Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

बृहत्-पाराशर-होरा-शास्त्रम्       bṛhat-pārāśara-horā-śāstram - chapter-73

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
अथ रश्मीन् प्रवक्ष्यामि ग्रहाणां द्विजसत्तम ।
दिन् नवेष्विषुसप्ताष्टशराः स्वोच्चे करो रवेः ॥१॥
1. atha raśmīn pravakṣyāmi grahāṇāṃ dvijasattama .
din naveṣviṣusaptāṣṭaśarāḥ svocce karo raveḥ.
1. atha raśmīn pravakṣyāmi grahāṇām dvijasattama din
naveṣu iṣu sapta aṣṭa śarāḥ svocce karaḥ raveḥ
1. Now, O best among the twice-born (dvijasattama), I will explain the rays of the planets. When they are in their exaltation (svocca), the rays are: ten for the Sun, nine for the Moon, five for Mars, seven for Mercury, eight for Jupiter, and five for Venus.
नीच खं चान्तरे प्रोक्ता रश्मयश्चानुपात्तः ।
नीचोनं तु ग्रहं भार्धाधिकं चक्राद्विशोधयेत् ॥२॥
2. nīca khaṃ cāntare proktā raśmayaścānupāttaḥ .
nīconaṃ tu grahaṃ bhārdhādhikaṃ cakrādviśodhayet.
2. nīca kham ca antare proktāḥ raśmayaḥ ca anupātaḥ
nīca-ūnam tu graham bhā-ardha-adhikam cakrāt viśodhayet
2. The rays are declared to be zero (kham) when a planet is in its debilitation (nīca) point, and proportional in between. One should subtract the debilitation point (nīca) from the planet's position. If this resulting arc is greater than half the zodiac (180 degrees), one should subtract it from the full zodiac (360 degrees).
स्वीयरश्मिहतं षड्भिर्भजेत् स्यू रश्मयः स्वकाः ।
अपरैरत्र संस्कारविशेषः कथितो यथा ॥३॥
3. svīyaraśmihataṃ ṣaḍbhirbhajet syū raśmayaḥ svakāḥ .
aparairatra saṃskāraviśeṣaḥ kathito yathā.
3. svīya-raśmi-hatam ṣaḍbhiḥ bhajet syuḥ raśmayaḥ
svakāḥ aparaiḥ atra saṃskāra-viśeṣaḥ kathitaḥ yathā
3. One should multiply this (arc from debilitation) by the planet's own (maximum) rays (from the list in 141111) and then divide it by six (signs, i.e., 180 degrees). These would be its own calculated rays. Furthermore, a special modification (saṃskāra) is mentioned here by other (authorities), as follows.
स्वोच्चभे ते त्रिगुणिताः स्वत्रिकोणे द्विसंगुणाः ।
स्वमे त्रिघ्ना द्विसंभक्ता अधिमित्रगृहे तथा ॥४॥
4. svoccabhe te triguṇitāḥ svatrikoṇe dvisaṃguṇāḥ .
svame trighnā dvisaṃbhaktā adhimitragṛhe tathā.
4. sva-ucca-bhe te triguṇitāḥ sva-trikoṇe dvi-saṃguṇāḥ
svame trighnāḥ dvi-saṃbhaktāḥ adhi-mitra-gṛhe tathā
4. Those (calculated rays) are multiplied by three when the planet is in its exaltation sign (svoccabha). They are multiplied by two in its own trine sign (svatrikona). When in its own sign (svakshetra), they are multiplied by three and divided by two. Likewise, the same applies when the planet is in the sign of an intimate friend (adhimitragṛha).
वेदघ्ना रामसंभक्ता मित्रमे षड्गुणास्ततः ।
पञ्चभक्तास्तथा शत्रुगृहे चेद् दलिताः कराः ॥५॥
5. vedaghnā rāmasaṃbhaktā mitrame ṣaḍguṇāstataḥ .
pañcabhaktāstathā śatrugṛhe ced dalitāḥ karāḥ.
5. veda-ghnāḥ rāma-saṃbhaktāḥ mitrame ṣaṭ-guṇāḥ tataḥ
pañca-bhaktāḥ tathā śatru-gṛhe cet dalitāḥ karāḥ
5. The planetary rays are multiplied by four and then divided by three when a planet is in a friendly house. Thereafter, they are multiplied by six and divided by five. Similarly, if the rays are in an enemy's house, they are reduced.
