मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-6
पक्षिण ऊचुः ।
रामः पार्थे परां प्रीतिं ज्ञात्वा कृष्णस्य लाङ्गली ।
चिन्तयामास बहुधा किं कृतं सुकृतं भवेत् ॥१॥
रामः पार्थे परां प्रीतिं ज्ञात्वा कृष्णस्य लाङ्गली ।
चिन्तयामास बहुधा किं कृतं सुकृतं भवेत् ॥१॥
1. pakṣiṇa ūcuḥ .
rāmaḥ pārthe parāṃ prītiṃ jñātvā kṛṣṇasya lāṅgalī .
cintayāmāsa bahudhā kiṃ kṛtaṃ sukṛtaṃ bhavet.
rāmaḥ pārthe parāṃ prītiṃ jñātvā kṛṣṇasya lāṅgalī .
cintayāmāsa bahudhā kiṃ kṛtaṃ sukṛtaṃ bhavet.
1.
pakṣiṇaḥ ūcuḥ rāmaḥ pārthe parām prītim jñātvā kṛṣṇasya
lāṅgalī cintayāmāsa bahudhā kim kṛtam sukṛtam bhavet
lāṅgalī cintayāmāsa bahudhā kim kṛtam sukṛtam bhavet
1.
The birds said: Balarama, the plough-bearer, understanding Krishna's deep affection for Arjuna, pondered extensively, "What would be the most virtuous course of action?"
कृष्णेन हि विना नाहं यास्ये दुर्योधनान्तिकम् ।
पाण्डवान् वा समाश्रित्य कथं दुर्योधनं नृपम् ॥२॥
पाण्डवान् वा समाश्रित्य कथं दुर्योधनं नृपम् ॥२॥
2. kṛṣṇena hi vinā nāhaṃ yāsye duryodhanāntikam .
pāṇḍavān vā samāśritya kathaṃ duryodhanaṃ nṛpam.
pāṇḍavān vā samāśritya kathaṃ duryodhanaṃ nṛpam.
2.
kṛṣṇena hi vinā na aham yāsye duryodhanāntikam
pāṇḍavān vā samāśritya katham duryodhanam nṛpam
pāṇḍavān vā samāśritya katham duryodhanam nṛpam
2.
"Indeed, without Krishna, I shall not go to Duryodhana's presence. Or, how could I, by relying on the Pandavas, [act against] King Duryodhana?"
जामातरं तथा शिष्यं घातयिष्ये नरेश्वरम् ।
तस्मान्न पार्थं यास्यामि नापि दुर्योधनं नृपम् ॥३॥
तस्मान्न पार्थं यास्यामि नापि दुर्योधनं नृपम् ॥३॥
3. jāmātaraṃ tathā śiṣyaṃ ghātayiṣye nareśvaram .
tasmānna pārthaṃ yāsyāmi nāpi duryodhanaṃ nṛpam.
tasmānna pārthaṃ yāsyāmi nāpi duryodhanaṃ nṛpam.
3.
jāmātaram tathā śiṣyam ghātayiṣye nareśvaram
tasmāt na pārtham yāsyāmi na api duryodhanam nṛpam
tasmāt na pārtham yāsyāmi na api duryodhanam nṛpam
3.
"How can I bring about the demise of my son-in-law and my disciple, the lord of men? Therefore, I will neither go to Arjuna nor to King Duryodhana."
तीर्थेष्वाप्लावयिष्यामि तावदात्मानमात्मना ।
कुरूणां पाण्डवानां च यावदन्ताय कल्पते ॥४॥
कुरूणां पाण्डवानां च यावदन्ताय कल्पते ॥४॥
4. tīrtheṣvāplāvayiṣyāmi tāvadātmānamātmanā .
kurūṇāṃ pāṇḍavānāṃ ca yāvadantāya kalpate.
kurūṇāṃ pāṇḍavānāṃ ca yāvadantāya kalpate.
4.
tīrtheṣu āplāvayiṣyāmi tāvat ātmānam ātmanā
kurūṇām pāṇḍavānām ca yāvat antāya kalpate
kurūṇām pāṇḍavānām ca yāvat antāya kalpate
4.
"Meanwhile, I shall purify myself (ātman) in holy places until the ultimate demise of both the Kurus and the Pandavas occurs."
