बृहत्-पाराशर-होरा-शास्त्रम्
bṛhat-pārāśara-horā-śāstram
-
chapter-4
अहोरात्रस्य पूर्वान्त्यलोपाद् होराऽवशिष्यते ।
तस्य विज्ञानमात्रेण जातकर्मफलं वदेत् ॥१॥
तस्य विज्ञानमात्रेण जातकर्मफलं वदेत् ॥१॥
1. ahorātrasya pūrvāntyalopād horā'vaśiṣyate .
tasya vijñānamātreṇa jātakarmaphalaṃ vadet.
tasya vijñānamātreṇa jātakarmaphalaṃ vadet.
1.
ahorātrasya pūrvāntyalopāt horā avaśiṣyate
tasya vijñānamātreṇa jātakaraphalam vadet
tasya vijñānamātreṇa jātakaraphalam vadet
1.
After removing the first and last parts of a day and night, a horā remains. Merely by understanding this (horā), one should predict the results of a person's actions (karma) at the time of birth.
यदव्यक्तात्मको विष्णुः कालरुपो जनार्दनः ।
तस्याङ्गानि निबोध त्वं क्रमान्मेषादिराश्यः ॥२॥
तस्याङ्गानि निबोध त्वं क्रमान्मेषादिराश्यः ॥२॥
2. yadavyaktātmako viṣṇuḥ kālarupo janārdanaḥ .
tasyāṅgāni nibodha tvaṃ kramānmeṣādirāśyaḥ.
tasyāṅgāni nibodha tvaṃ kramānmeṣādirāśyaḥ.
2.
yat avyaktātmakaḥ viṣṇuḥ kālarupaḥ janārdanaḥ
tasya aṅgāni nibodha tvam kramāt meṣādirāśyaḥ
tasya aṅgāni nibodha tvam kramāt meṣādirāśyaḥ
2.
You should know his limbs, which are, in order, the zodiac signs beginning with Aries (Meṣa). He is Viṣṇu, whose fundamental nature (ātman) is unmanifest, and who embodies the form of time.
मेषो वृषश्च मिथुनः कर्कसिंहकुमारिकाः ।
तुलालिऽश्च धनुर्नक्रे कुम्भो मीनस्ततः परम् ॥३॥
तुलालिऽश्च धनुर्नक्रे कुम्भो मीनस्ततः परम् ॥३॥
3. meṣo vṛṣaśca mithunaḥ karkasiṃhakumārikāḥ .
tulāli'śca dhanurnakre kumbho mīnastataḥ param.
tulāli'śca dhanurnakre kumbho mīnastataḥ param.
3.
meṣaḥ vṛṣaḥ ca mithunaḥ karkasiṃhakumārikāḥ tulā
aliḥ ca dhanuḥ nakraḥ kumbhaḥ mīnaḥ tataḥ param
aliḥ ca dhanuḥ nakraḥ kumbhaḥ mīnaḥ tataḥ param
3.
Aries, Taurus, and Gemini; Cancer, Leo, and Virgo; Libra and Scorpio; Sagittarius, Capricorn; Aquarius, and then Pisces.
शीर्षानने तथा बाहू हृत्क्रोडकटिबस्तयः ।
गुह्योरुयुगले जानुयुग्मे वै जङ्घके तथा ॥४॥
गुह्योरुयुगले जानुयुग्मे वै जङ्घके तथा ॥४॥
4. śīrṣānane tathā bāhū hṛtkroḍakaṭibastayaḥ .
guhyoruyugale jānuyugme vai jaṅghake tathā.
guhyoruyugale jānuyugme vai jaṅghake tathā.
4.
śīrṣānanane tathā bāhū hṛtkroḍakaṭibastayaḥ
guhyoruyugale jānuyugme vai jaṅghake tathā
guhyoruyugale jānuyugme vai jaṅghake tathā
4.
The head and face, similarly the two arms, then the heart, chest, waist, and bladder regions. Also, the genitals and two thighs, indeed the two knees, and the two shanks.
