बृहत्-पाराशर-होरा-शास्त्रम्
bṛhat-pārāśara-horā-śāstram
-
chapter-2
रामकृष्णादयो ये ह्यवतारा रमापतेः ।
तेऽपि जीवांशसंयुक्ताः किंवा ब्रूहि मुनिश्वर ॥१॥
तेऽपि जीवांशसंयुक्ताः किंवा ब्रूहि मुनिश्वर ॥१॥
1. rāmakṛṣṇādayo ye hyavatārā ramāpateḥ .
te'pi jīvāṃśasaṃyuktāḥ kiṃvā brūhi muniśvara.
te'pi jīvāṃśasaṃyuktāḥ kiṃvā brūhi muniśvara.
1.
rāmakṛṣṇādayaḥ ye hi avatārāḥ ramāpateḥ te
api jīvāṃśasaṃyuktāḥ kim vā brūhi muniśvara
api jīvāṃśasaṃyuktāḥ kim vā brūhi muniśvara
1.
O chief of sages, tell me, are Rāma, Kṛṣṇa, and these other incarnations (avatārāḥ) of Viṣṇu (Ramāpati) also endowed with parts of individual souls (jīva), or is it something else?
रामः कृष्णश्च भो विप्र नृसिंहः सूकरस्तथा ।
एते पूर्णावताराश्च ह्यन्ये जीवांशकान्विताः ॥२॥
एते पूर्णावताराश्च ह्यन्ये जीवांशकान्विताः ॥२॥
2. rāmaḥ kṛṣṇaśca bho vipra nṛsiṃhaḥ sūkarastathā .
ete pūrṇāvatārāśca hyanye jīvāṃśakānvitāḥ.
ete pūrṇāvatārāśca hyanye jīvāṃśakānvitāḥ.
2.
rāmaḥ kṛṣṇaḥ ca bho vipra nṛsiṃhaḥ sūkaraḥ tathā
ete pūrṇāvatārāḥ ca hi anye jīvāṃśakānvitāḥ
ete pūrṇāvatārāḥ ca hi anye jīvāṃśakānvitāḥ
2.
O Brahmin, Rāma, Kṛṣṇa, Nṛsiṃha, and Sūkara – these are certainly the complete incarnations (avatārāḥ), while others are endowed with portions of individual souls (jīva).
अवताराण्यनेकानि ह्यजस्य परमात्मनः ।
जीवानां कर्मफलदो ग्रहरूपी जनार्दनः ॥३॥
जीवानां कर्मफलदो ग्रहरूपी जनार्दनः ॥३॥
3. avatārāṇyanekāni hyajasya paramātmanaḥ .
jīvānāṃ karmaphalado graharūpī janārdanaḥ.
jīvānāṃ karmaphalado graharūpī janārdanaḥ.
3.
avatārāṇi anekāni hi ajasya paramātmanaḥ
jīvānām karmaphaladaḥ graharūpī janārdanaḥ
jīvānām karmaphaladaḥ graharūpī janārdanaḥ
3.
Indeed, there are many incarnations (avatārāṇi) of the unborn Supreme Self (paramātman). The Lord Janārdana, in the form of planets (graha), bestows the results of (karma) actions upon living beings (jīva).
दैत्यानां बलनाशाय देवानां बलवृद्धये ।
धर्मसंस्तापनार्थाय ग्रहाज्जाताः शुभाः क्रमात् ॥४॥
धर्मसंस्तापनार्थाय ग्रहाज्जाताः शुभाः क्रमात् ॥४॥
4. daityānāṃ balanāśāya devānāṃ balavṛddhaye .
dharmasaṃstāpanārthāya grahājjātāḥ śubhāḥ kramāt.
dharmasaṃstāpanārthāya grahājjātāḥ śubhāḥ kramāt.
4.
daityānām balanāśāya devānām balavṛddhaye
dharmasaṃstāpanārthāya grahāt jātāḥ śubhāḥ kramāt
dharmasaṃstāpanārthāya grahāt jātāḥ śubhāḥ kramāt
4.
For the destruction of the demons' power, for the increase of the gods' power, and for the purpose of firmly establishing natural law (dharma), auspicious beings are born successively from the planets.
रामोऽवतारः सूर्यस्य चन्द्रस्य यदुनायकः ।
नृसिंहो भूमिपुत्रस्य बुद्धः सोमसुतस्य च ॥५॥
नृसिंहो भूमिपुत्रस्य बुद्धः सोमसुतस्य च ॥५॥
5. rāmo'vatāraḥ sūryasya candrasya yadunāyakaḥ .
nṛsiṃho bhūmiputrasya buddhaḥ somasutasya ca.
nṛsiṃho bhūmiputrasya buddhaḥ somasutasya ca.
