मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-114
मार्कण्डेय उवाच ।
तस्य तस्यां सुनन्दायां पुत्रा द्वादश जज्ञिरे ।
प्रांशुः प्रवीरः शूरश्च सुचक्रो विक्रमः क्रमः ॥१॥
तस्य तस्यां सुनन्दायां पुत्रा द्वादश जज्ञिरे ।
प्रांशुः प्रवीरः शूरश्च सुचक्रो विक्रमः क्रमः ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
tasya tasyāṃ sunandāyāṃ putrā dvādaśa jajñire .
prāṃśuḥ pravīraḥ śūraśca sucakro vikramaḥ kramaḥ.
tasya tasyāṃ sunandāyāṃ putrā dvādaśa jajñire .
prāṃśuḥ pravīraḥ śūraśca sucakro vikramaḥ kramaḥ.
1.
mārkaṇḍeya uvāca tasya tasyām sunandāyām putrāḥ dvādaśa
jajñire prāṃśuḥ pravīraḥ śūraḥ ca sucakraḥ vikramaḥ kramaḥ
jajñire prāṃśuḥ pravīraḥ śūraḥ ca sucakraḥ vikramaḥ kramaḥ
1.
Mārkaṇḍeya said: To him, from Sunandā, twelve sons were born: Prāṃśu, Pravīra, Śūra, Sucakra, Vikrama, and Krama.
बली बलाकश्चण्डश्च प्रचण्डश्च सुविक्रमः ।
सुनयश्च महाभागाः सर्वे संग्रामजित्तमाः ॥२॥
सुनयश्च महाभागाः सर्वे संग्रामजित्तमाः ॥२॥
2. balī balākaścaṇḍaśca pracaṇḍaśca suvikramaḥ .
sunayaśca mahābhāgāḥ sarve saṃgrāmajittamāḥ.
sunayaśca mahābhāgāḥ sarve saṃgrāmajittamāḥ.
2.
balī balākaḥ caṇḍaḥ ca pracaṇḍaḥ ca suvikramaḥ
sunayaḥ ca mahābhāgāḥ sarve saṃgrāmajit_tamāḥ
sunayaḥ ca mahābhāgāḥ sarve saṃgrāmajit_tamāḥ
2.
Balī, Balāka, Caṇḍa, Pracaṇḍa, Suvikrama, and Sunaya. All of these noble (mahābhāgāḥ) sons were supreme conquerors in battle.
तेषां ज्येष्ठो महावीर्यः प्रांशुरासीन्नराधिपः ।
इतरे भृत्यवत्तस्य बभूवुर्वशवर्त्तिनः ॥३॥
इतरे भृत्यवत्तस्य बभूवुर्वशवर्त्तिनः ॥३॥
3. teṣāṃ jyeṣṭho mahāvīryaḥ prāṃśurāsīnnarādhipaḥ .
itare bhṛtyavattasya babhūvurvaśavarttinaḥ.
itare bhṛtyavattasya babhūvurvaśavarttinaḥ.
3.
teṣām jyeṣṭhaḥ mahāvīryaḥ prāṃśuḥ āsīt narādhipaḥ
itare bhṛtyavat tasya babhūvuḥ vaśavartinaḥ
itare bhṛtyavat tasya babhūvuḥ vaśavartinaḥ
3.
Among them, the eldest, Prāṃśu, was a king (narādhipaḥ) of great valor. The others became his obedient attendants.
तस्य यज्ञे द्विजत्यक्तैरनेकैर्द्रव्यराशिभिः ।
न्यूनवर्णविसृष्टैश्च सत्यनामा वसुन्धरा ॥४॥
न्यूनवर्णविसृष्टैश्च सत्यनामा वसुन्धरा ॥४॥
4. tasya yajñe dvijatyaktairanekairdravyarāśibhiḥ .
nyūnavarṇavisṛṣṭaiśca satyanāmā vasundharā.
nyūnavarṇavisṛṣṭaiśca satyanāmā vasundharā.
4.
tasya yajñe dvijatyaktaiḥ anekaiḥ dravyarāśibhiḥ
nyūṇavarṇavisṛṣṭaiḥ ca satyanāmā vasundharā
nyūṇavarṇavisṛṣṭaiḥ ca satyanāmā vasundharā
4.
During his ritual (yajña), with many heaps of materials offered by the twice-born (dvija) and also distributed by people of lower classes, the Earth (vasundharā) was verily called 'Satya' (Truthful).
सम्यक्पालयतस्तस्य प्रजाः पुत्रानिवौरसान् ।
योऽभूद्धनचयः कोशे तेन निष्पादितास्तु ये ॥५॥
योऽभूद्धनचयः कोशे तेन निष्पादितास्तु ये ॥५॥
5. samyakpālayatastasya prajāḥ putrānivaurasān .
yo'bhūddhanacayaḥ kośe tena niṣpāditāstu ye.
yo'bhūddhanacayaḥ kośe tena niṣpāditāstu ye.
5.
samyak pālayataḥ tasya prajāḥ putrān iva aurasān
yaḥ abhūt dhanacayaḥ kośe tena niṣpāditāḥ tu ye
yaḥ abhūt dhanacayaḥ kośe tena niṣpāditāḥ tu ye
5.
As he properly protected his subjects like his own legitimate sons, the wealth that accumulated in his treasury was then used to accomplish these (sacrifices).
क्रतवः शतं सहस्रास्ते तेषां संख्या न विद्यते ।
अयुताद्येन कोटीभिर्न च पद्मादिभिर्मुने ॥६॥
अयुताद्येन कोटीभिर्न च पद्मादिभिर्मुने ॥६॥
6. kratavaḥ śataṃ sahasrāste teṣāṃ saṃkhyā na vidyate .
ayutādyena koṭībhirna ca padmādibhirmune.
ayutādyena koṭībhirna ca padmādibhirmune.
6.
kratavaḥ śatam sahasrāḥ te teṣām saṃkhyā na
vidyate ayutādyena koṭībhiḥ na ca padmādibhiḥ mune
vidyate ayutādyena koṭībhiḥ na ca padmādibhiḥ mune
6.
mune teṣām kratavaḥ śatam sahasrāḥ te saṃkhyā na
vidyate ayutādyena koṭībhiḥ ca padmādibhiḥ na
vidyate ayutādyena koṭībhiḥ ca padmādibhiḥ na
6.