चरनौ द्वौ तथा मेषात् ज्ञेयाः शीर्षादयः क्रमात् ।
चरस्थिरद्विस्वभावाः क्रूराक्रूरौ नरस्त्रियौ ॥५॥
चरस्थिरद्विस्वभावाः क्रूराक्रूरौ नरस्त्रियौ ॥५॥
5. caranau dvau tathā meṣāt jñeyāḥ śīrṣādayaḥ kramāt .
carasthiradvisvabhāvāḥ krūrākrūrau narastriyau.
carasthiradvisvabhāvāḥ krūrākrūrau narastriyau.
5.
caraṇau dvau tathā meṣāt jñeyāḥ śīrṣādayaḥ kramāt
carasthiradvisvabhāvāḥ krūrākrūrau narastriyau
carasthiradvisvabhāvāḥ krūrākrūrau narastriyau
5.
The body parts, from the head downwards to the two feet, should be understood sequentially, starting with Aries. These (zodiac signs) are further characterized by movable, fixed, and dual natures; as either malevolent or benevolent; and as masculine or feminine.
पित्तानिलत्रिधात्वौक्यश्लेष्मिकाश्च क्रियादयः ।
रक्तवर्णो बृहद्गात्रश्चतुष्पाद्रात्रिविक्रमी ॥६॥
रक्तवर्णो बृहद्गात्रश्चतुष्पाद्रात्रिविक्रमी ॥६॥
6. pittānilatridhātvaukyaśleṣmikāśca kriyādayaḥ .
raktavarṇo bṛhadgātraścatuṣpādrātrivikramī.
raktavarṇo bṛhadgātraścatuṣpādrātrivikramī.
6.
pitta-anila-tri-dhātu-aukya-śleṣmikāḥ ca kriyā-ādayaḥ
rakta-varṇaḥ bṛhad-gātraḥ catuṣpāt rātri-vikramī
rakta-varṇaḥ bṛhad-gātraḥ catuṣpāt rātri-vikramī
6.
Its characteristics include bilious (pitta), windy (anila), a blend of the three humors, and phlegmatic (śleṣma) qualities. It is red-colored, large-bodied, four-footed, and powerful at night.
पूर्ववासी नृपज्ञातिः शैलचारी रजोगुणी ।
पृष्ठोदयी पावकी च मेषराशिः कुजाधिपः ॥७॥
पृष्ठोदयी पावकी च मेषराशिः कुजाधिपः ॥७॥
7. pūrvavāsī nṛpajñātiḥ śailacārī rajoguṇī .
pṛṣṭhodayī pāvakī ca meṣarāśiḥ kujādhipaḥ.
pṛṣṭhodayī pāvakī ca meṣarāśiḥ kujādhipaḥ.
7.
pūrva-vāsī nṛpa-jñātiḥ śaila-cārī rajo-guṇī
pṛṣṭha-udayī pāvakī ca meṣa-rāśiḥ kuja-adhipaḥ
pṛṣṭha-udayī pāvakī ca meṣa-rāśiḥ kuja-adhipaḥ
7.
Dwelling in the east, of royal kinship, moving in mountains, possessing the quality of passion (rajas), rising from the back, and fiery. This is the sign of Aries (Meṣa), ruled by Mars (Kuja).
श्वेतः शुक्राधिपो दीर्घश्चतुष्पाच्छर्वरीबली ।
याम्येट् ग्राम्यो वणिग्भूमिरजः पृष्ठोदयो वृषः ॥८॥
याम्येट् ग्राम्यो वणिग्भूमिरजः पृष्ठोदयो वृषः ॥८॥
8. śvetaḥ śukrādhipo dīrghaścatuṣpāccharvarībalī .
yāmyeṭ grāmyo vaṇigbhūmirajaḥ pṛṣṭhodayo vṛṣaḥ.
yāmyeṭ grāmyo vaṇigbhūmirajaḥ pṛṣṭhodayo vṛṣaḥ.
8.
