मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-130
मार्कण्डेय उवाच ।
नरिष्यन्तस्य तनयो दुष्टारिदमनो दमः ।
शक्रस्येव बलं तस्य दयाशीलं मुनेरिव ॥१॥
नरिष्यन्तस्य तनयो दुष्टारिदमनो दमः ।
शक्रस्येव बलं तस्य दयाशीलं मुनेरिव ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
nariṣyantasya tanayo duṣṭāridamano damaḥ .
śakrasyeva balaṃ tasya dayāśīlaṃ muneriva.
nariṣyantasya tanayo duṣṭāridamano damaḥ .
śakrasyeva balaṃ tasya dayāśīlaṃ muneriva.
1.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca | nariṣyantasya tanayaḥ duṣṭāridamanaḥ
damaḥ | śakrasya iva balam tasya dayāśīlam muneḥ iva
damaḥ | śakrasya iva balam tasya dayāśīlam muneḥ iva
1.
Mārkaṇḍeya said: Nariṣyanta's son, Dama, was the subduer of wicked enemies. His strength was like Indra's, and his compassionate nature was like that of a sage.
बाभ्रव्यामिन्द्रसेनायां जज्ञे तस्य भूभृतः।
नववर्षाणि जठरे स्थित्वा मार्तुर्महायशाः ॥२॥
नववर्षाणि जठरे स्थित्वा मार्तुर्महायशाः ॥२॥
2. bābhravyāmindrasenāyāṃ jajñe tasya bhūbhṛtaḥ.
navavarṣāṇi jaṭhare sthitvā mārturmahāyaśāḥ.
navavarṣāṇi jaṭhare sthitvā mārturmahāyaśāḥ.
2.
bābhravyām indrasenāyām jajñe tasya bhūbhṛtaḥ
| navavarṣāṇi jaṭhare sthitvā mātuḥ mahāyaśāḥ
| navavarṣāṇi jaṭhare sthitvā mātuḥ mahāyaśāḥ
2.
The greatly glorious son of that king (Dama) was born from Indrasenā, a descendant of Bābhravya. He had remained in his mother's womb for nine years.
यद्ग्राहयामास दम मातरं जठरे स्थितः ।
दमशीलश्च भविता यतश्चायं नृपात्मजः ॥३॥
दमशीलश्च भविता यतश्चायं नृपात्मजः ॥३॥
3. yadgrāhayāmāsa dama mātaraṃ jaṭhare sthitaḥ .
damaśīlaśca bhavitā yataścāyaṃ nṛpātmajaḥ.
damaśīlaśca bhavitā yataścāyaṃ nṛpātmajaḥ.
3.
yat grāhayāmāsa Dama mātaram jaṭhare sthitaḥ |
damaśīlaḥ ca bhavitā yataḥ ca ayam nṛpātmajaḥ
damaśīlaḥ ca bhavitā yataḥ ca ayam nṛpātmajaḥ
3.
Because Dama, while still in the womb, caused his mother to practice self-control (dama), and because this prince will himself be characterized by self-control (damaśīla).
ततस्त्रिकालविज्ञानः स हि तस्य पुरोहितः ।
दम इत्यकरोन्नाम नरिष्यन्तसुतस्य तु ॥४॥
दम इत्यकरोन्नाम नरिष्यन्तसुतस्य तु ॥४॥
4. tatastrikālavijñānaḥ sa hi tasya purohitaḥ .
dama ityakaronnāma nariṣyantasutasya tu.
dama ityakaronnāma nariṣyantasutasya tu.
4.
tataḥ trikālavijñānaḥ sa hi tasya purohitaḥ
| Dama iti akarot nāma Nariṣyantasutasya tu
| Dama iti akarot nāma Nariṣyantasutasya tu
4.
Therefore, his priest (purohita), who knew the three divisions of time, indeed gave the name Dama to the son of Nariṣyanta.
स दत्तो राजपुत्रस्तु धनुर्वेदमशेषतः ।
जगृहे सुरराजस्य सकाशाद्वृषपर्वणः ॥५॥
जगृहे सुरराजस्य सकाशाद्वृषपर्वणः ॥५॥
5. sa datto rājaputrastu dhanurvedamaśeṣataḥ .
jagṛhe surarājasya sakāśādvṛṣaparvaṇaḥ.
jagṛhe surarājasya sakāśādvṛṣaparvaṇaḥ.
5.
sa dattaḥ rājaputraḥ tu dhanurvedam aśeṣataḥ
| jagṛhe surarājasya sakāśāt Vṛṣaparvaṇaḥ
| jagṛhe surarājasya sakāśāt Vṛṣaparvaṇaḥ
5.
That gifted prince, indeed, completely mastered the entire science of archery (Dhanurveda) from Vṛṣaparvan, who was the king of the gods.
दुन्दुभेर्दैत्यवर्यस्य तपोवननिवासिनः ।
सकाशाज्जगृहे कृत्स्नमस्त्रग्रामं च तत्त्वतः ॥६॥
सकाशाज्जगृहे कृत्स्नमस्त्रग्रामं च तत्त्वतः ॥६॥
6. dundubherdaityavaryasya tapovananivāsinaḥ .
sakāśājjagṛhe kṛtsnamastragrāmaṃ ca tattvataḥ.
sakāśājjagṛhe kṛtsnamastragrāmaṃ ca tattvataḥ.
6.
Dundubheḥ daityavaryasya tapovananivāsinaḥ |
sakāśāt jagṛhe kṛtsnam astragrāmam ca tattvataḥ
sakāśāt jagṛhe kṛtsnam astragrāmam ca tattvataḥ
6.
And from Dundubhi, the foremost of the demons (daitya), who resided in a hermitage (tapovana), he truly received the entire array of divine weapons (astra).
शक्तेः सकाशाद्वेदाश्च वेदाङ्गान्यखिलानि च ।
तथार्ष्टिषेणाद्राजर्षेर्जगृहे योगमात्मवान् ॥७॥
तथार्ष्टिषेणाद्राजर्षेर्जगृहे योगमात्मवान् ॥७॥
7. śakteḥ sakāśādvedāśca vedāṅgānyakhilāni ca .
tathārṣṭiṣeṇādrājarṣerjagṛhe yogamātmavān.
tathārṣṭiṣeṇādrājarṣerjagṛhe yogamātmavān.
7.
śakteḥ sakāśāt vedāḥ ca vedāṅgāni akhilāni ca
tathā ārṣṭiṣeṇāt rājarṣeḥ jagṛhe yogam ātmavān
tathā ārṣṭiṣeṇāt rājarṣeḥ jagṛhe yogam ātmavān
7.
The self-controlled one received the Vedas and all Vedāngas from Śakti, and similarly, he received the spiritual discipline (yoga) from the royal sage (rājarṣi) Ārṣṭiṣeṇa.
तं सुरूपं महात्मानं गृहीतास्त्रं महाबलम् ।
स्वयंवरे कृता पित्रा जगृहे सुमना पतिम् ॥८॥
स्वयंवरे कृता पित्रा जगृहे सुमना पतिम् ॥८॥
8. taṃ surūpaṃ mahātmānaṃ gṛhītāstraṃ mahābalam .
svayaṃvare kṛtā pitrā jagṛhe sumanā patim.
svayaṃvare kṛtā pitrā jagṛhe sumanā patim.
8.
tam surūpam mahātmānam gṛhītāstram mahābalam
svayamvare kṛtā pitrā jagṛhe sumanā patim
svayamvare kṛtā pitrā jagṛhe sumanā patim
8.
In the svayaṃvara ceremony arranged by her father, Sumanā chose as her husband that handsome, great-souled, well-armed, and very powerful man.
