बृहत्-पाराशर-होरा-शास्त्रम्
bṛhat-pārāśara-horā-śāstram
-
chapter-94
ज्येष्ठागण्डान्तजातस्तु पितुः स्वस्य च नाशकः ।
तस्य शान्तिविधिं वक्ष्ये सर्वविघ्नोपशान्तये ॥१॥
तस्य शान्तिविधिं वक्ष्ये सर्वविघ्नोपशान्तये ॥१॥
1. jyeṣṭhāgaṇḍāntajātastu pituḥ svasya ca nāśakaḥ .
tasya śāntividhiṃ vakṣye sarvavighnopaśāntaye.
tasya śāntividhiṃ vakṣye sarvavighnopaśāntaye.
1.
jyeṣṭhāgaṇḍāntajātaḥ tu pituḥ svasya ca nāśakaḥ
tasya śāntividhim vakṣye sarvavighnopaśāntaye
tasya śāntividhim vakṣye sarvavighnopaśāntaye
1.
Indeed, a child born in the "jyeṣṭhā-gaṇḍānta" (the inauspicious junction of the Jyeṣṭhā constellation) is destructive to both their father and themselves. Therefore, I will now explain the ritual for their appeasement, for the pacification of all obstacles.
मूलशान्तिसमं सर्वमात्रापि मण्डपादिकम् ।
इन्द्रोऽत्र देवता तद्वदधिदेवोऽनलस्तथा ॥२॥
इन्द्रोऽत्र देवता तद्वदधिदेवोऽनलस्तथा ॥२॥
2. mūlaśāntisamaṃ sarvamātrāpi maṇḍapādikam .
indro'tra devatā tadvadadhidevo'nalastathā.
indro'tra devatā tadvadadhidevo'nalastathā.
2.
mūlaśāntisamam sarvam mātrā api maṇḍapādikam |
indraḥ atra devatā tatvat adhidevaḥ analaḥ tathā
indraḥ atra devatā tatvat adhidevaḥ analaḥ tathā
2.
All the arrangements, including the ritual pavilion (maṇḍapa) and so forth, should be made to the same extent as for a mūlaśānti ceremony. Here, Indra is the primary deity, and similarly, Agni (Anala) is the presiding deity (adhideva).
विज्ञेयं च तथा विप्र रक्षः प्रत्यधिदैवतम् ।
यथाशक्ति सुवर्णेन कुर्यादिन्द्रस्वरूपकम् ॥३॥
यथाशक्ति सुवर्णेन कुर्यादिन्द्रस्वरूपकम् ॥३॥
3. vijñeyaṃ ca tathā vipra rakṣaḥ pratyadhidaivatam .
yathāśakti suvarṇena kuryādindrasvarūpakam.
yathāśakti suvarṇena kuryādindrasvarūpakam.
3.
vijñeyam ca tathā vipra rakṣaḥ pratyadhidaivatam
| yathāśakti suvarṇena kuryāt indrasvarūpakam
| yathāśakti suvarṇena kuryāt indrasvarūpakam
3.
And, O brāhmaṇa (vipra), the Rākṣasa is to be known as the counter-presiding deity (pratyadhidaivatam). One should fashion an image of Indra according to one's capacity (yathāśakti) using gold.
वज्राङ्कुशधरं दिव्यं गजराजोपरिस्थितम् ।
शालितण्डुलसंयुक्तकुम्भस्योपरि पूजयेत् ॥४॥
शालितण्डुलसंयुक्तकुम्भस्योपरि पूजयेत् ॥४॥
4. vajrāṅkuśadharaṃ divyaṃ gajarājoparisthitam .
śālitaṇḍulasaṃyuktakumbhasyopari pūjayet.
śālitaṇḍulasaṃyuktakumbhasyopari pūjayet.
4.
vajrāṅkuśadharam divyam gajarājoparisthitam
| śālitaṇḍulasaṃyuktakumbhasya upari pūjayet
| śālitaṇḍulasaṃyuktakumbhasya upari pūjayet
4.
One should worship (Indra's image), which is holding a thunderbolt (vajra) and a goad (aṅkuśa), which is divine, situated upon a royal elephant, and placed atop a pitcher (kumbha) filled with husked rice (śālitaṇḍula).
