Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-20

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
जड उवाच ।
प्राग्बभूव महावीर्यः शत्रुजिन्नाम पार्थिवः ।
तुतोष यस्य यज्ञेषु सोमावाप्त्या पुरन्दरः ॥१॥
1. jaḍa uvāca .
prāgbabhūva mahāvīryaḥ śatrujinnāma pārthivaḥ .
tutoṣa yasya yajñeṣu somāvāptyā purandaraḥ.
1. jaḍa uvāca prāk babhūva mahāvīryaḥ śatrujit nāma
pārthivaḥ tutoṣa yasya yajñeṣu somāvāptyā purandaraḥ
1. Jaḍa said: 'Formerly, there was a very powerful king named Śatrujit. Indra (Purandara) was pleased in his sacrificial rituals (yajña) by receiving soma.'
तस्यात्मजो महावीर्यो बभूवारिविदारणः ।
बुद्धि-विक्रम-लावण्यैर्गुरुशक्राश्विभिः समः ॥२॥
2. tasyātmajo mahāvīryo babhūvārividāraṇaḥ .
buddhi-vikrama-lāvaṇyairguruśakrāśvibhiḥ samaḥ.
2. tasya ātmajaḥ mahāvīryaḥ babhūva arividāraṇaḥ
buddhi-vikrama-lāvaṇyaiḥ guru-śakra-aśvibhiḥ samaḥ
2. tasya ātmajaḥ mahāvīryaḥ arividāraṇaḥ babhūva
buddhi-vikrama-lāvaṇyaiḥ guru-śakra-aśvibhiḥ samaḥ
2. His son, immensely valorous and a destroyer of enemies, was equal to Bṛhaspati (Guru), Indra (Śakra), and the Aśvin twins in intelligence, valor, and beauty.
स समानवयो-बुद्धि-सत्त्व-विक्रम-चेष्टितैः ।
नृपपुत्रो नृपसुतैर्नित्यमास्ते समावृतः ॥३॥
3. sa samānavayo-buddhi-sattva-vikrama-ceṣṭitaiḥ .
nṛpaputro nṛpasutairnityamāste samāvṛtaḥ.
3. sa samānavayobuddhisattvavikramaceṣṭitaiḥ
nṛpaputraḥ nṛpasutaiḥ nityam āste samāvṛtaḥ
3. The prince (nṛpaputra) was always surrounded by other princes (nṛpasuta) who were of similar age, intellect, inner strength (sattva), valor, and pursuits.
कदाचिच्छास्त्रसम्भार-विवेककृतनिश्चयः ।
कदाचित् काव्यसंलाप-गीत-नाटकसम्भवैः ॥४॥
4. kadācicchāstrasambhāra-vivekakṛtaniścayaḥ .
kadācit kāvyasaṃlāpa-gīta-nāṭakasambhavaiḥ.
4. kadācit śāstrasambhāravivekakṛtaniścayaḥ
kadācit kāvyasaṃlāpagītanāṭakasambhavaiḥ
4. Sometimes he would make decisions based on understanding gained from a collection of scriptures, and at other times, he would engage in activities arising from discussions on poetry, songs, and dramas.
तथैवाक्षविनोदैश्च शस्त्रास्त्रविनयेषु च ।
योग्यानि युद्धनागाश्व-स्यन्दनाभ्यासतत्परः ॥५॥
5. tathaivākṣavinodaiśca śastrāstravinayeṣu ca .
yogyāni yuddhanāgāśva-syandanābhyāsatatparaḥ.
5. tathā eva akṣavinodaiḥ ca śastrāstravinayeṣu
ca yogyāni yuddhanāgāśvasyandanābhyāsatatparaḥ
5. Similarly, he also engaged in suitable dice games (akṣavinodaiḥ) and training in weaponry (śastrāstra-vinayeṣu). He was intent on the practice of war elephants, horses, and chariots.
रेमे नरेन्द्रपुत्रोऽसौ नरेन्द्रतनयैः सह ।
यथैव हि दिवा तद्वद्रात्रवपि मुदा युतः ॥६॥
6. reme narendraputro'sau narendratanayaiḥ saha .
yathaiva hi divā tadvadrātravapi mudā yutaḥ.
6. reme narendraputraḥ asau narendratanayaiḥ saha
yathā eva hi divā tad-vat rātrau api mudā yutaḥ
6. This prince (narendraputra) enjoyed himself with other princes (narendratanaya), filled with joy both by day and similarly at night.
तेषां तु क्रीडतां तत्र द्विज-भूप-विशां सुताः ।
समानवयसः प्रीत्या रन्तुमायान्त्यनेकशः ॥७॥
7. teṣāṃ tu krīḍatāṃ tatra dvija-bhūpa-viśāṃ sutāḥ .
samānavayasaḥ prītyā rantumāyāntyanekaśaḥ.
