बृहत्-पाराशर-होरा-शास्त्रम्
bṛhat-pārāśara-horā-śāstram
-
chapter-91
सूर्येन्दुग्रहणे काले येषां जन्म भवेद् द्विज ।
व्याधिः कष्टं च दारिद्र्यं तेषां मृत्युभयं भवेत् ॥१॥
व्याधिः कष्टं च दारिद्र्यं तेषां मृत्युभयं भवेत् ॥१॥
1. sūryendugrahaṇe kāle yeṣāṃ janma bhaved dvija .
vyādhiḥ kaṣṭaṃ ca dāridryaṃ teṣāṃ mṛtyubhayaṃ bhavet.
vyādhiḥ kaṣṭaṃ ca dāridryaṃ teṣāṃ mṛtyubhayaṃ bhavet.
1.
sūryendugrahaṇe kāle yeṣām janma bhavet dvija
vyādhiḥ kaṣṭam ca dāridryam teṣām mṛtyubhayam bhavet
vyādhiḥ kaṣṭam ca dāridryam teṣām mṛtyubhayam bhavet
1.
O twice-born (dvija), for those whose birth occurs during the time of a solar or lunar eclipse, disease, suffering, poverty, and fear of death will arise.
अतः शान्तिं प्रवक्ष्यामि जनानां हितकाङ्क्षया ।
सूर्यस्येन्दोश्च ग्रहेणं यस्मिनृक्षे प्रजायते ॥२॥
सूर्यस्येन्दोश्च ग्रहेणं यस्मिनृक्षे प्रजायते ॥२॥
2. ataḥ śāntiṃ pravakṣyāmi janānāṃ hitakāṅkṣayā .
sūryasyendośca graheṇaṃ yasminṛkṣe prajāyate.
sūryasyendośca graheṇaṃ yasminṛkṣe prajāyate.
2.
ataḥ śāntim pravakṣyāmi janānām hitakāṅkṣayā
sūryasya indoḥ ca grahaṇam yasmin ṛkṣe prajāyate
sūryasya indoḥ ca grahaṇam yasmin ṛkṣe prajāyate
2.
Therefore, out of desire for the welfare of people, I shall describe the pacification (śānti) ritual for when the eclipse of the sun and moon occurs in a particular constellation (nakṣatra).
तन्नक्षत्रपते रूपं सुवर्णेन प्रकल्पयेत् ।
सूर्यग्रहे सूर्यरूपं सुवर्णेन स्वशक्तितः ॥३॥
सूर्यग्रहे सूर्यरूपं सुवर्णेन स्वशक्तितः ॥३॥
3. tannakṣatrapate rūpaṃ suvarṇena prakalpayet .
sūryagrahe sūryarūpaṃ suvarṇena svaśaktitaḥ.
sūryagrahe sūryarūpaṃ suvarṇena svaśaktitaḥ.
3.
tat nakṣatrapate rūpam suvarṇena prakalpayet
sūryagrahe sūryarūpam suvarṇena svaśaktitaḥ
sūryagrahe sūryarūpam suvarṇena svaśaktitaḥ
3.
One should fashion a form of the lord of that constellation (nakṣatra-pati) in gold. During a solar eclipse, one should fashion an image of the Sun in gold, according to one's capacity.
चन्द्रग्रहे चन्द्ररूपं रजतेन तथैव च ।
राहुरूपं प्रकुर्वीत सीसकेन विचक्षणः ॥४॥
राहुरूपं प्रकुर्वीत सीसकेन विचक्षणः ॥४॥
4. candragrahe candrarūpaṃ rajatena tathaiva ca .
rāhurūpaṃ prakurvīta sīsakena vicakṣaṇaḥ.
rāhurūpaṃ prakurvīta sīsakena vicakṣaṇaḥ.
4.
candra-grahe candra-rūpam rajatena tathā eva
ca rāhu-rūpam prakurvīta sīsakena vicakṣaṇaḥ
ca rāhu-rūpam prakurvīta sīsakena vicakṣaṇaḥ
4.
During a lunar eclipse, a discerning person should create an image of the Moon using silver and, similarly, an image of Rahu using lead.
शुचौ देशे समं स्थानं गोमयेन प्रलेपयेत् ।
तत्र च स्थापयेद् वस्त्रं नूतनं सुमनोहरम् ॥५॥
तत्र च स्थापयेद् वस्त्रं नूतनं सुमनोहरम् ॥५॥
5. śucau deśe samaṃ sthānaṃ gomayena pralepayet .
tatra ca sthāpayed vastraṃ nūtanaṃ sumanoharam.
tatra ca sthāpayed vastraṃ nūtanaṃ sumanoharam.