śvetaḥ śukra-adhipaḥ dīrghaḥ catuṣpāt śarvarī-balī
yāmya-iṭ grāmyaḥ vaṇik-bhūmi-rajas pṛṣṭha-udayaḥ vṛṣabhaḥ
yāmya-iṭ grāmyaḥ vaṇik-bhūmi-rajas pṛṣṭha-udayaḥ vṛṣabhaḥ
8.
It is white, ruled by Venus (Śukra), long, four-footed, and strong at night. It dwells in the south, is rural, of the merchant caste, earthy, and possesses the quality of passion (rajas), and rises from the back. This is Taurus (Vṛṣabha).
शीर्षोदयी नृमिथुनं सगदं च सवीणकम् ।
प्रत्यग्वायुर्द्विपाद्रात्रिबली ग्रामव्रजोऽनिली ॥९॥
प्रत्यग्वायुर्द्विपाद्रात्रिबली ग्रामव्रजोऽनिली ॥९॥
9. śīrṣodayī nṛmithunaṃ sagadaṃ ca savīṇakam .
pratyagvāyurdvipādrātribalī grāmavrajo'nilī.
pratyagvāyurdvipādrātribalī grāmavrajo'nilī.
9.
śīrṣa-udayī nṛ-mithunam sa-gadam ca sa-vīṇakam
pratyak-vāyuḥ dvipāt rātri-balī grāma-vrajaḥ anilī
pratyak-vāyuḥ dvipāt rātri-balī grāma-vrajaḥ anilī
9.
It is a head-rising sign, represented by a pair of humans holding a mace and a lute. It is western, airy, two-footed, strong at night, of a rural nature, and windy.
समगात्रो हरिद्विर्णो मिथुनाख्यो बुधाधिपः ।
पाटलो वनचारी च ब्राह्मणो निशि वीर्यवान् ॥१०॥
पाटलो वनचारी च ब्राह्मणो निशि वीर्यवान् ॥१०॥
10. samagātro haridvirṇo mithunākhyo budhādhipaḥ .
pāṭalo vanacārī ca brāhmaṇo niśi vīryavān.
pāṭalo vanacārī ca brāhmaṇo niśi vīryavān.
10.
sama-gātraḥ harit-varṇaḥ mithuna-ākhyaḥ budha-adhipaḥ
pāṭalaḥ vana-cārī ca brāhmaṇaḥ niśi vīrya-vān
pāṭalaḥ vana-cārī ca brāhmaṇaḥ niśi vīrya-vān
10.
It has a well-proportioned body, is green-colored, and is named Gemini (Mithuna), ruled by Mercury (Budha). It is pale red, a forest-dweller, of the Brahmin caste, and powerful at night.
बहुपादचरः स्थौल्यतनुः सत्त्वगुणी जली ।
पृष्ठोदयी कर्कराशिर्मृगांकाऽधिपतिः स्मृतः ॥११॥
पृष्ठोदयी कर्कराशिर्मृगांकाऽधिपतिः स्मृतः ॥११॥
11. bahupādacaraḥ sthaulyatanuḥ sattvaguṇī jalī .
pṛṣṭhodayī karkarāśirmṛgāṃkā'dhipatiḥ smṛtaḥ.
pṛṣṭhodayī karkarāśirmṛgāṃkā'dhipatiḥ smṛtaḥ.
11.
bahupādacaraḥ sthaulyatanuḥ sattvaguṇī jalī
pṛṣṭhodayī karkarāśiḥ mṛgāṅka adhipatiḥ smṛtaḥ
pṛṣṭhodayī karkarāśiḥ mṛgāṅka adhipatiḥ smṛtaḥ
11.
The sign of Cancer (karkarāśiḥ) is considered to have many feet, a bulky body, to be endowed with the quality of sattva, watery, and back-rising (pṛṣṭhodayī). Its ruler is the Moon (mṛgāṅka).
सिंहः सूर्याधिपः सत्त्वी चतुष्पात् क्षत्रियो वनी ।
शीर्षोदयी बृहद्गात्रःपाण्डुः पूर्वेड् द्युवीर्यवान् ॥१२॥
शीर्षोदयी बृहद्गात्रःपाण्डुः पूर्वेड् द्युवीर्यवान् ॥१२॥
12. siṃhaḥ sūryādhipaḥ sattvī catuṣpāt kṣatriyo vanī .