इत्यामन्त्र्य हृषीकेशं पार्थ-दुर्योधनावपि ।
जगाम द्वारकां शौरिः स्वसैन्युपरिवारितः ॥५॥
जगाम द्वारकां शौरिः स्वसैन्युपरिवारितः ॥५॥
5. ityāmantrya hṛṣīkeśaṃ pārtha-duryodhanāvapi .
jagāma dvārakāṃ śauriḥ svasainyuparivāritaḥ.
jagāma dvārakāṃ śauriḥ svasainyuparivāritaḥ.
5.
iti āmantrya hṛṣīkeśam pārtha-duryodhanau api
jagāma dvārakām śauriḥ svasainyu-parivāritaḥ
jagāma dvārakām śauriḥ svasainyu-parivāritaḥ
5.
Thus, after both Pārtha (Arjuna) and Duryodhana had addressed Hṛṣīkeśa, Śauri (Kṛṣṇa) departed for Dvārakā, surrounded by his own army.
गत्वा द्वारवतीं रामो हृष्टपुष्टजनाकुलाम् ।
श्वो गन्तव्येषु तीर्थेषु पपौ पानं हलायुधः ॥६॥
श्वो गन्तव्येषु तीर्थेषु पपौ पानं हलायुधः ॥६॥
6. gatvā dvāravatīṃ rāmo hṛṣṭapuṣṭajanākulām .
śvo gantavyeṣu tīrtheṣu papau pānaṃ halāyudhaḥ.
śvo gantavyeṣu tīrtheṣu papau pānaṃ halāyudhaḥ.
6.
gatvā dvāravatīm rāmaḥ hṛṣṭapuṣṭajanākulām śvaḥ
gantavyeṣu tīrtheṣu papau pānam halāyudhaḥ
gantavyeṣu tīrtheṣu papau pānam halāyudhaḥ
6.
After arriving at Dvāravatī, a city bustling with joyful and well-nourished people, Rāma (Halāyudha) drank alcohol, intending to visit the holy sites (tīrtha) the next day.
पीतपानो जगामाथ रैवतोद्यानमृद्धिमत् ।
हस्ते गृहीत्वा समदां रेवतीमप्सरोपमाम् ॥७॥
हस्ते गृहीत्वा समदां रेवतीमप्सरोपमाम् ॥७॥
7. pītapāno jagāmātha raivatodyānamṛddhimat .
haste gṛhītvā samadāṃ revatīmapsaropamām.
haste gṛhītvā samadāṃ revatīmapsaropamām.
7.
pītapānaḥ jagāma atha raivatodyānam ṛddhimat
haste gṛhītvā samadām revatīm apsaropamām
haste gṛhītvā samadām revatīm apsaropamām
7.
Having consumed his drink, he then proceeded to the opulent Raivataka garden, leading the intoxicated Revatī, who resembled an Apsara, by the hand.
स्त्रीकदम्बकमध्यस्थो ययौ मत्तः पदा स्खलन् ।
ददर्शच वनं वीरो रमणीयमनुत्तमम् ॥८॥
ददर्शच वनं वीरो रमणीयमनुत्तमम् ॥८॥
8. strīkadambakamadhyastho yayau mattaḥ padā skhalan .
dadarśaca vanaṃ vīro ramaṇīyamanuttamam.
dadarśaca vanaṃ vīro ramaṇīyamanuttamam.
8.
strīkadambakamadhyasthaḥ yayau mattaḥ padā
skhalan dadarśa ca vanam vīraḥ ramaṇīyam anuttamam
skhalan dadarśa ca vanam vīraḥ ramaṇīyam anuttamam
8.
Intoxicated, and stumbling in his step, the hero walked amidst a group of women. He then beheld a charming and unsurpassed forest.
सर्वर्तुफलपुष्पाढ्यं शाखामृगगणाकुलम् ।
पुण्यं पद्मवनोपेतं सपल्वलमहावनम् ॥९॥
पुण्यं पद्मवनोपेतं सपल्वलमहावनम् ॥९॥
9. sarvartuphalapuṣpāḍhyaṃ śākhāmṛgagaṇākulam .
puṇyaṃ padmavanopetaṃ sapalvalamahāvanam.
puṇyaṃ padmavanopetaṃ sapalvalamahāvanam.
9.
sarvartuphalapuṣpāḍhyam śākhāmṛgagaṇākulam
puṇyam padmavanopetam sapalvalamahāvanam
puṇyam padmavanopetam sapalvalamahāvanam
9.
A great, sacred forest, abundant with the fruits and flowers of all seasons, teeming with troops of monkeys, and containing lotus groves and small ponds.