सुता दशार्णाधिपतेर्बलिनश्चारुवर्मणः ।
पश्यतां सर्वभूतानां ये तदर्थमुपागताः ॥९॥
पश्यतां सर्वभूतानां ये तदर्थमुपागताः ॥९॥
9. sutā daśārṇādhipaterbalinaścāruvarmaṇaḥ .
paśyatāṃ sarvabhūtānāṃ ye tadarthamupāgatāḥ.
paśyatāṃ sarvabhūtānāṃ ye tadarthamupāgatāḥ.
9.
sutā daśārṇādhipateḥ balinaḥ cāruvarmaṇaḥ
paśyatām sarvabhūtānām ye tadartham upāgatāḥ
paśyatām sarvabhūtānām ye tadartham upāgatāḥ
9.
She (Sumanā) was the daughter of the mighty Cāruvarman, the ruler of Daśārṇa, and this event took place while all the beings who had assembled there for that purpose were watching.
तस्यां च सानुरागोऽभून्मद्रराजस्य वै सुतः ।
सुमनायां महानन्दो महाबलपराक्रमः ॥१०॥
सुमनायां महानन्दो महाबलपराक्रमः ॥१०॥
10. tasyāṃ ca sānurāgo'bhūnmadrarājasya vai sutaḥ .
sumanāyāṃ mahānando mahābalaparākramaḥ.
sumanāyāṃ mahānando mahābalaparākramaḥ.
10.
tasyām ca sa anurāgaḥ abhūt madrarājasya vai
sutaḥ sumanāyām mahānandaḥ mahābalaparākramaḥ
sutaḥ sumanāyām mahānandaḥ mahābalaparākramaḥ
10.
And indeed, Mahānanda, the son of the king of Madra, who possessed great strength and valor, became deeply enamored with Sumanā.
तथा विदर्भाधिपतेः पुत्रः संक्रन्दनस्य च ।
वपुष्मान्राजपुत्रश्च महाधनुरुदारधीः ॥११॥
वपुष्मान्राजपुत्रश्च महाधनुरुदारधीः ॥११॥
11. tathā vidarbhādhipateḥ putraḥ saṃkrandanasya ca .
vapuṣmānrājaputraśca mahādhanurudāradhīḥ.
vapuṣmānrājaputraśca mahādhanurudāradhīḥ.
11.
tathā vidarbhādhipateḥ putraḥ saṅkrandanasya
ca vapuṣmān rājaputraḥ ca mahādhanuḥ udāradhīḥ
ca vapuṣmān rājaputraḥ ca mahādhanuḥ udāradhīḥ
11.
Similarly, the son of Saṅkrandana, the lord of Vidarbha, was a handsome prince, a great archer, and noble-minded.
ते तदा तं वृतं दृष्ट्वा दुष्टारिदमनं दमम् ।
मन्त्रयामासुरन्योऽन्यं तत्रानङ्गविमोहिताः ॥१२॥
मन्त्रयामासुरन्योऽन्यं तत्रानङ्गविमोहिताः ॥१२॥
12. te tadā taṃ vṛtaṃ dṛṣṭvā duṣṭāridamanaṃ damam .
mantrayāmāsuranyo'nyaṃ tatrānaṅgavimohitāḥ.
mantrayāmāsuranyo'nyaṃ tatrānaṅgavimohitāḥ.
12.
te tadā tam vṛtam dṛṣṭvā duṣṭāridamanam damam
mantrayāmāsuḥ anyonyam tatra anaṅgavimohitāḥ
mantrayāmāsuḥ anyonyam tatra anaṅgavimohitāḥ
12.
Then, having seen Dama, who had been chosen and who was the subduer of wicked enemies, they, bewildered by the god of love, consulted with one another there.
एतामस्य बलात्कन्यां गृहीत्वा रूपशालिनीम् ।
गृहं प्रयामस्तस्येयमस्माकं यं ग्रहीष्यति ॥१३॥
गृहं प्रयामस्तस्येयमस्माकं यं ग्रहीष्यति ॥१३॥
13. etāmasya balātkanyāṃ gṛhītvā rūpaśālinīm .
gṛhaṃ prayāmastasyeyamasmākaṃ yaṃ grahīṣyati.
gṛhaṃ prayāmastasyeyamasmākaṃ yaṃ grahīṣyati.
13.
etām asya balāt kanyām gṛhītvā rūpaśālinīm
gṛham prayāmaḥ tasya iyam asmākam yam grahiṣyati
gṛham prayāmaḥ tasya iyam asmākam yam grahiṣyati
13.
Let us forcibly seize this beautiful maiden from him and go home. Then, she will choose one of us (as her husband) instead of him.
भर्तृबुद्ध्या वरारोहा स्वयंवरविधानतः ।
तस्येच्छया नो भवित्री भार्या धर्मोपपादिता ॥१४॥
तस्येच्छया नो भवित्री भार्या धर्मोपपादिता ॥१४॥
14. bhartṛbuddhyā varārohā svayaṃvaravidhānataḥ .
tasyecchayā no bhavitrī bhāryā dharmopapāditā.
tasyecchayā no bhavitrī bhāryā dharmopapāditā.
14.
bhartṛbuddhyā varārohā svayaṃvaravidhānataḥ
tasya icchayā naḥ bhavitrī bhāryā dharmopapāditā
tasya icchayā naḥ bhavitrī bhāryā dharmopapāditā
14.
The beautiful lady, with the intention of choosing a husband, according to the "svayaṃvara" (self-choice marriage) procedure, will become our wife, righteously obtained by the will of him (the one among us) whom she will choose.
अथ नेच्छति सा कञ्चिदस्माकं मदिरेक्षणा ।
ततस्तस्य भवित्री सा यो दमं घातयिष्यति ॥१५॥
ततस्तस्य भवित्री सा यो दमं घातयिष्यति ॥१५॥
15. atha necchati sā kañcidasmākaṃ madirekṣaṇā .
tatastasya bhavitrī sā yo damaṃ ghātayiṣyati.
tatastasya bhavitrī sā yo damaṃ ghātayiṣyati.
15.
atha na icchati sā kañcit asmākam madirekṣaṇā
tataḥ tasya bhavitrī sā yaḥ damam ghātayiṣyati
tataḥ tasya bhavitrī sā yaḥ damam ghātayiṣyati
15.
If that lady with intoxicating eyes does not desire any of us, then she will belong to the one who will defeat Dama.
मार्कण्डेय उवाच ।
इति ते निश्चयं कृत्वा त्रयः पार्थिवनन्दनाः ।
जगृहुस्तां सुचार्वङ्गीं दमपार्श्वानुवर्त्तिनीम् ॥१६॥
इति ते निश्चयं कृत्वा त्रयः पार्थिवनन्दनाः ।
जगृहुस्तां सुचार्वङ्गीं दमपार्श्वानुवर्त्तिनीम् ॥१६॥
16. mārkaṇḍeya uvāca .
iti te niścayaṃ kṛtvā trayaḥ pārthivanandanāḥ .
jagṛhustāṃ sucārvaṅgīṃ damapārśvānuvarttinīm.
iti te niścayaṃ kṛtvā trayaḥ pārthivanandanāḥ .
jagṛhustāṃ sucārvaṅgīṃ damapārśvānuvarttinīm.
16.
mārkaṇḍeya uvāca iti te niścayam kṛtvā trayaḥ pārthivanandanāḥ
jagṛhuḥ tām sucārvaṅgīm damapārśvānuvarttinīm
jagṛhuḥ tām sucārvaṅgīm damapārśvānuvarttinīm
16.
Markandeya said: Having thus made their decision, the three royal princes took that very beautiful woman who was attending to Dama.
