मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-80
क्रौष्टुकिरुवाच ।
स्वायम्भुवाद्याः कथिताः सप्तैते मनवो मम ।
तदन्तरेषु ये देवा राजानो मुनयस्तथा ॥१॥
स्वायम्भुवाद्याः कथिताः सप्तैते मनवो मम ।
तदन्तरेषु ये देवा राजानो मुनयस्तथा ॥१॥
1. krauṣṭukiruvāca .
svāyambhuvādyāḥ kathitāḥ saptaite manavo mama .
tadantareṣu ye devā rājāno munayastathā.
svāyambhuvādyāḥ kathitāḥ saptaite manavo mama .
tadantareṣu ye devā rājāno munayastathā.
1.
krauṣṭukiḥ uvāca svāyambhuva-ādyāḥ kathitāḥ sapta ete
manavaḥ mama tat-antareṣu ye devāḥ rājānaḥ munayaḥ tathā
manavaḥ mama tat-antareṣu ye devāḥ rājānaḥ munayaḥ tathā
1.
Krauṣṭuki said: 'These seven Manus, beginning with Svāyambhuva, have been narrated to me (by you). (Please also narrate concerning) those gods, kings, and sages who (existed) in their respective intermediate periods.'
अस्मिन् कल्पे सप्त येऽन्ये भविष्यन्ति महामुने ।
मनवस्तान् समाचक्ष्व ये च देवादयश्च ये ॥२॥
मनवस्तान् समाचक्ष्व ये च देवादयश्च ये ॥२॥
2. asmin kalpe sapta ye'nye bhaviṣyanti mahāmune .
manavastān samācakṣva ye ca devādayaśca ye.
manavastān samācakṣva ye ca devādayaśca ye.
2.
asmin kalpe sapta ye anye bhaviṣyanti mahāmune
manavaḥ tān samācakṣva ye ca deva-ādayaḥ ca ye
manavaḥ tān samācakṣva ye ca deva-ādayaḥ ca ye
2.
O great sage, please narrate about those other seven Manus who will exist in this (present) cosmic cycle (kalpa), and also those who will be gods and others (associated with them).
मार्कण्डेय उवाच ।
कथितस्तव सावर्णिश्छायासंज्ञासुतश्च यः ।
पूर्वजस्य मनोस्तुल्यः स मनुर्भविताष्टमः ॥३॥
कथितस्तव सावर्णिश्छायासंज्ञासुतश्च यः ।
पूर्वजस्य मनोस्तुल्यः स मनुर्भविताष्टमः ॥३॥
3. mārkaṇḍeya uvāca .
kathitastava sāvarṇiśchāyāsaṃjñāsutaśca yaḥ .
pūrvajasya manostulyaḥ sa manurbhavitāṣṭamaḥ.
kathitastava sāvarṇiśchāyāsaṃjñāsutaśca yaḥ .
pūrvajasya manostulyaḥ sa manurbhavitāṣṭamaḥ.
3.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca kathitaḥ tava sāvarṇiḥ chāyā-saṃjñā-sutaḥ
ca yaḥ pūrvajasya manoḥ tulyaḥ saḥ manuḥ bhavitā aṣṭamaḥ
ca yaḥ pūrvajasya manoḥ tulyaḥ saḥ manuḥ bhavitā aṣṭamaḥ
3.
Mārkaṇḍeya said: 'Sāvarṇi, the son of Chāyā-Saṃjñā, about whom I spoke to you, he will be the eighth Manu, similar to the preceding Manu (Vaivasvata).'
रामो व्यासो गालवश्च दीप्तिमान् कृप एव च ।
ऋष्यशृङ्गस्तथा द्रोणस्तत्र सप्तर्षयोऽभवन् ॥४॥
ऋष्यशृङ्गस्तथा द्रोणस्तत्र सप्तर्षयोऽभवन् ॥४॥
4. rāmo vyāso gālavaśca dīptimān kṛpa eva ca .
ṛṣyaśṛṅgastathā droṇastatra saptarṣayo'bhavan.
ṛṣyaśṛṅgastathā droṇastatra saptarṣayo'bhavan.