śīrṣodayī bṛhadgātraḥpāṇḍuḥ pūrveḍ dyuvīryavān.
śīrṣodayī bṛhadgātraḥpāṇḍuḥ pūrveḍ dyuvīryavān.
12.
siṃhaḥ sūrya adhipaḥ sattvī catuṣpāt kṣatriyaḥ vanī
śīrṣodayī bṛhat gātraḥ pāṇḍuḥ pūrvadik dyuvīryavān
śīrṣodayī bṛhat gātraḥ pāṇḍuḥ pūrvadik dyuvīryavān
12.
The sign of Leo (siṃhaḥ), whose ruler is the Sun (sūrya), is sattvic, four-footed, of the warrior class (kṣatriya), forest-dwelling, head-rising (śīrṣodayī), large-bodied, pale in color, associated with the eastern direction, and strong during the day.
पार्वतीयाथ कन्याख्या राशिर्दिनबलान्विता ।
शीर्षोदया च मध्यांगा द्विपाद्याम्यचरा च सा ॥१३॥
शीर्षोदया च मध्यांगा द्विपाद्याम्यचरा च सा ॥१३॥
13. pārvatīyātha kanyākhyā rāśirdinabalānvitā .
śīrṣodayā ca madhyāṃgā dvipādyāmyacarā ca sā.
śīrṣodayā ca madhyāṃgā dvipādyāmyacarā ca sā.
13.
pārvatīyā atha kanyā ākhyā rāśiḥ dinabala anvitā
śīrṣodayā ca madhya aṅgā dvipāt yāmya carā ca sā
śīrṣodayā ca madhya aṅgā dvipāt yāmya carā ca sā
13.
Now, the sign named Kanyā (Virgo), which is mountainous, is strong during the day, head-rising (śīrṣodayā), and of medium build. It is two-footed and moves southward.
सा सस्यदहना वैश्या चित्रवर्णा प्रभञ्जिनी ।
कुमारी तमसा युक्ता बालभावा बुधाधिपा ॥१४॥
कुमारी तमसा युक्ता बालभावा बुधाधिपा ॥१४॥
14. sā sasyadahanā vaiśyā citravarṇā prabhañjinī .
kumārī tamasā yuktā bālabhāvā budhādhipā.
kumārī tamasā yuktā bālabhāvā budhādhipā.
14.
sā sasya dahanā vaiśyā citravarṇā prabhañjinī
kumārī tamasā yuktā bālabhāvā budha adhipā
kumārī tamasā yuktā bālabhāvā budha adhipā
14.
This sign (Virgo) is associated with agriculture and burning (sasyadahanā), belongs to the merchant class (vaiśya), is multi-colored (citravarṇā), and destructive (prabhañjinī). It is a virgin (kumārī), associated with the quality of tamas, of a childish nature, and ruled by Budha (Mercury).
शीर्षोदयी द्युवीर्याढ्यस्तुलः कृष्णो रजोगुणी ।
पश्चिमो भूचरो घाती शूद्रो मध्यतनुर्द्विपात् ॥१५॥
पश्चिमो भूचरो घाती शूद्रो मध्यतनुर्द्विपात् ॥१५॥
15. śīrṣodayī dyuvīryāḍhyastulaḥ kṛṣṇo rajoguṇī .
paścimo bhūcaro ghātī śūdro madhyatanurdvipāt.
paścimo bhūcaro ghātī śūdro madhyatanurdvipāt.
15.
śīrṣodayī dyuvīrya āḍhyaḥ tulaḥ kṛṣṇaḥ rajoguṇī
paścimaḥ bhūcaraḥ ghātī śūdraḥ madhyatanuḥ dvipāt
paścimaḥ bhūcaraḥ ghātī śūdraḥ madhyatanuḥ dvipāt
15.
The sign of Libra (tulaḥ) is head-rising (śīrṣodayī), very strong during the day, dark in color, and endowed with the quality of rajas. It is western, terrestrial, destructive, of the śūdra class, medium-bodied, and two-footed.