ततः केचिन्नृपास्तेषां ये तत्पक्षा विचुक्रुशुः ।
चुक्रुशुश्चापरे भूपाः केचिन्मध्यस्थतां गताः ॥१७॥
चुक्रुशुश्चापरे भूपाः केचिन्मध्यस्थतां गताः ॥१७॥
17. tataḥ kecinnṛpāsteṣāṃ ye tatpakṣā vicukruśuḥ .
cukruśuścāpare bhūpāḥ kecinmadhyasthatāṃ gatāḥ.
cukruśuścāpare bhūpāḥ kecinmadhyasthatāṃ gatāḥ.
17.
tataḥ kecit nṛpāḥ teṣām ye tatpakṣāḥ vicukruśuḥ
cukruśuḥ ca apare bhūpāḥ kecit madhyasthatām gatāḥ
cukruśuḥ ca apare bhūpāḥ kecit madhyasthatām gatāḥ
17.
Then some of those kings who sided with them cried out. And other kings also cried out, while some remained neutral.
ततो दमस्तान्भूपालानवलोक्य समन्ततः ।
अनाकुलमना वाक्यमिदमाह महामुने ॥१८॥
अनाकुलमना वाक्यमिदमाह महामुने ॥१८॥
18. tato damastānbhūpālānavalokya samantataḥ .
anākulamanā vākyamidamāha mahāmune.
anākulamanā vākyamidamāha mahāmune.
18.
tataḥ damaḥ tān bhūpālān avalokya samantataḥ
anākulamanāḥ vākyam idam āha mahāmune
anākulamanāḥ vākyam idam āha mahāmune
18.
Then Dama, having surveyed those kings all around, spoke these words with a calm mind, O great sage.
दम उवाच ।
भो भूपा धर्मकृत्येषु यद्वदन्ति स्वयंवरम् ।
दशार्णपतिना भूपाः कृते धर्म्ये स्वयंवरे ।
अधर्मो वाऽथ वा धर्मो यदेभिर्गृह्यते बलात् ॥१९॥
भो भूपा धर्मकृत्येषु यद्वदन्ति स्वयंवरम् ।
दशार्णपतिना भूपाः कृते धर्म्ये स्वयंवरे ।
अधर्मो वाऽथ वा धर्मो यदेभिर्गृह्यते बलात् ॥१९॥
19. dama uvāca .
bho bhūpā dharmakṛtyeṣu yadvadanti svayaṃvaram .
daśārṇapatinā bhūpāḥ kṛte dharmye svayaṃvare .
adharmo vā'tha vā dharmo yadebhirgṛhyate balāt.
bho bhūpā dharmakṛtyeṣu yadvadanti svayaṃvaram .
daśārṇapatinā bhūpāḥ kṛte dharmye svayaṃvare .
adharmo vā'tha vā dharmo yadebhirgṛhyate balāt.
19.
damaḥ uvāca bho bhūpāḥ dharmakṛtyeṣu yat
vadanti svayaṃvaram daśārṇapatinā bhūpāḥ
kṛte dharmye svayaṃvare adharmaḥ vā
atha vā dharmaḥ yat ebhiḥ gṛhyate balāt
vadanti svayaṃvaram daśārṇapatinā bhūpāḥ
kṛte dharmye svayaṃvare adharmaḥ vā
atha vā dharmaḥ yat ebhiḥ gṛhyate balāt
19.
Dama said, "O kings, regarding what is called a svayaṃvara (self-choice marriage ceremony) in matters of natural law (dharma) - if, after the righteous (dharmya) svayaṃvara has been performed by the king of Daśārṇa, what is now being taken by force by these (kings) is considered either unrighteousness or righteousness (dharma) - "
यद्यधर्मो न मे कार्यमन्यभार्या भविष्यति ।
धर्मो वा तदलं प्राणैर्ये रक्ष्यन्तेऽरिलङ्घने ॥२०॥
धर्मो वा तदलं प्राणैर्ये रक्ष्यन्तेऽरिलङ्घने ॥२०॥
20. yadyadharmo na me kāryamanyabhāryā bhaviṣyati .
dharmo vā tadalaṃ prāṇairye rakṣyante'rilaṅghane.
dharmo vā tadalaṃ prāṇairye rakṣyante'rilaṅghane.
20.
yadi adharmaḥ na me kāryam anyabhāryā bhaviṣyati
dharmaḥ vā tat alam prāṇaiḥ ye rakṣyante arilaṅghane
dharmaḥ vā tat alam prāṇaiḥ ye rakṣyante arilaṅghane
20.
- if it is unrighteousness, then taking another's wife will not be my act. Or, if it is righteousness (dharma), then enough of lives that are preserved through the transgression of enemies!
ततो दशार्णाधिपतिश्चारुवर्मा नराधिपः ।
निःशब्दं कारयित्वा तत्सदः प्राह महामुने ॥२१॥
निःशब्दं कारयित्वा तत्सदः प्राह महामुने ॥२१॥
21. tato daśārṇādhipatiścāruvarmā narādhipaḥ .
niḥśabdaṃ kārayitvā tatsadaḥ prāha mahāmune.
niḥśabdaṃ kārayitvā tatsadaḥ prāha mahāmune.
21.
tataḥ daśārṇādhipatiḥ cāruvaramā narādhipaḥ
niḥśabdam kārayitvā tat sadaḥ prāha mahāmune
niḥśabdam kārayitvā tat sadaḥ prāha mahāmune
21.
Then, O great sage, Charuvarma, the king and lord of Daśārṇa, having made that assembly silent, spoke.
दमेन यदिदं प्रोक्तं धर्माधर्माश्रितं नृपाः ।
तद्वदध्वं यथा धर्मो ममास्य च न लुप्यते ॥२२॥
तद्वदध्वं यथा धर्मो ममास्य च न लुप्यते ॥२२॥
22. damena yadidaṃ proktaṃ dharmādharmāśritaṃ nṛpāḥ .
tadvadadhvaṃ yathā dharmo mamāsya ca na lupyate.
tadvadadhvaṃ yathā dharmo mamāsya ca na lupyate.
22.
damena yat idam proktam dharmādharmāśritam nṛpāḥ
tat vadadhvam yathā dharmaḥ mama asya ca na lupyate
tat vadadhvam yathā dharmaḥ mama asya ca na lupyate
22.
"O kings, regarding this matter pertaining to righteousness (dharma) and unrighteousness, which has been spoken by Dama - you all state your views so that my natural law (dharma) and his (Dama's) natural law (dharma) are not violated."
मार्कण्डेय उवाच ।
ततः केचिन्महीपालास्तमूचुर्वसुधाधिपम् ।
परस्परानुरागेण गान्धर्वो विहितो विधिः ॥२३॥
ततः केचिन्महीपालास्तमूचुर्वसुधाधिपम् ।
परस्परानुरागेण गान्धर्वो विहितो विधिः ॥२३॥
23. mārkaṇḍeya uvāca .
tataḥ kecinmahīpālāstamūcurvasudhādhipam .
parasparānurāgeṇa gāndharvo vihito vidhiḥ.
tataḥ kecinmahīpālāstamūcurvasudhādhipam .
parasparānurāgeṇa gāndharvo vihito vidhiḥ.
23.
mārkaṇḍeya uvāca tataḥ kecit mahīpālāḥ tam ūcuḥ
vasudhādhipam parasparānurāgeṇa gāndharvaḥ vihitaḥ vidhiḥ
vasudhādhipam parasparānurāgeṇa gāndharvaḥ vihitaḥ vidhiḥ
23.