स शृण्वन् प्रीतिजननान् बहून् मदकलान् शुभान् ।
श्रोत्ररम्यान् सुमधुरान् शब्दान् खगमुखेरितान् ॥१०॥
श्रोत्ररम्यान् सुमधुरान् शब्दान् खगमुखेरितान् ॥१०॥
10. sa śṛṇvan prītijananān bahūn madakalān śubhān .
śrotraramyān sumadhurān śabdān khagamukheritān.
śrotraramyān sumadhurān śabdān khagamukheritān.
10.
sa śṛṇvan prītijananān bahūn madakalān śubhān
śrotraramyān sumadhurān śabdān khagamukheritān
śrotraramyān sumadhurān śabdān khagamukheritān
10.
He heard many sounds - delightful, sweetly resonant, auspicious, pleasing to the ear, and very sweet - uttered by the mouths of birds.
सर्वर्तुफलभाराढ्यान् सर्वर्तुकुसुमोज्ज्वलान् ।
अपश्यत् पादपांस्तत्र विहगैरनुनादितान् ॥११॥
अपश्यत् पादपांस्तत्र विहगैरनुनादितान् ॥११॥
11. sarvartuphalabhārāḍhyān sarvartukusumojjvalān .
apaśyat pādapāṃstatra vihagairanunāditān.
apaśyat pādapāṃstatra vihagairanunāditān.
11.
sarvartuphalabhārāḍhyān sarvartukusumojjvalān
apaśyat pādapān tatra vihagaiḥ anunāditān
apaśyat pādapān tatra vihagaiḥ anunāditān
11.
He saw trees there, heavily laden with the fruits of all seasons, brilliant with the flowers of all seasons, and resonant with the sounds of birds.
आम्रानाम्रातकान् भव्यान् नारिकेलान् सतिन्दुकान् ।
आविल्वकांस्तथा जीरान् दाडिमान् बीजपूरकान् ॥१२॥
आविल्वकांस्तथा जीरान् दाडिमान् बीजपूरकान् ॥१२॥
12. āmrānāmrātakān bhavyān nārikelān satindukān .
āvilvakāṃstathā jīrān dāḍimān bījapūrakān.
āvilvakāṃstathā jīrān dāḍimān bījapūrakān.
12.
āmran āmrātakān bhavyān nārikelān satindukān
āvilvakān tathā jīrān dāḍimān bījapūrakān
āvilvakān tathā jīrān dāḍimān bījapūrakān
12.
He saw beautiful mangoes, hog plums, coconuts, and Tinduka fruits; and also Bael fruits, Jīra fruits, pomegranates, and citrons.
पनसान् लकुचान् मोचान् नीपांश्चातिमनोहरान् ।
पारावतांश्च कङ्कोलान् नलिनानम्लवेतसान् ॥१३॥
पारावतांश्च कङ्कोलान् नलिनानम्लवेतसान् ॥१३॥
13. panasān lakucān mocān nīpāṃścātimanoharān .
pārāvatāṃśca kaṅkolān nalinānamlavetasān.
pārāvatāṃśca kaṅkolān nalinānamlavetasān.
13.
panasān lakucān mocān nīpān ca ati-manoharān
pārāvatān ca kaṅkolān nalinān amlavetasān
pārāvatān ca kaṅkolān nalinān amlavetasān
13.
Jackfruits, monkey jackfruits, bananas, and exceedingly charming nīpa trees; also wild grapes, Kankola berries, lotuses, and sour canes.
भल्लातकानामलकांस्तिन्दुकांश्च महाफलान् ।
इङ्गुदान् करमर्दांश्च हरीतक-विभीतकान् ॥१४॥
इङ्गुदान् करमर्दांश्च हरीतक-विभीतकान् ॥१४॥
14. bhallātakānāmalakāṃstindukāṃśca mahāphalān .
iṅgudān karamardāṃśca harītaka-vibhītakān.
iṅgudān karamardāṃśca harītaka-vibhītakān.
14.
bhallātakān āmalakān tindukān ca mahā-phalān
iṅgudān karamardān ca harītaka-vibhītakān
iṅgudān karamardān ca harītaka-vibhītakān
14.
Marking nuts, emblic myrobalans, and large ebony fruits; as well as ingudi nuts, carissa fruits, and both Haritaki and Bibhitaki.