अधिशत्रुगृहे द्विघ्नाः पञ्चभक्ताः समे समाः ।
शनिशुक्रौ विना ताराग्रहा अस्ते गता यदि ॥६॥
6. adhiśatrugṛhe dvighnāḥ pañcabhaktāḥ same samāḥ .
śaniśukrau vinā tārāgrahā aste gatā yadi.
6. adhi-śatru-gṛhe dvi-ghnāḥ pañca-bhaktāḥ same
samāḥ śani-śukrau vinā tārā-grahāḥ aste gatāḥ yadi
6. If a planet is in an exceedingly inimical house, its rays are multiplied by two and then divided by five. If it is in a neutral house, its rays remain unchanged. If stellar planets (grahas), excluding Saturn (śani) and Venus (śukra), are combust (aste gatāḥ), then...
विरश्मयो भवन्त्येवं ज्ञेयाः स्पष्टकरा द्विज ।
रश्मियोगवशादेवं फलं वाच्यं विचक्षणैः ॥७॥
7. viraśmayo bhavantyevaṃ jñeyāḥ spaṣṭakarā dvija .
raśmiyogavaśādevaṃ phalaṃ vācyaṃ vicakṣaṇaiḥ.
7. vi-raśmayaḥ bhavanti evam jñeyāḥ spaṣṭa-karāḥ dvija
raśmi-yoga-vaśāt evam phalam vācyam vicakṣaṇaiḥ
7. If stellar planets (grahas), excluding Saturn (śani) and Venus (śukra), are combust, they become rayless. O twice-born (dvija), thus the specific rays should be known. In this way, discerning astrologers should declare the results based on the combined influence of these rays.
एकादि पञ्चपर्यन्तं रश्मिसंख्या भवेद्यदि ।
दरिद्रा दुःखसंतप्ता अपि जाताः कुलोत्तमे ॥८॥
8. ekādi pañcaparyantaṃ raśmisaṃkhyā bhavedyadi .
daridrā duḥkhasaṃtaptā api jātāḥ kulottame.
8. eka-ādi pañca-paryantam raśmi-saṃkhyā bhavet yadi
daridrāḥ duḥkha-saṃtaptāḥ api jātāḥ kula-uttame
8. If the number of rays (raśmi-saṃkhyā) ranges from one to five, then even those born in a noble family (kula) become impoverished and afflicted by sorrow.
परतो दशकं यावत् निर्धना भारवासकाः ।
स्त्रीपुत्रगृहहीनाश्च जायन्ते मनुजा भुवि ॥९॥
9. parato daśakaṃ yāvat nirdhanā bhāravāsakāḥ .
strīputragṛhahīnāśca jāyante manujā bhuvi.
9. parataḥ daśakam yāvat nirdhanāḥ bhāravāsakāḥ
strīputragṛhahīnāḥ ca jāyante manujāḥ bhuvi
9. When there are ten rays, human beings on earth become impoverished, burdened, and without wives, sons, or homes.
अकादशस्वल्पपुत्राः स्वल्पवित्ताश्च मानवाः ।
द्वादशस्वल्पवित्ताश्च धूर्ता मूर्खाश्च निर्बलाः ॥१०॥
10. akādaśasvalpaputrāḥ svalpavittāśca mānavāḥ .
dvādaśasvalpavittāśca dhūrtā mūrkhāśca nirbalāḥ.
10. ekādaśasu svalpaputrāḥ svalpavittāḥ ca mānavāḥ
dvādaśasu svalpavittāḥ ca dhūrtāḥ mūrkhāḥ ca nirbalāḥ
10. When there are eleven rays, human beings have few children and little wealth. When there are twelve rays, they possess little wealth, are cunning, foolish, and weak.
चौर्यकर्मरता नित्यं चेत् त्रयोदश रश्मयः ।
चतुर्दशसु धर्मात्मा कुटुम्बानां च पोषकाः ॥११॥
11. cauryakarmaratā nityaṃ cet trayodaśa raśmayaḥ .
caturdaśasu dharmātmā kuṭumbānāṃ ca poṣakāḥ.
11. cauryakarmaratāḥ nityam cet trayodaśa raśmayaḥ
caturdaśasu dharmātmā kuṭumbānām ca poṣakāḥ
11. If there are thirteen rays, people are constantly engaged in acts of theft. When there are fourteen rays, they are virtuous (dharmātmā) and supporters of their families.