O sage, those hundreds of thousands of Vedic rituals (kratu) cannot be numbered even by units of ten thousand, crores, or padmas and other such large figures.
प्रजातिस्तस्य षुत्रोऽभूद्यस्य यज्ञे शतक्रतुः ।
अवाप्य तृप्तिमतुलां यज्ञभागैः सुरैः सह ॥७॥
अवाप्य तृप्तिमतुलां यज्ञभागैः सुरैः सह ॥७॥
7. prajātistasya ṣutro'bhūdyasya yajñe śatakratuḥ .
avāpya tṛptimatulāṃ yajñabhāgaiḥ suraiḥ saha.
avāpya tṛptimatulāṃ yajñabhāgaiḥ suraiḥ saha.
7.
prajātiḥ tasya putraḥ abhūt yasya yajñe śatakratuḥ
avāpya tṛptim atulām yajñabhāgaiḥ suraiḥ saha
avāpya tṛptim atulām yajñabhāgaiḥ suraiḥ saha
7.
yasya yajñe prajātiḥ tasya putraḥ abhūt śatakratuḥ
avāpya atulām tṛptim suraiḥ saha yajñabhāgaiḥ
avāpya atulām tṛptim suraiḥ saha yajñabhāgaiḥ
7.
Prajati was his son. In whose (Prajati's) Vedic ritual (yajña), Śatakratu (Indra), accompanied by the gods, attained incomparable satisfaction through the ritual (yajña) portions.
दानवानां सुवीर्याणां जघान नवतीर्नव ।
बलं च बलिनां श्रेष्ठो जम्भं चासुरसत्तमम् ॥८॥
बलं च बलिनां श्रेष्ठो जम्भं चासुरसत्तमम् ॥८॥
8. dānavānāṃ suvīryāṇāṃ jaghāna navatīrnava .
balaṃ ca balināṃ śreṣṭho jambhaṃ cāsurasattamam.
balaṃ ca balināṃ śreṣṭho jambhaṃ cāsurasattamam.
8.
dānavānām suvīryāṇām jaghāna navatīn nava balam
ca balinām śreṣṭhaḥ jambham ca asurasattamam
ca balinām śreṣṭhaḥ jambham ca asurasattamam
8.
He killed ninety-nine very mighty Danavas. And he (Indra), the best among the strong, killed Bala and Jambha, the foremost of the asuras.
अन्यांश्च सुमहावीर्यानाजघानामरद्विषः ।
प्रजातेस्तनयाः पञ्च खनित्रप्रमुखा मुने ॥९॥
प्रजातेस्तनयाः पञ्च खनित्रप्रमुखा मुने ॥९॥
9. anyāṃśca sumahāvīryānājaghānāmaradviṣaḥ .
prajātestanayāḥ pañca khanitrapramukhā mune.
prajātestanayāḥ pañca khanitrapramukhā mune.
9.
anyān ca sumahāvīryān ājaghāna amaradviṣaḥ
prajāteḥ tanayāḥ pañca khanitrapramukhāḥ mune
prajāteḥ tanayāḥ pañca khanitrapramukhāḥ mune
9.
And he killed other very powerful enemies of the gods. O sage, Prajāti had five sons, with Khanitra as their chief.
तेषां खनित्रो राजाभूत्प्रख्यातो निजविक्रमैः ।
स शान्तः सत्यवाक्छूरः सर्वप्राणिहिते रतः ॥१०॥
स शान्तः सत्यवाक्छूरः सर्वप्राणिहिते रतः ॥१०॥
10. teṣāṃ khanitro rājābhūtprakhyāto nijavikramaiḥ .
sa śāntaḥ satyavākchūraḥ sarvaprāṇihite rataḥ.
sa śāntaḥ satyavākchūraḥ sarvaprāṇihite rataḥ.
10.
teṣām khanitraḥ rājā abhūt prākhyātaḥ nijavikramaiḥ
saḥ śāntaḥ satyavāk śūraḥ sarvaprāṇihite rataḥ
saḥ śāntaḥ satyavāk śūraḥ sarvaprāṇihite rataḥ
10.
Among them, Khanitra became a king, renowned for his own valor. He was peaceful, truthful, and brave, devoted to the welfare of all beings.
स्वधर्माभिरतो नित्यं वृद्धसेवी बहुश्रुतः ।
वाग्मी विनयसम्पन्नः कृतास्त्रोऽप्यविकत्थनः ॥११॥
वाग्मी विनयसम्पन्नः कृतास्त्रोऽप्यविकत्थनः ॥११॥
11. svadharmābhirato nityaṃ vṛddhasevī bahuśrutaḥ .
vāgmī vinayasampannaḥ kṛtāstro'pyavikatthanaḥ.
vāgmī vinayasampannaḥ kṛtāstro'pyavikatthanaḥ.
11.
svadharmābhirataḥ nityam vṛddhasevī bahuśrutaḥ
vāgmī vinayasampannaḥ kṛtāstraḥ api avikatthanaḥ
vāgmī vinayasampannaḥ kṛtāstraḥ api avikatthanaḥ
11.
He was always devoted to his own natural law (svadharma), served the elders, and was very learned. He was eloquent, endowed with humility, and even though skilled in weaponry, he was not boastful.
सर्वलोकप्रियो नित्यमुवाचैतदहर्निशम् ।
नन्दन्तु सर्वभूतानि स्निह्यन्तु विजनेष्वपि ॥१२॥
नन्दन्तु सर्वभूतानि स्निह्यन्तु विजनेष्वपि ॥१२॥
12. sarvalokapriyo nityamuvācaitadaharniśam .
nandantu sarvabhūtāni snihyantu vijaneṣvapi.
nandantu sarvabhūtāni snihyantu vijaneṣvapi.
12.
sarvalokapriyaḥ nityam uvāca etat aharniśam
nandantu sarvabhūtāni snihyantu vijaneṣu api
nandantu sarvabhūtāni snihyantu vijaneṣu api
12.
Always dear to all people, he constantly said this day and night: 'May all beings rejoice, and may they be friendly even to the solitary ones.'
स्वस्त्यस्तु सर्वभूतेषु निरातङ्कानि सन्तु च ।
मा व्याधिरस्तु भूतानामाधयो न भवन्तु च ॥१३॥
मा व्याधिरस्तु भूतानामाधयो न भवन्तु च ॥१३॥
13. svastyastu sarvabhūteṣu nirātaṅkāni santu ca .
mā vyādhirastu bhūtānāmādhayo na bhavantu ca.
mā vyādhirastu bhūtānāmādhayo na bhavantu ca.