Mārkaṇḍeya said: Then, some kings told that lord of the earth (the king) that the Gāndharva wedding ceremony (vidhi) was performed based on mutual affection.
क्षत्रियाणां परमयं न विट्शूद्रद्विजन्मनाम् ।
दममाश्रित्य निष्पन्नः स चास्या दुहितुस्तव ॥२४॥
दममाश्रित्य निष्पन्नः स चास्या दुहितुस्तव ॥२४॥
24. kṣatriyāṇāṃ paramayaṃ na viṭśūdradvijanmanām .
damamāśritya niṣpannaḥ sa cāsyā duhitustava.
damamāśritya niṣpannaḥ sa cāsyā duhitustava.
24.
kṣatriyāṇām paramam ayam na viṭśūdradvijanmanām
damam āśritya niṣpannaḥ saḥ ca asyāḥ duhituḥ tava
damam āśritya niṣpannaḥ saḥ ca asyāḥ duhituḥ tava
24.
This (Gāndharva marriage) is supremely [suitable] for Kṣatriyas, but not for Vaiśyas, Śūdras, or those of twice-born (dvijanman) status [Brāhmaṇas]. And that [marriage] of your daughter was completed, based on [her] self-control (dama).
इति धर्माद्दमस्यैषा दुहिता तव पार्थिव ।
योऽन्यथा वर्त्तते मोहात्कामात्मा सम्प्रवर्त्तते ॥२५॥
योऽन्यथा वर्त्तते मोहात्कामात्मा सम्प्रवर्त्तते ॥२५॥
25. iti dharmāddamasyaiṣā duhitā tava pārthiva .
yo'nyathā varttate mohātkāmātmā sampravarttate.
yo'nyathā varttate mohātkāmātmā sampravarttate.
25.
iti dharmāt damasya eṣā duhitā tava pārthiva yaḥ
anyathā varttate mohāt kāmātmā sampravarttate
anyathā varttate mohāt kāmātmā sampravarttate
25.
Thus, O King, this daughter of yours [acted] in accordance with natural law (dharma) and self-control (dama). One who behaves otherwise, out of delusion (moha), acts driven by desire (kāmātman).
तथाऽपरे तदा प्रोचुर्महात्मानो हि भूभृताम् ।
पक्षे ये भूभृतो विप्र दशार्णाधिपतिं वचः ॥२६॥
पक्षे ये भूभृतो विप्र दशार्णाधिपतिं वचः ॥२६॥
26. tathā'pare tadā procurmahātmāno hi bhūbhṛtām .
pakṣe ye bhūbhṛto vipra daśārṇādhipatiṃ vacaḥ.
pakṣe ye bhūbhṛto vipra daśārṇādhipatiṃ vacaḥ.
26.
tathā apare tadā procuḥ mahātmānaḥ hi bhūbhṛtām
pakṣe ye bhūbhṛtaḥ vipra daśārṇādhipatim vacaḥ
pakṣe ye bhūbhṛtaḥ vipra daśārṇādhipatim vacaḥ
26.
Likewise, O Brāhmaṇa, then other great-souled kings, who were indeed on the side of the lord of Daśārṇa, spoke these words to him.
मोहात्किमाहुर्धर्मोऽयं गान्धर्वं क्षत्रजन्मनः ।
न त्वेष शास्ता नान्यो हि राक्षसः शस्त्रजीविनाम् ॥२७॥
न त्वेष शास्ता नान्यो हि राक्षसः शस्त्रजीविनाम् ॥२७॥
27. mohātkimāhurdharmo'yaṃ gāndharvaṃ kṣatrajanmanaḥ .
na tveṣa śāstā nānyo hi rākṣasaḥ śastrajīvinām.
na tveṣa śāstā nānyo hi rākṣasaḥ śastrajīvinām.
27.
mohāt kim āhuḥ dharmaḥ ayam gāndharvam kṣatrajānmanaḥ
na tu eṣaḥ śāstā na anyaḥ hi rākṣasaḥ śastrajīvinām
na tu eṣaḥ śāstā na anyaḥ hi rākṣasaḥ śastrajīvinām
27.
Why do they, out of delusion, refer to this Gandharva (marriage) as the customary practice (dharma) for one of Kshatriya birth? Indeed, for those who live by weapons, neither this (Gandharva marriage) nor the other, the Rakshasa (marriage), is the prescribed rule.
बलादिमां यो हरति हत्वा तु परिपन्थिनः ।
तस्यैषा स्याद्राक्षसेन विवाहेनावनीश्वराः ॥२८॥
तस्यैषा स्याद्राक्षसेन विवाहेनावनीश्वराः ॥२८॥
28. balādimāṃ yo harati hatvā tu paripanthinaḥ .
tasyaiṣā syādrākṣasena vivāhenāvanīśvarāḥ.
tasyaiṣā syādrākṣasena vivāhenāvanīśvarāḥ.
28.
balāt imām yaḥ harati hatvā tu paripanthinaḥ
tasya eṣā syāt rākṣasena vivāhena avanīśvarāḥ
tasya eṣā syāt rākṣasena vivāhena avanīśvarāḥ
28.
O kings, whoever abducts this woman by force, having indeed killed the adversaries, for him, this (woman) would be united through a Rakshasa marriage.
प्रधानतर एषोऽत्र विवाहद्वितये मतः ।
क्षत्रियाणामतो धर्मा महानन्दादिभिः कृतः ॥२९॥
क्षत्रियाणामतो धर्मा महानन्दादिभिः कृतः ॥२९॥
29. pradhānatara eṣo'tra vivāhadvitaye mataḥ .
kṣatriyāṇāmato dharmā mahānandādibhiḥ kṛtaḥ.
kṣatriyāṇāmato dharmā mahānandādibhiḥ kṛtaḥ.
29.
pradhānataraḥ eṣaḥ atra vivāhadvitaye mataḥ
kṣatriyāṇām ataḥ dharmaḥ mahānanda ādibhiḥ kṛtaḥ
kṣatriyāṇām ataḥ dharmaḥ mahānanda ādibhiḥ kṛtaḥ
29.
Among these two types of marriages, this (Rakshasa marriage) is considered superior here for Kshatriyas. Therefore, this customary practice (dharma) was established by Mahānanda and others.
मार्कण्डेय उवाच ।
अथ प्रोचुः पुनर्भूपा यैः पूर्वमुदितो नृपः ।
परस्परानुरागेण जातिधर्माश्रितं वचः ॥३०॥
अथ प्रोचुः पुनर्भूपा यैः पूर्वमुदितो नृपः ।
परस्परानुरागेण जातिधर्माश्रितं वचः ॥३०॥
30. mārkaṇḍeya uvāca .
atha procuḥ punarbhūpā yaiḥ pūrvamudito nṛpaḥ .
parasparānurāgeṇa jātidharmāśritaṃ vacaḥ.
atha procuḥ punarbhūpā yaiḥ pūrvamudito nṛpaḥ .
parasparānurāgeṇa jātidharmāśritaṃ vacaḥ.
30.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca atha procuḥ punaḥ bhūpāḥ yaiḥ pūrvam
uditaḥ nṛpaḥ parasparānurāgeṇa jātidharmāśritam vacaḥ
uditaḥ nṛpaḥ parasparānurāgeṇa jātidharmāśritam vacaḥ
30.
Mārkaṇḍeya said: Then the kings, by whom the king had previously been addressed, spoke again. Their statement, supported by their mutual agreement, concerned the natural law (dharma) pertaining to castes.