5.
rāmaḥ avatāraḥ sūryasya candrasya yadunāyakaḥ
nṛsiṃhaḥ bhūmiputrasya buddhaḥ somasutasya ca
nṛsiṃhaḥ bhūmiputrasya buddhaḥ somasutasya ca
5.
Rama is the incarnation (avatāra) of the Sun. The leader of the Yadus (Krishna) is the incarnation of the Moon. Nṛsiṃha is the incarnation of the son of Earth (Mars), and Buddha is the incarnation of the son of Soma (Mercury).
वामनो विबुधेज्यस्य भार्गवो भार्गवस्य च ।
कूर्मो भास्करपुत्रस्य सैंहिकेयस्य सूकरः ॥६॥
कूर्मो भास्करपुत्रस्य सैंहिकेयस्य सूकरः ॥६॥
6. vāmano vibudhejyasya bhārgavo bhārgavasya ca .
kūrmo bhāskaraputrasya saiṃhikeyasya sūkaraḥ.
kūrmo bhāskaraputrasya saiṃhikeyasya sūkaraḥ.
6.
vāmanaḥ vibudhejyasya bhārgavaḥ bhārgavasya ca
kūrmaḥ bhāskaraputrasya saiṃhikeyasya sūkaraḥ
kūrmaḥ bhāskaraputrasya saiṃhikeyasya sūkaraḥ
6.
Vāmana is the incarnation (avatāra) of the one worshipped by the gods (Jupiter). Bhārgava (Paraśurāma) is the incarnation of Bhārgava (Venus), and Kūrma is the incarnation of the son of the Sun (Saturn). Sūkara (Varāha) is the incarnation of the son of Siṃhikā (Rāhu).
केतोर्मीनावतारश्च ये चान्ये तेऽपि खेटजाः ।
परात्मांशोऽधिको येषु ते सर्वे खेचराभिधः ॥७॥
परात्मांशोऽधिको येषु ते सर्वे खेचराभिधः ॥७॥
7. ketormīnāvatāraśca ye cānye te'pi kheṭajāḥ .
parātmāṃśo'dhiko yeṣu te sarve khecarābhidhaḥ.
parātmāṃśo'dhiko yeṣu te sarve khecarābhidhaḥ.
7.
Ketoḥ mīna-avatāraḥ ca ye ca anye te api kheṭa-jāḥ
parātma-aṃśaḥ adhikaḥ yeṣu te sarve khecara-abhidhaḥ
parātma-aṃśaḥ adhikaḥ yeṣu te sarve khecara-abhidhaḥ
7.
Ketu, as the fish incarnation, and all other beings born from the planets – those in whom a predominant portion of the Supreme Self (paramātman) resides are all designated as celestial beings (khecara).
जीवांशोह्यधिको येषु जीवास्ते चै प्रकीर्तितः ।
सूर्यादिभो ग्रहेभ्यश्च परमात्मांशनिःसृताः ॥८॥
सूर्यादिभो ग्रहेभ्यश्च परमात्मांशनिःसृताः ॥८॥
8. jīvāṃśohyadhiko yeṣu jīvāste cai prakīrtitaḥ .
sūryādibho grahebhyaśca paramātmāṃśaniḥsṛtāḥ.
sūryādibho grahebhyaśca paramātmāṃśaniḥsṛtāḥ.
8.
jīva-aṃśaḥ hi adhikaḥ yeṣu jīvāḥ te ca i prakīrtitaḥ
sūrya-ādibhyaḥ grahebhyah ca parātma-aṃśa-niḥsṛtāḥ
sūrya-ādibhyaḥ grahebhyah ca parātma-aṃśa-niḥsṛtāḥ
8.
Indeed, those in whom the portion of the individual soul (jīva) is predominant are declared to be individual souls (jīva). Moreover, portions of the Supreme Self (paramātman) emanate from the Sun and other planets.
रामकृष्णादयः सर्व ह्यवतारा भवन्ति चै ।
तत्रैव ते विलीयन्ते पुनः कार्योत्तर सदा ॥९॥
तत्रैव ते विलीयन्ते पुनः कार्योत्तर सदा ॥९॥
9. rāmakṛṣṇādayaḥ sarva hyavatārā bhavanti cai .
tatraiva te vilīyante punaḥ kāryottara sadā.
tatraiva te vilīyante punaḥ kāryottara sadā.