7. teṣām tu krīḍatām tatra dvija-bhūpa-viśām sutāḥ
samānavayasaḥ prītyā rantum āyānti anekaśaḥ
7. Indeed, many sons of Brahmins, kings, and Vaiśyas, all of the same age, came there to play with them joyfully.
कस्यचित्त्वथ कालस्य नागलोकान्महीतलम् ।
कुमारावागतौ नागौ पुत्रावश्वतरस्य तु ॥८॥
8. kasyacittvatha kālasya nāgalokānmahītalam .
kumārāvāgatau nāgau putrāvaśvatarasya tu.
8. kasya-cit tu atha kālasya nāgalokāt mahītalam
kumārau āgatau nāgau putrau aśvatarasya tu
8. Then, after some time, two young Nāgas (nāga), who were the sons of Aśvatara, arrived on the surface of the earth from the Nāga world (nāgaloka).
ब्रह्मरूपप्रतिच्छन्नौ तरुणौ प्रियदर्शनौ ।
तौ तैर्नृपसुतैः सार्धं तथैवान्यैर्द्विजन्मभिः ॥९॥
9. brahmarūpapraticchannau taruṇau priyadarśanau .
tau tairnṛpasutaiḥ sārdhaṃ tathaivānyairdvijanmabhiḥ.
9. brahmarūpapraticchannau taruṇau priyadarśanau tau
taiḥ nṛpasutaiḥ sārdham tathā eva anyaiḥ dvijanmabhiḥ
9. Disguised in the form of Brahmins, young and pleasant to behold, they (the two Nāgas) associated with those sons of kings and likewise with other Brahmins (dvija).
विनोदैर्विविधैस्तत्र तस्थतुः प्रीतिसंयुतौ ।
सर्व च ते नृपसुतास्ते च ब्रह्मविशां सुताः ॥१०॥
10. vinodairvividhaistatra tasthatuḥ prītisaṃyutau .
sarva ca te nṛpasutāste ca brahmaviśāṃ sutāḥ.
10. vinodaiḥ vividhaiḥ tatra tasthatuḥ prītisaṃyutau
sarve ca te nṛpasutāḥ te ca brahma-viśām sutāḥ
10. There, the two (Nāgas) stayed, joyfully engaging in various amusements, along with all those sons of kings and the sons of Brahmins and Vaiśyas.
नागराजात्मजौ तौ च स्त्रानसंवाहनादिकम् ।
वस्त्रगन्धानुसयुक्तां चक्रुर्भागभुजिक्रियाम् ॥११॥
11. nāgarājātmajau tau ca strānasaṃvāhanādikam .
vastragandhānusayuktāṃ cakrurbhāgabhujikriyām.
11. nāgarājātmajau tau ca snānasaṃvāhanādikam
vastragandhānusuyuktām cakruḥ bhāgabhujikriyām
11. The two sons of the Nāga king also performed activities like bathing and massaging, and then arranged a meal service (bhāgabhujikriyā) accompanied by fine garments and fragrances.
अहन्यहन्यनुप्राप्ते तौ च नागकुमारकौ ।
आजग्मतुर्मुदा युक्तौ प्रीत्या सूनोर्महीपतेः ॥१२॥
12. ahanyahanyanuprāpte tau ca nāgakumārakau .
ājagmaturmudā yuktau prītyā sūnormahīpateḥ.
12. ahani ahani anuprāpte tau ca nāgakumārakau
ājagmatuḥ mudā yuktau prītyā sūnoḥ mahīpateḥ
12. Day after day, as each new day arrived, those two young Nāgas would come, filled with joy and affection for the king's son.
स च ताभ्यां नृपसुतः परं निर्वाणमाप्तवान् ।
विनोदैर्विविधैर्हास्य-संलापादिभिरेव च ॥१३॥
13. sa ca tābhyāṃ nṛpasutaḥ paraṃ nirvāṇamāptavān .
vinodairvividhairhāsya-saṃlāpādibhireva ca.
13. saḥ ca tābhyām nṛpasutaḥ param nirvāṇam āptavān
vinodaiḥ vividhaiḥ hāsyasaṃlāpādibhiḥ eva ca
13. And that king's son attained supreme tranquility (nirvāṇa) with those two, through various amusements, humorous conversations, and other such activities.
विना ताभ्यां न बुभुजे न सस्त्रौ न पपौ मधु ।
न रराम न जग्राह शास्त्राण्यात्मगुणर्धये ॥१४॥
14. vinā tābhyāṃ na bubhuje na sastrau na papau madhu .
na rarāma na jagrāha śāstrāṇyātmaguṇardhaye.
14. vinā tābhyām na bubhuje na sastrau na papau madhu
na rarāma na jagrāha śāstrāṇi ātmaguṇardhaye
14. Without those two, he neither ate nor bathed, nor drank wine. He did not engage in pleasure, nor did he study scriptures for the enhancement of his own qualities (ātmaguṇardhaye).