सत्यं शस्तो राक्षसोऽपि क्षत्रियाणां परो विधिः ।
किन्त्वसौ जनकस्वाम्ये कुमार्यानुमतो वरः ॥३१॥
किन्त्वसौ जनकस्वाम्ये कुमार्यानुमतो वरः ॥३१॥
31. satyaṃ śasto rākṣaso'pi kṣatriyāṇāṃ paro vidhiḥ .
kintvasau janakasvāmye kumāryānumato varaḥ.
kintvasau janakasvāmye kumāryānumato varaḥ.
31.
satyam śastaḥ rākṣasaḥ api kṣatriyāṇām paraḥ vidhiḥ
kintu asau janakasvāmye kumāryā anumataḥ varaḥ
kintu asau janakasvāmye kumāryā anumataḥ varaḥ
31.
Truly, even the rākṣasa form of marriage is considered the supreme method (vidhi) for kṣatriyas. However, in Janaka's realm, this groom was approved by the maiden herself.
हत्वा तु पितृसम्बन्धं बलेन ह्रियते हि या ।
स राक्षसो विधिः प्रोक्तो नात्र भर्तृकरे स्थिता ॥३२॥
स राक्षसो विधिः प्रोक्तो नात्र भर्तृकरे स्थिता ॥३२॥
32. hatvā tu pitṛsambandhaṃ balena hriyate hi yā .
sa rākṣaso vidhiḥ prokto nātra bhartṛkare sthitā.
sa rākṣaso vidhiḥ prokto nātra bhartṛkare sthitā.
32.
hatvā tu pitṛsambandham balena hriyate hi yā sa
rākṣasaḥ vidhiḥ proktaḥ na atra bhartṛkare sthitā
rākṣasaḥ vidhiḥ proktaḥ na atra bhartṛkare sthitā
32.
Indeed, that method (vidhi) is declared a rākṣasa marriage in which a woman is abducted by force, after overpowering her paternal guardians. In this instance, however, she was not placed under the husband's direct control.
पश्यतां सर्वभूपानामनया यद्वृतो दमः ।
गान्धर्वस्येह निष्पत्तौ विवाहो राक्षसोऽत्र कः ॥३३॥
गान्धर्वस्येह निष्पत्तौ विवाहो राक्षसोऽत्र कः ॥३३॥
33. paśyatāṃ sarvabhūpānāmanayā yadvṛto damaḥ .
gāndharvasyeha niṣpattau vivāho rākṣaso'tra kaḥ.
gāndharvasyeha niṣpattau vivāho rākṣaso'tra kaḥ.
33.
paśyatām sarvabhūpānām anayā yat vṛtaḥ damaḥ
gāndharvasya iha niṣpattau vivāhaḥ rākṣasaḥ atra kaḥ
gāndharvasya iha niṣpattau vivāhaḥ rākṣasaḥ atra kaḥ
33.
When all the kings were watching, this maiden chose Dama (Rāma). With the successful completion of a gāndharva marriage here, what rākṣasa marriage could there be in this situation?
विवाहितायाः कन्यायाः कन्यात्वं नैव विद्यते ।
कन्यायाश्च विवाहेन सम्बन्धः पृथिवीश्वराः ॥३४॥
कन्यायाश्च विवाहेन सम्बन्धः पृथिवीश्वराः ॥३४॥
34. vivāhitāyāḥ kanyāyāḥ kanyātvaṃ naiva vidyate .
kanyāyāśca vivāhena sambandhaḥ pṛthivīśvarāḥ.
kanyāyāśca vivāhena sambandhaḥ pṛthivīśvarāḥ.
34.
vivāhitāyāḥ kanyāyāḥ kanyātvam na eva vidyate
kanyāyāḥ ca vivāhena sambandhaḥ pṛthivīśvarāḥ
kanyāyāḥ ca vivāhena sambandhaḥ pṛthivīśvarāḥ
34.
Indeed, the state of maidenhood (kanyātva) does not exist for a married girl. And through the maiden's marriage, O rulers of the earth, a new connection is established.
त इमे ये बलादेनां दमादादातुमुद्यताः ।
बलिनस्ते यदि ततः कुर्वन्तु न तु साधु तत् ॥३५॥
बलिनस्ते यदि ततः कुर्वन्तु न तु साधु तत् ॥३५॥
35. ta ime ye balādenāṃ damādādātumudyatāḥ .
balinaste yadi tataḥ kurvantu na tu sādhu tat.
balinaste yadi tataḥ kurvantu na tu sādhu tat.
35.
ta ime ye balāt enām damāt ādātum udyatāḥ ।
balinaḥ te yadi tataḥ kurvantu na tu sādhu tat
balinaḥ te yadi tataḥ kurvantu na tu sādhu tat
35.
If these individuals, who are prepared to forcibly take her from Dama, are indeed strong, then let them proceed. However, such an action is not righteous.
मार्कण्डेय उवाच ।
तच्छ्रुत्वाऽसौ दमः कोपकषायीकृतलोचनः ।
आरोपयामास धनुर्वचनं चेदमब्रवीत् ॥३६॥
तच्छ्रुत्वाऽसौ दमः कोपकषायीकृतलोचनः ।
आरोपयामास धनुर्वचनं चेदमब्रवीत् ॥३६॥
36. mārkaṇḍeya uvāca .
tacchrutvā'sau damaḥ kopakaṣāyīkṛtalocanaḥ .
āropayāmāsa dhanurvacanaṃ cedamabravīt.
tacchrutvā'sau damaḥ kopakaṣāyīkṛtalocanaḥ .
āropayāmāsa dhanurvacanaṃ cedamabravīt.
36.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca ।
tat śrutvā asau damaḥ kopakaṣāyīkṛtalocanaḥ ।
āropayāmāsa dhanuḥ vacanam ca idam abravīt
tat śrutvā asau damaḥ kopakaṣāyīkṛtalocanaḥ ।
āropayāmāsa dhanuḥ vacanam ca idam abravīt
36.
Mārkaṇḍeya said: Hearing that, Dama, his eyes reddened with rage, strung his bow and uttered these words.
ममापि भार्या बलिभिः पश्यतो ह्रियते यदि ।
तत्कुलेन भुजाभ्यां वा को गुणः क्लीबजन्मनः ॥३७॥
तत्कुलेन भुजाभ्यां वा को गुणः क्लीबजन्मनः ॥३७॥
37. mamāpi bhāryā balibhiḥ paśyato hriyate yadi .
tatkulena bhujābhyāṃ vā ko guṇaḥ klībajanmanaḥ.
tatkulena bhujābhyāṃ vā ko guṇaḥ klībajanmanaḥ.
37.
mama api bhāryā balibhiḥ paśyataḥ hriyate yadi ।
tat kulena bhujābhyām vā kaḥ guṇaḥ klībajanmanaḥ
tat kulena bhujābhyām vā kaḥ guṇaḥ klībajanmanaḥ
37.
If my wife is forcibly taken by strong individuals while I merely stand by, then what is the benefit of having a lineage or two arms? What purpose does the birth of a eunuch (klība) serve?
धिङ्ममास्त्राणि धिक्छौर्यं धिक्छरान्धिक्छरासनम् ।
धिग्व्यर्थं मे कुले जन्म मरुत्तस्य महात्मनः ॥३८॥
धिग्व्यर्थं मे कुले जन्म मरुत्तस्य महात्मनः ॥३८॥
38. dhiṅmamāstrāṇi dhikchauryaṃ dhikcharāndhikcharāsanam .
dhigvyarthaṃ me kule janma maruttasya mahātmanaḥ.
dhigvyarthaṃ me kule janma maruttasya mahātmanaḥ.
38.
dhik mama astrāṇi dhik śauryaṃ dhik śarān dhik śarāsanam ।
dhik vyartham me kule janma maruttasya mahātmanaḥ
dhik vyartham me kule janma maruttasya mahātmanaḥ
38.
