बृहत्-पाराशर-होरा-शास्त्रम्
bṛhat-pārāśara-horā-śāstram
-
chapter-27
अथ स्पष्टबलं वक्ष्ये स्थानकालादिसम्भवम् ।
नीचोनां खचरं भार्धाधिक चक्राद् विशोधयेत् ॥१॥
नीचोनां खचरं भार्धाधिक चक्राद् विशोधयेत् ॥१॥
1. atha spaṣṭabalaṃ vakṣye sthānakālādisambhavam .
nīconāṃ khacaraṃ bhārdhādhika cakrād viśodhayet.
nīconāṃ khacaraṃ bhārdhādhika cakrād viśodhayet.
1.
atha spaṣṭabalam vakṣye sthānakālādisaṃbhavam
nīconām khacaram bhārdhādhika cakrāt viśodhayet
nīconām khacaram bhārdhādhika cakrāt viśodhayet
1.
Now, I shall explain the specific strength (spaṣṭabala) arising from position (sthāna), time (kāla), and so forth. One should subtract the planet's (khacara) longitude from its debilitation point (nīconām). If the resulting difference is greater than half the zodiac (bhārdhādhika), one should then subtract it from the full zodiacal circle (cakra).
भागीकृत्य त्रिभिर्भक्तं लब्धमुच्चबलं भवेत् ।
स्वत्रिकोणस्वगेहाधिमित्रमित्रसमारिषु ॥२॥
स्वत्रिकोणस्वगेहाधिमित्रमित्रसमारिषु ॥२॥
2. bhāgīkṛtya tribhirbhaktaṃ labdhamuccabalaṃ bhavet .
svatrikoṇasvagehādhimitramitrasamāriṣu.
svatrikoṇasvagehādhimitramitrasamāriṣu.
2.
bhāgīkṛtya tribhiḥ bhaktam labdham uccabalam
bhavet svatrikoṇasvagehādhimitramitrasamāriṣu
bhavet svatrikoṇasvagehādhimitramitrasamāriṣu
2.
The value obtained [from the previous calculation], when divided by three, becomes the exaltation strength (ucchabala). [This applies to planets situated] in their own trine, own house, great friend's house, friend's house, neutral's house, or enemy's house.
अधिशत्रुगृहे चापि स्थितानां क्रमशो बलम् ।
भूताब्धयः खाग्निनखास्तिथ्यो दश युगाः कराः ॥३॥
भूताब्धयः खाग्निनखास्तिथ्यो दश युगाः कराः ॥३॥
3. adhiśatrugṛhe cāpi sthitānāṃ kramaśo balam .
bhūtābdhayaḥ khāgninakhāstithyo daśa yugāḥ karāḥ.
bhūtābdhayaḥ khāgninakhāstithyo daśa yugāḥ karāḥ.
3.
adhiśatrugṛhe ca api sthitānām kramaśaḥ balam
bhūtābdhayaḥ khāgninakhāḥ tithayaḥ daśa yugāḥ karāḥ
bhūtābdhayaḥ khāgninakhāḥ tithayaḥ daśa yugāḥ karāḥ
3.
...and also in a great enemy's house (adhiśatru-gṛha). The strength (bala) for these, in respective order, is: five, four, zero, three, twenty, fifteen, ten, four, and two.
एवं होरादृकाणाद्रिभागांकद्वादशांशजम् ।
त्रिंशांशजं तदैक्यञ्च सप्तवर्गसमुद्भवम् ॥४॥
त्रिंशांशजं तदैक्यञ्च सप्तवर्गसमुद्भवम् ॥४॥
4. evaṃ horādṛkāṇādribhāgāṃkadvādaśāṃśajam .
triṃśāṃśajaṃ tadaikyañca saptavargasamudbhavam.
triṃśāṃśajaṃ tadaikyañca saptavargasamudbhavam.
4.
evam horādṛkāṇādribhāgāṅkadvādaśāṃśajam
triṃśāṃśajam tat aikyam ca saptavargasamudbhavam
triṃśāṃśajam tat aikyam ca saptavargasamudbhavam
4.
Thus, the strength generated from the Hora, Drekana, Saptamsha (adribhāga), Navamsha (aṅka), and Dwadasamsha divisions, as well as that from the Trimshamsha division, and the combined sum (aikyam) of these, arises from the seven (sapta) divisions (vargas).
शुक्रेन्दू समभांशेऽन्ये विषमेऽङ्घ्रिमितं बलम् ।
केन्द्रादिषुस्थिताः खेटाः पूर्णाऽर्धाऽङ्घ्रिमितं क्रमात् ॥५॥
केन्द्रादिषुस्थिताः खेटाः पूर्णाऽर्धाऽङ्घ्रिमितं क्रमात् ॥५॥
5. śukrendū samabhāṃśe'nye viṣame'ṅghrimitaṃ balam .
kendrādiṣusthitāḥ kheṭāḥ pūrṇā'rdhā'ṅghrimitaṃ kramāt.
kendrādiṣusthitāḥ kheṭāḥ pūrṇā'rdhā'ṅghrimitaṃ kramāt.
5.
śukra indu samabhāṃśe anye viṣame aṅghrimitam balam
kendrādiṣusthitāḥ kheṭāḥ pūrṇa ardha aṅghrimitam kramāt
kendrādiṣusthitāḥ kheṭāḥ pūrṇa ardha aṅghrimitam kramāt
5.
