मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-52
मार्कण्डेय उवाच ।
इत्येष तामसः सर्गो ब्रह्मणोऽव्यक्तजन्मनः ।
रुद्रसर्गं प्रवक्ष्यामि तन्मे निगदतः शृणु ॥१॥
इत्येष तामसः सर्गो ब्रह्मणोऽव्यक्तजन्मनः ।
रुद्रसर्गं प्रवक्ष्यामि तन्मे निगदतः शृणु ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
ityeṣa tāmasaḥ sargo brahmaṇo'vyaktajanmanaḥ .
rudrasargaṃ pravakṣyāmi tanme nigadataḥ śṛṇu.
ityeṣa tāmasaḥ sargo brahmaṇo'vyaktajanmanaḥ .
rudrasargaṃ pravakṣyāmi tanme nigadataḥ śṛṇu.
1.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca | iti eṣa tāmasaḥ sargaḥ brahmaṇaḥ
avyaktajanmanaḥ | rudrasargaṃ pravakṣyāmi tat me nigadataḥ śṛṇu
avyaktajanmanaḥ | rudrasargaṃ pravakṣyāmi tat me nigadataḥ śṛṇu
1.
Mārkaṇḍeya said: "This concludes the creation characterized by ignorance (tāmasa) originating from Brahmā, who is born from the unmanifest. I will now explain the creation of Rudra; listen to me as I narrate it."
तनयाश्च तथैवाष्टौ पत्न्यः पुत्राश्च ते तथा ।
कल्पादावात्मनस्तुल्यं सुतं प्रध्यायतः प्रभोः ॥२॥
कल्पादावात्मनस्तुल्यं सुतं प्रध्यायतः प्रभोः ॥२॥
2. tanayāśca tathaivāṣṭau patnyaḥ putrāśca te tathā .
kalpādāvātmanastulyaṃ sutaṃ pradhyāyataḥ prabhoḥ.
kalpādāvātmanastulyaṃ sutaṃ pradhyāyataḥ prabhoḥ.
2.
tanayāḥ ca tathā eva aṣṭau patnyaḥ putrāḥ ca te tathā
| kalpādāu ātmanaḥ tulyaṃ sutaṃ pradhyāyataḥ prabhoḥ
| kalpādāu ātmanaḥ tulyaṃ sutaṃ pradhyāyataḥ prabhoḥ
2.
Similarly, eight daughters, and also wives and sons, were manifested for him. This was at the beginning of the kalpa, while the Lord (prabhu) was meditating for a son equal to his own self (ātman).
प्रादुरासीदथाङ्केऽस्य कुमारो नीललोहितः ।
रुरोद सुस्वरं सोऽथ द्रवंश्च द्विजसत्तम ॥३॥
रुरोद सुस्वरं सोऽथ द्रवंश्च द्विजसत्तम ॥३॥
3. prādurāsīdathāṅke'sya kumāro nīlalohitaḥ .
ruroda susvaraṃ so'tha dravaṃśca dvijasattama.
ruroda susvaraṃ so'tha dravaṃśca dvijasattama.
3.
prāduraāsīt atha aṅke asya kumāraḥ nīlalohitaḥ |
ruroda susvaraṃ saḥ atha dravan ca dvijasattama
ruroda susvaraṃ saḥ atha dravan ca dvijasattama
3.
Then, a blue-red boy (kumāra) appeared on his (Brahmā's) lap. Thereupon, he cried loudly, and as he cried intensely, O best among the twice-born (dvijasattama).
किं रोदिषीति तं ब्रह्मा रुदन्तं प्रत्युवाच ह ।
नाम देहीति तं सोऽथ प्रत्युवाच जगत्पतिम् ॥४॥
नाम देहीति तं सोऽथ प्रत्युवाच जगत्पतिम् ॥४॥
4. kiṃ rodiṣīti taṃ brahmā rudantaṃ pratyuvāca ha .
nāma dehīti taṃ so'tha pratyuvāca jagatpatim.
nāma dehīti taṃ so'tha pratyuvāca jagatpatim.