5.
śucau deśe samam sthānam gomayena pralepayet
tatra ca sthāpayet vastram nūtanam sumanoharam
tatra ca sthāpayet vastram nūtanam sumanoharam
5.
In a pure place, one should plaster a level spot with cow dung. And there, one should place a new and very pleasing cloth.
त्रयाणामेव रूपाणां स्थापनं तत्र कारयेत् ।
सूर्यग्रहे प्रदातव्यं सूर्यप्रीतिकरं च यत् ॥६॥
सूर्यग्रहे प्रदातव्यं सूर्यप्रीतिकरं च यत् ॥६॥
6. trayāṇāmeva rūpāṇāṃ sthāpanaṃ tatra kārayet .
sūryagrahe pradātavyaṃ sūryaprītikaraṃ ca yat.
sūryagrahe pradātavyaṃ sūryaprītikaraṃ ca yat.
6.
trayāṇām eva rūpāṇām sthāpanam tatra kārayet
sūrya-grahe pradātavyam sūrya-prītikaram ca yat
sūrya-grahe pradātavyam sūrya-prītikaram ca yat
6.
The placement of these three images should be performed there. And whatever is pleasing to the Sun should be offered during a solar eclipse.
रक्ताक्षतं रक्तगन्धं रक्तमाल्याम्बरादिकम् ।
चन्द्रग्रहे प्रदातव्यं चन्द्रप्रीतिकरं च यत् ॥७॥
चन्द्रग्रहे प्रदातव्यं चन्द्रप्रीतिकरं च यत् ॥७॥
7. raktākṣataṃ raktagandhaṃ raktamālyāmbarādikam .
candragrahe pradātavyaṃ candraprītikaraṃ ca yat.
candragrahe pradātavyaṃ candraprītikaraṃ ca yat.
7.
rakta-akṣatam rakta-gandham rakta-mālya-ambara-ādikam
candra-grahe pradātavyam candra-prītikaram ca yat
candra-grahe pradātavyam candra-prītikaram ca yat
7.
During a lunar eclipse, one should offer red rice grains, red fragrance, red garlands, garments, and so forth, as well as anything else that is pleasing to the Moon.
श्वेतगन्धं श्वेतपुष्पं श्वेतमाल्याम्बरादिकम् ।
राहवे च प्रदातव्यं कृष्णपुष्पाम्बरादिकम् ॥८॥
राहवे च प्रदातव्यं कृष्णपुष्पाम्बरादिकम् ॥८॥
8. śvetagandhaṃ śvetapuṣpaṃ śvetamālyāmbarādikam .
rāhave ca pradātavyaṃ kṛṣṇapuṣpāmbarādikam.
rāhave ca pradātavyaṃ kṛṣṇapuṣpāmbarādikam.
8.
śvetagandham śvetapuṣpam śvetamālya ambarādikam
rāhave ca pradātavyam kṛṣṇapuṣpa ambarādikam
rāhave ca pradātavyam kṛṣṇapuṣpa ambarādikam
8.
White perfumes, white flowers, white garlands, clothes, and similar items should be offered. And for Rahu, black flowers, clothes, and similar items should be offered.
दद्यान्नक्षत्रनाथाय श्वेतगन्धादिकं तथा ।
सूर्यं सम्पूजयेद्धीमानाकृष्णेति च मन्त्रतः ॥९॥
सूर्यं सम्पूजयेद्धीमानाकृष्णेति च मन्त्रतः ॥९॥
9. dadyānnakṣatranāthāya śvetagandhādikaṃ tathā .
sūryaṃ sampūjayeddhīmānākṛṣṇeti ca mantrataḥ.
sūryaṃ sampūjayeddhīmānākṛṣṇeti ca mantrataḥ.
9.
dadyāt nakṣatranāthāya śvetagandha ādikam tathā
sūryam sampūjayet dhīmān ākṛṣṇeti ca mantrataḥ
sūryam sampūjayet dhīmān ākṛṣṇeti ca mantrataḥ
9.
One should offer white perfumes and similar items to the lord of the constellation. And a wise person should worship the Sun with the mantra (mantra) 'ākṛṣṇeti'.
अथा चन्द्रं इमे देवा इति मन्त्रेण भक्तितः ।
दूर्वाभि पूजयेद्राहुं कया न इति मन्त्रतः ॥१०॥
दूर्वाभि पूजयेद्राहुं कया न इति मन्त्रतः ॥१०॥
10. athā candraṃ ime devā iti mantreṇa bhaktitaḥ .
dūrvābhi pūjayedrāhuṃ kayā na iti mantrataḥ.
dūrvābhi pūjayedrāhuṃ kayā na iti mantrataḥ.