Shame upon my weapons! Shame upon my valor! Shame upon my arrows! Shame upon my bow! Shame upon my useless birth in the lineage of the great-souled (mahātman) Marutta!
यदि भार्यामिमे मूढाः समादाय बलान्विताः ।
प्रयान्ति जीवतो धिक्तां मम व्यर्थमनुष्यताम् ॥३९॥
प्रयान्ति जीवतो धिक्तां मम व्यर्थमनुष्यताम् ॥३९॥
39. yadi bhāryāmime mūḍhāḥ samādāya balānvitāḥ .
prayānti jīvato dhiktāṃ mama vyarthamanuṣyatām.
prayānti jīvato dhiktāṃ mama vyarthamanuṣyatām.
39.
yadi bhāryām ime mūḍhāḥ samādāya balānvitāḥ
prayānti jīvataḥ dhik tām mama vyarthamanuṣyatām
prayānti jīvataḥ dhik tām mama vyarthamanuṣyatām
39.
If these fools, endowed with strength, take my wife and depart while I am still alive, then shame upon that useless state of my humanity (manuṣyatā)!
इत्युक्त्वा तान्महीपालान्महानन्दमुखान्बली ।
अथाब्रवीत्तदा सर्वान्महारिदमनो दमः ॥४०॥
अथाब्रवीत्तदा सर्वान्महारिदमनो दमः ॥४०॥
40. ityuktvā tānmahīpālānmahānandamukhānbalī .
athābravīttadā sarvānmahāridamano damaḥ.
athābravīttadā sarvānmahāridamano damaḥ.
40.
iti uktvā tān mahīpālān mahānandamukhān balī
atha abravīt tadā sarvān mahāridamanaḥ damaḥ
atha abravīt tadā sarvān mahāridamanaḥ damaḥ
40.
Having said this, the powerful (balī) Dama, the subduer of great enemies (mahāridamana), then spoke to all those kings (mahīpālān), with Mahānanda as their leader.
एषातिशोभना बाला चार्वङ्गी मदिरेक्षणा ।
किं तस्य जन्मना भार्या न यस्येयं कुलोद्भवा ॥४१॥
किं तस्य जन्मना भार्या न यस्येयं कुलोद्भवा ॥४१॥
41. eṣātiśobhanā bālā cārvaṅgī madirekṣaṇā .
kiṃ tasya janmanā bhāryā na yasyeyaṃ kulodbhavā.
kiṃ tasya janmanā bhāryā na yasyeyaṃ kulodbhavā.
41.
eṣā atiśobhanā bālā cārvāṅgī madirekṣaṇā kim
tasya janmanā bhāryā na yasya iyam kulodbhavā
tasya janmanā bhāryā na yasya iyam kulodbhavā
41.
This maiden is exceedingly beautiful, with graceful limbs (cārvāṅgī) and captivating eyes (madirekṣaṇā). What is the purpose of the birth (janmanā) of a man who does not have such a wife, born of noble lineage (kulodbhavā)?
इति सञ्चिन्त्य भूपालास्तथा यतत संयुगे ।
यथा निर्जित्य मामेतां पत्नीं कुरुत मानिनः ॥४२॥
यथा निर्जित्य मामेतां पत्नीं कुरुत मानिनः ॥४२॥
42. iti sañcintya bhūpālāstathā yatata saṃyuge .
yathā nirjitya māmetāṃ patnīṃ kuruta māninaḥ.
yathā nirjitya māmetāṃ patnīṃ kuruta māninaḥ.
42.
iti saṃcintya bhūpālāḥ tathā yatata saṃyuge
yathā nirjitya mām etām patnīm kuruta māninaḥ
yathā nirjitya mām etām patnīm kuruta māninaḥ
42.
Therefore, having reflected thus, O proud kings (māninaḥ)! Strive in battle so that, having conquered me, you may make this girl your wife.
इत्याभाष्य ततस्तत्र शरवर्षममुञ्चत ।
छादयन्पृथिवीपालांस्तमसेव महीरुहान् ॥४३॥
छादयन्पृथिवीपालांस्तमसेव महीरुहान् ॥४३॥
43. ityābhāṣya tatastatra śaravarṣamamuñcata .
chādayanpṛthivīpālāṃstamaseva mahīruhān.
chādayanpṛthivīpālāṃstamaseva mahīruhān.
43.
iti ābhāṣya tataḥ tatra śaravarṣam amuñcata
| chādayan pṛthivīpālān tamasā iva mahīruhān
| chādayan pṛthivīpālān tamasā iva mahīruhān
43.
Having spoken thus, he then unleashed a rain of arrows there, covering the kings just as darkness envelops trees.
तेऽपि वीरा महीपालाः शरशक्त्यृष्टिमुद्गरान् ।
मुमुचुस्तत्प्रयुक्तांश्च दमश्चिच्छेद लीलया ॥४४॥
मुमुचुस्तत्प्रयुक्तांश्च दमश्चिच्छेद लीलया ॥४४॥
44. te'pi vīrā mahīpālāḥ śaraśaktyṛṣṭimudgarān .
mumucustatprayuktāṃśca damaściccheda līlayā.
mumucustatprayuktāṃśca damaściccheda līlayā.
44.
te api vīrāḥ mahīpālāḥ śaraśaktyṛṣṭimudgarān
mumucuḥ tatprayuktān ca damaḥ ciccheda līlayā
mumucuḥ tatprayuktān ca damaḥ ciccheda līlayā
44.
Those valiant kings, too, hurled arrows, spears, javelins, and maces, but Dama effortlessly severed even those (weapons) sent by them.
तेऽपि तत्प्रहितान्बाणांस्तेषां चासौ शरोत्करान् ।
चिच्छेद पृथिवीशानां नरिष्यन्तात्मजो मुने ॥४५॥
चिच्छेद पृथिवीशानां नरिष्यन्तात्मजो मुने ॥४५॥
45. te'pi tatprahitānbāṇāṃsteṣāṃ cāsau śarotkarān .
ciccheda pṛthivīśānāṃ nariṣyantātmajo mune.
ciccheda pṛthivīśānāṃ nariṣyantātmajo mune.
45.
te api tatprahitān bāṇān teṣām ca asau śarotkarān
ciccheda pṛthivīśānām nariṣyantātmajaḥ mune
ciccheda pṛthivīśānām nariṣyantātmajaḥ mune
45.
O sage, Nariṣyanta's son (Dama) cut down both the arrows he had himself released and the multitudes of arrows belonging to those kings, the lords of the earth.
वर्त्तमाने तदा युद्धे दमस्य क्षितिपात्मजैः ।
प्रविवेश महानन्दः खड्गपाणिर्यतो दमः ॥४६॥
प्रविवेश महानन्दः खड्गपाणिर्यतो दमः ॥४६॥
46. varttamāne tadā yuddhe damasya kṣitipātmajaiḥ .
praviveśa mahānandaḥ khaḍgapāṇiryato damaḥ.
praviveśa mahānandaḥ khaḍgapāṇiryato damaḥ.
46.
varttamāne tadā yuddhe damasya kṣitipātmajaiḥ
praviveśa mahānandaḥ khaḍgapāṇiḥ yataḥ damaḥ
praviveśa mahānandaḥ khaḍgapāṇiḥ yataḥ damaḥ
46.
At that time, as the battle raged on between Dama and the princes (sons of kings), Mahānanda entered, sword in hand, approaching where Dama was.
