बृहत्-पाराशर-होरा-शास्त्रम्
bṛhat-pārāśara-horā-śāstram
-
chapter-93
ज्येष्ठामूलमयोर्यस्मादधिपाविन्द्रराक्षसौ ।
महावैरात् तयोः सन्धिर्महादोषप्रदः स्मृतः ॥१॥
महावैरात् तयोः सन्धिर्महादोषप्रदः स्मृतः ॥१॥
1. jyeṣṭhāmūlamayoryasmādadhipāvindrarākṣasau .
mahāvairāt tayoḥ sandhirmahādoṣapradaḥ smṛtaḥ.
mahāvairāt tayoḥ sandhirmahādoṣapradaḥ smṛtaḥ.
1.
jyeṣṭhāmūlamayoḥ yasmāt adhipau indrarākṣasau
mahāvairāt tayoḥ sandhiḥ mahādoṣapradaḥ smṛtaḥ
mahāvairāt tayoḥ sandhiḥ mahādoṣapradaḥ smṛtaḥ
1.
Since Indra and Rakshasa are the ruling deities of the Jyeṣṭhā and Mūla lunar mansions, their conjunction is declared to be a cause of great harm due to their immense animosity.
अभुक्तमूलजं पुत्रं पुत्रीं वाऽपि परित्यजेत् ।
अथवाऽब्दाष्टकं तातस्तन्मुखं न विलोकयेत् ॥२॥
अथवाऽब्दाष्टकं तातस्तन्मुखं न विलोकयेत् ॥२॥
2. abhuktamūlajaṃ putraṃ putrīṃ vā'pi parityajet .
athavā'bdāṣṭakaṃ tātastanmukhaṃ na vilokayet.
athavā'bdāṣṭakaṃ tātastanmukhaṃ na vilokayet.
2.
abhuktamūlajam putram putrīm vā api parityajet
athavā abdāṣṭakam tātaḥ tat mukham na vilokayet
athavā abdāṣṭakam tātaḥ tat mukham na vilokayet
2.
One should abandon a son or even a daughter born in the inauspicious portion of the Mūla lunar mansion. Alternatively, the father should not look at that child's face for eight years.
तद्दोषपरिहारार्थमथ शान्तिविधिं ब्रुवे ।
तत्राऽदौ दोषबहुल्यान् मूलशान्तिर्निगद्यते ॥३॥
तत्राऽदौ दोषबहुल्यान् मूलशान्तिर्निगद्यते ॥३॥
3. taddoṣaparihārārthamatha śāntividhiṃ bruve .
tatrā'dau doṣabahulyān mūlaśāntirnigadyate.
tatrā'dau doṣabahulyān mūlaśāntirnigadyate.
3.
taddoṣaparihārārtham atha śāntividhim bruve
tatra ādau doṣabahulyāt mūlaśāntiḥ nigadyate
tatra ādau doṣabahulyāt mūlaśāntiḥ nigadyate
3.
Now, to remedy those defects, I shall describe the pacification ritual (śāntividhi). Among these, primarily due to the abundance of defects, the pacification (śānti) ritual for the Mūla constellation is declared.
जन्मतो द्वादशाहे वा तदृक्षे वा शुभे दिने ।
जातस्य वाऽष्टमे वर्षे शान्तिं कुर्याद् विधानतः ॥४॥
जातस्य वाऽष्टमे वर्षे शान्तिं कुर्याद् विधानतः ॥४॥
4. janmato dvādaśāhe vā tadṛkṣe vā śubhe dine .
jātasya vā'ṣṭame varṣe śāntiṃ kuryād vidhānataḥ.
jātasya vā'ṣṭame varṣe śāntiṃ kuryād vidhānataḥ.
4.
janmataḥ dvādaśāhe vā tadṛkṣe vā śubhe dine
jātasya vā aṣṭame varṣe śāntim kuryāt vidhānataḥ
jātasya vā aṣṭame varṣe śāntim kuryāt vidhānataḥ
4.
One should perform the pacification (śānti) ritual according to the injunctions either on the twelfth day from birth, or on an auspicious day that coincides with the birth constellation (nakṣatra), or in the eighth year of the child.