10.
atha candram ime devā iti mantreṇa bhaktitaḥ
dūrvābhiḥ pūjayet rāhum kayā na iti mantrataḥ
dūrvābhiḥ pūjayet rāhum kayā na iti mantrataḥ
10.
Then, with devotion (bhakti), one should worship the Moon using the mantra (mantra) 'ime devā'. With dūrvā grass, one should worship Rahu using the mantra (mantra) 'kayā na'.
सूर्येन्द्वोरर्कपालाशमिद्भिर्जुहुयात् क्रमात् ।
तथा च राहोः प्रीत्यर्थं दूर्वाभिर्द्विजसत्तम ॥११॥
तथा च राहोः प्रीत्यर्थं दूर्वाभिर्द्विजसत्तम ॥११॥
11. sūryendvorarkapālāśamidbhirjuhuyāt kramāt .
tathā ca rāhoḥ prītyarthaṃ dūrvābhirdvijasattama.
tathā ca rāhoḥ prītyarthaṃ dūrvābhirdvijasattama.
11.
sūryendvoḥ arkapālāśasamidbhiḥ juhuyāt kramāt
tathā ca rāhoḥ prītyartham dūrvābhiḥ dvijasattama
tathā ca rāhoḥ prītyartham dūrvābhiḥ dvijasattama
11.
O best among Brahmins, one should offer oblations (yajña) for the Sun and Moon using arka and palāśa firewood, respectively. Likewise, for the appeasement of Rahu, one should offer oblations (yajña) with dūrvā grass.
ब्रह्मवृक्षसमिद्भिश्च भेशाय जुहुयात् पुनः ।
अभिषेकं ततः कुर्यात् जातस्य कलहोदकैः ॥१२॥
अभिषेकं ततः कुर्यात् जातस्य कलहोदकैः ॥१२॥
12. brahmavṛkṣasamidbhiśca bheśāya juhuyāt punaḥ .
abhiṣekaṃ tataḥ kuryāt jātasya kalahodakaiḥ.
abhiṣekaṃ tataḥ kuryāt jātasya kalahodakaiḥ.
12.
brahmavṛkṣasamidbhiḥ ca bheśāya juhuyāt punaḥ
abhiṣekam tataḥ kuryāt jātasya kalaha udakaiḥ
abhiṣekam tataḥ kuryāt jātasya kalaha udakaiḥ
12.
And again, one should offer oblations (yajña) to the planetary lord of the constellation using firesticks of the Brahmavṛkṣa. Subsequently, one should perform a ritual bath (abhiṣeka) for the newborn with water from a jar.
आचार्यं पूजयेद्भक्त्या सुशान्तो विजितेन्द्रियः ।
ब्राह्मणान् भोजयेत्वा तु यथाशक्ति विसर्जयेत् ॥१३॥
ब्राह्मणान् भोजयेत्वा तु यथाशक्ति विसर्जयेत् ॥१३॥
13. ācāryaṃ pūjayedbhaktyā suśānto vijitendriyaḥ .
brāhmaṇān bhojayetvā tu yathāśakti visarjayet.
brāhmaṇān bhojayetvā tu yathāśakti visarjayet.
13.
ācāryam pūjayet bhaktyā suśāntaḥ vijitendriyaḥ
brāhmaṇān bhojayitvā tu yathāśakti visarjayet
brāhmaṇān bhojayitvā tu yathāśakti visarjayet
13.
Being tranquil and having mastered his senses, one should respectfully honor the preceptor with devotion (bhakti). Then, after feeding the Brahmins, one should dismiss them according to one's capacity.
एवं ग्रहणजातस्य शान्तिं कृत्वा विधानतः ।
सर्वविघ्नं विनिर्जित्वा सौभाग्यं लभते नरः ॥१४॥
सर्वविघ्नं विनिर्जित्वा सौभाग्यं लभते नरः ॥१४॥
14. evaṃ grahaṇajātasya śāntiṃ kṛtvā vidhānataḥ .
sarvavighnaṃ vinirjitvā saubhāgyaṃ labhate naraḥ.
sarvavighnaṃ vinirjitvā saubhāgyaṃ labhate naraḥ.
14.
evam grahaṇajātasya śāntim kṛtvā vidhānataḥ
sarvavighnam vinirjitvā saubhāgyam labhate naraḥ
sarvavighnam vinirjitvā saubhāgyam labhate naraḥ
14.
Thus, a person who performs the propitiation for an eclipse according to the prescribed method, completely conquers all obstacles and attains good fortune.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91 (current chapter)
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97