स्वस्वगृह्योक्तमन्त्रेण गन्धपुष्पाक्षतादिभिः ।
अभिषेकं च होमं च कुर्याद् ब्राह्मणभोजनम् ॥५॥
अभिषेकं च होमं च कुर्याद् ब्राह्मणभोजनम् ॥५॥
5. svasvagṛhyoktamantreṇa gandhapuṣpākṣatādibhiḥ .
abhiṣekaṃ ca homaṃ ca kuryād brāhmaṇabhojanam.
abhiṣekaṃ ca homaṃ ca kuryād brāhmaṇabhojanam.
5.
svasvagṛhyoktamantreṇa gandhapuṣpākṣatādibhiḥ
abhiṣekaṃ ca homaṃ ca kuryāt brāhmaṇabhojanam
abhiṣekaṃ ca homaṃ ca kuryāt brāhmaṇabhojanam
5.
One should perform an ablution (abhiṣeka) and a fire sacrifice (homa) with perfumes, flowers, unbroken rice, and other offerings, using the mantra prescribed in one's own Gṛhya-sūtra, and also arrange a meal for Brahmins.
इन्द्रसूक्तं जपेद् भक्त्या मन्त्रं मृत्युञ्जयं तथा ।
प्रार्थयेदिन्द्रदेवं च ततः शान्तिमवाप्नुयात् ॥६॥
प्रार्थयेदिन्द्रदेवं च ततः शान्तिमवाप्नुयात् ॥६॥
6. indrasūktaṃ japed bhaktyā mantraṃ mṛtyuñjayaṃ tathā .
prārthayedindradevaṃ ca tataḥ śāntimavāpnuyāt.
prārthayedindradevaṃ ca tataḥ śāntimavāpnuyāt.
6.
indrasūktaṃ japet bhaktyā mantraṃ mṛtyuñjayaṃ tathā
prārthayet indradevaṃ ca tataḥ śāntim avāpnuyāt
prārthayet indradevaṃ ca tataḥ śāntim avāpnuyāt
6.
One should devotedly (bhaktyā) chant the Indra-sūkta and also the Mṛtyuñjaya mantra. One should pray to Lord Indra (Indra-deva), and then one will attain peace (śānti).
अथ वा शक्त्यभावे तु कुर्याद् गोदानमेव हि ।
यतः समस्तभूदानाद् गोदानमतिरिच्यते ॥७॥
यतः समस्तभूदानाद् गोदानमतिरिच्यते ॥७॥
7. atha vā śaktyabhāve tu kuryād godānameva hi .
yataḥ samastabhūdānād godānamatiricyate.
yataḥ samastabhūdānād godānamatiricyate.
7.
atha vā śaktyabhāve tu kuryāt godānam eva
hi yataḥ samastabhūdānāt godānam atiricyate
hi yataḥ samastabhūdānāt godānam atiricyate
7.
Alternatively, if there is a lack of means (śakti-abhāve), one should certainly perform the gift of a cow (go-dāna), because the gift of a cow (go-dāna) surpasses all gifts of land.
मूलेन्द्राहिमघागण्डजाते दद्याद् गवां त्रयम् ।
गोयुग्मं पौष्णदास्रोत्थे गण्डान्ते च द्विजन्मने ॥८॥
गोयुग्मं पौष्णदास्रोत्थे गण्डान्ते च द्विजन्मने ॥८॥
8. mūlendrāhimaghāgaṇḍajāte dadyād gavāṃ trayam .
goyugmaṃ pauṣṇadāsrotthe gaṇḍānte ca dvijanmane.
goyugmaṃ pauṣṇadāsrotthe gaṇḍānte ca dvijanmane.
8.
mūlendrāhimaghāgaṇḍajāte dadyāt gavām trayam
goyugmam pauṣṇadāsrautthe gaṇḍānte ca dvijanmane
goyugmam pauṣṇadāsrautthe gaṇḍānte ca dvijanmane
8.
When a child is born in the gaṇḍānta period of Mūla, Jyeṣṭhā, Aśleṣā, or Maghā nakṣatras, one should give three cows. If born in the gaṇḍānta period of Revatī or Aśvinī nakṣatras, one should give a pair of cows. These donations should be made to a Brahmin (dvija) at the time of the gaṇḍānta.
अन्यगण्डे च दुर्योगे गामेकां हि प्रदापयेत् ।
गोरभावे च विप्राय दद्यात् तन्मूल्यमेव हि ॥९॥
गोरभावे च विप्राय दद्यात् तन्मूल्यमेव हि ॥९॥
9. anyagaṇḍe ca duryoge gāmekāṃ hi pradāpayet .
gorabhāve ca viprāya dadyāt tanmūlyameva hi.
gorabhāve ca viprāya dadyāt tanmūlyameva hi.