एतानन्यांश्च स तरून् ददर्श यदुनन्दनः ।
तथैवाशोक-पुन्नाग-केतकी-बकुलानथ ॥१५॥
तथैवाशोक-पुन्नाग-केतकी-बकुलानथ ॥१५॥
15. etānanyāṃśca sa tarūn dadarśa yadunandanaḥ .
tathaivāśoka-punnāga-ketakī-bakulānatha.
tathaivāśoka-punnāga-ketakī-bakulānatha.
15.
etān anyān ca saḥ tarūn dadarśa yadu-nandanaḥ
tathā eva aśoka-punnāga-ketakī-bakulān atha
tathā eva aśoka-punnāga-ketakī-bakulān atha
15.
The delight of the Yadus (yadunandana) saw these and other trees. Likewise, he saw Ashoka, Punnaga, Ketaki, and Bakula trees.
चम्पकान् सप्तपर्णांश्च कर्णिकारान् समालतीन् ।
पारिजातान् कोविदारान् मन्दारान् बदरांस्तथा ॥१६॥
पारिजातान् कोविदारान् मन्दारान् बदरांस्तथा ॥१६॥
16. campakān saptaparṇāṃśca karṇikārān samālatīn .
pārijātān kovidārān mandārān badarāṃstathā.
pārijātān kovidārān mandārān badarāṃstathā.
16.
campakān sapta-parṇān ca karṇikārān samālatīn
pārijātān kovidārān mandārān badarān tathā
pārijātān kovidārān mandārān badarān tathā
16.
Also, Champaka trees, Saptaparṇa trees, Karṇikāra trees, and Malati plants; Parijata trees, Kovidara trees, Mandara trees, and Jujube trees.
पाटलान् पुष्पितान् रम्यान् देवदारुद्रुमांस्तथा ।
सालांस्तालांस्तमालांश्च किंशौकान् वञ्जुलान् वरान् ॥१७॥
सालांस्तालांस्तमालांश्च किंशौकान् वञ्जुलान् वरान् ॥१७॥
17. pāṭalān puṣpitān ramyān devadārudrumāṃstathā .
sālāṃstālāṃstamālāṃśca kiṃśaukān vañjulān varān.
sālāṃstālāṃstamālāṃśca kiṃśaukān vañjulān varān.
17.
pāṭalān puṣpitān ramyān devadārudrumān tathā
sālān tālān tamālān ca kiṃśaukān vañjulān varān
sālān tālān tamālān ca kiṃśaukān vañjulān varān
17.
And excellent patala trees in bloom, beautiful deodar trees, as well as sal, palmyra, tamala, kimśuka, and vañjula trees.
चकोरैः शातपत्रैश्च भृङ्गराजैस्तथा शुकैः ।
कोकिलैः कलविङ्कैश्च हारीतैर्जोवजीवकैः ॥१८॥
कोकिलैः कलविङ्कैश्च हारीतैर्जोवजीवकैः ॥१८॥
18. cakoraiḥ śātapatraiśca bhṛṅgarājaistathā śukaiḥ .
kokilaiḥ kalaviṅkaiśca hārītairjovajīvakaiḥ.
kokilaiḥ kalaviṅkaiśca hārītairjovajīvakaiḥ.
18.
cakoraiḥ śātapatraiḥ ca bhṛṅgarājaiḥ tathā śukaiḥ
kokilaiḥ kalaviṅkaiḥ ca hārītaiḥ jīvajīvakaiḥ
kokilaiḥ kalaviṅkaiḥ ca hārītaiḥ jīvajīvakaiḥ
18.
Inhabited by cakora birds, śātapatra birds, bhṛṅgarāja birds, parrots, cuckoos, kalaviṅka birds, hārīta birds, and jīvajīvaka birds.
प्रियपुत्रैश्चातकैश्च तथान्यैर्विविधैः खगैः ।
श्रोत्ररम्यं सुमधुरं कूजद्भिश्चाप्यधिष्ठितम् ॥१९॥
श्रोत्ररम्यं सुमधुरं कूजद्भिश्चाप्यधिष्ठितम् ॥१९॥
19. priyaputraiścātakaiśca tathānyairvividhaiḥ khagaiḥ .
śrotraramyaṃ sumadhuraṃ kūjadbhiścāpyadhiṣṭhitam.
śrotraramyaṃ sumadhuraṃ kūjadbhiścāpyadhiṣṭhitam.
19.
priyaputraiḥ cātakaiḥ ca tathā anyaiḥ vividhaiḥ khagaiḥ
śrotraramyam sumadhuram kūjadbhiḥ ca api adhiṣṭhitam
śrotraramyam sumadhuram kūjadbhiḥ ca api adhiṣṭhitam
19.