सुसमे च शुभे स्थाने गोमयेनोपलेपिते ।
मण्डपं स्वगृहात् प्राच्यामुदीच्यां वा प्रकल्पयेत् ॥५॥
मण्डपं स्वगृहात् प्राच्यामुदीच्यां वा प्रकल्पयेत् ॥५॥
5. susame ca śubhe sthāne gomayenopalepite .
maṇḍapaṃ svagṛhāt prācyāmudīcyāṃ vā prakalpayet.
maṇḍapaṃ svagṛhāt prācyāmudīcyāṃ vā prakalpayet.
5.
susame ca śubhe sthāne gomayena upalepite
maṇḍapam svagṛhāt prācyām udīcyām vā prakalpayet
maṇḍapam svagṛhāt prācyām udīcyām vā prakalpayet
5.
In a very level, auspicious place, smeared with cow dung, one should construct a pavilion (maṇḍapa) either to the east or to the north of one's own house.
चतुर्द्वारसमायुक्तं तोरणाद्यैरलङ्कृतम् ।
कुण्डं ग्रहादियज्ञार्थं तद्बहिश्च प्रकल्पयेत् ॥६॥
कुण्डं ग्रहादियज्ञार्थं तद्बहिश्च प्रकल्पयेत् ॥६॥
6. caturdvārasamāyuktaṃ toraṇādyairalaṅkṛtam .
kuṇḍaṃ grahādiyajñārthaṃ tadbahiśca prakalpayet.
kuṇḍaṃ grahādiyajñārthaṃ tadbahiśca prakalpayet.
6.
caturdvārasamāyuktam toraṇādyaiḥ alaṅkṛtam kuṇḍam
grahādiyajñārtham tat bahis ca prakalpayet
grahādiyajñārtham tat bahis ca prakalpayet
6.
For the purpose of Vedic rituals (yajña) to the planets (graha) and other deities, one should construct a sacrificial pit (kuṇḍa). This pit should be equipped with four doors and adorned with archways (toraṇa) and the like. It should be established externally (to the main ritual area).
सुवर्णेन तदर्धेन तदर्धार्धेन वा पुनः ।
नक्षत्रदेवतारूपं कुर्याद् वित्तानुसारतः ॥७॥
नक्षत्रदेवतारूपं कुर्याद् वित्तानुसारतः ॥७॥
7. suvarṇena tadardhena tadardhārdhena vā punaḥ .
nakṣatradevatārūpaṃ kuryād vittānusārataḥ.
nakṣatradevatārūpaṃ kuryād vittānusārataḥ.
7.
suvarṇena tat ardhena tat ardha ardhena vā punaḥ
nakṣatradevatārūpam kuryāt vitta-anusārataḥ
nakṣatradevatārūpam kuryāt vitta-anusārataḥ
7.
One should create the image (rūpa) of the nakṣatra deity either with gold, or with half of that quantity, or with half of half of that quantity, in accordance with one's financial means (vitta).
श्यामवर्णं महोग्रं च द्विशिरस्कं वृकाननम् ।
खड्गचर्मधरं तद्वद् ध्येयं कुणपवाहनम् ॥८॥
खड्गचर्मधरं तद्वद् ध्येयं कुणपवाहनम् ॥८॥
8. śyāmavarṇaṃ mahograṃ ca dviśiraskaṃ vṛkānanam .
khaḍgacarmadharaṃ tadvad dhyeyaṃ kuṇapavāhanam.
khaḍgacarmadharaṃ tadvad dhyeyaṃ kuṇapavāhanam.
8.
śyāmavarṇam mahā ugram ca dviśiraskam vṛka ānanam
khaḍgacarmadharam tadvat dhyeyam kuṇapavāhanam
khaḍgacarmadharam tadvat dhyeyam kuṇapavāhanam
8.
Similarly, the deity should be meditated upon (dhyāna) as dark-colored, exceedingly fierce, two-headed, wolf-faced, bearing a sword and a shield, and having a corpse as its vehicle.