Venus (śukra) and Moon (indu) gain a quarter strength (aṅghrimitam balam) in even signs (samabhāṃśe). The other planets (anye) gain a quarter strength in odd signs (viṣame). Planets (kheṭāḥ) situated in angular houses (kendra) and so forth (ādi), receive full, half, and quarter strength, respectively (kramāt).
आद्यमध्यावसानेषु द्रेष्काणेषु स्थिताः क्रमात् ।
पुंनपुंसकयोषाख्या दद्युरङ्घ्रिमितं बलम् ॥६॥
पुंनपुंसकयोषाख्या दद्युरङ्घ्रिमितं बलम् ॥६॥
6. ādyamadhyāvasāneṣu dreṣkāṇeṣu sthitāḥ kramāt .
puṃnapuṃsakayoṣākhyā dadyuraṅghrimitaṃ balam.
puṃnapuṃsakayoṣākhyā dadyuraṅghrimitaṃ balam.
6.
ādya-madhya-avasāneṣu dreṣkāṇeṣu sthitāḥ kramāt
puṃ-napuṃsaka-yoṣā-ākhyāḥ dadyuḥ aṅghri-mitam balam
puṃ-napuṃsaka-yoṣā-ākhyāḥ dadyuḥ aṅghri-mitam balam
6.
Planets situated respectively in the first, middle, and last decanates, which are designated masculine, neuter, and feminine, should grant one-fourth strength.
सूर्यात् कुजात् सुखं जीवाज्ज्ञाच्चाऽस्तं लग्नमार्क्रितः ।
दशमं च भृगोश्चन्द्राद् हित्वा षड्भाधिके सति ॥७॥
दशमं च भृगोश्चन्द्राद् हित्वा षड्भाधिके सति ॥७॥
7. sūryāt kujāt sukhaṃ jīvājjñāccā'staṃ lagnamārkritaḥ .
daśamaṃ ca bhṛgoścandrād hitvā ṣaḍbhādhike sati.
daśamaṃ ca bhṛgoścandrād hitvā ṣaḍbhādhike sati.
7.
sūryāt kujāt sukham jīvāt jñāt ca astam lagna-mārkritaḥ
daśamam ca bhṛgoḥ candrāt hitvā ṣaḍ-bhāga-adhike sati
daśamam ca bhṛgoḥ candrāt hitvā ṣaḍ-bhāga-adhike sati
7.
For the Sun and Mars, the fourth house (is a reference point for strength); for Jupiter and Mercury, the seventh house; and for Venus and the Moon, the tenth house. All these calculations are made from the ascendant, by subtracting the shorter arc if the distance exceeds six zodiacal signs.
चक्राद् विशोध्य तद्भागास्त्रिभिर्भक्ताश्च दिग्बलम् ।
इष्टाधटि निशीथात्तन्नतं त्रिंशच्च्युतं नतम् ॥८॥
इष्टाधटि निशीथात्तन्नतं त्रिंशच्च्युतं नतम् ॥८॥
8. cakrād viśodhya tadbhāgāstribhirbhaktāśca digbalam .
iṣṭādhaṭi niśīthāttannataṃ triṃśaccyutaṃ natam.
iṣṭādhaṭi niśīthāttannataṃ triṃśaccyutaṃ natam.
8.
cakrāt viśodhya tat-bhāgāḥ tribhiḥ bhaktāḥ ca dik-balam
iṣṭa-ghaṭi niśīthāt tat natam triṃśat cyutam natam
iṣṭa-ghaṭi niśīthāt tat natam triṃśat cyutam natam
8.
Subtract the relevant degrees from the zodiac (cakra) and divide those parts by three to obtain the directional strength (digbalam). The declination (nata) for the desired time (iṣṭa-ghaṭi), measured from midnight (niśīthāt), when subtracted from thirty, also yields the declination (nata).
चन्द्रभौमशनीनां च नतं द्विघ्नं कलादिकम् ।
षष्टिशुद्धं तदन्येषां सदा रूपं बुधस्य हि ॥९॥
षष्टिशुद्धं तदन्येषां सदा रूपं बुधस्य हि ॥९॥
9. candrabhaumaśanīnāṃ ca nataṃ dvighnaṃ kalādikam .
ṣaṣṭiśuddhaṃ tadanyeṣāṃ sadā rūpaṃ budhasya hi.
ṣaṣṭiśuddhaṃ tadanyeṣāṃ sadā rūpaṃ budhasya hi.
9.
candra-bhauma-śanīnām ca natam dvi-ghnam kalā-ādikam
ṣaṣṭi-śuddham tat anyeṣām sadā rūpam budhasya hi
ṣaṣṭi-śuddham tat anyeṣām sadā rūpam budhasya hi
9.
For the Moon, Mars, and Saturn, the zenith distance (nata), when doubled and converted into minutes (kalā-ādikam), is then subtracted from sixty. For the remaining planets (Sun, Jupiter, and Venus), it is always one unit (rūpa), which is also the case for Mercury.
अथ पक्षबलं वक्ष्ये सूर्ये चन्द्राद् विशोध्य च ।
षड्भाधिके विशोध्यार्काद् भागीकृत्त्य त्रिभिर्भजेत् ॥१०॥
षड्भाधिके विशोध्यार्काद् भागीकृत्त्य त्रिभिर्भजेत् ॥१०॥
10. atha pakṣabalaṃ vakṣye sūrye candrād viśodhya ca .
ṣaḍbhādhike viśodhyārkād bhāgīkṛttya tribhirbhajet.
ṣaḍbhādhike viśodhyārkād bhāgīkṛttya tribhirbhajet.