तमायान्तं दमो दृष्ट्वा खड्गपाणिं महामृधे ।
मुमोच शरवर्षाणि वर्षाणीव पुरन्दरः ॥४७॥
मुमोच शरवर्षाणि वर्षाणीव पुरन्दरः ॥४७॥
47. tamāyāntaṃ damo dṛṣṭvā khaḍgapāṇiṃ mahāmṛdhe .
mumoca śaravarṣāṇi varṣāṇīva purandaraḥ.
mumoca śaravarṣāṇi varṣāṇīva purandaraḥ.
47.
tam āyāntam damaḥ dṛṣṭvā khaḍgapāṇim mahāmṛdhe
mumoca śaravarṣāṇi varṣāṇi iva purandaraḥ
mumoca śaravarṣāṇi varṣāṇi iva purandaraḥ
47.
In the great battle, Dama, upon seeing him approaching with a sword in hand, released showers of arrows, just as Purandara (Indra) unleashes rain showers.
तदस्त्राणि ततस्तानि शरजालानि तत्क्षणात् ।
महानन्दः प्रचिच्छेद खड्गेनान्यानवञ्चयत् ॥४८॥
महानन्दः प्रचिच्छेद खड्गेनान्यानवञ्चयत् ॥४८॥
48. tadastrāṇi tatastāni śarajālāni tatkṣaṇāt .
mahānandaḥ praciccheda khaḍgenānyānavañcayat.
mahānandaḥ praciccheda khaḍgenānyānavañcayat.
48.
tad astrāṇi tatas tāni śarajālāni tatkṣaṇāt
mahānandaḥ praciccheda khaḍgena anyān avañcayat
mahānandaḥ praciccheda khaḍgena anyān avañcayat
48.
Mahānanda instantly cut down those showers of arrows with his sword, and he dodged the others.
ततो रोषात्समारुह्य तं दमस्य तदा रथम् ।
महानन्दो महावीर्यो दमेन युयुधे सह ॥४९॥
महानन्दो महावीर्यो दमेन युयुधे सह ॥४९॥
49. tato roṣātsamāruhya taṃ damasya tadā ratham .
mahānando mahāvīryo damena yuyudhe saha.
mahānando mahāvīryo damena yuyudhe saha.
49.
tatas roṣāt samāruhya tam damasya tadā ratham
mahānandaḥ mahāvīryaḥ damena yuyudhe saha
mahānandaḥ mahāvīryaḥ damena yuyudhe saha
49.
Then, in a fit of rage, the greatly powerful Mahānanda mounted Dama's chariot and fought against Dama.
बहुधा युध्यमानस्य महानन्दस्य लाघवात् ।
दमो मुमोच हदये शरं कालानलप्रभम् ॥५०॥
दमो मुमोच हदये शरं कालानलप्रभम् ॥५०॥
50. bahudhā yudhyamānasya mahānandasya lāghavāt .
damo mumoca hadaye śaraṃ kālānalaprabham.
damo mumoca hadaye śaraṃ kālānalaprabham.
50.
bahudhā yudhyamānasya mahānandasya lāghavāt
damaḥ mumoca hṛdaye śaram kālānalaprabham
damaḥ mumoca hṛdaye śaram kālānalaprabham
50.
Because of Mahānanda's agility, as he fought in various ways, Dama released an arrow into his heart, an arrow that gleamed like the fire of ultimate destruction.
तं लग्नमात्मनोत्कृष्य विभिन्नेन ततो हृदा ।
दमं प्रति विचिक्षेप महानन्दोऽसिमुज्ज्वलम् ॥५१॥
दमं प्रति विचिक्षेप महानन्दोऽसिमुज्ज्वलम् ॥५१॥
51. taṃ lagnamātmanotkṛṣya vibhinnena tato hṛdā .
damaṃ prati vicikṣepa mahānando'simujjvalam.
damaṃ prati vicikṣepa mahānando'simujjvalam.
51.
tam lagnam ātmanā utkṛṣya vibhinnena tataḥ hṛdā
damam prati vicikṣepa mahānandaḥ asim ujjvalam
damam prati vicikṣepa mahānandaḥ asim ujjvalam
51.
Mahānanda, having pulled out that brilliant sword (asi) which was stuck in his own pierced chest, then hurled it towards Dama.
पतन्तं चैनमुल्काभं शक्त्या चिक्षेप तं दमः ।
शिरो वेतसपत्रेण महानन्दस्य चाच्छिनत् ॥५२॥
शिरो वेतसपत्रेण महानन्दस्य चाच्छिनत् ॥५२॥
52. patantaṃ cainamulkābhaṃ śaktyā cikṣepa taṃ damaḥ .
śiro vetasapatreṇa mahānandasya cācchinat.
śiro vetasapatreṇa mahānandasya cācchinat.
52.
patantam ca enam ulkābham śaktyā cikṣepa tam
damaḥ śiraḥ vetasapatreṇa mahānandasya ca acchinat
damaḥ śiraḥ vetasapatreṇa mahānandasya ca acchinat
52.
And Dama, with his spear (śakti), hurled that sword (of Mahānanda), which was falling like a meteor, back at him (Mahānanda). And he (Dama) cut off Mahānanda's head with a weapon sharp as a willow leaf.
तस्मिन्हते महानन्दे प्राचुर्येण पराङ्मुखाः ।
बभूवुः पार्थिवास्तस्थौ वपुष्मान्कुण्डिनाधिपः ॥५३॥
बभूवुः पार्थिवास्तस्थौ वपुष्मान्कुण्डिनाधिपः ॥५३॥
53. tasminhate mahānande prācuryeṇa parāṅmukhāḥ .
babhūvuḥ pārthivāstasthau vapuṣmānkuṇḍinādhipaḥ.
babhūvuḥ pārthivāstasthau vapuṣmānkuṇḍinādhipaḥ.
53.
tasmin hate mahānande prācuryena parāṅmukhāḥ
babhūvuḥ pārthivāḥ tasthau vapuṣmān kuṇḍinādhipaḥ
babhūvuḥ pārthivāḥ tasthau vapuṣmān kuṇḍinādhipaḥ
53.
When Mahānanda was killed, most of the kings turned away and fled. But the strong-bodied lord of Kuṇḍina stood firm.
दमेन युयुधे चासौ बलगर्वमदान्वितः ।
दाक्षिणात्यमहीपालतनयो रणगोचरः ॥५४॥
दाक्षिणात्यमहीपालतनयो रणगोचरः ॥५४॥
54. damena yuyudhe cāsau balagarvamadānvitaḥ .
dākṣiṇātyamahīpālatanayo raṇagocaraḥ.
dākṣiṇātyamahīpālatanayo raṇagocaraḥ.
54.
damena yuyudhe ca asau bala garva mada anvitaḥ
dākṣiṇātya mahīpāla tanayaḥ raṇa gocaraḥ
dākṣiṇātya mahīpāla tanayaḥ raṇa gocaraḥ
54.
And that (lord of Kuṇḍina), who was endowed with the intoxication of pride from his strength, a son of a southern king, and skilled in warfare, fought with Dama.
युध्यमानस्य तस्योग्रं करवालं स वै लघु ।
चिच्छेद सारथेश्चैव शिरः संख्ये तथा ध्वजम् ॥५५॥
चिच्छेद सारथेश्चैव शिरः संख्ये तथा ध्वजम् ॥५५॥
55. yudhyamānasya tasyograṃ karavālaṃ sa vai laghu .
ciccheda sāratheścaiva śiraḥ saṃkhye tathā dhvajam.
ciccheda sāratheścaiva śiraḥ saṃkhye tathā dhvajam.
55.
yudhyamānasya tasya ugram karavālam sa vai laghu
ciccheda sāratheḥ ca eva śiraḥ saṃkhye tathā dhvajam
ciccheda sāratheḥ ca eva śiraḥ saṃkhye tathā dhvajam
55.