रसातले च तौ रात्रिं विना तेन महात्मना ।
निश्वासपरमौ नीत्वा जग्मतुस्तं दिने दिने ॥१५॥
15. rasātale ca tau rātriṃ vinā tena mahātmanā .
niśvāsaparamau nītvā jagmatustaṃ dine dine.
15. rasātale ca tau rātriṃ vinā tena mahātmanā
niśvāsaparamau nītvā jagmatuḥ taṃ dine dine
15. And those two (sons), in the netherworld (rasātala), passed each night sighing profoundly without that great soul (their father). Every day they would go to him.
मर्त्यलोके परा प्रीतिर्भवतोः केन पुत्रकौ ।
सहेति पप्रच्छ पिता तावुभौ नागदारकौ ॥१६॥
16. martyaloke parā prītirbhavatoḥ kena putrakau .
saheti papraccha pitā tāvubhau nāgadārakau.
16. martyaloke parā prītiḥ bhavatoḥ kena putrakau
saha iti papraccha pitā tau ubhau nāgadārakau
16. The father asked those two young Naga (nāga) sons: 'O my sons, with whom else (saha) do you experience such great affection (prīti) in the mortal world?'
दृष्टयोरत्र पाताले बहूनि दिवसानि मे ।
दिवा रजन्यामेवोभौ पश्यामि प्रियदर्शनौ ॥१७॥
17. dṛṣṭayoratra pātāle bahūni divasāni me .
divā rajanyāmevobhau paśyāmi priyadarśanau.
17. dṛṣṭayoḥ atra pātāle bahūni divasāni me divā
rajanyām eva ubhau paśyāmi priyadarśanau
17. For many days, you two have been seen by me here in the netherworld (pātāla). However, I see both of you, lovely to behold, only during the day and at night.
जड उवाच ।
इति पित्रा स्वयं पृष्टौ प्रणिपत्य कृताञ्जली ।
प्रत्यूचतुर्महाभागावुरगाधिपतेः सुतौ ॥१८॥
18. jaḍa uvāca .
iti pitrā svayaṃ pṛṣṭau praṇipatya kṛtāñjalī .
pratyūcaturmahābhāgāvuragādhipateḥ sutau.
18. jaḍa uvāca iti pitrā svayaṃ pṛṣṭau praṇipatya
kṛtāñjalī pratyūcatuḥ mahābhāgau uragādhipateḥ sutau
18. Jaḍa said: Having been questioned in this manner by their father himself, the two fortunate sons of the lord of serpents (uragādhipati) bowed down, folded their hands (kṛtāñjali), and replied.
पुत्रावूचतुः ।
पुत्रः शत्रुजितस्तात नाम्ना ख्यात ऋतध्वजः ।
रूपवानार्जवोपेतः शूरो मानी प्रियंवदः ॥१९॥
19. putrāvūcatuḥ .
putraḥ śatrujitastāta nāmnā khyāta ṛtadhvajaḥ .
rūpavānārjavopetaḥ śūro mānī priyaṃvadaḥ.
19. putrau ūcatuḥ putraḥ śatrujitaḥ tāta nāmnā khyātaḥ
ṛtadhvajaḥ rūpavān ārjavopetaḥ śūraḥ mānī priyaṃvadaḥ
19. The two sons spoke: 'O dear father, your son, known by the name Ṛtadhvaja, is renowned. He is handsome, endowed with straightforwardness, brave, honorable, and pleasant-spoken.'
अनापृष्टकथो वाग्ग्मी विद्वान् मैत्रो गुणाकरः ।
मान्यमानयिता धीमान् ह्रीमान् विनयभूषणः ॥२०॥
20. anāpṛṣṭakatho vāggmī vidvān maitro guṇākaraḥ .
mānyamānayitā dhīmān hrīmān vinayabhūṣaṇaḥ.
20. anāpṛṣṭakathaḥ vāggmī vidvān maitraḥ guṇākaraḥ
mānyamānayitā dhīmān hrīmān vinayabhūṣaṇaḥ
20. He does not speak unless asked, is eloquent, learned, friendly, and a repository of virtues. He honors those worthy of honor, is intelligent, modest, and adorned with humility.
तस्योपचारसम्प्रीति-सम्बोगापहृतं मनः ।
नागलोके भुवर्लोके न रतिं विन्दते पितः ॥२१॥
21. tasyopacārasamprīti-sambogāpahṛtaṃ manaḥ .
nāgaloke bhuvarloke na ratiṃ vindate pitaḥ.
21. tasya upacārasamprītisambhogāpahṛtaṃ manaḥ
nāgaloke bhuvarloke na ratiṃ vindate pitaḥ
21. O father, my mind, captivated by his respectful service, deep affection, and companionship, finds no pleasure (rati) in the Nāgaloka or the Bhuvarloka.