10.
atha pakṣa-balam vakṣye sūrye candrāt viśodhya ca
ṣaḍ-bhāga-adhike viśodhya arkāt bhāgī-kṛtya tribhiḥ bhajet
ṣaḍ-bhāga-adhike viśodhya arkāt bhāgī-kṛtya tribhiḥ bhajet
10.
Next, I will explain lunar fortnight (pakṣa-balam) strength. Calculate the difference by subtracting the Sun's longitude from the Moon's longitude. If this difference exceeds six zodiacal signs (180 degrees), then subtract it from the Sun's longitude (meaning, take the reverse difference to get the shorter arc). Convert this result into degrees and then divide it by three.
पक्षजं बलमिन्दुज्ञशुक्रेज्यानां तु षष्टितः ।
विशोध्य तब्दलं ज्ञेनं पापानां पक्षसंभवम् ॥११॥
विशोध्य तब्दलं ज्ञेनं पापानां पक्षसंभवम् ॥११॥
11. pakṣajaṃ balamindujñaśukrejyānāṃ tu ṣaṣṭitaḥ .
viśodhya tabdalaṃ jñenaṃ pāpānāṃ pakṣasaṃbhavam.
viśodhya tabdalaṃ jñenaṃ pāpānāṃ pakṣasaṃbhavam.
11.
pakṣajam balam indujñaśukrejyānām tu ṣaṣṭitaḥ |
viśodhya tat balam jñeyam pāpānām pakṣasaṃbhavam
viśodhya tat balam jñeyam pāpānām pakṣasaṃbhavam
11.
The strength derived from the lunar fortnight for the Moon, Mercury, Venus, and Jupiter is calculated from sixty units. By deducting that (same) strength, the fortnight-born strength of the malefic planets is to be understood.
दिनत्र्यंशेषु सौम्यार्कशनीनां निट्त्रिभागके ।
चन्द्रशुक्रकुजानां च बलं पूर्णं सदा गुरोः ॥१२॥
चन्द्रशुक्रकुजानां च बलं पूर्णं सदा गुरोः ॥१२॥
12. dinatryaṃśeṣu saumyārkaśanīnāṃ niṭtribhāgake .
candraśukrakujānāṃ ca balaṃ pūrṇaṃ sadā guroḥ.
candraśukrakujānāṃ ca balaṃ pūrṇaṃ sadā guroḥ.
12.
dinatryaṃśeṣu saumyārkaśanīnām niṭtribhāgake
candraśukrakujānām ca balam pūrṇam sadā guroḥ
candraśukrakujānām ca balam pūrṇam sadā guroḥ
12.
O preceptor (guru), Mercury, the Sun, and Saturn possess strength during the three divisions of the day, while the Moon, Venus, and Mars possess strength during the three divisions of the night. Mercury's strength is always full.
वषमासदिनेशानां तिथ्यस्त्रिंशच्छरार्णवां ।
होरेशस्य बलं षष्टिरुक्तं नैसर्गिकं पुरा ॥१३॥
होरेशस्य बलं षष्टिरुक्तं नैसर्गिकं पुरा ॥१३॥
13. vaṣamāsadineśānāṃ tithyastriṃśaccharārṇavāṃ .
horeśasya balaṃ ṣaṣṭiruktaṃ naisargikaṃ purā.
horeśasya balaṃ ṣaṣṭiruktaṃ naisargikaṃ purā.
13.
varṣamāsadineśānām tithyastriaṃśaccharaarṇavām |
horā-īśasya balam ṣaṣṭiḥ uktam naisargikam purā
horā-īśasya balam ṣaṣṭiḥ uktam naisargikam purā
13.
For the lords of the year, month, and day, (the strengths are) thirty, twenty, and ten (units respectively). For the lord of the Hora (hour), (the strength is) five (units). It has been said that the intrinsic (naisargika) strength is sixty (units).
तन्मानां सप्तहृत्षष्टिरेकाद्येकोत्तरैर्हता ।
शमंबुगुशुचंरादिखेटानां क्रमतो द्विज ॥१४॥
शमंबुगुशुचंरादिखेटानां क्रमतो द्विज ॥१४॥
14. tanmānāṃ saptahṛtṣaṣṭirekādyekottarairhatā .
śamaṃbuguśucaṃrādikheṭānāṃ kramato dvija.
śamaṃbuguśucaṃrādikheṭānāṃ kramato dvija.
14.
tanmānānām saptahṛtṣaṣṭiḥ ekādyekottaraiḥ hṛtā
| śaṃambuguśucamrādi-kheṭānām kramataḥ dvija
| śaṃambuguśucamrādi-kheṭānām kramataḥ dvija
14.
O twice-born (dvija), those measures (of strength) for the planets, namely Saturn, Moon, Jupiter, Venus, Mercury, Sun, and others, are to be obtained in order by multiplying sixty divided by seven with numbers beginning from one and successively increasing by one.
पञ्चाब्धयः सुराः सूर्याः खण्डकांशाः क्रमादमी ।
सायनग्रहदोराशितुल्यखण्डयुतिश्च स ॥१५॥
सायनग्रहदोराशितुल्यखण्डयुतिश्च स ॥१५॥
15. pañcābdhayaḥ surāḥ sūryāḥ khaṇḍakāṃśāḥ kramādamī .
sāyanagrahadorāśitulyakhaṇḍayutiśca sa.
sāyanagrahadorāśitulyakhaṇḍayutiśca sa.