4.
kiṃ rodiṣi iti taṃ brahmā rudantaṃ pratyuvāca ha
| nāma dehi iti taṃ saḥ atha pratyuvāca jagatpatim
| nāma dehi iti taṃ saḥ atha pratyuvāca jagatpatim
4.
Brahmā asked the crying boy, 'Why do you cry?' He (the boy) then replied to the Lord of the world (jagatpati), 'Give me a name.'
रुद्रस्त्वं देव नाम्नासि मा रोदीर्धैर्यमावह ।
एवमुक्तस्ततः सोऽथ सप्तकृत्वो रुरोद ह ॥५॥
एवमुक्तस्ततः सोऽथ सप्तकृत्वो रुरोद ह ॥५॥
5. rudrastvaṃ deva nāmnāsi mā rodīrdhairyamāvaha .
evamuktastataḥ so'tha saptakṛtvo ruroda ha.
evamuktastataḥ so'tha saptakṛtvo ruroda ha.
5.
rudraḥ tvam deva nāmnā asi mā rodīḥ dhairyam āvaha
evaṃ uktaḥ tataḥ saḥ atha saptakṛtvaḥ ruroda ha
evaṃ uktaḥ tataḥ saḥ atha saptakṛtvaḥ ruroda ha
5.
O god, you are Rudra (the crier) by name. Do not cry; be courageous. Thus spoken to, he then indeed cried seven times.
ततोऽन्यानि ददौ तस्मै सप्त नामानि वै प्रभुः ।
स्थानानि चैषामष्टानां पत्नीः पुत्रांश्च वै द्विज ॥६॥
स्थानानि चैषामष्टानां पत्नीः पुत्रांश्च वै द्विज ॥६॥
6. tato'nyāni dadau tasmai sapta nāmāni vai prabhuḥ .
sthānāni caiṣāmaṣṭānāṃ patnīḥ putrāṃśca vai dvija.
sthānāni caiṣāmaṣṭānāṃ patnīḥ putrāṃśca vai dvija.
6.
tataḥ anyāni dadau tasmai sapta nāmāni vai prabhuḥ
sthānāni ca eṣām aṣṭānām patnīḥ putrān ca vai dvija
sthānāni ca eṣām aṣṭānām patnīḥ putrān ca vai dvija
6.
Then, the Lord indeed gave him seven other names. And, O twice-born (dvija), he also gave him their eight abodes, wives, and sons.
भवं शर्वं तथेशानं तथा पशुपतिं प्रभुः ।
भीममुग्रं महादेवमुवाच स पितामहः ॥७॥
भीममुग्रं महादेवमुवाच स पितामहः ॥७॥
7. bhavaṃ śarvaṃ tatheśānaṃ tathā paśupatiṃ prabhuḥ .
bhīmamugraṃ mahādevamuvāca sa pitāmahaḥ.
bhīmamugraṃ mahādevamuvāca sa pitāmahaḥ.
7.
bhavam śarvam tathā īśānam tathā paśupatim
prabhuḥ bhīmam ugram mahādevam uvāca saḥ pitāmahaḥ
prabhuḥ bhīmam ugram mahādevam uvāca saḥ pitāmahaḥ
7.
The Grandfather (pitāmaha) called him Bhava, Sharva, Ishana, Pashupati, Bhima, Ugra, and Mahadeva, the Lord.
चक्रे नामान्यथैतानि स्थानान्येषाञ्चकार ह ।
सूर्यो जलं मही वह्निर्वायुराकाशमेव च ॥८॥
सूर्यो जलं मही वह्निर्वायुराकाशमेव च ॥८॥
8. cakre nāmānyathaitāni sthānānyeṣāñcakāra ha .
sūryo jalaṃ mahī vahnirvāyurākāśameva ca.
sūryo jalaṃ mahī vahnirvāyurākāśameva ca.
8.
cakre nāmāni atha etāni sthānāni eṣām cakāra ha
sūryaḥ jalam mahī vahniḥ vāyuḥ ākāśam eva ca
sūryaḥ jalam mahī vahniḥ vāyuḥ ākāśam eva ca
8.
He then created these names and indeed made their abodes: the sun, water, earth, fire, wind, and space.