तद्वियोगेन नस्तात न पातालञ्च शीतलम् ।
परितापाय तत्सङ्गादाह्लादाय रविर्दिवा ॥२२॥
22. tadviyogena nastāta na pātālañca śītalam .
paritāpāya tatsaṅgādāhlādāya ravirdivā.
22. tadviyogena naḥ tāta na pātālam ca śītalam
paritāpāya tat saṅgāt āhlādāya raviḥ divā
22. O father, due to his separation, even Pātāla is not cool to us. While the sun by day usually brings suffering, his companionship transforms it into joy.
पितोवाच ।
पुत्रः पुण्यवतो धन्यः स यस्यैवं भविद्विधैः ।
परोक्षस्यापि गुणिभैः क्रियते गुणकीर्तनम् ॥२३॥
23. pitovāca .
putraḥ puṇyavato dhanyaḥ sa yasyaivaṃ bhavidvidhaiḥ .
parokṣasyāpi guṇibhaiḥ kriyate guṇakīrtanam.
23. pitā uvāca | putraḥ puṇyavataḥ dhanyaḥ saḥ yasya evam
bhavadvidhaiḥ | parokṣasya api guṇibhaiḥ kriyate guṇakīrtanam
23. The father said: Fortunate is the son of a meritorious person, he whose virtues are thus extolled by noble people like you, even in his absence.
सन्ति शास्त्रविदोऽशीलाः सन्ति मूर्खाः सुशीलिनः ।
शास्त्रशीले समं मन्ये पुत्रौ धन्यतरन्तु तम् ॥२४॥
24. santi śāstravido'śīlāḥ santi mūrkhāḥ suśīlinaḥ .
śāstraśīle samaṃ manye putrau dhanyatarantu tam.
24. santi śāstravidaḥ aśīlāḥ santi mūrkhāḥ suśīlinaḥ
| śāstraśīle samam manye putrau dhanyataram tu tam
24. Some are learned in scriptures but lack good conduct; others are fools but possess good conduct. I consider two sons to be equally (excellent) in terms of both scriptural knowledge and character, but indeed, that (son who combines both) is even more blessed.
तस्य मित्रगुणान् मित्राण्यमित्राश्च पराक्रमम् ।
कथयन्ति सदा सत्सु पुत्रवांस्तेन वै पिता ॥२५॥
25. tasya mitraguṇān mitrāṇyamitrāśca parākramam .
kathayanti sadā satsu putravāṃstena vai pitā.
25. tasya mitraguṇān mitrāṇi amitrāḥ ca parākramam
| kathayanti sadā satsu putravān tena vai pitā
25. His friends speak of his good qualities, and even his enemies speak of his valor (parākrama), always among noble people. Therefore, his father is truly blessed with such a son.
तस्योपकारिणः कच्चिद् भवद्भ्यामभिवाञ्छितम् ।
किञ्चिन्निष्पादितं वत्सौ परितोषाय चेतसः ॥२६॥
26. tasyopakāriṇaḥ kaccid bhavadbhyāmabhivāñchitam .
kiñcinniṣpāditaṃ vatsau paritoṣāya cetasaḥ.
26. tasya upakāriṇaḥ kaccit bhavadbhyām abhivāñchitam
| kiñcit niṣpāditam vatsau paritoṣāya cetasaḥ
26. O sons, has anything desired by his (the praiseworthy son's) benefactor been accomplished by you two, for the satisfaction of (that benefactor's) mind?
स धन्यो जीवितं तस्य तस्य जन्म सुजन्मनः ।
यस्यार्थिनो न विमुखा मित्रार्थो न च दुर्बलः ॥२७॥
27. sa dhanyo jīvitaṃ tasya tasya janma sujanmanaḥ .
yasyārthino na vimukhā mitrārtho na ca durbalaḥ.
27. saḥ dhanyaḥ jīvitam tasya tasya janma sujanmanaḥ |
yasya arthinaḥ na vimukhā mitrārthaḥ na ca durbalaḥ
27. Truly blessed is that person; blessed is his life, and his birth is of a noble individual, from whom supplicants are never turned away and whose support for friends is never weak.
मद्गृहे यद् सुवर्णादि रत्नं वाहनमासनम् ।
यच्चान्यत् प्रीतये तस्य तद्देयमविशङ्कया ॥२८॥
28. madgṛhe yad suvarṇādi ratnaṃ vāhanamāsanam .
yaccānyat prītaye tasya taddeyamaviśaṅkayā.
28. mat gṛhe yat suvarṇa ādi ratnam vāhanam āsanam |
yat ca anyat prītaye tasya tat deyam aviśaṅkayā
28. Whatever gold, jewels, vehicles, seats, and other possessions are in my house, and whatever else exists for his pleasure, that should be given to him without hesitation.