13.
svasti astu sarvabhūteṣu nirātaṅkāni santu ca
mā vyādhiḥ astu bhūtānām ādhayaḥ na bhavantu ca
mā vyādhiḥ astu bhūtānām ādhayaḥ na bhavantu ca
13.
May all beings experience well-being and be free from distress. May no physical ailments affect them, and may mental afflictions not arise.
मैत्रीमशेषभूतानि पुष्यन्तु सकले जने ।
शिवमस्तु द्विजातीनां प्रीतिरस्तु परस्परम् ॥१४॥
शिवमस्तु द्विजातीनां प्रीतिरस्तु परस्परम् ॥१४॥
14. maitrīmaśeṣabhūtāni puṣyantu sakale jane .
śivamastu dvijātīnāṃ prītirastu parasparam.
śivamastu dvijātīnāṃ prītirastu parasparam.
14.
maitrīm aśeṣabhūtāni puṣyantu sakale jane
śivam astu dvijātīnām prītiḥ astu parasparam
śivam astu dvijātīnām prītiḥ astu parasparam
14.
May all beings foster friendship among all people. May auspiciousness prevail for the twice-born, and may mutual affection exist among them.
समृद्धिः सर्ववर्णानां सिद्धिरस्तु च कर्मणाम् ।
भो लोकाः सर्वभूतेषु शिवा वोऽस्तु सदा मतिः ॥१५॥
भो लोकाः सर्वभूतेषु शिवा वोऽस्तु सदा मतिः ॥१५॥
15. samṛddhiḥ sarvavarṇānāṃ siddhirastu ca karmaṇām .
bho lokāḥ sarvabhūteṣu śivā vo'stu sadā matiḥ.
bho lokāḥ sarvabhūteṣu śivā vo'stu sadā matiḥ.
15.
samṛddhiḥ sarvavarṇānām siddhiḥ astu ca karmaṇām
bho lokāḥ sarvabhūteṣu śivā vaḥ astu sadā matiḥ
bho lokāḥ sarvabhūteṣu śivā vaḥ astu sadā matiḥ
15.
May prosperity come to all social classes (varṇas), and may there be success in all undertakings (karma). O people, may your minds always be benevolent towards all beings.
यथात्मनि यथा पुत्रे हितमिच्छथ सर्वदा ।
तथा समस्तभूतेषु वर्त्तध्वं हितबुद्धयः ॥१६॥
तथा समस्तभूतेषु वर्त्तध्वं हितबुद्धयः ॥१६॥
16. yathātmani yathā putre hitamicchatha sarvadā .
tathā samastabhūteṣu varttadhvaṃ hitabuddhayaḥ.
tathā samastabhūteṣu varttadhvaṃ hitabuddhayaḥ.
16.
yathā ātmani yathā putre hitam icchatha sarvadā
tathā samastabhūteṣu varttadhvam hitabuddhayaḥ
tathā samastabhūteṣu varttadhvam hitabuddhayaḥ
16.
Just as you always desire what is beneficial for yourselves (ātman) and for your son, similarly, benevolent-minded people, act towards all beings.
एतद्वो हितमत्यन्तं को वा कस्यापराध्यते ।
यत्करोत्यहितं किञ्चित्कस्यचिन्मूढमानसः ॥१७॥
यत्करोत्यहितं किञ्चित्कस्यचिन्मूढमानसः ॥१७॥
17. etadvo hitamatyantaṃ ko vā kasyāparādhyate .
yatkarotyahitaṃ kiñcitkasyacinmūḍhamānasaḥ.
yatkarotyahitaṃ kiñcitkasyacinmūḍhamānasaḥ.
17.
etat vaḥ hitam atyantam kaḥ vā kasya aparādhyate
yat karoti ahitam kiñcit kasyacit mūḍhamānasaḥ
yat karoti ahitam kiñcit kasyacit mūḍhamānasaḥ
17.
This is exceedingly beneficial for you (to understand). For who, truly, offends another? Whatever harm a deluded person does to anyone,
तं समभ्येति तन्न्यूनं कर्तृगामिफलं यतः ।
इति मत्वा समस्तेषु भो लोका हितबुद्धयः ॥१८॥
इति मत्वा समस्तेषु भो लोका हितबुद्धयः ॥१८॥
18. taṃ samabhyeti tannyūnaṃ kartṛgāmiphalaṃ yataḥ .
iti matvā samasteṣu bho lokā hitabuddhayaḥ.
iti matvā samasteṣu bho lokā hitabuddhayaḥ.
18.
tam samabhyeti tat nyūnam kartṛgāmiphalam yataḥ
iti matvā samasteṣu bho lokāḥ hitabuddhayaḥ
iti matvā samasteṣu bho lokāḥ hitabuddhayaḥ
18.
that very (harm) certainly returns to them, because the result always goes to the doer. Therefore, considering this, O people whose minds are set on welfare,
सन्तु मा लौकिकं पापं लोकाः प्राप्स्यथ वै बुधाः ।
यो मेऽद्य स्निह्यते तस्य शिवमस्तु सदा भुवि ॥१९॥
यो मेऽद्य स्निह्यते तस्य शिवमस्तु सदा भुवि ॥१९॥
19. santu mā laukikaṃ pāpaṃ lokāḥ prāpsyatha vai budhāḥ .
yo me'dya snihyate tasya śivamastu sadā bhuvi.
yo me'dya snihyate tasya śivamastu sadā bhuvi.
19.
santu mā laukikam pāpam lokāḥ prāpsyatha vai budhāḥ
yaḥ me adya snihyate tasya śivam astu sadā bhuvi
yaḥ me adya snihyate tasya śivam astu sadā bhuvi
19.
do not incur worldly sin! O wise ones, you will certainly attain (good). To whoever shows affection to me today, may there always be auspiciousness on earth.
यश्च मां द्वेष्टि लोकेऽस्मिन्सोऽपि भद्राणि पश्यतु ।
एवं स्वरूपः पुत्रोऽभूत्खनित्रस्तस्य भूपते ॥२०॥
एवं स्वरूपः पुत्रोऽभूत्खनित्रस्तस्य भूपते ॥२०॥
20. yaśca māṃ dveṣṭi loke'sminso'pi bhadrāṇi paśyatu .
evaṃ svarūpaḥ putro'bhūtkhanitrastasya bhūpate.
evaṃ svarūpaḥ putro'bhūtkhanitrastasya bhūpate.