15.
pañca-abdhyayaḥ surāḥ sūryāḥ khaṇḍakāṃśāḥ kramāt
amī | sāyana-graha-daurāśi-tulya-khaṇḍa-yutiḥ ca saḥ
amī | sāyana-graha-daurāśi-tulya-khaṇḍa-yutiḥ ca saḥ
15.
These segmental values are, in order: forty-five, thirty-three, and twelve. And that (Ayana-bala) is the sum of segments (of strength) equivalent to a planet's extent in its tropical sign.
भागादिकहतादेष्यात् त्रिंशल्लब्धयुता लवाः ।
स्वमृणं तुलमेषादौ शनीन्द्वोश्च त्रिराशिषु ॥१६॥
स्वमृणं तुलमेषादौ शनीन्द्वोश्च त्रिराशिषु ॥१६॥
16. bhāgādikahatādeṣyāt triṃśallabdhayutā lavāḥ .
svamṛṇaṃ tulameṣādau śanīndvośca trirāśiṣu.
svamṛṇaṃ tulameṣādau śanīndvośca trirāśiṣu.
16.
bhāgādika-hatāt eṣyāt triṃśat-labdha-yutā lavāḥ
svam ṛṇam tulā-meṣa-ādau śani-indvoḥ ca tri-rāśiṣu
svam ṛṇam tulā-meṣa-ādau śani-indvoḥ ca tri-rāśiṣu
16.
The degrees (lavāḥ), which are adjusted by adding the quotient derived from thirty, and are considered either positive (sva) or negative (ṛṇa), are calculated from the product of degrees (bhāgādika) and other factors, and from the remaining portion (eṣyāt). This applies to Saturn and the Moon when they are located in Libra, Aries, and three other specific zodiac signs.
तथाऽरार्केज्यशुक्राणां व्यस्तं ज्ञस्य सदा धनम् ।
तद्भागाश्च त्रिभिर्भक्ता ज्ञेयमायनजं बलम् ॥१७॥
तद्भागाश्च त्रिभिर्भक्ता ज्ञेयमायनजं बलम् ॥१७॥
17. tathā'rārkejyaśukrāṇāṃ vyastaṃ jñasya sadā dhanam .
tadbhāgāśca tribhirbhaktā jñeyamāyanajaṃ balam.
tadbhāgāśca tribhirbhaktā jñeyamāyanajaṃ balam.
17.
tathā ara-arka-ijya-śukrāṇām vyastam jñasya sadā dhanam
tat-bhāgāḥ ca tribhiḥ bhaktāḥ jñeyam āyanajam balam
tat-bhāgāḥ ca tribhiḥ bhaktāḥ jñeyam āyanajam balam
17.
Similarly, for Mars, the Sun, Jupiter, and Venus, the result (from the previous calculation) is reversed, while for Mercury, it is always considered positive. Those derived degrees (bhāgāḥ), divided by three, should be understood as the strength (bala) arising from declination (ayana).
यद्रवेरायनं वीर्यं चेष्टाख्यं तावदेव हि ।
विधोः पक्षबलं यावत् तावच्चेष्टाबलं स्मृतम् ॥१८॥
विधोः पक्षबलं यावत् तावच्चेष्टाबलं स्मृतम् ॥१८॥
18. yadraverāyanaṃ vīryaṃ ceṣṭākhyaṃ tāvadeva hi .
vidhoḥ pakṣabalaṃ yāvat tāvacceṣṭābalaṃ smṛtam.
vidhoḥ pakṣabalaṃ yāvat tāvacceṣṭābalaṃ smṛtam.
18.
yat raveḥ āyanam vīryam ceṣṭā-ākhyam tāvat eva hi
| vidhoḥ pakṣa-balam yāvat tāvat ceṣṭā-balam smṛtam
| vidhoḥ pakṣa-balam yāvat tāvat ceṣṭā-balam smṛtam
18.
The declinational strength (ayana vīryam) of the Sun, which is termed motional (ceṣṭā), is precisely that much. Similarly, the motional strength (ceṣṭābala) of the Moon is considered to be equivalent to its lunar phase strength (pakṣabala).
पापदृक्पादहीनं तच्छुभदृक्पादयुक् तथा ।
बलैक्यं ज्ञेज्यदृक्युक्तमेवं खेटबलं भवेत् ॥१९॥
बलैक्यं ज्ञेज्यदृक्युक्तमेवं खेटबलं भवेत् ॥१९॥
19. pāpadṛkpādahīnaṃ tacchubhadṛkpādayuk tathā .
balaikyaṃ jñejyadṛkyuktamevaṃ kheṭabalaṃ bhavet.
balaikyaṃ jñejyadṛkyuktamevaṃ kheṭabalaṃ bhavet.
19.
pāpa-dṛk-pāda-hīnam tat śubha-dṛk-pāda-yuk tathā |
bala-aikyam jña-ijya-dṛk-yuktam evam kheṭa-balam bhavet
bala-aikyam jña-ijya-dṛk-yuktam evam kheṭa-balam bhavet
19.
That [strength] is reduced by one quarter for malefic aspects. Similarly, it is augmented by one quarter for benefic aspects. The total strength (bala-aikyam) should thus be calculated, incorporating the aspects of Mercury and Jupiter. This is how the planetary strength (kheṭabala) should be determined.