सुवर्णस्य च मूल्यं वा स्थापयित्वा प्रपूजयेत् ।
सुवर्णं सर्वदैवत्यं यतः शास्त्रेषु निश्चितम् ॥९॥
सुवर्णं सर्वदैवत्यं यतः शास्त्रेषु निश्चितम् ॥९॥
9. suvarṇasya ca mūlyaṃ vā sthāpayitvā prapūjayet .
suvarṇaṃ sarvadaivatyaṃ yataḥ śāstreṣu niścitam.
suvarṇaṃ sarvadaivatyaṃ yataḥ śāstreṣu niścitam.
9.
suvarṇasya ca mūlyam vā sthāpayitvā prapūjayet
suvarṇam sarvadaivatyam yataḥ śāstreṣu niścitam
suvarṇam sarvadaivatyam yataḥ śāstreṣu niścitam
9.
One should place either gold or its equivalent value and then worship it. This is because gold is considered to embody all deities, as is definitively stated in the scriptures.
आचार्यं वरयेत् पश्चात् स्वस्तिवाचनुपूर्वकम् ।
कलशस्थापनं कुर्यात् स्वगृह्योक्तविधानतः ॥१०॥
कलशस्थापनं कुर्यात् स्वगृह्योक्तविधानतः ॥१०॥
10. ācāryaṃ varayet paścāt svastivācanupūrvakam .
kalaśasthāpanaṃ kuryāt svagṛhyoktavidhānataḥ.
kalaśasthāpanaṃ kuryāt svagṛhyoktavidhānataḥ.
10.
ācāryam varayet paścāt svastivācanupūrvakam
kalaśasthāpanam kuryāt svagṛhyoktavidhānataḥ
kalaśasthāpanam kuryāt svagṛhyoktavidhānataḥ
10.
Afterwards, one should select the preceptor, performing the "svastivācana" (invocation of welfare) first. Then, one should establish the ritual pitcher (kalaśa) according to the procedures described in one's own Gṛhyasūtra.
पञ्चगव्यादिकं क्षेप्यं कलशे तीर्थवारि च ।
शतौषध्यादिकं तत्र शतच्छिद्रघटे क्षिपेत् ॥११॥
शतौषध्यादिकं तत्र शतच्छिद्रघटे क्षिपेत् ॥११॥
11. pañcagavyādikaṃ kṣepyaṃ kalaśe tīrthavāri ca .
śatauṣadhyādikaṃ tatra śatacchidraghaṭe kṣipet.
śatauṣadhyādikaṃ tatra śatacchidraghaṭe kṣipet.
11.
pañcagavyādikam kṣepyam kalaśe tīrthavāri ca
śatauṣadhyādikam tatra śatacchidraghaṭe kṣipet
śatauṣadhyādikam tatra śatacchidraghaṭe kṣipet
11.
One should place "pañcagavya" (five products of the cow) and similar items, along with sacred water, into the ritual pitcher (kalaśa). Then, into a pot with a hundred holes, one should put the hundred medicinal herbs and other such things.
वंशपात्रं च संस्थाप्य तत्र वै पश्चिमामुखम् ।
अर्चेयेन्निरृतिं देवं शुक्लवस्त्राक्षतादिभिः ॥१२॥
अर्चेयेन्निरृतिं देवं शुक्लवस्त्राक्षतादिभिः ॥१२॥
12. vaṃśapātraṃ ca saṃsthāpya tatra vai paścimāmukham .
arceyennirṛtiṃ devaṃ śuklavastrākṣatādibhiḥ.
arceyennirṛtiṃ devaṃ śuklavastrākṣatādibhiḥ.
12.
vaṃśapātram ca saṃsthāpya tatra vai paścimāmukham
arceyet nirṛtim devam śuklavastrākṣatādibhiḥ
arceyet nirṛtim devam śuklavastrākṣatādibhiḥ
12.
Having placed a bamboo vessel there, facing west, one should worship the deity Nirṛti with white clothes, unbroken rice grains, and other similar offerings.