20.
yaḥ ca mām dveṣṭi loke asmin saḥ api bhadrāṇi paśyatu
evam svarūpaḥ putraḥ abhūt khanitraḥ tasya bhūpate
evam svarūpaḥ putraḥ abhūt khanitraḥ tasya bhūpate
20.
And whoever hates me in this world, may even he see auspicious things. In this way, a son named Khanitra was born to that king.
समस्तगुणसम्पन्नः श्रीमानब्जदलेक्षणः ।
तेन ते भ्रातरः प्रीत्या पृथग्राज्येषु योजिताः ॥२१॥
तेन ते भ्रातरः प्रीत्या पृथग्राज्येषु योजिताः ॥२१॥
21. samastaguṇasampannaḥ śrīmānabjadalekṣaṇaḥ .
tena te bhrātaraḥ prītyā pṛthagrājyeṣu yojitāḥ.
tena te bhrātaraḥ prītyā pṛthagrājyeṣu yojitāḥ.
21.
samastaguṇasampannaḥ śrīmān abjadaleṣaṇaḥ tena
te bhrātaraḥ prītyā pṛthak rājyeṣu yojitāḥ
te bhrātaraḥ prītyā pṛthak rājyeṣu yojitāḥ
21.
Your brothers were lovingly appointed to separate kingdoms by him, who was endowed with all excellent qualities, glorious, and lotus-petal-eyed.
स्वयं च पृथिवीमेतां बुभुजे सागराम्बराम् ।
प्राच्यां तेन कृतः शौरिर्दक्षिणस्यामुदावसुः ॥२२॥
प्राच्यां तेन कृतः शौरिर्दक्षिणस्यामुदावसुः ॥२२॥
22. svayaṃ ca pṛthivīmetāṃ bubhuje sāgarāmbarām .
prācyāṃ tena kṛtaḥ śaurirdakṣiṇasyāmudāvasuḥ.
prācyāṃ tena kṛtaḥ śaurirdakṣiṇasyāmudāvasuḥ.
22.
svayam ca pṛthivīm etām bubhuje sāgarāmbarām
prācyām tena kṛtaḥ śauriḥ dakṣiṇasyām udāvasuḥ
prācyām tena kṛtaḥ śauriḥ dakṣiṇasyām udāvasuḥ
22.
And he himself ruled this entire earth, whose garment is the oceans. By him, Shauri was appointed in the east, and Udāvasu in the south.
दिशि प्रतीच्यां मुनय उत्तरस्यां महारथाः ।
तेषां तस्य च भूपस्य पृथग्गोत्राः पुरोहिताः ॥२३॥
तेषां तस्य च भूपस्य पृथग्गोत्राः पुरोहिताः ॥२३॥
23. diśi pratīcyāṃ munaya uttarasyāṃ mahārathāḥ .
teṣāṃ tasya ca bhūpasya pṛthaggotrāḥ purohitāḥ.
teṣāṃ tasya ca bhūpasya pṛthaggotrāḥ purohitāḥ.
23.
diśi pratīcyām munayaḥ uttarasyām mahārathāḥ
teṣām tasya ca bhūpasya pṛthakgotrāḥ purohitāḥ
teṣām tasya ca bhūpasya pṛthakgotrāḥ purohitāḥ
23.
In the western direction (he appointed) sages, and in the northern, great warriors. For them (the brothers) and for that king, there were family priests from distinct lineages.
बभूवुर्मुनयश्चैव मन्त्रिवंशक्रमागताः ।
शौरेरत्रिकुलोद्भूतः सुहोत्रो नाम वै द्विजः ॥२४॥
शौरेरत्रिकुलोद्भूतः सुहोत्रो नाम वै द्विजः ॥२४॥
24. babhūvurmunayaścaiva mantrivaṃśakramāgatāḥ .
śaureratrikulodbhūtaḥ suhotro nāma vai dvijaḥ.
śaureratrikulodbhūtaḥ suhotro nāma vai dvijaḥ.
24.
babhūvuḥ munayaḥ ca eva mantrivaṃśakramāgatāḥ
śaureḥ atrikulodbhūtaḥ suhotraḥ nāma vai dvijaḥ
śaureḥ atrikulodbhūtaḥ suhotraḥ nāma vai dvijaḥ
24.
Indeed, there were sages (munayaḥ) who had come in the lineage of ministers. And for Shauri, there was a Brahmin (dvija) named Suhotra, born in the Atri lineage.
उदावसोः कुशावर्त्तो गौतमान्वयजोऽभवत् ।
काश्यपः प्रमतिर्नाम सुनयस्य पुरोहितः ॥२५॥
काश्यपः प्रमतिर्नाम सुनयस्य पुरोहितः ॥२५॥
25. udāvasoḥ kuśāvartto gautamānvayajo'bhavat .
kāśyapaḥ pramatirnāma sunayasya purohitaḥ.
kāśyapaḥ pramatirnāma sunayasya purohitaḥ.
25.
udāvasoḥ kuśāvarttaḥ gautamānvayajaḥ abhavat
kāśyapaḥ pramatiḥ nāma sunayasya purohitaḥ
kāśyapaḥ pramatiḥ nāma sunayasya purohitaḥ
25.
From Udāvasu was born Kuśāvartta, who belonged to the lineage of Gotama. The priest (purohita) of Sunaya was named Pramati, a descendant of Kaśyapa.
महारथस्य वासिष्ठः पुरोधाऽभून्महीभृतः ।
बुभुजुस्ते स्वराज्यानि चत्वारोऽपि नराधिपाः ॥२६॥
बुभुजुस्ते स्वराज्यानि चत्वारोऽपि नराधिपाः ॥२६॥
26. mahārathasya vāsiṣṭhaḥ purodhā'bhūnmahībhṛtaḥ .
bubhujuste svarājyāni catvāro'pi narādhipāḥ.
bubhujuste svarājyāni catvāro'pi narādhipāḥ.
26.
mahārathasya vāsiṣṭhaḥ purodhāḥ abhūt mahībhṛtaḥ
bubhujuḥ te svarājyāni catvāraḥ api narādhipāḥ
bubhujuḥ te svarājyāni catvāraḥ api narādhipāḥ
26.