And also by priyaputra birds, cātaka birds, and many other diverse birds, whose very sweet chirping and cooing is pleasing to the ears, (the forest is) thereby populated.
सरांसि च मनोज्ञानि प्रसन्नसलिलानि च ।
कुमुदैः पुण्डरीकैश्च तथा नीलोत्पलैः शुभैः ॥२०॥
कुमुदैः पुण्डरीकैश्च तथा नीलोत्पलैः शुभैः ॥२०॥
20. sarāṃsi ca manojñāni prasannasalilāni ca .
kumudaiḥ puṇḍarīkaiśca tathā nīlotpalaiḥ śubhaiḥ.
kumudaiḥ puṇḍarīkaiśca tathā nīlotpalaiḥ śubhaiḥ.
20.
sarāṃsi ca manojñāni prasannasalilāni ca kumudaiḥ
puṇḍarīkaiḥ ca tathā nīlotpalaiḥ śubhaiḥ
puṇḍarīkaiḥ ca tathā nīlotpalaiḥ śubhaiḥ
20.
There were also charming lakes with clear waters, adorned with white water lilies, white lotuses, and beautiful blue lotuses.
कह्लारैः कमलैश्चापि आचितानि समन्ततः ।
कादम्बैश्चक्रवाकैश्च तथैव जलकुक्कुटैः ॥२१॥
कादम्बैश्चक्रवाकैश्च तथैव जलकुक्कुटैः ॥२१॥
21. kahlāraiḥ kamalaiścāpi ācitāni samantataḥ .
kādambaiścakravākaiśca tathaiva jalakukkuṭaiḥ.
kādambaiścakravākaiśca tathaiva jalakukkuṭaiḥ.
21.
kahlāraiḥ kamalaiḥ ca api ācitāni samantataḥ |
kādambaiḥ cakravākaiḥ ca tathā eva jalakukkuṭaiḥ
kādambaiḥ cakravākaiḥ ca tathā eva jalakukkuṭaiḥ
21.
Everywhere, it was covered with white water lilies and lotuses, and similarly, with ruddy geese, chakravaka birds, and water hens.
कारण्डवैः प्लवैर्हंसैः कूर्मैर्मद्गुभिरेव च ।
एभिश्चान्यैश्च कीर्णानि समन्ताज्जलचारिभिः ॥२२॥
एभिश्चान्यैश्च कीर्णानि समन्ताज्जलचारिभिः ॥२२॥
22. kāraṇḍavaiḥ plavairhaṃsaiḥ kūrmairmadgubhireva ca .
ebhiścānyaiśca kīrṇāni samantājjalacāribhiḥ.
ebhiścānyaiśca kīrṇāni samantājjalacāribhiḥ.
22.
kāraṇḍavaiḥ plavaiḥ haṃsaiḥ kūrmaiḥ madgubhiḥ eva ca
| ebhiḥ ca anyaiḥ ca kīrṇāni samantāt jalacāribhiḥ
| ebhiḥ ca anyaiḥ ca kīrṇāni samantāt jalacāribhiḥ
22.
It was also completely covered all around by karandava ducks, diving birds, swans, tortoises, and cormorants, as well as by these and other water-dwellers.
क्रमेणेत्थं वनं शौरिर्वोक्षमाणो मनोरमम् ।
जगामानुगतः स्त्रीभिर्लतागृहमनुत्तमम् ॥२३॥
जगामानुगतः स्त्रीभिर्लतागृहमनुत्तमम् ॥२३॥
23. krameṇetthaṃ vanaṃ śaurirvokṣamāṇo manoramam .
jagāmānugataḥ strībhirlatāgṛhamanuttamam.
jagāmānugataḥ strībhirlatāgṛhamanuttamam.
23.
krameṇa ittham vanam śauriḥ vokṣamāṇaḥ manoramam
| jagāma anugataḥ strībhiḥ latāgṛham anuttamam
| jagāma anugataḥ strībhiḥ latāgṛham anuttamam
23.
In this manner, Śauri (Krishna), while successively observing the delightful forest, proceeded, accompanied by women, to an excellent vine-bower.
स ददर्श द्विजांस्तत्र वेदवेदाङ्गपारगान् ।
कौशिकान् भार्गवांश्चैव भारद्वाजान् सगौतमान् ॥२४॥
कौशिकान् भार्गवांश्चैव भारद्वाजान् सगौतमान् ॥२४॥
24. sa dadarśa dvijāṃstatra vedavedāṅgapāragān .
kauśikān bhārgavāṃścaiva bhāradvājān sagautamān.
kauśikān bhārgavāṃścaiva bhāradvājān sagautamān.