धिक् तस्य जीवितं पुंसो मित्राणामुपकारिणाम् ।
प्रतिरूपमकुर्वन् यो जीवामीत्यवगच्छति ॥२९॥
29. dhik tasya jīvitaṃ puṃso mitrāṇāmupakāriṇām .
pratirūpamakurvan yo jīvāmītyavagacchati.
29. dhik tasya jīvitam puṃsaḥ mitrāṇām upakāriṇām
| pratirūpam akurvan yaḥ jīvāmi iti avagacchati
29. Shame on the life of that man who, having received help from friends, believes "I am alive" without reciprocating (their kindness).
उपकारं सुहृद्वर्गे योऽपकारञ्च शत्रुषु ।
नृमेघो वर्षति प्राज्ञास्तस्येच्छन्ति सदोन्नतिम् ॥३०॥
30. upakāraṃ suhṛdvarge yo'pakārañca śatruṣu .
nṛmegho varṣati prājñāstasyecchanti sadonnatim.
30. upakāram suhṛdvarge yaḥ apakāram ca śatruṣu |
nṛmeghaḥ varṣati prājñāḥ tasya icchanti sadā unnatim
30. Wise people (prājñāḥ) always desire the prosperity of that person who performs good deeds for his friends and causes harm to his enemies, like a rain-cloud that showers its bounty.
पुत्रावूचतुः ।
किं तस्य कृतकृत्यस्य कर्तुं शक्येत केनचित् ।
यस्य सर्वार्थिनो गेहे सर्वकामैः सदार्च्चिताः ॥३१॥
31. putrāvūcatuḥ .
kiṃ tasya kṛtakṛtyasya kartuṃ śakyeta kenacit .
yasya sarvārthino gehe sarvakāmaiḥ sadārccitāḥ.
31. putrau ūcatuḥ kim tasya kṛtakṛtyasya kartum śakyeta
kenacit yasya sarvārthinaḥ gehe sarvakāmaiḥ sadā arcitāḥ
31. The two sons said: "What could anyone possibly do for him, the one who has accomplished all his tasks? In whose home all who seek something are always honored with the fulfillment of all their desires (kāma)."
यानि रत्नानि तद्गेहे पाताले तानि नः कुतः ।
वाहनासनयानानि भूषणान्यम्बराणि च ॥३२॥
32. yāni ratnāni tadgehe pātāle tāni naḥ kutaḥ .
vāhanāsanayānāni bhūṣaṇānyambarāṇi ca.
32. yāni ratnāni tat gehe pātāle tāni naḥ kutaḥ
vāhana āsana yānāni bhūṣaṇāni ambarāṇi ca
32. "Where would we acquire, from the netherworld (pātāla) itself, the jewels that are present in his house? As for conveyances, seats, vehicles, ornaments, and garments - (where would we get these either?)"
विज्ञानं तत्र यच्चास्ति तदन्यत्र न विद्यते ।
प्राज्ञानामप्यसौ तात सर्वसन्देहहृत्तमः ॥३३॥
33. vijñānaṃ tatra yaccāsti tadanyatra na vidyate .
prājñānāmapyasau tāta sarvasandehahṛttamaḥ.
33. vijñānam tatra yat ca asti tat anyatra na vidyate
prājñānām api asau tāta sarvasandehahṛttamaḥ
33. "And whatever specific knowledge (vijñāna) exists with him, that is not found anywhere else. He, dear father (tāta), is also the supreme remover of all doubts for even the most learned."
एकं तस्यास्ति कर्तव्यमसाध्यं तच्च नौ मतम् ।
हिरण्यगर्भ-गोविन्द-शर्वादीनीश्वरादृते ॥३४॥
34. ekaṃ tasyāsti kartavyamasādhyaṃ tacca nau matam .
hiraṇyagarbha-govinda-śarvādīnīśvarādṛte.
34. ekam tasya asti kartavyam asādhyam tat ca nau
matam hiraṇyagarbha govinda śarva ādīn īśvarāt ṛte
34. He has one duty (kartavya) remaining, and that, in our opinion, is unattainable: to surpass beings such as Hiranyagarbha, Govinda, and Śarva – everyone, that is, except the supreme Lord (īśvara) himself.
पितोवाच ।
पथापि श्रोतुमिच्छामि तस्य यद् कार्यमुत्तमम् ।
असाध्यमथवा साध्यं किं वासाध्यं विपश्चिताम् ॥३५॥
35. pitovāca .
pathāpi śrotumicchāmi tasya yad kāryamuttamam .
asādhyamathavā sādhyaṃ kiṃ vāsādhyaṃ vipaścitām.
35. pitaḥ uvāca pathā api śrotum icchāmi tasya yat kāryam
uttamam asādhyam athavā sādhyam kim vā asādhyam vipaścitām
35. The father said: Even so, I wish to hear about his excellent deed. For the wise, what is impossible, or what is achievable, or what is truly unattainable?