Vāsiṣṭha was the priest (purohita) of King (mahībhṛtaḥ) Mahāratha. All four of these kings (narādhipāḥ) enjoyed their own kingdoms.
खनित्रश्चाधिपस्तेषामशेषवसुधाधिपः ।
तेषु भ्रातृष्वशेषेषु खनित्रः स महीपतिः ॥२७॥
तेषु भ्रातृष्वशेषेषु खनित्रः स महीपतिः ॥२७॥
27. khanitraścādhipasteṣāmaśeṣavasudhādhipaḥ .
teṣu bhrātṛṣvaśeṣeṣu khanitraḥ sa mahīpatiḥ.
teṣu bhrātṛṣvaśeṣeṣu khanitraḥ sa mahīpatiḥ.
27.
khanitraḥ ca adhipaḥ teṣām aśeṣavasudhādhipaḥ
teṣu bhrātṛṣu aśeṣeṣu khanitraḥ saḥ mahīpatiḥ
teṣu bhrātṛṣu aśeṣeṣu khanitraḥ saḥ mahīpatiḥ
27.
Khanitra was their chief and the sovereign of the entire earth. Among all those brothers, Khanitra himself was the king (mahīpatiḥ).
प्रजासु च समस्तासु पुत्रेष्विव सदा हितः ।
एकदा मन्त्रिणा शौरिः स प्रोक्तो विश्ववेदिना ॥२८॥
एकदा मन्त्रिणा शौरिः स प्रोक्तो विश्ववेदिना ॥२८॥
28. prajāsu ca samastāsu putreṣviva sadā hitaḥ .
ekadā mantriṇā śauriḥ sa prokto viśvavedinā.
ekadā mantriṇā śauriḥ sa prokto viśvavedinā.
28.
prajāsu ca samastāsu putreṣu iva sadā hitaḥ
ekadā mantriṇā śauriḥ saḥ proktaḥ viśvavedinā
ekadā mantriṇā śauriḥ saḥ proktaḥ viśvavedinā
28.
He was always benevolent towards all the subjects, just like a father to his sons. One day, Śauri was addressed by an all-knowing (viśvavedin) minister (mantriṇā).
विविक्ते पृथिवीपाल किञ्चिद्वक्तव्यमस्ति नः ।
यस्येयं पृथिवी कृत्स्ना यस्य भूपा वशानुगाः ॥२९॥
यस्येयं पृथिवी कृत्स्ना यस्य भूपा वशानुगाः ॥२९॥
29. vivikte pṛthivīpāla kiñcidvaktavyamasti naḥ .
yasyeyaṃ pṛthivī kṛtsnā yasya bhūpā vaśānugāḥ.
yasyeyaṃ pṛthivī kṛtsnā yasya bhūpā vaśānugāḥ.
29.
vivikte pṛthivīpāla kiñcit vaktavyam asti naḥ |
yasya iyam pṛthivī kṛtsnā yasya bhūpāḥ vaśānugāḥ
yasya iyam pṛthivī kṛtsnā yasya bhūpāḥ vaśānugāḥ
29.
O King, we have something to say to you in private. This entire earth belongs to you, and its rulers are subservient to you.
स राजा तस्य पुत्रश्च तत्पौत्राश्चान्वयस्ततः ।
इतरे भ्रातरस्तस्य प्राक्त्वल्पविषयाधिपाः ॥३०॥
इतरे भ्रातरस्तस्य प्राक्त्वल्पविषयाधिपाः ॥३०॥
30. sa rājā tasya putraśca tatpautrāścānvayastataḥ .
itare bhrātarastasya prāktvalpaviṣayādhipāḥ.
itare bhrātarastasya prāktvalpaviṣayādhipāḥ.
30.
sa rājā tasya putraḥ ca tatpautrāḥ ca anvayaḥ tataḥ
| itare bhrātaraḥ tasya prāk tu alpaviṣayādhipāḥ
| itare bhrātaraḥ tasya prāk tu alpaviṣayādhipāḥ
30.
That king, along with his son and his grandsons, and all his subsequent descendants, while his other brothers were previously rulers of small territories.
तत्पुत्राश्चाल्पकास्तस्मात्तत्पौत्राश्चाल्पकाल्पकाः ।
कालेन ह्रासमासाद्य पुरुषात्पुरुषान्तरम् ॥३१॥
कालेन ह्रासमासाद्य पुरुषात्पुरुषान्तरम् ॥३१॥
31. tatputrāścālpakāstasmāttatpautrāścālpakālpakāḥ .
kālena hrāsamāsādya puruṣātpuruṣāntaram.
kālena hrāsamāsādya puruṣātpuruṣāntaram.
31.
tatputrāḥ ca alpakāḥ tasmāt tatpautrāḥ ca alpakālpakāḥ
| kālena hrāsam āsādya puruṣāt puruṣāntaram
| kālena hrāsam āsādya puruṣāt puruṣāntaram
31.
His sons were few, and his grandsons were even fewer, due to the gradual decrease (in power or numbers) that occurred over time, from one generation to the next.
कृष्योपजीविनो भूप भवन्तीति तदन्वयाः ।
नोद्धारं कुरुते भ्राता भ्रातृस्नेहबलार्पणः ॥३२॥
नोद्धारं कुरुते भ्राता भ्रातृस्नेहबलार्पणः ॥३२॥
32. kṛṣyopajīvino bhūpa bhavantīti tadanvayāḥ .
noddhāraṃ kurute bhrātā bhrātṛsnehabalārpaṇaḥ.
noddhāraṃ kurute bhrātā bhrātṛsnehabalārpaṇaḥ.
32.
kṛṣyā upajīvinaḥ bhūpa bhavanti iti tadanvayāḥ |
na uddhāram kurute bhrātā bhrātṛsnehabalārpaṇaḥ
na uddhāram kurute bhrātā bhrātṛsnehabalārpaṇaḥ
32.
O King, his descendants thus become those who live by agriculture. A brother, who should offer the strength of brotherly affection, does not bring about their uplift.
स्नेहः कः पृथिवीपाल परयोर्भ्रातृपुत्रयोः ।
तत्पुत्रयोः परतरा मतिर्भवति पार्थिव ॥३३॥
तत्पुत्रयोः परतरा मतिर्भवति पार्थिव ॥३३॥
33. snehaḥ kaḥ pṛthivīpāla parayorbhrātṛputrayoḥ .
tatputrayoḥ paratarā matirbhavati pārthiva.
tatputrayoḥ paratarā matirbhavati pārthiva.