24.
sa dadarśa dvijān tatra vedavedāṅgapāragān |
kauśikān bhārgavān ca eva bhāradvājān sagautamān
kauśikān bhārgavān ca eva bhāradvājān sagautamān
24.
There he saw brahmins (dvija) who were masters of the Vedas and Vedangas, including the Kausikas, Bhargavas, and Bharadvajas, along with the Gotamas.
विविधेषु च सम्भूतान् वंशेषु द्विजसत्तमान् ।
कथाश्रवणबद्धोत्कानुपविष्टान् महत्सु च ॥२५॥
कथाश्रवणबद्धोत्कानुपविष्टान् महत्सु च ॥२५॥
25. vividheṣu ca sambhūtān vaṃśeṣu dvijasattamān .
kathāśravaṇabaddhotkānupaviṣṭān mahatsu ca.
kathāśravaṇabaddhotkānupaviṣṭān mahatsu ca.
25.
vividheṣu ca sambhūtān vaṃśeṣu dvijasattamān
kathāśravaṇabaddhotkān upaviṣṭān mahatsu ca
kathāśravaṇabaddhotkān upaviṣṭān mahatsu ca
25.
He saw the best among the twice-born (dvijasattamān), born in various lineages, who were eager to hear stories and were seated on great (seats or platforms).
कृष्णाजिनोत्तरीयेषु कुशेषु च वृषीषु च ।
सूतञ्च तेषां मध्यस्थं कथयानं कथाः शुभाः ॥२६॥
सूतञ्च तेषां मध्यस्थं कथयानं कथाः शुभाः ॥२६॥
26. kṛṣṇājinottarīyeṣu kuśeṣu ca vṛṣīṣu ca .
sūtañca teṣāṃ madhyasthaṃ kathayānaṃ kathāḥ śubhāḥ.
sūtañca teṣāṃ madhyasthaṃ kathayānaṃ kathāḥ śubhāḥ.
26.
kṛṣṇājinottarīyeṣu kuśeṣu ca vṛṣīṣu ca | sūtam
ca teṣām madhyastham kathayānam kathāḥ śubhāḥ
ca teṣām madhyastham kathayānam kathāḥ śubhāḥ
26.
And (they were seated) on upper garments (uttarīyeṣu) of black deer skin, on Kuśa grass, and on seats. Also, he saw the bard (sūta) in their midst, narrating auspicious stories.
पौराणिकीः सुरर्षोणामाद्यानां चरिताश्रयाः ।
दृष्ट्वा रामं द्विजाः सर्वे मधुपानारुणेक्षणम् ॥२७॥
दृष्ट्वा रामं द्विजाः सर्वे मधुपानारुणेक्षणम् ॥२७॥
27. paurāṇikīḥ surarṣoṇāmādyānāṃ caritāśrayāḥ .
dṛṣṭvā rāmaṃ dvijāḥ sarve madhupānāruṇekṣaṇam.
dṛṣṭvā rāmaṃ dvijāḥ sarve madhupānāruṇekṣaṇam.
27.
paurāṇikīḥ surarṣīṇām ādyānām caritāśrayāḥ |
dṛṣṭvā rāmam dvijāḥ sarve madhupānāruṇekṣaṇam
dṛṣṭvā rāmam dvijāḥ sarve madhupānāruṇekṣaṇam
27.
(The bard was narrating) ancient stories based on the deeds of the primordial divine sages (surarṣīṇām ādyānām). Seeing Rāma, all the twice-born (dvijāḥ) whose eyes were reddish from drinking mead...
मत्तोऽयमिति मन्वानाः समुत्तस्थुस्त्वरान्विताः ।
पूजयन्तो हलधरमृते तं सूतवंशजम् ॥२८॥
पूजयन्तो हलधरमृते तं सूतवंशजम् ॥२८॥
28. matto'yamiti manvānāḥ samuttasthustvarānvitāḥ .
pūjayanto haladharamṛte taṃ sūtavaṃśajam.
pūjayanto haladharamṛte taṃ sūtavaṃśajam.
28.
mattaḥ ayam iti manvānāḥ samuttasthuḥ tvarānvitāḥ
| pūjayantaḥ haladharam ṛte tam sūtavaṃśajam
| pūjayantaḥ haladharam ṛte tam sūtavaṃśajam
28.