अथ तारग्रहाणां तु युद्ध्यतोश्च द्वयोर्मिथः ।
बलान्तरं विजेतुः स्वं निर्जितस्य बले त्वृणम् ॥२०॥
बलान्तरं विजेतुः स्वं निर्जितस्य बले त्वृणम् ॥२०॥
20. atha tāragrahāṇāṃ tu yuddhyatośca dvayormithaḥ .
balāntaraṃ vijetuḥ svaṃ nirjitasya bale tvṛṇam.
balāntaraṃ vijetuḥ svaṃ nirjitasya bale tvṛṇam.
20.
atha tāra-grahāṇām tu yuddhyatoḥ ca dvayoḥ mithaḥ
| bala-antaram vijetuḥ svam nirjitasya bale tu ṛṇam
| bala-antaram vijetuḥ svam nirjitasya bale tu ṛṇam
20.
Now, concerning the stellar planets (tāra-graha), when two of them are engaged in mutual combat, the difference in strength (balāntaram) is considered positive (sva) for the victor, but negative (ṛṇa) for the defeated planet.
चक्रानुवक्रा विकला मन्दा मन्दतरा समा ।
चरा चाऽतिचरा चेति ग्रहाणामष्टधा गतिः ॥२१॥
चरा चाऽतिचरा चेति ग्रहाणामष्टधा गतिः ॥२१॥
21. cakrānuvakrā vikalā mandā mandatarā samā .
carā cā'ticarā ceti grahāṇāmaṣṭadhā gatiḥ.
carā cā'ticarā ceti grahāṇāmaṣṭadhā gatiḥ.
21.
cakrā anuvakrā vikalā mandā mandatarā samā
carā ca ati-carā ca iti grahāṇām aṣṭadhā gatiḥ
carā ca ati-carā ca iti grahāṇām aṣṭadhā gatiḥ
21.
The motions of planets are eight-fold: direct, retrograde, very slow, slow, slower, normal, fast, and very fast.
षष्टिर्वक्रगते वीर्यमनुवक्रगतेर्दलम् ।
पादो विकलभुक्तेः स्यात् तथा मध्यगतेर्दलम् ॥२२॥
पादो विकलभुक्तेः स्यात् तथा मध्यगतेर्दलम् ॥२२॥
22. ṣaṣṭirvakragate vīryamanuvakragaterdalam .
pādo vikalabhukteḥ syāt tathā madhyagaterdalam.
pādo vikalabhukteḥ syāt tathā madhyagaterdalam.
22.
ṣaṣṭiḥ vakra-gate vīryam anuvakra-gateḥ dalam
pādaḥ vikala-bhukteḥ syāt tathā madhya-gateḥ dalam
pādaḥ vikala-bhukteḥ syāt tathā madhya-gateḥ dalam
22.
For fully retrograde motion, the strength (vīrya) is sixty units. For the turning (stationary) phase of motion, it is half of that. For very slow motion, it should be one-fourth. Similarly, for normal motion, it is half.
पादो मन्दगतेस्तस्य दलं मन्दतरस्य हि ।
चरभुक्तेस्तु पादोनां दलं स्यादतिचारिणः ॥२३॥
चरभुक्तेस्तु पादोनां दलं स्यादतिचारिणः ॥२३॥
23. pādo mandagatestasya dalaṃ mandatarasya hi .
carabhuktestu pādonāṃ dalaṃ syādaticāriṇaḥ.
carabhuktestu pādonāṃ dalaṃ syādaticāriṇaḥ.
23.
pādaḥ manda-gateḥ tasya dalam mandatara-sya hi
cara-bhukteḥ tu pādonam dalam syāt aticāriṇaḥ
cara-bhukteḥ tu pādonam dalam syāt aticāriṇaḥ
23.
One-fourth [of the strength] is for slow motion, and indeed, half for slower motion. But for fast motion, it is three-fourths [of the strength], and half should be for very fast motion.
मध्यमस्फुटयोगार्धहीनं स्वस्वचलोच्चकम् ।
षड्भाधिकं च्युतं चक्राच्चेष्टाकेन्द्रं स्मृतं कुजात् ॥२४॥
षड्भाधिकं च्युतं चक्राच्चेष्टाकेन्द्रं स्मृतं कुजात् ॥२४॥
24. madhyamasphuṭayogārdhahīnaṃ svasvacaloccakam .
ṣaḍbhādhikaṃ cyutaṃ cakrācceṣṭākendraṃ smṛtaṃ kujāt.
ṣaḍbhādhikaṃ cyutaṃ cakrācceṣṭākendraṃ smṛtaṃ kujāt.
24.
madhyama-sphuṭa-yoga-ardha-hīnam sva-sva-cala-uccakam
ṣaḍ-bhāga-adhikam cyutam cakrāt ceṣṭā-kendram smṛtam kujāt
ṣaḍ-bhāga-adhikam cyutam cakrāt ceṣṭā-kendram smṛtam kujāt
24.
For planets starting with Mars, the "ceṣṭā-kendra" (motion center) is understood to be calculated by taking a planet's own movable apogee, subtracting from it half the sum of its mean and true longitudes, then adding six signs (180 degrees), and finally normalizing the result within a single zodiacal cycle (by subtracting multiples of twelve signs).
भागीकृतं त्रिभिर्भक्तं लब्धं चेष्टाबलं त्विति ।
स्थानदिक्कालदृक्चेष्टानिसर्गोत्थं च षड्विधम् ॥२५॥
स्थानदिक्कालदृक्चेष्टानिसर्गोत्थं च षड्विधम् ॥२५॥
25. bhāgīkṛtaṃ tribhirbhaktaṃ labdhaṃ ceṣṭābalaṃ tviti .
sthānadikkāladṛkceṣṭānisargotthaṃ ca ṣaḍvidham.
sthānadikkāladṛkceṣṭānisargotthaṃ ca ṣaḍvidham.