33.
snehaḥ kaḥ pṛthivīpāla parayoḥ bhrātṛputrayoḥ
tatputrayoḥ paratarā matiḥ bhavati pārthiva
tatputrayoḥ paratarā matiḥ bhavati pārthiva
33.
O protector of the earth (pṛthivīpāla), what affection can there be for the two sons of a brother (your nephews) who are considered rivals? For, O ruler (pārthiva), the intellect (mati) of your own sons is always held as superior.
तत्पुत्रः केन कार्येण प्रीतियुक्तो भविष्यति ।
अथवा येन तेनैव सन्तोषं कुरुते नृपः ॥३४॥
अथवा येन तेनैव सन्तोषं कुरुते नृपः ॥३४॥
34. tatputraḥ kena kāryeṇa prītiyukto bhaviṣyati .
athavā yena tenaiva santoṣaṃ kurute nṛpaḥ.
athavā yena tenaiva santoṣaṃ kurute nṛpaḥ.
34.
tatputraḥ kena kāryeṇa prītiyuktaḥ bhaviṣyati
athavā yena tena eva santoṣam kurute nṛpaḥ
athavā yena tena eva santoṣam kurute nṛpaḥ
34.
By what deed or for what reason will your son be satisfied? Or, alternatively, the king finds contentment (santoṣa) by whatever means.
क्रियते तत्किमर्थं तु भूपैर्मन्त्रिपरिग्रहः ।
भुज्यते सकलं राज्यं मया ते मन्त्रिणा सता ॥३५॥
भुज्यते सकलं राज्यं मया ते मन्त्रिणा सता ॥३५॥
35. kriyate tatkimarthaṃ tu bhūpairmantriparigrahaḥ .
bhujyate sakalaṃ rājyaṃ mayā te mantriṇā satā.
bhujyate sakalaṃ rājyaṃ mayā te mantriṇā satā.
35.
kriyate tat kimartham tu bhūpaiḥ mantriparigrahaḥ
bhujyate sakalam rājyam mayā te mantriṇā satā
bhujyate sakalam rājyam mayā te mantriṇā satā
35.
But why do kings (bhūpa) employ ministers (mantriparigraha)? The entire kingdom (rājya) is administered (bhujyate) by me, your able minister.
तत्किं मुधा धारयसे सन्तोषं कुरुते यदि ।
कार्यनिष्पादकं राज्यं करणं कर्तुरिष्यते ॥३६॥
कार्यनिष्पादकं राज्यं करणं कर्तुरिष्यते ॥३६॥
36. tatkiṃ mudhā dhārayase santoṣaṃ kurute yadi .
kāryaniṣpādakaṃ rājyaṃ karaṇaṃ karturiṣyate.
kāryaniṣpādakaṃ rājyaṃ karaṇaṃ karturiṣyate.
36.
tat kim mudhā dhārayase santoṣam kurute yadi
kāryaniṣpādakam rājyam karaṇam kartuḥ iṣyate
kāryaniṣpādakam rājyam karaṇam kartuḥ iṣyate
36.
Therefore, if [the king] merely finds contentment (santoṣa), then why do you uselessly maintain [this system]? A kingdom (rājya) that accomplishes tasks is desired as an instrument (karaṇa) for the one who acts (kartṛ).
राज्यलब्धुश्च ते कार्यं त्वं कर्त्ता करणं वयम् ।
सोऽस्माभिः करणै राज्यं पितृपैतामहं कुरु ॥३७॥
सोऽस्माभिः करणै राज्यं पितृपैतामहं कुरु ॥३७॥
37. rājyalabdhuśca te kāryaṃ tvaṃ karttā karaṇaṃ vayam .
so'smābhiḥ karaṇai rājyaṃ pitṛpaitāmahaṃ kuru.
so'smābhiḥ karaṇai rājyaṃ pitṛpaitāmahaṃ kuru.
37.
rājyalabdhuḥ ca te kāryam tvam karttā karaṇam vayam
saḥ asmābhiḥ karaṇaiḥ rājyam pitṛpaitāmaham kuru
saḥ asmābhiḥ karaṇaiḥ rājyam pitṛpaitāmaham kuru
37.
Your duty is to acquire the kingdom; you are the chief actor, and we are the instruments. Therefore, with us as your instruments, secure that ancestral kingdom.
राजोवाच ।
ज्येष्ठो भ्राता महीपालो वयं तस्यानुजा यतः ।
ततः स भुङ्क्ते पृथिवीं वयं चाल्पवसुन्धराम् ॥३८॥
ज्येष्ठो भ्राता महीपालो वयं तस्यानुजा यतः ।
ततः स भुङ्क्ते पृथिवीं वयं चाल्पवसुन्धराम् ॥३८॥
38. rājovāca .
jyeṣṭho bhrātā mahīpālo vayaṃ tasyānujā yataḥ .
tataḥ sa bhuṅkte pṛthivīṃ vayaṃ cālpavasundharām.
jyeṣṭho bhrātā mahīpālo vayaṃ tasyānujā yataḥ .
tataḥ sa bhuṅkte pṛthivīṃ vayaṃ cālpavasundharām.
38.
rājā uvāca jyeṣṭhaḥ bhrātā mahīpālaḥ vayam tasya anujāḥ
yataḥ tataḥ saḥ bhuṅkte pṛthivīm vayam ca alpavasundharām
yataḥ tataḥ saḥ bhuṅkte pṛthivīm vayam ca alpavasundharām
38.
The king said: 'Since the elder brother is the ruler of the earth, and we are his younger siblings, he enjoys (rules) the entire earth, while we rule only a small portion of land.'
वयं तु भ्रातरः पञ्च पृथ्वी चैका महामते ।
अतोऽस्याः पृथगैश्वर्यं कथं कृत्स्नं भविष्यति ॥३९॥
अतोऽस्याः पृथगैश्वर्यं कथं कृत्स्नं भविष्यति ॥३९॥
39. vayaṃ tu bhrātaraḥ pañca pṛthvī caikā mahāmate .
ato'syāḥ pṛthagaiśvaryaṃ kathaṃ kṛtsnaṃ bhaviṣyati.
ato'syāḥ pṛthagaiśvaryaṃ kathaṃ kṛtsnaṃ bhaviṣyati.