...thinking, 'This one is intoxicated,' they, filled with haste, stood up, honoring Haladhara (Rāma, the plow-bearer), except for that descendant of the bard (sūta).
ततः क्रोधसमाविष्टो हली सूतं महाबलः ।
निजघान विवृत्ताक्षः क्षोभिताशेषदानवः ॥२९॥
निजघान विवृत्ताक्षः क्षोभिताशेषदानवः ॥२९॥
29. tataḥ krodhasamāviṣṭo halī sūtaṃ mahābalaḥ .
nijaghāna vivṛttākṣaḥ kṣobhitāśeṣadānavaḥ.
nijaghāna vivṛttākṣaḥ kṣobhitāśeṣadānavaḥ.
29.
tataḥ krodhasamāviṣṭaḥ halī sūtam mahābalaḥ
nijaghāna vivṛttākṣaḥ kṣobhitāśeṣadānavaḥ
nijaghāna vivṛttākṣaḥ kṣobhitāśeṣadānavaḥ
29.
Then, the mighty Halī (Balarāma), filled with anger, with rolling eyes, and who had agitated all the demons, struck down the charioteer (Romaharṣaṇa Sūta).
अध्यास्याति पदं ब्राह्मं तस्मिन् सूते निपातिते ।
निष्क्रान्तास्ते द्विजाः सर्वे वनात् कृष्णाजिनाम्बराः ॥३०॥
निष्क्रान्तास्ते द्विजाः सर्वे वनात् कृष्णाजिनाम्बराः ॥३०॥
30. adhyāsyāti padaṃ brāhmaṃ tasmin sūte nipātite .
niṣkrāntāste dvijāḥ sarve vanāt kṛṣṇājināmbarāḥ.
niṣkrāntāste dvijāḥ sarve vanāt kṛṣṇājināmbarāḥ.
30.
adhyāsya padam brāhmam tasmin sūte nipātite
niṣkrāntāḥ te dvijāḥ sarve vanāt kṛṣṇājināmbarāḥ
niṣkrāntāḥ te dvijāḥ sarve vanāt kṛṣṇājināmbarāḥ
30.
When that charioteer, having occupied the sacred (brahmic) position, was struck down, all those twice-born ones (dvija) departed from the forest, wearing garments of black antelope skin.
अवधूतं तथात्मानं मन्यमानो हलायुधः ।
चिन्तयामास सुमहन्मया पापमिदं कृतम् ॥३१॥
चिन्तयामास सुमहन्मया पापमिदं कृतम् ॥३१॥
31. avadhūtaṃ tathātmānaṃ manyamāno halāyudhaḥ .
cintayāmāsa sumahanmayā pāpamidaṃ kṛtam.
cintayāmāsa sumahanmayā pāpamidaṃ kṛtam.
31.
avadhūtam tathā ātmānam manyamānaḥ halāyudhaḥ
cintayāmāsa sumahan mayā pāpam idam kṛtam
cintayāmāsa sumahan mayā pāpam idam kṛtam
31.
Halāyudha (Balarāma), thus considering his own self (ātman) as insulted, reflected: 'This immense sin has been committed by me.'
ब्राह्मं स्थानं गतो ह्येष यद् सूतो विनिपातितः ।
तथा हीमे द्विजाः सर्वे मामवेक्ष्य विनिर्गताः ॥३२॥
तथा हीमे द्विजाः सर्वे मामवेक्ष्य विनिर्गताः ॥३२॥
32. brāhmaṃ sthānaṃ gato hyeṣa yad sūto vinipātitaḥ .
tathā hīme dvijāḥ sarve māmavekṣya vinirgatāḥ.
tathā hīme dvijāḥ sarve māmavekṣya vinirgatāḥ.
32.
brāhmam sthānam gataḥ hi eṣaḥ yat sūtaḥ vinipātitaḥ
tathā hi ime dvijāḥ sarve mām avekṣya vinirgatāḥ
tathā hi ime dvijāḥ sarve mām avekṣya vinirgatāḥ
32.
Indeed, this very charioteer (sūta), who was struck down, attained a sacred (brahmic) position. And truly, all these twice-born ones (dvija) have departed upon seeing me.
शरीरस्य च मे गन्धो लोहस्येवासुखावहः ।
आत्मानञ्चावगच्छामि ब्रह्मघ्नमिव कुत्सितम् ॥३३॥
आत्मानञ्चावगच्छामि ब्रह्मघ्नमिव कुत्सितम् ॥३३॥
33. śarīrasya ca me gandho lohasyevāsukhāvahaḥ .