25.
bhāgī-kṛtam tribhiḥ bhaktam labdham ceṣṭā-balam tu iti
sthāna-dik-kāla-dṛk-ceṣṭā-nisarga-uttham ca ṣaḍ-vidham
sthāna-dik-kāla-dṛk-ceṣṭā-nisarga-uttham ca ṣaḍ-vidham
25.
Thus, the "ceṣṭā-bala" (motion strength) is obtained by taking the (previously calculated "ceṣṭā-kendra"), converting it into parts (degrees), and then dividing it by three. Furthermore, there are six kinds of planetary strength, arising from position (sthāna), direction (dik), time (kāla), aspect (dṛk), motion (ceṣṭā), and natural disposition (nisarga).
एवं ग्रहबलं प्रोक्तमथ भावबलं शृणु ।
कन्यायुग्मतुलाकुम्भचापाद्यार्धाश्च सप्तमम् ॥२६॥
कन्यायुग्मतुलाकुम्भचापाद्यार्धाश्च सप्तमम् ॥२६॥
26. evaṃ grahabalaṃ proktamatha bhāvabalaṃ śaृṇu .
kanyāyugmatulākumbhacāpādyārdhāśca saptamam.
kanyāyugmatulākumbhacāpādyārdhāśca saptamam.
26.
evam grahabalam proktam atha bhāvabalam śṛṇu
kanyāyugmatulākumbhacāpādyārdhāḥ ca saptamam
kanyāyugmatulākumbhacāpādyārdhāḥ ca saptamam
26.
Thus, the strength of planets has been explained. Now, listen to the strength of the houses. The seventh house is to be considered from the first halves of Virgo, Gemini, Libra, Aquarius, and Sagittarius.
गोऽजसिंहमृगाद्यार्धचापान्त्यार्धात् सुखं त्यजेत् ।
कर्कवृश्चिकतो लग्नं मृगात्यार्धाज्झषाश्च खम् ॥२७॥
कर्कवृश्चिकतो लग्नं मृगात्यार्धाज्झषाश्च खम् ॥२७॥
27. go'jasiṃhamṛgādyārdhacāpāntyārdhāt sukhaṃ tyajet .
karkavṛścikato lagnaṃ mṛgātyārdhājjhaṣāśca kham.
karkavṛścikato lagnaṃ mṛgātyārdhājjhaṣāśca kham.
27.
go aja simha mṛga ādyardha cāpa antyārdhāt sukham tyajet
karka vṛścikataḥ lagnam mṛga antyārdhāt jhaṣāḥ ca kham
karka vṛścikataḥ lagnam mṛga antyārdhāt jhaṣāḥ ca kham
27.
One should disregard the fourth house (sukha) when considering the first halves of Taurus, Aries, Leo, and Capricorn, and the last half of Sagittarius. The ascendant (lagna) is considered for Cancer and Scorpio, while the tenth house (kham) is considered for the last half of Capricorn and Pisces.
शोध्यमङ्गाधिकं चक्राच्च्युतं भागीकृतं त्रिहृत् ।
सद्दृष्टिपादयुक्पापपापदृष्टिपादविवर्जितम् ॥२८॥
सद्दृष्टिपादयुक्पापपापदृष्टिपादविवर्जितम् ॥२८॥
28. śodhyamaṅgādhikaṃ cakrāccyutaṃ bhāgīkṛtaṃ trihṛt .
saddṛṣṭipādayukpāpapāpadṛṣṭipādavivarjitam.
saddṛṣṭipādayukpāpapāpadṛṣṭipādavivarjitam.
28.
śodhyam aṅgādhikam cakrāt cyutam bhāgīkṛtam trihṛt
sat dṛṣṭi pāda yuk pāpa pāpa dṛṣṭi pāda vivarjitam
sat dṛṣṭi pāda yuk pāpa pāpa dṛṣṭi pāda vivarjitam
28.
It (the house strength) is to be adjusted: any amount in excess of a house's value is to be subtracted from the zodiac, partitioned, and divided by three. It is considered strong when endowed with benefic quarter-aspects and when devoid of malefic quarters and malefic aspect-quarters.
ज्ञेज्यदृष्टियुतं तच्च स्वस्वस्वामिबलान्वितम् ।
इति भावबलं स्पष्टं सामान्यं च पुरोदितम् ॥२९॥
इति भावबलं स्पष्टं सामान्यं च पुरोदितम् ॥२९॥
29. jñejyadṛṣṭiyutaṃ tacca svasvasvāmibalānvitam .
iti bhāvabalaṃ spaṣṭaṃ sāmānyaṃ ca puroditam.
iti bhāvabalaṃ spaṣṭaṃ sāmānyaṃ ca puroditam.
29.
jña ijya dṛṣṭi yutam tat ca sva sva svāmi bala
anvitam iti bhāvabalam spaṣṭam sāmānyam ca purā uditam
anvitam iti bhāvabalam spaṣṭam sāmānyam ca purā uditam
29.
Furthermore, it (the house strength) is endowed with the aspects of Mercury and Jupiter, and with the strength of its own respective lord. Thus, this general strength of the houses has been clearly explained as stated earlier.
बुधेज्ययुक्तभावस्य बलमेकेन संयुतम् ।
मन्दाररवियुक्तस्य बलमेकेन वर्जितम् ॥३०॥
मन्दाररवियुक्तस्य बलमेकेन वर्जितम् ॥३०॥
30. budhejyayuktabhāvasya balamekena saṃyutam .
mandāraraviyuktasya balamekena varjitam.
mandāraraviyuktasya balamekena varjitam.