While that (opponent) was fighting, he (Dama) quickly severed his fierce sword. And in battle, he also cut off the charioteer's head and the banner.
छिन्नखड्गो गदां सोऽथ जग्राह बहुकण्टकाम् ।
तामप्यस्य स चिच्छेद करस्थामेव सत्वरः ॥५६॥
तामप्यस्य स चिच्छेद करस्थामेव सत्वरः ॥५६॥
56. chinnakhaḍgo gadāṃ so'tha jagrāha bahukaṇṭakām .
tāmapyasya sa ciccheda karasthāmeva satvaraḥ.
tāmapyasya sa ciccheda karasthāmeva satvaraḥ.
56.
chinnakhaḍgaḥ gadām saḥ atha jagrāha bahukaṇṭakām
tām api asya saḥ ciccheda karasthām eva satvaraḥ
tām api asya saḥ ciccheda karasthām eva satvaraḥ
56.
His sword having been cut off, then he (the opponent) grasped a mace covered with many spikes. Swiftly, he (Dama) severed even that (mace) as it was still in his hand.
यावदन्यत्समादत्त्ते स वपुष्मान्वरायुधम् ।
तावच्छरेण तं विद्ध्वा दमो भूमावपातयत् ॥५७॥
तावच्छरेण तं विद्ध्वा दमो भूमावपातयत् ॥५७॥
57. yāvadanyatsamādattte sa vapuṣmānvarāyudham .
tāvacchareṇa taṃ viddhvā damo bhūmāvapātayat.
tāvacchareṇa taṃ viddhvā damo bhūmāvapātayat.
57.
yāvat anyat samādatte saḥ vapuṣmān varāyudham
tāvat śareṇa tam viddhvā damaḥ bhūmau apātayat
tāvat śareṇa tam viddhvā damaḥ bhūmau apātayat
57.
While that mighty (opponent) was taking up another excellent weapon, Dama, having pierced him with an arrow, struck him down to the ground.
स पातितस्ततो भूमौ विह्वलाङ्गः सवेपथुः ।
विनिवृत्तमतिर्युद्धाद्बभूव क्षितिपात्मजः ॥५८॥
विनिवृत्तमतिर्युद्धाद्बभूव क्षितिपात्मजः ॥५८॥
58. sa pātitastato bhūmau vihvalāṅgaḥ savepathuḥ .
vinivṛttamatiryuddhādbabhūva kṣitipātmajaḥ.
vinivṛttamatiryuddhādbabhūva kṣitipātmajaḥ.
58.
saḥ pātitaḥ tataḥ bhūmau vihvalāṅgaḥ savepathuḥ
vinivṛttamatiḥ yuddhāt babhūva kṣitipātmajaḥ
vinivṛttamatiḥ yuddhāt babhūva kṣitipātmajaḥ
58.
Having been struck down to the ground, that son of the king (kṣitipātmaja) then became agitated in his limbs and trembled, his mind (mati) having turned away from battle.
तमालोक्य तथा भूतमयुद्धमतिमात्मवान् ।
उत्सृज्यादाय सुमनां सुमनाः प्रययौ दमः ॥५९॥
उत्सृज्यादाय सुमनां सुमनाः प्रययौ दमः ॥५९॥
59. tamālokya tathā bhūtamayuddhamatimātmavān .
utsṛjyādāya sumanāṃ sumanāḥ prayayau damaḥ.
utsṛjyādāya sumanāṃ sumanāḥ prayayau damaḥ.
59.
tam ālokya tathā bhūtam ayuddhamatim ātmavān
utsṛjya ādāya sumanām sumanāḥ prayayau damaḥ
utsṛjya ādāya sumanām sumanāḥ prayayau damaḥ
59.
Seeing him (the king of Daśārṇa) in that condition, the self-possessed Dama, whose mind was not on fighting, abandoned his (aggressive) stance, and taking Sumana, departed cheerfully.
ततो दशार्णाधिपतिः प्रीतिमानकरोत्तयोः ।
दमस्य सुमनायाश्च विवाहं विधिपूर्वकम् ॥६०॥
दमस्य सुमनायाश्च विवाहं विधिपूर्वकम् ॥६०॥
60. tato daśārṇādhipatiḥ prītimānakarottayoḥ .
damasya sumanāyāśca vivāhaṃ vidhipūrvakam.
damasya sumanāyāśca vivāhaṃ vidhipūrvakam.
60.
tataḥ daśārṇādhipatiḥ prītimān akarot tayoḥ
damasya sumanāyāḥ ca vivāham vidhipūrvakam
damasya sumanāyāḥ ca vivāham vidhipūrvakam
60.
Thereafter, the delighted king of Daśārṇa performed the marriage of Dama and Sumana according to the prescribed rites.
कृतदारो दमस्तत्र दशार्णाधिपतेः पुरे ।
स्थित्वाऽल्पकालं प्रययौ सभार्यो निजमन्दिरम् ॥६१॥
स्थित्वाऽल्पकालं प्रययौ सभार्यो निजमन्दिरम् ॥६१॥
61. kṛtadāro damastatra daśārṇādhipateḥ pure .
sthitvā'lpakālaṃ prayayau sabhāryo nijamandiram.
sthitvā'lpakālaṃ prayayau sabhāryo nijamandiram.
61.
kṛtadāraḥ damaḥ tatra daśārṇādhipateḥ pure
sthitvā alpakālam prayayau sabhāryaḥ nijamandiram
sthitvā alpakālam prayayau sabhāryaḥ nijamandiram
61.
Having married, Dama stayed there in the city of the king of Daśārṇa for a short time, then departed with his wife to his own abode.
दशार्णाधिपतिश्चासौ दत्त्वा नागांस्तुरङ्गमान् ।
रथगोऽश्वखरोष्ट्रांश्च दासीदासांस्तथा बहून् ॥६२॥
रथगोऽश्वखरोष्ट्रांश्च दासीदासांस्तथा बहून् ॥६२॥
62. daśārṇādhipatiścāsau dattvā nāgāṃsturaṅgamān .
rathago'śvakharoṣṭrāṃśca dāsīdāsāṃstathā bahūn.
rathago'śvakharoṣṭrāṃśca dāsīdāsāṃstathā bahūn.
62.
daśārṇādhipatiḥ ca asau dattvā nāgān turaṅgamān
rathago'śvakhroṣṭrān ca dāsīdāsān tathā bahūn
rathago'śvakhroṣṭrān ca dāsīdāsān tathā bahūn
62.
And that king of Daśārṇa, having given elephants, horses, chariots, cattle, horses, donkeys, camels, and many maidservants and servants...
वस्त्रालङ्कारचापादि वरोपस्करमासनम् ।
अन्यैस्तैश्च तथा भाण्डैः परिपूर्णं व्यसर्जयत् ॥६३॥
अन्यैस्तैश्च तथा भाण्डैः परिपूर्णं व्यसर्जयत् ॥६३॥
63. vastrālaṅkāracāpādi varopaskaramāsanam .
anyaistaiśca tathā bhāṇḍaiḥ paripūrṇaṃ vyasarjayat.
anyaistaiśca tathā bhāṇḍaiḥ paripūrṇaṃ vyasarjayat.
63.
vastrālaṅkāracāpādi varopaskaram āsanam anyaiḥ
taiḥ ca tathā bhāṇḍaiḥ paripūrṇam vyasarjayat
taiḥ ca tathā bhāṇḍaiḥ paripūrṇam vyasarjayat
63.
He dispatched them, fully equipped with clothes, ornaments, bows, and similar wedding provisions, along with a seat and various other articles.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130 (current chapter)
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134