देवत्वममरेशत्वं तत्पूज्यत्वञ्च मानवाः ।
प्रयान्ति वाञ्छितं वान्यद् दृढं ये व्यवसायिनः ॥३६॥
36. devatvamamareśatvaṃ tatpūjyatvañca mānavāḥ .
prayānti vāñchitaṃ vānyad dṛḍhaṃ ye vyavasāyinaḥ.
36. devatvam amareśatvam tatpūjyatvam ca mānavāḥ
prayānti vāñchitam vā anyat dṛḍham ye vyavasāyinaḥ
36. Those human beings who are resolute and industrious attain godhood, lordship over immortals, or worship by them, or any other desired goal.
नाविज्ञातं न चागम्यं नाप्राप्यं दिवि चेह वा ।
उद्यतानां मनुष्याणां यतचित्तेन्द्रियात्मनाम् ॥३७॥
37. nāvijñātaṃ na cāgamyaṃ nāprāpyaṃ divi ceha vā .
udyatānāṃ manuṣyāṇāṃ yatacittendriyātmanām.
37. na avijñātam na ca agamyam na aprāpyam divi ca
iha vā udyatānām manuṣyāṇām yatacittendriyātmanām
37. Nothing is unknown, unreachable, or unattainable, whether in heaven or on earth, for diligent people whose mind, senses, and self (ātman) are controlled.
योजनानां सहस्राणि व्रजन् याति पितीलिकः ।
अगच्छन् वैनतेयोऽपि पादमेकं न गच्छति ॥३८॥
38. yojanānāṃ sahasrāṇi vrajan yāti pitīlikaḥ .
agacchan vainateyo'pi pādamekaṃ na gacchati.
38. yojanānām sahasrāṇi vrajan yāti pitīlikaḥ
agacchan vainateyaḥ api pādam ekam na gacchati
38. An ant that is crawling (or, while moving) travels thousands of yojanas. However, Garuḍa (vainateya), even if not moving, does not cover even a single step.
क्व भूतलं क्व च ध्रौव्यं स्थानं यत् प्राप्तवान् ध्रुवः ।
उत्तानपादनृपतेः पुत्रः सन् भूमिगोचरः ॥३९॥
39. kva bhūtalaṃ kva ca dhrauvyaṃ sthānaṃ yat prāptavān dhruvaḥ .
uttānapādanṛpateḥ putraḥ san bhūmigocaraḥ.
39. kva bhūtalam kva ca dhrauvyam sthānam yat prāptavān
dhruvaḥ uttānapādanṛpateḥ putraḥ san bhūmigocaraḥ
39. How insignificant is the earthly plane, and how exalted is the eternal (dhrauvya) abode that Dhruva achieved? He was the son of King Uttānapāda, though (originally) a mere mortal.
तत् कथ्यतां महाभाग कार्यवान् येन पुत्रकौ ।
स भूपालसुतः साधुर्येनानृण्यं भवेत वाम् ॥४०॥
40. tat kathyatāṃ mahābhāga kāryavān yena putrakau .
sa bhūpālasutaḥ sādhuryenānṛṇyaṃ bhaveta vām.
40. tat kathyatām mahābhāga kāryavān yena putrakau
saḥ bhūpālasutaḥ sādhuḥ yena anṛṇyam bhaveta vām
40. Therefore, O illustrious one, please narrate that by which these two sons may become purposeful, and through which they both may be freed from the obligation (regarding) that virtuous prince, the king's son (Dhruva).
पुत्रावूचतुः ।
तेनाख्यातमिदं तात पूर्ववृतं महात्मना ।
कौमारके यथा तस्य वृतं सद्वृत्तशालिनः ॥४१॥
41. putrāvūcatuḥ .
tenākhyātamidaṃ tāta pūrvavṛtaṃ mahātmanā .
kaumārake yathā tasya vṛtaṃ sadvṛttaśālinaḥ.
41. putrau ūcatuḥ tena ākhyātam idam tāta pūrvavṛttam
mahātmanā kaumārake yathā tasya vṛttam sadvṛttaśālinaḥ
41. The two sons said: "Father, this past event was narrated by that great soul (ātman), just as the conduct of that virtuous one was in his childhood."
तन्तु शत्रुजितं तात पूर्वं कश्चिदिद्वजोत्तमः ।
गालवोऽभ्यागमद्धीमान् गृहीत्वा तुरगोत्तमम् ॥४२॥
42. tantu śatrujitaṃ tāta pūrvaṃ kaścididvajottamaḥ .
gālavo'bhyāgamaddhīmān gṛhītvā turagottamam.
42. tam tu śatrujitam tāta pūrvam kaścit dvijottamaḥ
gālavaḥ abhyāgamat dhīmān gṛhītvā turagottamam
42. But, O father, previously, a certain excellent brahmin, the wise Gālava, approached that Śatrujit, taking the best horse.