शुक्राऽधिपोऽथ स्वल्पांगो बहुपाद्ब्राह्मणो बिली ।
सौम्यस्थो दिनवीर्याढ्यः पिशंगो जलभूवः ॥१६॥
सौम्यस्थो दिनवीर्याढ्यः पिशंगो जलभूवः ॥१६॥
16. śukrā'dhipo'tha svalpāṃgo bahupādbrāhmaṇo bilī .
saumyastho dinavīryāḍhyaḥ piśaṃgo jalabhūvaḥ.
saumyastho dinavīryāḍhyaḥ piśaṃgo jalabhūvaḥ.
16.
śukra-adhipaḥ atha svalpa-aṅgaḥ bahu-pād brāhmaṇaḥ bilī
saumya-sthaḥ dina-vīrya-āḍhyaḥ piśaṅgaḥ jala-bhūvaḥ
saumya-sthaḥ dina-vīrya-āḍhyaḥ piśaṅgaḥ jala-bhūvaḥ
16.
The sign ruled by Venus has a small body, is multi-footed, of the Brahmin class, and dwells in cavities. It is of a gentle nature, strong during the day, reddish-brown, and associated with water and earth.
रोमस्वाढ्योऽतितीक्ष्णाग्रो वृश्चिकश्च कुजाधिपः ।
पृष्ठोदयी त्वथ धनुर्गुरुस्वामी च सात्त्विकः ॥१७॥
पृष्ठोदयी त्वथ धनुर्गुरुस्वामी च सात्त्विकः ॥१७॥
17. romasvāḍhyo'titīkṣṇāgro vṛścikaśca kujādhipaḥ .
pṛṣṭhodayī tvatha dhanurgurusvāmī ca sāttvikaḥ.
pṛṣṭhodayī tvatha dhanurgurusvāmī ca sāttvikaḥ.
17.
roman-svāḍhyaḥ ati-tīkṣṇa-agraḥ vṛścikaḥ ca kuja-adhipaḥ
pṛṣṭha-udayī tu atha dhanuḥ guru-svāmī ca sāttvikaḥ
pṛṣṭha-udayī tu atha dhanuḥ guru-svāmī ca sāttvikaḥ
17.
Scorpio (vṛścika), whose lord is Mars (kuja), is rich in hair and very sharp-pointed, and is back-rising. Then, Sagittarius (dhanu), whose lord is Jupiter (guru), is of a pure (sāttvika) nature.
पिंगलो निशिवीर्याढ्यः पावकः क्षत्रियो द्विपाद् ।
आदावन्ते चतुष्पादः समगात्रो धनुर्धरः ॥१८॥
आदावन्ते चतुष्पादः समगात्रो धनुर्धरः ॥१८॥
18. piṃgalo niśivīryāḍhyaḥ pāvakaḥ kṣatriyo dvipād .
ādāvante catuṣpādaḥ samagātro dhanurdharaḥ.
ādāvante catuṣpādaḥ samagātro dhanurdharaḥ.
18.
piṅgalaḥ niśi-vīrya-āḍhyaḥ pāvakaḥ kṣatriyaḥ dvipād
ādau ante catuṣ-pādaḥ sama-gātraḥ dhanuḥ-dharaḥ
ādau ante catuṣ-pādaḥ sama-gātraḥ dhanuḥ-dharaḥ
18.
It (Sagittarius) is reddish-brown, strong at night, fiery, of the warrior (kṣatriya) class, and bipedal at the beginning while quadrupedal at the end. It has a well-proportioned body and is an archer (dhanurdhara).
पूर्वस्थो वसुधाचारी तेजस्वी ब्रह्मणा कृतः ।
मन्दाधिपस्तमी भौमी याम्येट् च निशि वीर्यवान् ॥१९॥
मन्दाधिपस्तमी भौमी याम्येट् च निशि वीर्यवान् ॥१९॥
19. pūrvastho vasudhācārī tejasvī brahmaṇā kṛtaḥ .
mandādhipastamī bhaumī yāmyeṭ ca niśi vīryavān.
mandādhipastamī bhaumī yāmyeṭ ca niśi vīryavān.