इन्द्रं तदधिदेवं च जलं प्रत्यधिदैवतम् ।
स्वस्वशाखोक्तमन्त्रेण प्रधानादीन्प्रपूजयेत् ॥१३॥
स्वस्वशाखोक्तमन्त्रेण प्रधानादीन्प्रपूजयेत् ॥१३॥
13. indraṃ tadadhidevaṃ ca jalaṃ pratyadhidaivatam .
svasvaśākhoktamantreṇa pradhānādīnprapūjayet.
svasvaśākhoktamantreṇa pradhānādīnprapūjayet.
13.
indram tat adhidevam ca jalam pratyadhidaivatam
svasvaśākhoktamantreṇa pradhānādīn prapūjayet
svasvaśākhoktamantreṇa pradhānādīn prapūjayet
13.
With the (mantra) prescribed by one's own Vedic branch, one should worship Indra, who is its presiding deity, and water, which is its subsidiary deity, along with the main deities.
देवाधिदेवप्रीत्यर्थं होमं कुर्याद्यथाविधि ।
अष्टोत्तरं सहस्रं वा शतं वा नियतेन्द्रियः ॥१४॥
अष्टोत्तरं सहस्रं वा शतं वा नियतेन्द्रियः ॥१४॥
14. devādhidevaprītyarthaṃ homaṃ kuryādyathāvidhi .
aṣṭottaraṃ sahasraṃ vā śataṃ vā niyatendriyaḥ.
aṣṭottaraṃ sahasraṃ vā śataṃ vā niyatendriyaḥ.
14.
devādhideva prītyartham homam kuryāt yathāvidhi
aṣṭottaram sahasram vā śatam vā niyatendriyaḥ
aṣṭottaram sahasram vā śatam vā niyatendriyaḥ
14.
For the pleasure of the Supreme God, one whose senses are controlled should perform the oblation according to the prescribed procedure, either 1008 times or 100 times.
मृत्युप्रशमनार्थं च मन्त्रं त्रयम्बकं जपेत् ।
प्रार्थयेच्च ततो देवमभिषेकार्थमादरात् ॥१५॥
प्रार्थयेच्च ततो देवमभिषेकार्थमादरात् ॥१५॥
15. mṛtyupraśamanārthaṃ ca mantraṃ trayambakaṃ japet .
prārthayecca tato devamabhiṣekārthamādarāt.
prārthayecca tato devamabhiṣekārthamādarāt.
15.
mṛtyupraśamanārtham ca mantram trayambakam japet
| prārthayet ca tataḥ devam abhiṣekārtham ādarāt
| prārthayet ca tataḥ devam abhiṣekārtham ādarāt
15.
And for the purpose of alleviating death (mṛtyu) or danger of death, one should chant the Trayambaka mantra. Thereafter, one should respectfully pray to the deity for the consecration (abhiṣeka).
भद्रासनोपविष्टस्य सस्त्रीपुत्रस्य मन्त्रवित् ।
आचार्यो यजमानस्य कुर्यात् प्रीत्याभिषेचनम् ॥१६॥
आचार्यो यजमानस्य कुर्यात् प्रीत्याभिषेचनम् ॥१६॥
16. bhadrāsanopaviṣṭasya sastrīputrasya mantravit .
ācāryo yajamānasya kuryāt prītyābhiṣecanam.
ācāryo yajamānasya kuryāt prītyābhiṣecanam.
16.
bhadrāsanopaviṣṭasya sastrīputrasya mantravit
| ācāryaḥ yajamānasya kuryāt prītyā abhiṣecanam
| ācāryaḥ yajamānasya kuryāt prītyā abhiṣecanam
16.
The preceptor (ācārya), who is well-versed in mantras, should lovingly perform the consecration (abhiṣeka) for the patron (yajamāna) who is seated on an auspicious seat (bhadrāsana) along with his wife and son.
वस्त्रान्तरितकुम्भाभ्यां स्नापयेत्तदनन्तरम् ।
शुक्लाम्बरधरस्तद्वत् श्वेतगन्धानुलेपनः ॥१७॥
शुक्लाम्बरधरस्तद्वत् श्वेतगन्धानुलेपनः ॥१७॥
17. vastrāntaritakumbhābhyāṃ snāpayettadanantaram .