कुलोचितक्रियासक्तो धनविद्यासमन्वितः ।
रश्मिभिः पञ्चदशभिः सर्वविद्यागुणान्वितः ॥१२॥
12. kulocitakriyāsakto dhanavidyāsamanvitaḥ .
raśmibhiḥ pañcadaśabhiḥ sarvavidyāguṇānvitaḥ.
12. kulocitakriyāsaktaḥ dhanavidyāsammanvitaḥ
raśmibhiḥ pañcadaśabhiḥ sarvavidyāguṇānvitaḥ
12. With fifteen rays, one is engaged in actions appropriate to one's lineage, endowed with wealth and knowledge, and possesses all kinds of knowledge and virtues.
स्ववंशमुख्यो धनवानित्याह भगवान् विधिः ।
परतश्च कुलेशाना बहुभृत्या कुटुम्बिनः ॥१३॥
13. svavaṃśamukhyo dhanavānityāha bhagavān vidhiḥ .
parataśca kuleśānā bahubhṛtyā kuṭumbinaḥ.
13. sva-vaṃśa-mukhyaḥ dhanavān iti āha bhagavān
vidhiḥ parataḥ ca kuleśānā bahu-bhṛtyā kuṭumbinaḥ
13. The revered Brahma (Bhagavān Vidhi) declares that such a person is the chief of their own lineage and wealthy. Furthermore, they will be lords over their family, possessing many servants and a large household.
कीर्तिमन्तो जनैः पूर्णाः सर्वे च सुखिनः क्रमात् ।
पञ्चाशज्जनपालश्चेदेकविंशतिरश्मयः ॥१४॥
14. kīrtimanto janaiḥ pūrṇāḥ sarve ca sukhinaḥ kramāt .
pañcāśajjanapālaścedekaviṃśatiraśmayaḥ.
14. kīrtimantaḥ janaiḥ pūrṇāḥ sarve ca sukhinaḥ kramāt
pañcāśat-jana-pālaḥ cet eka-viṃśatiḥ raśmayaḥ
14. They are all renowned, surrounded by people, and progressively attain happiness. If someone is a ruler (pāla) of fifty people, then there are twenty-one rays (raśmayaḥ) (associated with them/this condition).
दानशीलः कृपायुक्तो द्वाविंशतिसुरश्मिषु ।
सुखयुक् सौम्यशीलश्चेत् त्रयोविंशतिरश्मयः ॥१५॥
15. dānaśīlaḥ kṛpāyukto dvāviṃśatisuraśmiṣu .
sukhayuk saumyaśīlaścet trayoviṃśatiraśmayaḥ.
15. dāna-śīlaḥ kṛpā-yuktaḥ dvā-viṃśati-suraśmiṣu
sukha-yuk saumya-śīlaḥ cet trayo-viṃśatiḥ raśmayaḥ
15. When there are twenty-two divine rays, a person is generous (dāna-śīla) and compassionate. If a person is cheerful and of a gentle disposition, then there are twenty-three rays.
आत्रिंशत् परतः श्रीमान् सर्वसत्त्वसमन्वितः ।
राजप्रियश्च तेजस्वी जनैश्च बहुभिर्वृतः ॥१६॥
16. ātriṃśat parataḥ śrīmān sarvasattvasamanvitaḥ .
rājapriyaśca tejasvī janaiśca bahubhirvṛtaḥ.
16. ā-triṃśat parataḥ śrīmān sarva-sattva-samanvitaḥ
rāja-priyaḥ ca tejasvī janaiḥ ca bahubhiḥ vṛtaḥ
16. From the thirtieth [ray/point/year] onwards, such a person becomes glorious, endowed with all good qualities (sattva), beloved by the king, radiant, and surrounded by many people.
अत ऊर्ध्वं तु सामन्तश्चत्वारिंशत् करावधि ।
जनानां शतमारब्य सहस्रावधिपोषकः ॥१७॥
17. ata ūrdhvaṃ tu sāmantaścatvāriṃśat karāvadhi .
janānāṃ śatamārabya sahasrāvadhipoṣakaḥ.
17. ataḥ ūrdhvam tu sāmantaḥ catvāriṃśat kara-avadhi
janānām śatam ārabya sahasra-avadhi-poṣakaḥ
17. Above this (level), a feudal chief (sāmanta) governs up to forty units of military strength or administration (kara), and supports from a hundred up to a thousand people.