प्रत्युवाच च राजानं समुपेत्याश्रमं मम ।
कोऽपि दैत्याधमो राजन् विध्वंसयति पापकृत् ॥४३॥
43. pratyuvāca ca rājānaṃ samupetyāśramaṃ mama .
ko'pi daityādhamo rājan vidhvaṃsayati pāpakṛt.
43. pratyuvāca ca rājānam samupetya āśramam mama
kaḥ api daityādhamaḥ rājan vidhvaṃsayati pāpakṛt
43. And having approached my hermitage (āśrama), he replied to the king, "O King, some vile, evil-doing demon is causing destruction."
तत्तद्रूपं समास्थाय सिंहेभ-वनचारिणाम् ।
अन्येषाञ्चाल्पकायानामहर्निशमकारणात् ॥४४॥
44. tattadrūpaṃ samāsthāya siṃhebha-vanacāriṇām .
anyeṣāñcālpakāyānāmaharniśamakāraṇāt.
44. tattadrūpam samāsthāya siṃhebhavanacāriṇām
anyeṣām ca alpakāyānām aharniśam akāraṇāt
44. Assuming various forms, such as those of lions, elephants, and other forest-dwelling creatures, as well as small-bodied ones, he causes trouble day and night without any reason.
समाधिध्यानयुक्तस्य मौनव्रतरतस्य च ।
तथा करोति विघ्रानि यथा चलति मे मनः ॥४५॥
45. samādhidhyānayuktasya maunavrataratasya ca .
tathā karoti vighrāni yathā calati me manaḥ.
45. samādhidhyānayuktasya maunavrataratasya ca
tathā karoti vighnāni yathā calati me manaḥ
45. And thus he creates obstacles for me, who am engaged in meditative absorption (samādhi) and contemplation (dhyāna) and devoted to a vow of silence, such that my mind wavers.
दग्धं कोपाग्निना सद्यः समर्थस्त्वं वयं न तु ।
दुः खार्जितस्य तपसो व्ययमिच्छामि पार्थिव ॥४६॥
46. dagdhaṃ kopāgninā sadyaḥ samarthastvaṃ vayaṃ na tu .
duḥ khārjitasya tapaso vyayamicchāmi pārthiva.
46. dagdham kopāgninā sadyaḥ samarthaḥ tvam vayam na
tu duḥkhārjitasya tapasaḥ vyayam icchāmi pārthiva
46. My ascetic power (tapas) would be instantly consumed by the fire of anger (if I were to use it). You, O King, are capable (of handling this), but we (ascetics) are not (in that way). (Therefore,) I do not desire the loss of my hard-earned asceticism (tapas).
एकदा तु मया राजन्नतिनिर्विण्णचेतसा ।
तत् क्लेशितेन निश्वासो निरीक्ष्यासुरमुज्झितः ॥४७॥
47. ekadā tu mayā rājannatinirviṇṇacetasā .
tat kleśitena niśvāso nirīkṣyāsuramujjhitaḥ.
47. ekadā tu mayā rājan atinirviṇṇacetasā tat
kleśitena niśvāsaḥ nirīkṣya asuram ujjitaḥ
47. O king, once, with an exceedingly dejected mind and feeling greatly tormented, I let out a sigh after seeing that demon.
ततोऽम्बरतलात् सद्यः पतितोऽयं तुरङ्गमः ।
वाक् चाशरीरिणी प्राह नरनाथ शृणुष्व ताम् ॥४८॥
48. tato'mbaratalāt sadyaḥ patito'yaṃ turaṅgamaḥ .
vāk cāśarīriṇī prāha naranātha śṛṇuṣva tām.
48. tataḥ ambaratalāt sadyaḥ patitaḥ ayam turaṅgamaḥ
vāk ca aśarīriṇī prāha naranātha śṛṇuṣva tām
48. Then, immediately, this horse fell from the sky. And a disembodied voice spoke, 'O king, listen to it!'
अश्रान्तः सकलं भूमेर्वलयं तुरगोत्तमः ।
समर्थः क्रान्तुमर्केण तवायं प्रतिपादितः ॥४९॥
49. aśrāntaḥ sakalaṃ bhūmervalayaṃ turagottamaḥ .
samarthaḥ krāntumarkeṇa tavāyaṃ pratipāditaḥ.
49. aśrāntaḥ sakalam bhūmeḥ valayam turagottamaḥ
samarthaḥ krāntum arkeṇa tava ayam pratipāditaḥ
49. This best of horses is tireless and capable of traversing the entire circuit of the earth as swiftly as the sun. It has been bestowed upon you.
पातालाम्बरतोयेषु न चास्य विहता गतिः ।
समस्तदिक्षु व्रजतो न भङ्गः पर्वतेष्वपि ॥५०॥
50. pātālāmbaratoyeṣu na cāsya vihatā gatiḥ .
samastadikṣu vrajato na bhaṅgaḥ parvateṣvapi.