śuklāmbaradharastadvat śvetagandhānulepanaḥ.
śuklāmbaradharastadvat śvetagandhānulepanaḥ.
17.
vastrāntaritakumbhābhyām snāpayet tat anantaram
| śuklāmbaradharaḥ tadvat śvetagandhānulepanaḥ
| śuklāmbaradharaḥ tadvat śvetagandhānulepanaḥ
17.
Thereafter, (the preceptor) should perform the ritual bathing for (the patron) using two pots covered with cloth. The patron should then, likewise, be wearing white garments and be smeared with white fragrant substances.
धेनुं पयस्विनीं दद्यादाचार्याय च शक्तितः ।
ऋत्विग्भ्यो दक्षिणां दद्याद् ब्राह्मणांश्चापि भोजयेत् ॥१८॥
ऋत्विग्भ्यो दक्षिणां दद्याद् ब्राह्मणांश्चापि भोजयेत् ॥१८॥
18. dhenuṃ payasvinīṃ dadyādācāryāya ca śaktitaḥ .
ṛtvigbhyo dakṣiṇāṃ dadyād brāhmaṇāṃścāpi bhojayet.
ṛtvigbhyo dakṣiṇāṃ dadyād brāhmaṇāṃścāpi bhojayet.
18.
dhenum payasvinīm dadyāt ācāryāya ca śaktitaḥ
ṛtvigbhyaḥ dakṣiṇām dadyāt brāhmaṇān ca api bhojayet
ṛtvigbhyaḥ dakṣiṇām dadyāt brāhmaṇān ca api bhojayet
18.
One should offer a milking cow to the preceptor according to one's capacity, and provide fees to the officiating priests. One should also feed the brahmins.
यत्पापं यच्च मे दौःस्थ्यं सर्वगात्रेष्ववस्थितम् ।
तत्सर्वं भक्षयाज्य त्वं लक्ष्मीं पुष्टिं च वर्धय ॥१९॥
तत्सर्वं भक्षयाज्य त्वं लक्ष्मीं पुष्टिं च वर्धय ॥१९॥
19. yatpāpaṃ yacca me dauḥsthyaṃ sarvagātreṣvavasthitam .
tatsarvaṃ bhakṣayājya tvaṃ lakṣmīṃ puṣṭiṃ ca vardhaya.
tatsarvaṃ bhakṣayājya tvaṃ lakṣmīṃ puṣṭiṃ ca vardhaya.
19.
yat pāpam yat ca me dauḥsthyam sarvagātreṣu avasthitam
tat sarvam bhakṣaya ājya tvam lakṣmīm puṣṭim ca vardhaya
tat sarvam bhakṣaya ājya tvam lakṣmīm puṣṭim ca vardhaya
19.
O ghee, may you consume all that sin and misery of mine that resides in every part of my body. And may you enhance my prosperity (lakṣmī) and well-being.
अनेनैव तु मन्त्रेण सम्यगाज्यं विलोकयेत् ।
मूलगण्डोद्भवस्तैवं सर्पपापं प्रणश्यति ॥२०॥
मूलगण्डोद्भवस्तैवं सर्पपापं प्रणश्यति ॥२०॥
20. anenaiva tu mantreṇa samyagājyaṃ vilokayet .
mūlagaṇḍodbhavastaivaṃ sarpapāpaṃ praṇaśyati.
mūlagaṇḍodbhavastaivaṃ sarpapāpaṃ praṇaśyati.
20.
anena eva tu mantreṇa samyak ājyam vilokayet
mūlagaṇḍodbhavaḥ tathā evam sarpapāpam praṇaśyati
mūlagaṇḍodbhavaḥ tathā evam sarpapāpam praṇaśyati
20.
Indeed, one should properly consecrate the ghee with this very mantra. In this way, the "sarpa-pāpa" (serpent affliction) originating from a "mūla-gaṇḍa" (inauspicious astrological junction) is completely destroyed.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93 (current chapter)
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97