvasūribhiḥ
203.
One should consider the results of these (planetary periods) by assessing their strength based on the "Aṣṭakavarga" system. These very "daśā"s (planetary periods) calculated using the "Aṣṭakavarga" have been declared by the ancient sages.
परायुर्द्वादशो भागस्तस्य सन्ध्या प्रकीर्तिता ।
तन्मिता लग्नभादीनां क्रमात् सन्ध्यादशा स्मृता ॥२०४॥
तन्मिता लग्नभादीनां क्रमात् सन्ध्यादशा स्मृता ॥२०४॥
204. parāyurdvādaśo bhāgastasya sandhyā prakīrtitā .
tanmitā lagnabhādīnāṃ kramāt sandhyādaśā smṛtā.
tanmitā lagnabhādīnāṃ kramāt sandhyādaśā smṛtā.
204.
parāyuḥ dvādaśaḥ bhāgaḥ tasya sandhyā prakīrtitā
tat mitā lagnabhādīnām kramāt sandhyādaśā smṛtā
tat mitā lagnabhādīnām kramāt sandhyādaśā smṛtā
204.
The twelfth portion of the supreme life span ("parāyuḥ") is declared as its (the supreme life span's) "sandhyā" (junctional period). The "sandhyā daśā" (transition period) of the Lagna (Ascendant), signs, and so on, is considered to be measured by that same proportion, in successive order.
सन्ध्या रसगुणा कार्या चन्द्रवह्निहृता फलम् ।
संस्थाप्यं प्रथमे कोष्ठे तदर्धं त्रिषु विन्यसेत् ॥२०५॥
संस्थाप्यं प्रथमे कोष्ठे तदर्धं त्रिषु विन्यसेत् ॥२०५॥
205. sandhyā rasaguṇā kāryā candravahnihṛtā phalam .
saṃsthāpyaṃ prathame koṣṭhe tadardhaṃ triṣu vinyaset.
saṃsthāpyaṃ prathame koṣṭhe tadardhaṃ triṣu vinyaset.
205.
sandhyā rasaguṇā kāryā candravahnihṛtā phalam
saṃsthāpyam prathame koṣṭhe tat ardham triṣu vinyaset
saṃsthāpyam prathame koṣṭhe tat ardham triṣu vinyaset
205.
The "sandhyā" (junctional period) should be calculated by multiplying it by "rasa" (six) and "guṇa" (three), and the result ("phalam") then divided by "candra" (one) and "vahni" (three). This final result should be placed in the first cell, and half of it should be placed into the three (subsequent) cells.
त्रिभागं वसुकोष्ठेषु विन्यस्य तत्फलं वदेत् ।
एवं द्वादशभावेषु पाचकानि प्रकल्पयेत् ॥२०६॥
एवं द्वादशभावेषु पाचकानि प्रकल्पयेत् ॥२०६॥
206. tribhāgaṃ vasukoṣṭheṣu vinyasya tatphalaṃ vadet .
evaṃ dvādaśabhāveṣu pācakāni prakalpayet.
evaṃ dvādaśabhāveṣu pācakāni prakalpayet.
206.
tribhāgam vasukoṣṭheṣu vinyasya tatphalam
vadet evam dvādaśabhāveṣu pācakāni prakalpayet
vadet evam dvādaśabhāveṣu pācakāni prakalpayet
206.
By placing one-third part into the eight houses, one should then declare its result. In this manner, one should determine the pacaka (dasa components) for all twelve houses.
विंशत्तरिदशेवाऽत्र कैश्चित् तारादशा स्मृता ।
आशंकुरागुशबुकेश्वादिस्थानेषु तारकाः ॥२०७॥
आशंकुरागुशबुकेश्वादिस्थानेषु तारकाः ॥२०७॥
207. viṃśattaridaśevā'tra kaiścit tārādaśā smṛtā .
āśaṃkurāguśabukeśvādisthāneṣu tārakāḥ.
āśaṃkurāguśabukeśvādisthāneṣu tārakāḥ.
207.
viṃśattaridaśā eva atra kaiścit tārādaśā
smṛtā āśaṅkurāguśabukeśvādi sthāneṣu tārakāḥ
smṛtā āśaṅkurāguśabukeśvādi sthāneṣu tārakāḥ
207.
Here, the Viṃśottarī dasa (system) is considered Tārā dasa by some (scholars). The stars (are situated) in the positions related to Āśaṅkura, Rāgu, Śabuka, Īśva, and so forth.
अन्मसम्पत्विपत्क्षेमप्रत्यरिः साधको बधः ।
मैत्रं परममैत्रं च केन्द्रस्थबलिनो ग्रहात् ॥२०८॥
मैत्रं परममैत्रं च केन्द्रस्थबलिनो ग्रहात् ॥२०८॥
208. anmasampatvipatkṣemapratyariḥ sādhako badhaḥ .
maitraṃ paramamaitraṃ ca kendrasthabalino grahāt.
maitraṃ paramamaitraṃ ca kendrasthabalino grahāt.
208.
anma sampat vipat kṣema pratyariḥ sādhakaḥ badhaḥ
maitram paramamaitram ca kendrasthabalinaḥ grahāt
maitram paramamaitram ca kendrasthabalinaḥ grahāt
208.
Birth, Wealth, Adversity, Well-being, Adversary, Accomplishment, Affliction; and Friendly, Very Friendly (these are the Tārās, or star groups), calculated from a strong planet located in an angular house (kendra).
ज्ञेया तारादशा विप्र नामतुल्यफलप्रदा ।
यस्य केन्द्रे स्थितः खेटो दशेयं तस्य कीर्तिता ॥२०९॥
यस्य केन्द्रे स्थितः खेटो दशेयं तस्य कीर्तिता ॥२०९॥
209. jñeyā tārādaśā vipra nāmatulyaphalapradā .
yasya kendre sthitaḥ kheṭo daśeyaṃ tasya kīrtitā.
yasya kendre sthitaḥ kheṭo daśeyaṃ tasya kīrtitā.
209.
jñeyā tārādaśā vipra nāmatulyaphalapradā yasya
kendre sthitaḥ kheṭaḥ daśā iyam tasya kīrtitā
kendre sthitaḥ kheṭaḥ daśā iyam tasya kīrtitā
209.
O Brahmin, the Tārā dasa should be understood as yielding results corresponding to its name. This dasa is declared (to belong) to that planet which is situated in an angular house (kendra).
इति ते कथिता विप्र दश भेदा अनेकधा ।
एतदन्तर्दशाभेदान् कथयिष्यामि चाग्रतः ॥२१०॥
एतदन्तर्दशाभेदान् कथयिष्यामि चाग्रतः ॥२१०॥
210. iti te kathitā vipra daśa bhedā anekadhā .
etadantardaśābhedān kathayiṣyāmi cāgrataḥ.
etadantardaśābhedān kathayiṣyāmi cāgrataḥ.
210.
iti te kathitā vipra daśa bhedā anekadhā
etat antardaśābhedān kathayiṣyāmi ca agrataḥ
etat antardaśābhedān kathayiṣyāmi ca agrataḥ
210.
Thus, O Brahmin, these ten types of dasas have been explained to you in manifold ways. And subsequently, I shall describe the distinctions of their sub-periods (antardaśā).
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46 (current chapter)
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97