9.
anyagande ca duryoge gām ekām hi pradāpayet
goḥ abhāve ca viprāya dadyāt tat mūlyam eva hi
goḥ abhāve ca viprāya dadyāt tat mūlyam eva hi
9.
And in other gaṇḍānta periods or in an unfavorable planetary combination (dur-yoga), one should indeed cause to be given one cow. And if cows are unavailable, one should indeed give their monetary value to a Brahmin (vipra).
ज्येष्ठनक्षत्रजा कन्या विनिहन्ति धवाग्रजम् ।
विशाखान्त्यपदोत्पन्ना कन्या देवरघातिनी ॥१०॥
विशाखान्त्यपदोत्पन्ना कन्या देवरघातिनी ॥१०॥
10. jyeṣṭhanakṣatrajā kanyā vinihanti dhavāgrajam .
viśākhāntyapadotpannā kanyā devaraghātinī.
viśākhāntyapadotpannā kanyā devaraghātinī.
10.
jyeṣṭhānakṣatrajā kanyā vinihanti dhavaagrajam
viśākhāantya-pada-utpannā kanyā devaraghātinī
viśākhāantya-pada-utpannā kanyā devaraghātinī
10.
A girl born in Jyeṣṭhā nakṣatra causes the death of her husband's elder brother. A girl born in the last quarter (pada) of Viśākhā nakṣatra causes the death of her husband's younger brother.
तस्याः प्रदानकालेऽतो गोदानमपि कारयेत् ।
आश्लेषान्त्यत्रिपादोत्थौ मूलाद्यत्रिपदोद्भवौ ॥११॥
आश्लेषान्त्यत्रिपादोत्थौ मूलाद्यत्रिपदोद्भवौ ॥११॥
11. tasyāḥ pradānakāle'to godānamapi kārayet .
āśleṣāntyatripādotthau mūlādyatripadodbhavau.
āśleṣāntyatripādotthau mūlādyatripadodbhavau.
11.
tasyāḥ pradānakāle ataḥ godānam api kārayet |
āśleṣāntyatripādotthau mūlādyatripadodbhavau
āśleṣāntyatripādotthau mūlādyatripadodbhavau
11.
Therefore, at the time of her giving away (in marriage), one should also perform the offering of cows. (This applies to) those born in the last three quarters of Ashlesha (nakshatra) and the first three quarters of Mūla (nakshatra).
कन्यासुतौ हतः श्वश्रूं श्वशुरञ्च यथाक्रमम् ।
तयोर्विवाहकालेऽतः शान्तिं कुर्याद् विचक्षणः ॥१२॥
तयोर्विवाहकालेऽतः शान्तिं कुर्याद् विचक्षणः ॥१२॥
12. kanyāsutau hataḥ śvaśrūṃ śvaśurañca yathākramam .
tayorvivāhakāle'taḥ śāntiṃ kuryād vicakṣaṇaḥ.
tayorvivāhakāle'taḥ śāntiṃ kuryād vicakṣaṇaḥ.
12.
kanyāsutau hataḥ śvaśrūm śvaśuram ca yathākramam
| tayoḥ vivāhakāle ataḥ śāntim kuryāt vicakṣaṇaḥ
| tayoḥ vivāhakāle ataḥ śāntim kuryāt vicakṣaṇaḥ
12.
These bride and groom bring misfortune upon the mother-in-law and father-in-law respectively. Therefore, at the time of their marriage, a wise person should perform a pacification ritual (śānti).
तत्तदोषविनाशाय यथावित्तानुसारतः ।
धवाग्रजद्यभावे तु न दोषाय प्रजायते ॥१३॥
धवाग्रजद्यभावे तु न दोषाय प्रजायते ॥१३॥
13. tattadoṣavināśāya yathāvittānusārataḥ .
dhavāgrajadyabhāve tu na doṣāya prajāyate.
dhavāgrajadyabhāve tu na doṣāya prajāyate.
13.
tattaddoṣavināśāya yathāvittānusārataḥ
| dhavāgrajābhāve tu na doṣāya prajāyate
| dhavāgrajābhāve tu na doṣāya prajāyate
13.
For the destruction of those respective flaws, (the ritual should be performed) according to one's financial capacity. However, if there is no elder brother of the husband, then the flaw does not arise.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94 (current chapter)
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97