39.
vayam tu bhrātaraḥ pañca pṛthivī ca ekā mahāmate ataḥ
asyāḥ pṛthak aiśvaryam katham kṛtsnam bhaviṣyati
asyāḥ pṛthak aiśvaryam katham kṛtsnam bhaviṣyati
39.
But we are five brothers, O great-minded one, and the earth is only one. Therefore, how can separate sovereignty over it be complete?
विश्ववेद्युवाच ।
एवमेतद्भवत्वत्र यद्येका वसुधा नृप ।
तां त्वमेवाभिपद्यस्व ज्येष्ठः शास्तु यथा भवान् ॥४०॥
एवमेतद्भवत्वत्र यद्येका वसुधा नृप ।
तां त्वमेवाभिपद्यस्व ज्येष्ठः शास्तु यथा भवान् ॥४०॥
40. viśvavedyuvāca .
evametadbhavatvatra yadyekā vasudhā nṛpa .
tāṃ tvamevābhipadyasva jyeṣṭhaḥ śāstu yathā bhavān.
evametadbhavatvatra yadyekā vasudhā nṛpa .
tāṃ tvamevābhipadyasva jyeṣṭhaḥ śāstu yathā bhavān.
40.
viśvavedyaḥ uvāca evam etat bhavatu atra yadi ekā vasudhā
nṛpa tām tvam eva abhipadyasva jyeṣṭhaḥ śāstu yathā bhavān
nṛpa tām tvam eva abhipadyasva jyeṣṭhaḥ śāstu yathā bhavān
40.
Viśvavedya said: 'So be it. If the earth is indeed one, O King, then you yourself should take possession of it. Let the eldest rule, as you are (the eldest).'
सर्वाधिपत्यः सर्वेभ्यो भव त्वमखिलेश्वरः ।
यतन्ते च यथाहं ते तेषामपि हि मन्त्रिणः ॥४१॥
यतन्ते च यथाहं ते तेषामपि हि मन्त्रिणः ॥४१॥
41. sarvādhipatyaḥ sarvebhyo bhava tvamakhileśvaraḥ .
yatante ca yathāhaṃ te teṣāmapi hi mantriṇaḥ.
yatante ca yathāhaṃ te teṣāmapi hi mantriṇaḥ.
41.
sarvādhipatyaḥ sarvebhyaḥ bhava tvam akhileśvaraḥ
yatante ca yathā aham te teṣām api hi mantriṇaḥ
yatante ca yathā aham te teṣām api hi mantriṇaḥ
41.
You should become the supreme ruler, the lord over all. And indeed, those ministers of theirs also strive, just as I do.
राजोवाच ।
ज्येष्ठो राजा यथा प्रीत्या भजतेऽस्मान्सुतानिव ।
कथं तस्य करिष्यामि ममत्वं जगतीगतम् ॥४२॥
ज्येष्ठो राजा यथा प्रीत्या भजतेऽस्मान्सुतानिव ।
कथं तस्य करिष्यामि ममत्वं जगतीगतम् ॥४२॥
42. rājovāca .
jyeṣṭho rājā yathā prītyā bhajate'smānsutāniva .
kathaṃ tasya kariṣyāmi mamatvaṃ jagatīgatam.
jyeṣṭho rājā yathā prītyā bhajate'smānsutāniva .
kathaṃ tasya kariṣyāmi mamatvaṃ jagatīgatam.
42.
rājā uvāca jyeṣṭhaḥ rājā yathā prītyā bhajate asmān
sutān iva katham tasya kariṣyāmi mamatvam jagatīgatam
sutān iva katham tasya kariṣyāmi mamatvam jagatīgatam
42.
The king said: 'How can I develop a sense of possessiveness (mamatva) for this kingdom, when the elder king treats us with such affection, just like his own sons?'
विश्ववेद्युवाच ।
राज्ये स्थितः पूजयेथा ज्येष्ठं भूपार्हणैर्धनैः ।
कनिष्ठज्येष्ठता केयं राज्यं प्रार्थयतां नृणाम् ॥४३॥
राज्ये स्थितः पूजयेथा ज्येष्ठं भूपार्हणैर्धनैः ।
कनिष्ठज्येष्ठता केयं राज्यं प्रार्थयतां नृणाम् ॥४३॥
43. viśvavedyuvāca .
rājye sthitaḥ pūjayethā jyeṣṭhaṃ bhūpārhaṇairdhanaiḥ .
kaniṣṭhajyeṣṭhatā keyaṃ rājyaṃ prārthayatāṃ nṛṇām.
rājye sthitaḥ pūjayethā jyeṣṭhaṃ bhūpārhaṇairdhanaiḥ .
kaniṣṭhajyeṣṭhatā keyaṃ rājyaṃ prārthayatāṃ nṛṇām.
43.
viśvavedyaḥ uvāca rājye sthitaḥ
pūjayethāḥ jyeṣṭham bhūpārhaṇaiḥ
dhanaiḥ kaniṣṭhajyeṣṭhatā kā
iyam rājyam prārthayatām nr̥ṇām
pūjayethāḥ jyeṣṭham bhūpārhaṇaiḥ
dhanaiḥ kaniṣṭhajyeṣṭhatā kā
iyam rājyam prārthayatām nr̥ṇām
43.
Viśvavedya said: 'When you are established in the kingdom, you should honor your elder brother with wealth and gifts suitable for a king. What is this distinction of juniority and seniority for men who aspire to a kingdom?'
मार्कण्डेय उवाच ।
तथेति च प्रतिज्ञाते भूभुजा तेन सत्तम ।
विश्ववेदी ततो मन्त्री तद् भ्रातॄननयद्वशम् ॥४४॥
तथेति च प्रतिज्ञाते भूभुजा तेन सत्तम ।
विश्ववेदी ततो मन्त्री तद् भ्रातॄननयद्वशम् ॥४४॥
44. mārkaṇḍeya uvāca .
tatheti ca pratijñāte bhūbhujā tena sattama .
viśvavedī tato mantrī tad bhrātṝnanayadvaśam.
tatheti ca pratijñāte bhūbhujā tena sattama .
viśvavedī tato mantrī tad bhrātṝnanayadvaśam.
44.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca tathā iti ca pratijñāte bhūbhujā tena
sattama viśvavedī tataḥ mantrī tat bhrātr̥̄n anayat vaśam
sattama viśvavedī tataḥ mantrī tat bhrātr̥̄n anayat vaśam
44.