दीक्षितो ब्राह्मणः सोम इत्येतास्तनवः क्रमात् ।
सुवर्चला तथैवोमा विकेशी चापरा स्वधा ॥९॥
सुवर्चला तथैवोमा विकेशी चापरा स्वधा ॥९॥
9. dīkṣito brāhmaṇaḥ soma ityetāstanavaḥ kramāt .
suvarcalā tathaivomā vikeśī cāparā svadhā.
suvarcalā tathaivomā vikeśī cāparā svadhā.
9.
dīkṣitaḥ brāhmaṇaḥ soma iti etāḥ tanavaḥ kramāt
suvarcalā tathā eva umā vikeśī ca aparā svadhā
suvarcalā tathā eva umā vikeśī ca aparā svadhā
9.
Dīkṣita, Brāhmaṇa, and Soma – these are the forms, in order. Similarly, Suvarcalā, Umā, Vikeśī, and another, Svadhā [are associated consorts].
स्वाहा दिशस्तथा दीक्षा रोहिणी च यथाक्रमम् ।
सूर्यादीनां द्विजश्रेष्ठ रुद्राद्यैर्नामभिः सह ॥१०॥
सूर्यादीनां द्विजश्रेष्ठ रुद्राद्यैर्नामभिः सह ॥१०॥
10. svāhā diśastathā dīkṣā rohiṇī ca yathākramam .
sūryādīnāṃ dvijaśreṣṭha rudrādyairnāmabhiḥ saha.
sūryādīnāṃ dvijaśreṣṭha rudrādyairnāmabhiḥ saha.
10.
svāhā diśaḥ tathā dīkṣā rohiṇī ca yathākramam
sūryādīnām dvijaśreṣṭha rudrādyaiḥ nāmabhiḥ saha
sūryādīnām dvijaśreṣṭha rudrādyaiḥ nāmabhiḥ saha
10.
Svāhā, the directions (diśāḥ), and likewise Dīkṣā and Rohiṇī [are mentioned] in their due order. O best of the twice-born (dvija), these are given with the names of Sūrya and other deities, and those of Rudra and other deities.
शनैश्चरस्तथा शुक्रो लोहिताङ्गो मनोजवः ।
स्कन्दः सर्गोऽथ सन्तानो बुधश्चानुक्रमात् सुतः ॥११॥
स्कन्दः सर्गोऽथ सन्तानो बुधश्चानुक्रमात् सुतः ॥११॥
11. śanaiścarastathā śukro lohitāṅgo manojavaḥ .
skandaḥ sargo'tha santāno budhaścānukramāt sutaḥ.
skandaḥ sargo'tha santāno budhaścānukramāt sutaḥ.
11.
śanaiścaraḥ tathā śukraḥ lohitāṅgaḥ manojavaḥ skandaḥ
sargaḥ atha santānaḥ budhaḥ ca anukramāt sutaḥ
sargaḥ atha santānaḥ budhaḥ ca anukramāt sutaḥ
11.
Śanaiścara, then Śukra, Lohitāṅga, Manojavā, Skanda, Sarga, and then Santāna, and Budha, are sons in sequence.
एवम्प्रकारो रुद्रोऽसौ सतीं भार्यामविन्दत ।
दक्षकोपाच्च तत्याज सा सती स्वं कलेवरम् ॥१२॥
दक्षकोपाच्च तत्याज सा सती स्वं कलेवरम् ॥१२॥
12. evamprakāro rudro'sau satīṃ bhāryāmavindata .
dakṣakopācca tatyāja sā satī svaṃ kalevaram.
dakṣakopācca tatyāja sā satī svaṃ kalevaram.
12.
evamprakāraḥ rudraḥ asau satīm bhāryām avindata
dakṣakopāt ca tatyāja sā satī svam kalevaram
dakṣakopāt ca tatyāja sā satī svam kalevaram
12.
This Rudra, of such a nature, obtained Sati as his wife. And due to Dakṣa's anger, she, Sati, abandoned her own body.
हिमवद्दुहिता साभून्मेनायां द्विजसत्तम ।
तस्या भ्राता तु मैनाकः सखाम्भोधेरनुत्तमः ॥१३॥
तस्या भ्राता तु मैनाकः सखाम्भोधेरनुत्तमः ॥१३॥
13. himavadduhitā sābhūnmenāyāṃ dvijasattama .
tasyā bhrātā tu mainākaḥ sakhāmbhodheranuttamaḥ.
tasyā bhrātā tu mainākaḥ sakhāmbhodheranuttamaḥ.