4.
rāmaḥ vyāsaḥ gālavaḥ ca dīptimān kṛpaḥ eva ca
ṛṣyaśṛṅgaḥ tathā droṇaḥ tatra saptarṣayaḥ abhavan
ṛṣyaśṛṅgaḥ tathā droṇaḥ tatra saptarṣayaḥ abhavan
4.
Rama, Vyasa, Galava, Diptiman, Kripa, Rishyashringa, and Drona - these were the seven sages (saptarṣayaḥ) present there.
सुतपाश्चामिताभाश्च मुख्याश्चैव त्रिधा सुराः ।
विंशकः कथिताश्चैषां त्रयाणां त्रिगुणो गणः ॥५॥
विंशकः कथिताश्चैषां त्रयाणां त्रिगुणो गणः ॥५॥
5. sutapāścāmitābhāśca mukhyāścaiva tridhā surāḥ .
viṃśakaḥ kathitāścaiṣāṃ trayāṇāṃ triguṇo gaṇaḥ.
viṃśakaḥ kathitāścaiṣāṃ trayāṇāṃ triguṇo gaṇaḥ.
5.
sutapāḥ ca amitābhāḥ ca mukhyāḥ ca eva tridhā surāḥ
viṃśakaḥ kathitāḥ ca eṣām trayāṇām triguṇaḥ gaṇaḥ
viṃśakaḥ kathitāḥ ca eṣām trayāṇām triguṇaḥ gaṇaḥ
5.
The Sutapas, Amitabhas, and the principal ones (mukhyas) are indeed gods, divided into three categories. A group of twenty is declared, and for these three (categories), the total host (gaṇa) is threefold.
तपस्तप्तश्च शक्रश्च द्युतिर्ज्योतिः प्रभाकरः ।
प्रभासो दयितो धर्मस्तेजोरश्मिश्चिरक्रतुः ॥६॥
प्रभासो दयितो धर्मस्तेजोरश्मिश्चिरक्रतुः ॥६॥
6. tapastaptaśca śakraśca dyutirjyotiḥ prabhākaraḥ .
prabhāso dayito dharmastejoraśmiścirakratuḥ.
prabhāso dayito dharmastejoraśmiścirakratuḥ.
6.
tapastaptaḥ ca śakraḥ ca dyutiḥ jyotiḥ prabhākaraḥ
prabhāsaḥ dayitaḥ dharmaḥ tejoraśmiḥ cirakratuḥ
prabhāsaḥ dayitaḥ dharmaḥ tejoraśmiḥ cirakratuḥ
6.
Tapastapta, Shakra, Dyuti, Jyoti, Prabhakara, Prabhasa, Dayita, Dharma (dharma), Tejorashmi, and Chirakratu [are among them].
इत्यादिकस्तु सुतपा देवानां विंशको गणः ।
प्रभुर्विभुर्विभासाद्यस्तथान्यो विंशको गणः ॥७॥
प्रभुर्विभुर्विभासाद्यस्तथान्यो विंशको गणः ॥७॥
7. ityādikastu sutapā devānāṃ viṃśako gaṇaḥ .
prabhurvibhurvibhāsādyastathānyo viṃśako gaṇaḥ.
prabhurvibhurvibhāsādyastathānyo viṃśako gaṇaḥ.
7.
iti ādikaḥ tu sutapāḥ devānām viṃśakaḥ gaṇaḥ prabhuḥ
vibhuḥ vibhāsādyaḥ tathā anyaḥ viṃśakaḥ gaṇaḥ
vibhuḥ vibhāsādyaḥ tathā anyaḥ viṃśakaḥ gaṇaḥ
7.
Thus, the group of twenty gods, beginning with Sutapas, is [described]. Similarly, Prabhu, Vibhu, Vibhasa, and others constitute another group of twenty.
सुराणाममिताभानां तृतीयमपि मे शृणु ।
दमो दान्तो ऋतः सोमो वित्ताद्याश्चैव विंशतिः ॥८॥
दमो दान्तो ऋतः सोमो वित्ताद्याश्चैव विंशतिः ॥८॥
8. surāṇāmamitābhānāṃ tṛtīyamapi me śṛṇu .
damo dānto ṛtaḥ somo vittādyāścaiva viṃśatiḥ.
damo dānto ṛtaḥ somo vittādyāścaiva viṃśatiḥ.