9.
rāma-kṛṣṇa-ādayaḥ sarva hi avatārāḥ bhavanti ca
i tatra eva te vilīyante punaḥ kārya-uttara sadā
i tatra eva te vilīyante punaḥ kārya-uttara sadā
9.
Rāma, Kṛṣṇa, and all other such incarnations (avatāra) manifest. They always merge back into that very source after their particular task is accomplished.
जीवांशनिःसृतास्तेषां तेभ्यो जाता नरादयः ।
तेऽपि तत्रैव लीयन्ते तेऽव्यक्ते समयन्ति हि ॥१०॥
तेऽपि तत्रैव लीयन्ते तेऽव्यक्ते समयन्ति हि ॥१०॥
10. jīvāṃśaniḥsṛtāsteṣāṃ tebhyo jātā narādayaḥ .
te'pi tatraiva līyante te'vyakte samayanti hi.
te'pi tatraiva līyante te'vyakte samayanti hi.
10.
jīvāṃśaniḥsṛtāḥ teṣām tebhyaḥ jātāḥ narādayaḥ te
api tatra eva līyante te avyakte samayanti hi
api tatra eva līyante te avyakte samayanti hi
10.
From the emanated portions of living beings (jīva), humans and other creatures are born. They too eventually dissolve back into that very source, and indeed, they merge into the unmanifest (avyakta).
इदं ते कथितं विप्र सर्वं यस्मिन् भवेदिति ।
भूतान्यपि भविष्यन्ति तत्तज्जातन्ति तद्विदः ॥११॥
भूतान्यपि भविष्यन्ति तत्तज्जातन्ति तद्विदः ॥११॥
11. idaṃ te kathitaṃ vipra sarvaṃ yasmin bhavediti .
bhūtānyapi bhaviṣyanti tattajjātanti tadvidaḥ.
bhūtānyapi bhaviṣyanti tattajjātanti tadvidaḥ.
11.
idam te kathitam vipra sarvam yasmin bhavet iti
bhūtāni api bhaviṣyanti tattat jātanti tadvidaḥ
bhūtāni api bhaviṣyanti tattat jātanti tadvidaḥ
11.
O Brahmin, I have explained this entire process to you, through which all existence manifests. Beings (already existing) will continue to arise (in the future); those who know this (tadvidaḥ) understand that various things are born.
विना तज्ज्यैतिषं नान्यो ज्ञातुं शक्नोति कर्हिचित् ।
तत्मादवश्यमध्येयं भाह्मणेश्च विशेषतः ॥१२॥
तत्मादवश्यमध्येयं भाह्मणेश्च विशेषतः ॥१२॥
12. vinā tajjyaitiṣaṃ nānyo jñātuṃ śaknoti karhicit .
tatmādavaśyamadhyeyaṃ bhāhmaṇeśca viśeṣataḥ.
tatmādavaśyamadhyeyaṃ bhāhmaṇeśca viśeṣataḥ.
12.
vinā tad jyautiṣam na anyaḥ jñātum śaknoti karhicit
tasmāt avaśyam adhyeyam brāhmaṇaiḥ ca viśeṣataḥ
tasmāt avaśyam adhyeyam brāhmaṇaiḥ ca viśeṣataḥ
12.
Without that Jyotisha (astrology/astronomy), no other person can ever know (these truths). Therefore, it must certainly be studied, especially by Brahmins.
यो नरः शास्त्रमज्ञात्वा ज्यौतिषं खलु निन्दति ।
रौरवं नरकं भुक्त्वा चान्धत्वं चान्यजन्मनि ॥१३॥
रौरवं नरकं भुक्त्वा चान्धत्वं चान्यजन्मनि ॥१३॥
13. yo naraḥ śāstramajñātvā jyautiṣaṃ khalu nindati .
rauravaṃ narakaṃ bhuktvā cāndhatvaṃ cānyajanmani.
rauravaṃ narakaṃ bhuktvā cāndhatvaṃ cānyajanmani.
13.
yaḥ naraḥ śāstram ajñātvā jyautiṣam khalu nindati
rauravam narakam bhuktvā ca andhatvam ca anyajanmani
rauravam narakam bhuktvā ca andhatvam ca anyajanmani
13.
The person who, without knowing the science of astrology (jyotiṣa), truly criticizes it, will, after experiencing the Raurava hell, also suffer blindness in another birth.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2 (current chapter)
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97