13.
himavadduhitā sā abhūt menāyām dvijasattama tasyāḥ
bhrātā tu mainākaḥ sakhā ambhodheḥ anuttamaḥ
bhrātā tu mainākaḥ sakhā ambhodheḥ anuttamaḥ
13.
O best among the twice-born (dvijasattama), she was born as Himavat's daughter to Menā. Her brother, Maināka, was an unsurpassed friend of the ocean.
उपयेमे पुनश्चैनामनन्यां भगवान् भवः ।
देवौ धाताविधातारौ भृगोः ख्यातिरसूयत ॥१४॥
देवौ धाताविधातारौ भृगोः ख्यातिरसूयत ॥१४॥
14. upayeme punaścaināmananyāṃ bhagavān bhavaḥ .
devau dhātāvidhātārau bhṛgoḥ khyātirasūyata.
devau dhātāvidhātārau bhṛgoḥ khyātirasūyata.
14.
upayeme punaḥ ca enām ananyām bhagavān bhavaḥ
devau dhātāvidhātārau bhṛgoḥ khyātiḥ asūyata
devau dhātāvidhātārau bhṛgoḥ khyātiḥ asūyata
14.
And Lord (bhagavān) Bhava again married her, who was unparalleled. Khyāti, the daughter of Bhrigu, then gave birth to the two gods, Dhātā and Vidhātā.
श्रियञ्च देवदेवस्य पत्नी नारायणास्य या ।
आयातिर्नियतिश्चैव मेरोः कन्ये महात्मनः ॥१५॥
आयातिर्नियतिश्चैव मेरोः कन्ये महात्मनः ॥१५॥
15. śriyañca devadevasya patnī nārāyaṇāsya yā .
āyātirniyatiścaiva meroḥ kanye mahātmanaḥ.
āyātirniyatiścaiva meroḥ kanye mahātmanaḥ.
15.
śriyam ca devadevasya patnī nārāyaṇasya yā
āyātiḥ niyatiḥ ca eva meroḥ kanye mahātmanaḥ
āyātiḥ niyatiḥ ca eva meroḥ kanye mahātmanaḥ
15.
And Shrī (śrī), who is the wife of Nārāyaṇa, the God of gods (devadeva). And Āyāti and Niyati are indeed the two daughters of the great-souled (mahātman) Meru.
धाताविधात्रोस्ते भार्ये तयोर्जातौ सुतावुभौ ।
प्राणश्चैव मृकण्डुश्च पिता मम महायशाः ॥१६॥
प्राणश्चैव मृकण्डुश्च पिता मम महायशाः ॥१६॥
16. dhātāvidhātroste bhārye tayorjātau sutāvubhau .
prāṇaścaiva mṛkaṇḍuśca pitā mama mahāyaśāḥ.
prāṇaścaiva mṛkaṇḍuśca pitā mama mahāyaśāḥ.
16.
dhātāvidhātroḥ te bhārye tayoḥ jātau sutau ubhau
prāṇaḥ ca eva mṛkaṇḍuḥ ca pitā mama mahāyaśāḥ
prāṇaḥ ca eva mṛkaṇḍuḥ ca pitā mama mahāyaśāḥ
16.
Āyāti and Niyati (from the previous verse) were the two wives of Dhātā and Vidhātā. From those two (couples), both sons, Prāṇa and Mṛkaṇḍu, were born. My glorious father is Mṛkaṇḍu.
मनस्विन्यामहं तस्मात् पुत्रो वेदशिरा मम ।
धूम्रवत्यां समभवत् प्राणस्यापि निबोध मे ॥१७॥
धूम्रवत्यां समभवत् प्राणस्यापि निबोध मे ॥१७॥
17. manasvinyāmahaṃ tasmāt putro vedaśirā mama .
dhūmravatyāṃ samabhavat prāṇasyāpi nibodha me.
dhūmravatyāṃ samabhavat prāṇasyāpi nibodha me.