19.
pūrva-sthaḥ vasudhā-cārī tejasvī brahmaṇā kṛtaḥ
manda-adhipaḥ tamī bhaumī yāmya-iṭ ca niśi vīryavān
manda-adhipaḥ tamī bhaumī yāmya-iṭ ca niśi vīryavān
19.
It (Sagittarius) is situated in the east, moves on earth, is lustrous, and was created by Brahma. The sign ruled by Saturn is dark, earthy, oriented towards the south, and powerful at night.
पृष्ठोदयी बृहद्गात्रः कर्बुरो वनभूचरः ।
आदौ चतुष्पदोन्ते तु विपदो जलगो मतः ॥२०॥
आदौ चतुष्पदोन्ते तु विपदो जलगो मतः ॥२०॥
20. pṛṣṭhodayī bṛhadgātraḥ karburo vanabhūcaraḥ .
ādau catuṣpadonte tu vipado jalago mataḥ.
ādau catuṣpadonte tu vipado jalago mataḥ.
20.
pṛṣṭha-udayī bṛhat-gātraḥ karburaḥ vana-bhū-caraḥ
ādau catuṣ-padaḥ ante tu vipādaḥ jala-gaḥ mataḥ
ādau catuṣ-padaḥ ante tu vipādaḥ jala-gaḥ mataḥ
20.
It (Capricorn) is back-rising, large-bodied, variegated, and dwells in forests and on earth. It is considered quadrupedal at the beginning and footless at the end, and water-dwelling.
कुम्भः कुम्भी नरो बभ्रुवर्णो मध्यतनुर्द्विपात् ।
द्युवीर्यो जलमध्यस्थो वातशीर्षोदयी तमः ॥२१॥
द्युवीर्यो जलमध्यस्थो वातशीर्षोदयी तमः ॥२१॥
21. kumbhaḥ kumbhī naro babhruvarṇo madhyatanurdvipāt .
dyuvīryo jalamadhyastho vātaśīrṣodayī tamaḥ.
dyuvīryo jalamadhyastho vātaśīrṣodayī tamaḥ.
21.
kumbhaḥ kumbhī naraḥ babhruvarṇaḥ madhyatanuḥ dvipāt
dyuvīryaḥ jalamadhyasthaḥ vātaśīrṣodayī tamaḥ
dyuvīryaḥ jalamadhyasthaḥ vātaśīrṣodayī tamaḥ
21.
Aquarius (kumbha) is represented by a pot and a pot-bearer, a man of brown color, with a medium-sized body, two-footed, strong during the day, situated in the middle of water, rising head-first (śīrṣodaya), and having a dark (tamasic) nature.
शूद्रः पश्चिमदेशस्य स्वामी दैवाकरिः स्मृतः ।
मीनौ पुच्छास्यसंलग्नौ मीनराशिर्दिवाबली ॥२२॥
मीनौ पुच्छास्यसंलग्नौ मीनराशिर्दिवाबली ॥२२॥
22. śūdraḥ paścimadeśasya svāmī daivākariḥ smṛtaḥ .
mīnau pucchāsyasaṃlagnau mīnarāśirdivābalī.
mīnau pucchāsyasaṃlagnau mīnarāśirdivābalī.
22.
śūdraḥ paścimadeśasya svāmī daivākariḥ smṛtaḥ
mīnau pucchāsyasaṃlagnau mīnarāśiḥ divābalī
mīnau pucchāsyasaṃlagnau mīnarāśiḥ divābalī
22.
Pisces (mīna) is associated with the śūdra varna and is the ruler of the western region. Its ruler is remembered as the preceptor of the gods (daivākari). The sign of Pisces depicts two fish joined at their tails and mouths, and it is strong during the day.