Mārkaṇḍeya said: 'O best of men, when that king agreed, saying "So be it," then the minister Viśvavedī brought his brothers under his influence.'
तेषां पुरोहितांश्चैव आत्मनः शान्तिकादिषु ।
नियोजयामास ततः खनित्रस्याभिचारके ॥४५॥
नियोजयामास ततः खनित्रस्याभिचारके ॥४५॥
45. teṣāṃ purohitāṃścaiva ātmanaḥ śāntikādiṣu .
niyojayāmāsa tataḥ khanitrasyābhicārake.
niyojayāmāsa tataḥ khanitrasyābhicārake.
45.
teṣām purohitān ca eva ātmanaḥ śāntikādiṣu
niyojayāmāsa tataḥ khanitrasya abhicārake
niyojayāmāsa tataḥ khanitrasya abhicārake
45.
Then, he engaged his own priests for rites of pacification (śāntika) and similar ceremonies, and for offensive magic (abhicāra) against the excavator (enemy).
विभेद तस्य निभृतान्सामदानादिभिस्तथा ।
चक्रे च परमोद्योगं निजदण्डप्रभावने ॥४६॥
चक्रे च परमोद्योगं निजदण्डप्रभावने ॥४६॥
46. vibheda tasya nibhṛtānsāmadānādibhistathā .
cakre ca paramodyogaṃ nijadaṇḍaprabhāvane.
cakre ca paramodyogaṃ nijadaṇḍaprabhāvane.
46.
vibheda tasya nibhṛtān sāmadānādibhiḥ tathā
cakre ca parama udyogam nijadaṇḍaprabhāvane
cakre ca parama udyogam nijadaṇḍaprabhāvane
46.
He divided his (the enemy's) secret supporters by employing methods such as conciliation (sāma), gifts (dāna), and others. Furthermore, he exerted great effort to establish the effectiveness of his own coercive power.
आभिचारिकमत्युग्रमहन्यहनि कुर्वताम् ।
पुरोधसां चतुर्णां च जज्ञे कृत्याचतुष्टयम् ॥४७॥
पुरोधसां चतुर्णां च जज्ञे कृत्याचतुष्टयम् ॥४७॥
47. ābhicārikamatyugramahanyahani kurvatām .
purodhasāṃ caturṇāṃ ca jajñe kṛtyācatuṣṭayam.
purodhasāṃ caturṇāṃ ca jajñe kṛtyācatuṣṭayam.
47.
ābhicārikam atyugram ahanyahani kurvatām
purodhasām caturṇām ca jajñe kṛtyācatuṣṭayam
purodhasām caturṇām ca jajñe kṛtyācatuṣṭayam
47.
And from the four priests, who were daily performing extremely fierce offensive magic (abhicāra), a quartet of Kṛtyās (malevolent magical entities) was born.
विकरालं महावक्त्रमतिभीषणदर्शनम् ।
समुद्यतमहाशूलं प्रभूतमतिदारुणम् ॥४८॥
समुद्यतमहाशूलं प्रभूतमतिदारुणम् ॥४८॥
48. vikarālaṃ mahāvaktramatibhīṣaṇadarśanam .
samudyatamahāśūlaṃ prabhūtamatidāruṇam.
samudyatamahāśūlaṃ prabhūtamatidāruṇam.
48.
vikarālam mahāvaktram atibhīṣaṇadarśanam
samudyatamahāśūlam prabhūtam atidāruṇam
samudyatamahāśūlam prabhūtam atidāruṇam
48.
They were terrifying, with huge mouths, and of an extremely dreadful appearance. They brandished great lances, and were exceedingly mighty and utterly dreadful.
ततस्तदागतं तत्र खनित्रो यत्र पार्थिवः ।
निरस्तं चाप्यदुष्टस्य तस्य पुण्यचयेन तत् ॥४९॥
निरस्तं चाप्यदुष्टस्य तस्य पुण्यचयेन तत् ॥४९॥
49. tatastadāgataṃ tatra khanitro yatra pārthivaḥ .
nirastaṃ cāpyaduṣṭasya tasya puṇyacayena tat.
nirastaṃ cāpyaduṣṭasya tasya puṇyacayena tat.
49.
tataḥ tad āgataṃ tatra khanitraḥ yatra pārthivaḥ
| nirastaṃ ca api aduṣṭasya tasya puṇyacayena tat
| nirastaṃ ca api aduṣṭasya tasya puṇyacayena tat
49.
Then that (magic) arrived there, where King Khanitra was present. But that (magic) was repelled by the accumulated merit of that blameless king.
कृत्याचतुष्टयं तेषु निपपात दुरात्मसु ।
पुरोहितेषु भूपानां तथा वै विश्ववेदिनि ॥५०॥
पुरोहितेषु भूपानां तथा वै विश्ववेदिनि ॥५०॥
50. kṛtyācatuṣṭayaṃ teṣu nipapāta durātmasu .
purohiteṣu bhūpānāṃ tathā vai viśvavedini.
purohiteṣu bhūpānāṃ tathā vai viśvavedini.
50.
kṛtyācatuṣṭayaṃ teṣu nipapāta durātmasu |
purohiteṣu bhūpānāṃ tathā vai viśvavedini
purohiteṣu bhūpānāṃ tathā vai viśvavedini
50.
A group of four Kṛtyās descended upon those evil-minded priests of the kings, and likewise upon Viśvavedin.
ततो निहन्त्या निर्दग्धाः कृत्यया ते पुरोहिताः ।
विश्ववेदी तथा मन्त्री स शौरेर्दुष्टमन्त्रदः ॥५१॥
विश्ववेदी तथा मन्त्री स शौरेर्दुष्टमन्त्रदः ॥५१॥
51. tato nihantyā nirdagdhāḥ kṛtyayā te purohitāḥ .
viśvavedī tathā mantrī sa śaurerduṣṭamantradaḥ.
viśvavedī tathā mantrī sa śaurerduṣṭamantradaḥ.
51.
tataḥ nihatyā nirdagdhāḥ kṛtyayā te purohitāḥ |
viśvavedī tathā mantrī saḥ śaureḥ duṣṭamantradaḥ
viśvavedī tathā mantrī saḥ śaureḥ duṣṭamantradaḥ
51.
Then, by the Kṛtyā, those priests - along with Viśvavedin and the minister, who was the evil counselor of Śauri (Kṛṣṇa) - were killed and burnt.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114 (current chapter)
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134