17.
manasvinyām aham tasmāt putraḥ vedaśirā mama |
dhūmravatyām samabhavat prāṇasya api nibodha me
dhūmravatyām samabhavat prāṇasya api nibodha me
17.
Therefore, my son Vedaśirā was born from Manasvinī. And also, learn from me about Prāṇa, who was born from Dhūmravatī.
प्राणस्य द्युतिमान् पुत्र उत्पन्नस्तस्य चात्मजः ।
अजराश्च तयोः पुत्राः पौत्राश्च बहवोऽभवन् ॥१८॥
अजराश्च तयोः पुत्राः पौत्राश्च बहवोऽभवन् ॥१८॥
18. prāṇasya dyutimān putra utpannastasya cātmajaḥ .
ajarāśca tayoḥ putrāḥ pautrāśca bahavo'bhavan.
ajarāśca tayoḥ putrāḥ pautrāśca bahavo'bhavan.
18.
prāṇasya dyutimān putraḥ utpannaḥ tasya ca ātmajaḥ
| ajarāḥ ca tayoḥ putrāḥ pautrāḥ ca bahavaḥ abhavan
| ajarāḥ ca tayoḥ putrāḥ pautrāḥ ca bahavaḥ abhavan
18.
A brilliant son was born to Prāṇa, and a son (ātmajaḥ) to him (Prāṇa's son) as well. And their sons and many grandsons became immortal (ajarāḥ).
पत्नी मरीचेः सम्भूतिः पौर्णमासमसूयत ।
विरजाः पर्वतश्चैव तस्य पुत्रौ महात्मनः ॥१९॥
विरजाः पर्वतश्चैव तस्य पुत्रौ महात्मनः ॥१९॥
19. patnī marīceḥ sambhūtiḥ paurṇamāsamasūyata .
virajāḥ parvataścaiva tasya putrau mahātmanaḥ.
virajāḥ parvataścaiva tasya putrau mahātmanaḥ.
19.
patnī marīceḥ sambhūtiḥ paurṇamāsam asūyata |
virajāḥ parvataḥ ca eva tasya putrau mahātmanaḥ
virajāḥ parvataḥ ca eva tasya putrau mahātmanaḥ
19.
Sambhūti, the wife of Marīci, gave birth to Paurṇamāsa. And Virajā and Parvata were also the two sons of that great soul (Marīci).
तयोः पुत्रांस्तु वक्ष्येऽहं वंशसंकीर्तने द्विज ।
स्मृतिश्चाङ्गिरसः पत्नी प्रसूता कन्यकास्तथा ॥२०॥
स्मृतिश्चाङ्गिरसः पत्नी प्रसूता कन्यकास्तथा ॥२०॥
20. tayoḥ putrāṃstu vakṣye'haṃ vaṃśasaṃkīrtane dvija .
smṛtiścāṅgirasaḥ patnī prasūtā kanyakāstathā.
smṛtiścāṅgirasaḥ patnī prasūtā kanyakāstathā.
20.
tayoḥ putrān tu vakṣye aham vaṃśasaṃkīrtane dvija
| smṛtiḥ ca āṅgirasaḥ patnī prasūtā kanyakāḥ tathā
| smṛtiḥ ca āṅgirasaḥ patnī prasūtā kanyakāḥ tathā
20.
O twice-born (dvija), I shall now describe the sons of those two (Virajā and Parvata) in this narration of the lineage. Similarly, Smṛti, the wife of Āṅgirasa, gave birth to daughters.
सिनीवाली कुहूश्चैव राका भानुमती तथा ।
अनसूया तथैवात्रेर्जज्ञे पुत्रानकल्पषान् ॥२१॥
अनसूया तथैवात्रेर्जज्ञे पुत्रानकल्पषान् ॥२१॥
21. sinīvālī kuhūścaiva rākā bhānumatī tathā .
anasūyā tathaivātrerjajñe putrānakalpaṣān.
anasūyā tathaivātrerjajñe putrānakalpaṣān.
21.
sinīvālī kuhūḥ ca eva rākā bhānumatī tathā
anasūyā tathā eva atreḥ jajñe putrān akalpaṣān
anasūyā tathā eva atreḥ jajñe putrān akalpaṣān
21.