जली सत्त्वगुणाढ्यश्च स्वस्थो जलचरो द्विजः ।
अपदो मध्यदेही च सौम्यस्थो ह्युभयोदयी ॥२३॥
अपदो मध्यदेही च सौम्यस्थो ह्युभयोदयी ॥२३॥
23. jalī sattvaguṇāḍhyaśca svastho jalacaro dvijaḥ .
apado madhyadehī ca saumyastho hyubhayodayī.
apado madhyadehī ca saumyastho hyubhayodayī.
23.
jalī sattvaguṇāḍhyaḥ ca svasthaḥ jalacaraḥ dvijaḥ
apadaḥ madhyadehī ca saumyasthaḥ hi ubhayodayī
apadaḥ madhyadehī ca saumyasthaḥ hi ubhayodayī
23.
It is watery, rich in the quality of goodness (sattva guna), healthy, aquatic, a 'twice-born' (dvija, referring to fish in this context), footless, and possesses a medium-sized body. It is of a gentle nature and indeed rises both ways (ubhayodaya).
सुराचार्याधिपश्चेति राशीनां गदिता गुणाः ।
त्रिंशद्भागात्मकानां च स्थूलसूक्ष्मफलाय च ॥२४॥
त्रिंशद्भागात्मकानां च स्थूलसूक्ष्मफलाय च ॥२४॥
24. surācāryādhipaśceti rāśīnāṃ gaditā guṇāḥ .
triṃśadbhāgātmakānāṃ ca sthūlasūkṣmaphalāya ca.
triṃśadbhāgātmakānāṃ ca sthūlasūkṣmaphalāya ca.
24.
surācāryādhipaḥ ca iti rāśīnām gaditā guṇāḥ
triṃśadbhāgātmakānām ca sthūlasūkṣmaphalāya ca
triṃśadbhāgātmakānām ca sthūlasūkṣmaphalāya ca
24.
And so, the preceptor of the gods (surācārya) is the ruler (adhipa). Thus, the qualities of the zodiacal signs (rāśi), each consisting of thirty degrees, have been declared for both gross and subtle outcomes.
अथातः सम्प्रवक्ष्यामि शृणुष्व मुनिपुंगव ।
जन्मलग्नं च संशोध्य निषेकं परिशोधयेत् ॥२५॥
जन्मलग्नं च संशोध्य निषेकं परिशोधयेत् ॥२५॥
25. athātaḥ sampravakṣyāmi śaृṇuṣva munipuṃgava .
janmalagnaṃ ca saṃśodhya niṣekaṃ pariśodhayet.
janmalagnaṃ ca saṃśodhya niṣekaṃ pariśodhayet.
25.
atha ataḥ sampravakṣyāmi śṛṇuṣva munipuṅgava
janmalagnaṃ ca saṃśodhya niṣekaṃ pariśodhayet
janmalagnaṃ ca saṃśodhya niṣekaṃ pariśodhayet
25.
Now, therefore, I shall explain thoroughly; listen, O chief among sages (munipuṅgava). One should first correct (saṃśodhya) the birth ascendant (janmalagna) and then rectify the moment of conception (niṣeka).
तदहं सम्प्रवक्ष्यामि मैत्रेय त्वं विधारय ।
जन्मलग्नात् परिज्ञानं निषेकं सर्व्जन्तु यत् ॥२६॥
जन्मलग्नात् परिज्ञानं निषेकं सर्व्जन्तु यत् ॥२६॥
26. tadahaṃ sampravakṣyāmi maitreya tvaṃ vidhāraya .
janmalagnāt parijñānaṃ niṣekaṃ sarvjantu yat.
janmalagnāt parijñānaṃ niṣekaṃ sarvjantu yat.
26.
tad aham sampravakṣyāmi maitreya tvam vidhāraya
janmalagnāt parijñānam niṣekam sarvajantu yat
janmalagnāt parijñānam niṣekam sarvajantu yat
26.
Therefore, O Maitreya, I will now fully explain this to you; please grasp it well. This concerns the knowledge of conception for all living beings, derived from the natal ascendant.