50. pātālāmbara-toyeṣu na ca asya vihatā gatiḥ
samastadikṣu vrajataḥ na bhaṅgaḥ parvateṣu api
50. Neither is its movement hindered in the nether regions, the sky, or the waters. And as it travels in all directions, there is no obstruction even on mountains.
यतो भूवलयं सर्वमश्रान्तोऽयं चरिष्यति ।
अतः कुवलयो नाम्ना ख्यातिं लोके प्रयास्यति ॥५१॥
51. yato bhūvalayaṃ sarvamaśrānto'yaṃ cariṣyati .
ataḥ kuvalayo nāmnā khyātiṃ loke prayāsyati.
51. yato bhūvalayam sarvam aśrāntaḥ ayam cariṣyati
ataḥ kuvalayaḥ nāmnā khyātim loke prayāsyati
51. Because he will tirelessly traverse the entire world, he will therefore become famous in the world by the name Kuvalaya.
क्लिश्यत्यहर्निशं पापो यश्च त्वां दानवाधमः ।
तमप्येनं समारुह्य द्विजश्रेष्ठ हनिष्यति ॥५२॥
52. kliśyatyaharniśaṃ pāpo yaśca tvāṃ dānavādhamaḥ .
tamapyenaṃ samāruhya dvijaśreṣṭha haniṣyati.
52. kliśyati aharniśam pāpaḥ yaḥ ca tvām dānavādhamaḥ
tam api enam samāruhya dvijaśreṣṭha haniṣyati
52. O best of twice-born ones (dvija), he will mount this (horse) and kill that wicked, vile demon who torments you day and night.
शत्रुजिन्नाम भूपालस्तस्य पुत्र ऋतध्वजः ।
प्राप्यैतदश्वरत्नञ्च ख्यातिमेतेन यास्यति ॥५३॥
53. śatrujinnāma bhūpālastasya putra ṛtadhvajaḥ .
prāpyaitadaśvaratnañca khyātimetena yāsyati.
53. śatrujit nāma bhūpālaḥ tasya putraḥ ṛtadhvajaḥ
prāpya etat aśvaratnam ca khyātim etena yāsyati
53. There was a king named Shatrujit, whose son was Ṛtadhvaja. Having obtained this most excellent horse, he will achieve fame through it.
सोऽहं त्वां समनुप्राप्तस्तपसो विघ्रकारिणम् ।
तं निवारय भूपाल भागभाङ्नृपतिर्यतः ॥५४॥
54. so'haṃ tvāṃ samanuprāptastapaso vighrakāriṇam .
taṃ nivāraya bhūpāla bhāgabhāṅnṛpatiryataḥ.
54. saḥ aham tvām samanuprāptaḥ tapasaḥ vighnakāriṇam
tam nivāraya bhūpāla bhāgabhāk nṛpatiḥ yataḥ
54. I am he who has come to you concerning the one who causes obstacles to my spiritual practice (tapas). O King, stop him, because a king is indeed entitled to a share (of protection and religious merit).
तदेतश्वरत्नं ते मया भूप निवेदितम् ।
पुत्रमाज्ञापय तथा यथा धर्मो न लुप्यते ॥५५॥
55. tadetaśvaratnaṃ te mayā bhūpa niveditam .
putramājñāpaya tathā yathā dharmo na lupyate.
55. tat etat aśvaratnam te mayā bhūpa niveditam |
putram ājñāpaya tathā yathā dharmaḥ na lupyate
55. O King, this excellent horse has been presented by me to you. Please instruct your son in such a way that the natural law (dharma) is not violated.
स तस्य वचनाद्राजा तं वै पुत्रमृतध्वजम् ।
तमश्वरत्नमारोप्य कृतकौतुकमङ्गलम् ॥५६॥
56. sa tasya vacanādrājā taṃ vai putramṛtadhvajam .
tamaśvaratnamāropya kṛtakautukamaṅgalam.
56. saḥ tasya vacanāt rājā tam vai putram ṛtadhvajam
| tam aśvaratnam āropya kṛtakautukamaṅgalam
56. Due to his words, that king indeed had his son, Ṛtadhvaja, mounted on that excellent horse, which was adorned with auspicious charms.
अप्रेषयत धर्मात्मा गालवेन समं तदा ।
स्वमाश्रमपदं सोऽपि तमादाय ययौ मुनिः ॥५७॥
57. apreṣayata dharmātmā gālavena samaṃ tadā .
svamāśramapadaṃ so'pi tamādāya yayau muniḥ.
57. apreṣayata dharmātmā gālavenā samam tadā |
svam āśramapadam saḥ api tam ādāya yayau muniḥ
57. Then the righteous king (dharmātman) dispatched him along with Gālava. And that sage (muni), taking the prince, went to his own hermitage (āśrama).