30.
budha ijya yukta bhāvasya balam ekena saṃyutam
manda āra ravi yuktasya balam ekena varjitam
manda āra ravi yuktasya balam ekena varjitam
30.
The strength of a house associated with Mercury and Jupiter is augmented by one unit. The strength of a house associated with Saturn, Mars, and the Sun is diminished by one unit.
दिने शीर्षोदयो भावः सन्ध्यायामुभयोदयः ।
निशि पृष्ठोदयाख्यश्च दद्यात् पादमितं बलम् ॥३१॥
निशि पृष्ठोदयाख्यश्च दद्यात् पादमितं बलम् ॥३१॥
31. dine śīrṣodayo bhāvaḥ sandhyāyāmubhayodayaḥ .
niśi pṛṣṭhodayākhyaśca dadyāt pādamitaṃ balam.
niśi pṛṣṭhodayākhyaśca dadyāt pādamitaṃ balam.
31.
dine śīrṣodayaḥ bhāvaḥ sandhyāyām ubhayodayaḥ
niśi pṛṣṭhodayākhyaḥ ca dadyāt pādamitam balam
niśi pṛṣṭhodayākhyaḥ ca dadyāt pādamitam balam
31.
A head-rising house (bhāva) during the day, a both-rising house during twilight, and a back-rising house at night, each contributes a quarter measure of strength (bala).
अंकाग्नयोऽङ्गरामाश्च खाग्नया करसिन्धवः ।
नवाग्नयः सुरास्त्रिंशद् दशसंगुणिताः क्रमात् ॥३२॥
नवाग्नयः सुरास्त्रिंशद् दशसंगुणिताः क्रमात् ॥३२॥
32. aṃkāgnayo'ṅgarāmāśca khāgnayā karasindhavaḥ .
navāgnayaḥ surāstriṃśad daśasaṃguṇitāḥ kramāt.
navāgnayaḥ surāstriṃśad daśasaṃguṇitāḥ kramāt.
32.
aṅkāgnayaḥ aṅgarāmāḥ ca khāgnayaḥ karasindhavaḥ
navāgnayaḥ surāḥ triṃśat daśasaṃguṇitāḥ kramāt
navāgnayaḥ surāḥ triṃśat daśasaṃguṇitāḥ kramāt
32.
The numbers zero and nine (9), zero and three (3); three and six (36); zero and three (30); two and four (42); zero and nine (9); and three and three (33); and thirty (30), are, in order, multiplied by ten.
रव्यादीनां बलैक्यश्चेत् तदा सुबलिनो मताः ।
अधिकं पूर्णमेव स्याद् बलं चेद्बलिनो द्विज ॥३३॥
अधिकं पूर्णमेव स्याद् बलं चेद्बलिनो द्विज ॥३३॥
33. ravyādīnāṃ balaikyaścet tadā subalino matāḥ .
adhikaṃ pūrṇameva syād balaṃ cedbalino dvija.
adhikaṃ pūrṇameva syād balaṃ cedbalino dvija.
33.
ravyādīnām bala_aikyaḥ cet tadā subalinaḥ matāḥ
adhikam pūrṇam eva syāt balam cet balinaḥ dvija
adhikam pūrṇam eva syāt balam cet balinaḥ dvija
33.
O twice-born (dvija), if the combined strength (bala) of the Sun and other planets is achieved, then they are considered very strong. If the strength (bala) is even greater than this, it should indeed be considered full.
गुरुसौम्यरवीणां तु भूतषट्केन्दवो द्विज ।
पंचाग्नयः खभूतानि करभूमिसुधाकराः ॥३४॥
पंचाग्नयः खभूतानि करभूमिसुधाकराः ॥३४॥
34. gurusaumyaravīṇāṃ tu bhūtaṣaṭkendavo dvija .
paṃcāgnayaḥ khabhūtāni karabhūmisudhākarāḥ.
paṃcāgnayaḥ khabhūtāni karabhūmisudhākarāḥ.
34.
guru-saumya-ravīṇām tu bhūta-ṣaṭka-indavaḥ dvija
pañca-agnayaḥ kha-bhūtāni kara-bhūmi-sudhākarāḥ
pañca-agnayaḥ kha-bhūtāni kara-bhūmi-sudhākarāḥ
34.
O twice-born (dvija), for Jupiter, Mercury, and the Sun, (the prescribed values are): one-six-five (165); three-five (35); five-zero (50); and two-one-one (112).
खाग्नयश्च क्रमात्स्थानदिक्चेष्टासमयाऽयने ।
सितेन्द्वोस्त्र्यग्निचन्द्राश्च खेषवः खाग्नयः शतम् ॥३५॥
सितेन्द्वोस्त्र्यग्निचन्द्राश्च खेषवः खाग्नयः शतम् ॥३५॥
35. khāgnayaśca kramātsthānadikceṣṭāsamayā'yane .
sitendvostryagnicandrāśca kheṣavaḥ khāgnayaḥ śatam.
sitendvostryagnicandrāśca kheṣavaḥ khāgnayaḥ śatam.
35.
khāgnayaḥ ca kramāt sthāna-dik-ceṣṭā-samaya-ayane
site_indvoḥ tri-agni-candrāḥ ca kha-iṣavaḥ khāgnayaḥ śatam
site_indvoḥ tri-agni-candrāḥ ca kha-iṣavaḥ khāgnayaḥ śatam
35.