8.
surāṇām amitābhānām tṛtīyam api me śṛṇu damaḥ
dāntaḥ ṛtaḥ somaḥ vittādyāḥ ca eva viṃśatiḥ
dāntaḥ ṛtaḥ somaḥ vittādyāḥ ca eva viṃśatiḥ
8.
Listen to me concerning the third group of gods, the Amitābhas (of infinite luster). They include Dama, Dānta, Ṛta, Soma, and twenty others beginning with Vitta.
मुख्या ह्येते समाख्याता देवा मन्वन्तराधिपाः ।
मारीचस्यैव ते पुत्राः कश्यपस्य प्रजापतेः ॥९॥
मारीचस्यैव ते पुत्राः कश्यपस्य प्रजापतेः ॥९॥
9. mukhyā hyete samākhyātā devā manvantarādhipāḥ .
mārīcasyaiva te putrāḥ kaśyapasya prajāpateḥ.
mārīcasyaiva te putrāḥ kaśyapasya prajāpateḥ.
9.
mukhyāḥ hi ete samākhyātāḥ devāḥ manvantarādhipāḥ
mārīcasya eva te putrāḥ kaśyapasya prajāpateḥ
mārīcasya eva te putrāḥ kaśyapasya prajāpateḥ
9.
Indeed, these principal gods are declared to be the lords of the Manvantaras. They are indeed the sons of Marīci and of Prajāpati Kaśyapa.
भविष्याश्च भविष्यन्ति सावर्णस्यान्तरे मनोः ।
तेषामिन्द्रो भविष्यस्तु बलिर्वैरोचनिर्मुने ॥१०॥
तेषामिन्द्रो भविष्यस्तु बलिर्वैरोचनिर्मुने ॥१०॥
10. bhaviṣyāśca bhaviṣyanti sāvarṇasyāntare manoḥ .
teṣāmindro bhaviṣyastu balirvairocanirmune.
teṣāmindro bhaviṣyastu balirvairocanirmune.
10.
bhaviṣyāḥ ca bhaviṣyanti sāvarṇasya antare manoḥ
teṣām indraḥ bhaviṣyaḥ tu baliḥ vairocaniḥ mune
teṣām indraḥ bhaviṣyaḥ tu baliḥ vairocaniḥ mune
10.
And these (gods) will exist in the future, during the period of Sāvarṇi Manu. Among them, O sage, Bali, the son of Virocana (vairocani), will indeed be (the chief god) Indra.
पाताल आस्ते योऽद्यापि दैत्यः समयबन्धनः ।
विरजाश्चार्ववीरश्च निर्मोहः सत्यवाक् कृतिः ।
विष्ण्वाद्याश्चैव तनयाः सावर्णस्य मनोर्नृपाः ॥११॥
विरजाश्चार्ववीरश्च निर्मोहः सत्यवाक् कृतिः ।
विष्ण्वाद्याश्चैव तनयाः सावर्णस्य मनोर्नृपाः ॥११॥
11. pātāla āste yo'dyāpi daityaḥ samayabandhanaḥ .
virajāścārvavīraśca nirmohaḥ satyavāk kṛtiḥ .
viṣṇvādyāścaiva tanayāḥ sāvarṇasya manornṛpāḥ.
virajāścārvavīraśca nirmohaḥ satyavāk kṛtiḥ .
viṣṇvādyāścaiva tanayāḥ sāvarṇasya manornṛpāḥ.
11.
pātāle āste yaḥ adyāpi daityaḥ
samayabandhanaḥ virajāḥ ca cārvavīraḥ ca
nirmohaḥ satyavāk kṛtiḥ viṣṇvādyāḥ ca
eva tanayāḥ sāvarṇasya manoḥ nṛpāḥ
samayabandhanaḥ virajāḥ ca cārvavīraḥ ca
nirmohaḥ satyavāk kṛtiḥ viṣṇvādyāḥ ca
eva tanayāḥ sāvarṇasya manoḥ nṛpāḥ
11.
The demon (daitya) [Bali] who even today dwells in Pātāla, bound by an agreement (samayabandhana), is the one mentioned. Virajas, Cārvavīra, Nirmoha, Satyavāk, Kṛti, and others beginning with Viṣṇu, are indeed the royal sons (nṛpāḥ) of Sāvarṇi Manu.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80 (current chapter)
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134