यस्मिन् भावे स्थितो मन्दस्तस्य मान्देर्यदन्तरम् ।
लग्नभाग्यान्तरं योज्यं यच्च राश्यादि जायते ॥२७॥
लग्नभाग्यान्तरं योज्यं यच्च राश्यादि जायते ॥२७॥
27. yasmin bhāve sthito mandastasya mānderyadantaram .
lagnabhāgyāntaraṃ yojyaṃ yacca rāśyādi jāyate.
lagnabhāgyāntaraṃ yojyaṃ yacca rāśyādi jāyate.
27.
yasmin bhāve sthitaḥ mandaḥ tasya māndeḥ yat antaram
lagnabhāgyāntaram yojyam yat ca rāśyādi jāyate
lagnabhāgyāntaram yojyam yat ca rāśyādi jāyate
27.
In whichever house Saturn (manda) is situated, the difference between that house and its māndi point should be added to the difference between the ascendant and the fortunepoint (bhāgya). The resulting sign (rāśyādi) and other divisions should then be noted.
मासादि तन्मितं ज्ञेयं जन्मतः प्रक् निषेकजम् ।
यद्यदृश्यदलेङ्गेशस्तदेन्दोर्भुक्तभागयुक् ॥२८॥
यद्यदृश्यदलेङ्गेशस्तदेन्दोर्भुक्तभागयुक् ॥२८॥
28. māsādi tanmitaṃ jñeyaṃ janmataḥ prak niṣekajam .
yadyadṛśyadaleṅgeśastadendorbhuktabhāgayuk.
yadyadṛśyadaleṅgeśastadendorbhuktabhāgayuk.
28.
māsādi tatmitam jñeyam janmataḥ prāk niṣekajam
yadi adṛśyadale iṅgeśaḥ tad indoḥ bhuktabhāgayuk
yadi adṛśyadale iṅgeśaḥ tad indoḥ bhuktabhāgayuk
28.
That resulting measure (rāśyādi) should be understood as the duration, in months and other divisions, from conception until birth. If the lord of the conception ascendant (iṅgeśa) is located in the invisible half of the zodiac, then the traversed degrees of the Moon (indoḥ) should be included in the calculation.
तत्काले साधयेल्लग्नं शोधयेत् पूर्ववत्तनुम् ।
तस्माच्छुभाशुभं वाच्यं गर्भस्थस्य विशेषतः ॥२९॥
तस्माच्छुभाशुभं वाच्यं गर्भस्थस्य विशेषतः ॥२९॥
29. tatkāle sādhayellagnaṃ śodhayet pūrvavattanum .
tasmācchubhāśubhaṃ vācyaṃ garbhasthasya viśeṣataḥ.
tasmācchubhāśubhaṃ vācyaṃ garbhasthasya viśeṣataḥ.
29.
tatkāle sādhayet lagnam śodhāyet pūrvavat tanum
tasmāt śubhāśubham vācyam garbhasthasya viśeṣataḥ
tasmāt śubhāśubham vācyam garbhasthasya viśeṣataḥ
29.
At that very time (of conception), one should ascertain the ascendant and rectify it as previously instructed. Therefore, based on this rectified ascendant, one should predict the auspicious and inauspicious (results), especially for the child in the womb.
शुभाशुभं वदेत् पित्रोर्जीवनं मरणं तथा ।
एवं निषेकलग्नेन सम्यग् ज्ञेयं स्वकल्पनात् ॥३०॥
एवं निषेकलग्नेन सम्यग् ज्ञेयं स्वकल्पनात् ॥३०॥
30. śubhāśubhaṃ vadet pitrorjīvanaṃ maraṇaṃ tathā .
evaṃ niṣekalagnena samyag jñeyaṃ svakalpanāt.
evaṃ niṣekalagnena samyag jñeyaṃ svakalpanāt.
30.
śubhāśubham vadet pitroḥ jīvanam maraṇam tathā
evam niṣekalagnena samyak jñeyam svakalpanāt
evam niṣekalagnena samyak jñeyam svakalpanāt
30.
One should predict the auspicious and inauspicious results, as well as the life and death of the parents. Thus, by utilizing the conception ascendant, all these matters should be properly understood through one's own astrological reasoning.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4 (current chapter)
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97