ātmānañcāvagacchāmi brahmaghnamiva kutsitam.
ātmānañcāvagacchāmi brahmaghnamiva kutsitam.
33.
śarīrasya ca me gandhaḥ lohasya iva asukhāvahaḥ
ātmānam ca avagacchāmi brahmaghnam iva kutsitam
ātmānam ca avagacchāmi brahmaghnam iva kutsitam
33.
The smell of my body is as unpleasant as iron. I also perceive my self (ātman) as despicable, like a killer of a Brahmin.
धिगमर्षं तथा मद्यमतिमानमभीरुताम् ।
यैराविष्टेन सुमहन्मया पापमिदं कृतम् ॥३४॥
यैराविष्टेन सुमहन्मया पापमिदं कृतम् ॥३४॥
34. dhigamarṣaṃ tathā madyamatimānamabhīrutām .
yairāviṣṭena sumahanmayā pāpamidaṃ kṛtam.
yairāviṣṭena sumahanmayā pāpamidaṃ kṛtam.
34.
dhik amarṣam tathā madyam atimānam abhīrutām
yaiḥ āviṣṭena sumahat mayā pāpam idam kṛtam
yaiḥ āviṣṭena sumahat mayā pāpam idam kṛtam
34.
Shame on my anger, and on intoxication, excessive pride, and fearlessness! Possessed by these very qualities, I committed this immense sin.
तत्क्षयार्थं चरिष्यामि व्रतं द्वादशवार्षिकम् ।
स्वकर्मख्यापनं कुर्वंन् प्रयश्चित्तमनुत्तमम् ॥३५॥
स्वकर्मख्यापनं कुर्वंन् प्रयश्चित्तमनुत्तमम् ॥३५॥
35. tatkṣayārthaṃ cariṣyāmi vrataṃ dvādaśavārṣikam .
svakarmakhyāpanaṃ kurvaṃn prayaścittamanuttamam.
svakarmakhyāpanaṃ kurvaṃn prayaścittamanuttamam.
35.
tat kṣayārtham cariṣyāmi vratam dvādaśavārṣikam
svakarmakhyāpanam kurvan prāyaścittam anuttamam
svakarmakhyāpanam kurvan prāyaścittam anuttamam
35.
To expiate that (sin), I will undertake a twelve-year vow (vrata), performing an unexcelled act of penance (prāyaścitta) while proclaiming my own deeds (karma).
अथ येयं समारब्धा तीर्थयात्रा मयाधुना ।
एतामेव प्रयास्यामि प्रतिलोमां सरस्वतीम् ॥३६॥
एतामेव प्रयास्यामि प्रतिलोमां सरस्वतीम् ॥३६॥
36. atha yeyaṃ samārabdhā tīrthayātrā mayādhunā .
etāmeva prayāsyāmi pratilomāṃ sarasvatīm.
etāmeva prayāsyāmi pratilomāṃ sarasvatīm.
36.
atha yā iyam samārabdhā tīrthayātrā mayā adhunā
etām eva prayāsyāmi pratilomām sarasvatīm
etām eva prayāsyāmi pratilomām sarasvatīm
36.
Now, I will embark upon this very pilgrimage (tīrthayātrā) that I have just begun, and I will proceed to the Sarasvatī River, flowing in the reverse direction.
अतो जगाम रामोऽसौ प्रतिलोमां सरस्वतीम् ।
ततः परं शृणुष्वेमं पाण्डवेयकथाश्रयम् ॥३७॥
ततः परं शृणुष्वेमं पाण्डवेयकथाश्रयम् ॥३७॥
37. ato jagāma rāmo'sau pratilomāṃ sarasvatīm .
tataḥ paraṃ śṛṇuṣvemaṃ pāṇḍaveyakathāśrayam.
tataḥ paraṃ śṛṇuṣvemaṃ pāṇḍaveyakathāśrayam.
37.
ataḥ jagāma rāmaḥ asau pratilomām sarasvatīm
tataḥ param śṛṇuṣva imam pāṇḍaveyakathāśrayam
tataḥ param śṛṇuṣva imam pāṇḍaveyakathāśrayam
37.
Therefore, this Rāma went to the Sarasvatī river, which flowed in the opposite direction. After that, listen to this narrative that is based on the story of the Pāṇḍavas.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6 (current chapter)
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134