And in order, for positional (sthāna), directional (dik), motional (ceṣṭā), temporal (samaya), and solstitial (ayana) strengths, the values are: thirty (30), one hundred thirty-three (133), fifty (50), thirty (30), and one hundred (100). These are specifically for Venus and Moon.
चत्वारिंशत् कला भौममन्दयोः षण्णव क्रमात् ।
त्रिंशत् खवेदाः सप्ताङ्गा नखाश्चेत्युदिता द्विज ॥३६॥
त्रिंशत् खवेदाः सप्ताङ्गा नखाश्चेत्युदिता द्विज ॥३६॥
36. catvāriṃśat kalā bhaumamandayoḥ ṣaṇṇava kramāt .
triṃśat khavedāḥ saptāṅgā nakhāścetyuditā dvija.
triṃśat khavedāḥ saptāṅgā nakhāścetyuditā dvija.
36.
catvāriṃśat kalā bhaumamandayoḥ ṣaṇṇava kramāt
triṃśat khavedāḥ saptāṅgāḥ nakhāḥ ca iti uditā dvija
triṃśat khavedāḥ saptāṅgāḥ nakhāḥ ca iti uditā dvija
36.
O twice-born (dvija), forty kalās (minutes of arc) are assigned to Mars and ninety-six respectively to Saturn. Thirty, forty, sixty-seven, and twenty [kalās] are also declared thus.
एवं कृत्वा बलैक्यंच ततश्चिन्त्यम् फलं द्विज ।
भावस्थानग्रहैः प्रोक्तयोगे ये योगहेतवः ॥३७॥
भावस्थानग्रहैः प्रोक्तयोगे ये योगहेतवः ॥३७॥
37. evaṃ kṛtvā balaikyaṃca tataścintyam phalaṃ dvija .
bhāvasthānagrahaiḥ proktayoge ye yogahetavaḥ.
bhāvasthānagrahaiḥ proktayoge ye yogahetavaḥ.
37.
evaṃ kṛtvā balaikyaṃ ca tataḥ cintyaṃ phalaṃ
dvija bhāvasthānagrahaīḥ proktayoge ye yogahetavaḥ
dvija bhāvasthānagrahaīḥ proktayoge ye yogahetavaḥ
37.
And having thus calculated the total strength, O twice-born (dvija), the results should then be considered. [Consider] those planets situated in houses which are the causes of the declared planetary combinations (yoga).
तेषां मध्ये बली कर्ता स एवाऽस्य फलप्रदः ।
योगेष्वाप्तेषु बहुषु नीतिरेवं प्रकीर्तिता ॥३८॥
योगेष्वाप्तेषु बहुषु नीतिरेवं प्रकीर्तिता ॥३८॥
38. teṣāṃ madhye balī kartā sa evā'sya phalapradaḥ .
yogeṣvāpteṣu bahuṣu nītirevaṃ prakīrtitā.
yogeṣvāpteṣu bahuṣu nītirevaṃ prakīrtitā.
38.
teṣāṃ madhye balī kartā saḥ eva asya phalapradaḥ
yogeṣu āpteṣu bahuṣu nītiḥ evaṃ prakīrtitā
yogeṣu āpteṣu bahuṣu nītiḥ evaṃ prakīrtitā
38.
Among them, the strongest planet is indeed the agent and the giver of its results. When many such planetary combinations (yoga) are present, this rule (nīti) is thus proclaimed.
गणितेषु प्रवीणो यः शब्दशास्त्रे कृतश्रमः ।
न्यायविद् बुद्धिमान् देशदिक्कालज्ञो जितेन्द्रियः ॥३९॥
न्यायविद् बुद्धिमान् देशदिक्कालज्ञो जितेन्द्रियः ॥३९॥
39. gaṇiteṣu pravīṇo yaḥ śabdaśāstre kṛtaśramaḥ .
nyāyavid buddhimān deśadikkālajño jitendriyaḥ.
nyāyavid buddhimān deśadikkālajño jitendriyaḥ.
39.
gaṇiteṣu pravīṇaḥ yaḥ śabdaśāstre kṛtaśramaḥ
nyāyavid buddhimān deśadikkālajñaḥ jitendriyaḥ
nyāyavid buddhimān deśadikkālajñaḥ jitendriyaḥ
39.
That person who is skilled in mathematics and diligent in the science of grammar (śabdaśāstra), knowledgeable in logic, intelligent, aware of place, direction, and time, and who has controlled their senses...
ऊहापोहपटुर्होरास्कन्धश्रवणसम्मतः ।
मैत्रेय सत्यतां यादि तस्य वाक्यं न संशयः ॥४०॥
मैत्रेय सत्यतां यादि तस्य वाक्यं न संशयः ॥४०॥
40. ūhāpohapaṭurhorāskandhaśravaṇasammataḥ .
maitreya satyatāṃ yādi tasya vākyaṃ na saṃśayaḥ.
maitreya satyatāṃ yādi tasya vākyaṃ na saṃśayaḥ.
40.
ūhāpohapaṭuḥ horāskandhaśravaṇasammataḥ
maitreya satyatāṃ yāti tasya vākyaṃ na saṃśayaḥ
maitreya satyatāṃ yāti tasya vākyaṃ na saṃśayaḥ
40.
That person who is adept at deliberation and reasoning, and is well-versed in the teachings of the Hora (astrology) branch – O Maitreya, their words attain truth; there is no doubt.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27 (current chapter)
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97