अत ऊर्ध्वन्तु भूपालः पंचाशत् करिणावधि ।
तत ऊर्ध्वकरैर्विप्र चक्रवर्ती नृपो भवेत् ॥१८॥
18. ata ūrdhvantu bhūpālaḥ paṃcāśat kariṇāvadhi .
tata ūrdhvakarairvipra cakravartī nṛpo bhavet.
18. ataḥ ūrdhvam tu bhūpālaḥ pañcāśat kariṇā-avadhi
tataḥ ūrdhva-karaiḥ vipra cakravartī nṛpaḥ bhavet
18. Above this (level), a king (bhūpāla) commands up to fifty elephants. O Brahmin (vipra), one with more "kara" (units of military strength or revenue) than that becomes a universal monarch (cakravartī).
एवं प्रसूतिकालोत्थनभोगकरसम्भवम् ।
कुलक्रमनुसारेण जातकस्य फलं वदेत् ॥१९॥
19. evaṃ prasūtikālotthanabhogakarasambhavam .
kulakramanusāreṇa jātakasya phalaṃ vadet.
19. evam prasūti-kāla-utthana-bhoga-kara-sambhavam
kula-krama-anusāreṇa jātakasya phalam vadet
19. Thus, one should declare the results (phalam) for the native (jātaka), according to family tradition, based on what is produced by the experiences (bhoga) and influences (kara) arising at the time of birth.
क्षत्रियश्चक्रवर्ती वैश्यो राजा प्रजायते ।
शूद्रश्च सधनो विप्रो यज्ञकर्मक्रियारतः ॥२०॥
20. kṣatriyaścakravartī vaiśyo rājā prajāyate .
śūdraśca sadhano vipro yajñakarmakriyārataḥ.
20. kṣatriyaḥ cakravartī vaiśyaḥ rājā prajāyate śūdraḥ
ca sa-dhanaḥ vipraḥ yajña-karma-kriyā-rataḥ
20. A Kṣatriya becomes a universal monarch (cakravartī), and a Vaiśya becomes a king. A Śūdra becomes wealthy, and a Brahmin (vipra) becomes devoted to the actions (kriyā) of Vedic ritual (yajña) and ritual (karma).
उच्चाभिमुखखेटस्य कराः पुष्टफलप्रदाः ।
नीचाभिमुखखेटस्य ततो न्यूनफलप्र्दाः ॥२१॥
21. uccābhimukhakheṭasya karāḥ puṣṭaphalapradāḥ .
nīcābhimukhakheṭasya tato nyūnaphalaprdāḥ.
21. uccābhimukhakheṭasya karāḥ puṣṭaphalapradāḥ
nīcābhimukhakheṭasya tataḥ nyūnaphalapradāḥ
21. The rays of a planet facing its exaltation sign yield strong and beneficial results. Conversely, the rays of a planet facing its debilitation sign give lesser results.
सर्वेषामेव खेटानामेवं रश्मिवशाद्द्विज ।
शुभं वाऽप्यशुभं चापि फलं भवति देहिनाम् ॥२२॥
22. sarveṣāmeva kheṭānāmevaṃ raśmivaśāddvija .
śubhaṃ vā'pyaśubhaṃ cāpi phalaṃ bhavati dehinām.
22. sarveṣām eva kheṭānām evam raśmivaśāt dvija śubham
vā api aśubham ca api phalam bhavati dehinām
22. O twice-born (dvija), thus, it is by the power of the rays of all planets that either auspicious or inauspicious results manifest for embodied beings.
रश्मिज्ञानं विना सम्यक् न फलं ज्ञातुमर्हति ।
तस्माद्रश्मीन् प्रसाध्यैव फलं वाच्यं विचक्षणैः ॥२३॥
23. raśmijñānaṃ vinā samyak na phalaṃ jñātumarhati .
tasmādraśmīn prasādhyaiva phalaṃ vācyaṃ vicakṣaṇaiḥ.
23. raśmijñānam vinā samyak na phalam jñātum arhati
tasmāt raśmīn prasādhya eva phalam vācyam vicakṣaṇaiḥ
23. Without a thorough understanding of the planetary rays, one cannot correctly ascertain the results. Therefore, the wise, having precisely calculated these rays, should declare the outcomes.