Sinīvālī, Kuhū, Rāka, and Bhānumatī were [also present]. In the same way, Anusūyā bore blameless sons to Atri.
सोमं दुर्वाससञ्चैव दत्तात्रेयञ्च योगिनम् ।
प्रीत्यां पुलस्त्यभार्यायां दत्तोऽन्यस्तत्सुतोऽभवत् ॥२२॥
प्रीत्यां पुलस्त्यभार्यायां दत्तोऽन्यस्तत्सुतोऽभवत् ॥२२॥
22. somaṃ durvāsasañcaiva dattātreyañca yoginam .
prītyāṃ pulastyabhāryāyāṃ datto'nyastatsuto'bhavat.
prītyāṃ pulastyabhāryāyāṃ datto'nyastatsuto'bhavat.
22.
somam durvāsasam ca eva dattātreyam ca yoginam prītyām
pulastyabhāryāyām dattaḥ anyaḥ tatsutaḥ abhavat
pulastyabhāryāyām dattaḥ anyaḥ tatsutaḥ abhavat
22.
[Anusūyā bore] Soma, Durvāsa, and Dattātreya, the practitioner of yoga (yoga). Another [son], Datta, was born to Prīti, the wife of Pulastya; he became her son.
पूर्वजन्मनि सोऽगस्त्यः स्मृतः स्वायम्भुवेऽन्तरे ।
कर्दमश्चार्ववीरश्च सहिष्णुश्च सुतत्रयम् ॥२३॥
कर्दमश्चार्ववीरश्च सहिष्णुश्च सुतत्रयम् ॥२३॥
23. pūrvajanmani so'gastyaḥ smṛtaḥ svāyambhuve'ntare .
kardamaścārvavīraśca sahiṣṇuśca sutatrayam.
kardamaścārvavīraśca sahiṣṇuśca sutatrayam.
23.
pūrvajanmani saḥ agastyaḥ smṛtaḥ svāyambhuve antare
kardamaḥ ca cārvavīraḥ ca sahiṣṇuḥ ca sutatrayam
kardamaḥ ca cārvavīraḥ ca sahiṣṇuḥ ca sutatrayam
23.
In a previous birth, he (Datta) was known as Agastya during the Svāyambhuva Manvantara. Kardama, Cārvavīra, and Sahiṣṇu were the three sons.
क्षमा तु सुषुवे भार्या पुलहस्य प्रजापतेः ।
क्रतोस्तु सन्नतिर्भार्या बालखिल्यानसूयत ॥२४॥
क्रतोस्तु सन्नतिर्भार्या बालखिल्यानसूयत ॥२४॥
24. kṣamā tu suṣuve bhāryā pulahasya prajāpateḥ .
kratostu sannatirbhāryā bālakhilyānasūyata.
kratostu sannatirbhāryā bālakhilyānasūyata.
24.
kṣamā tu suṣuve bhāryā pulahasya prajāpateḥ
kratoḥ tu sannatiḥ bhāryā bālakhilyān asūyata
kratoḥ tu sannatiḥ bhāryā bālakhilyān asūyata
24.
However, Kṣamā, the wife of Prajāpati Pulaha, gave birth. But Sannati, the wife of Kratu, bore the Bālakhilyas.
षष्टिर्यानि सहस्राणि ऋषीणामूर्ध्वरेतसाम् ।
ऊर्जायान्तु वसिष्ठस्य सप्ताजायन्त वै सुताः ॥२५॥
ऊर्जायान्तु वसिष्ठस्य सप्ताजायन्त वै सुताः ॥२५॥
25. ṣaṣṭiryāni sahasrāṇi ṛṣīṇāmūrdhvaretasām .
ūrjāyāntu vasiṣṭhasya saptājāyanta vai sutāḥ.
ūrjāyāntu vasiṣṭhasya saptājāyanta vai sutāḥ.
25.
ṣaṣṭiḥ yāni sahasrāṇi ṛṣīṇām ūrdhvaretasām |
ūrjāyām tu vasiṣṭhasya sapta ajāyanta vai sutāḥ
ūrjāyām tu vasiṣṭhasya sapta ajāyanta vai sutāḥ
25.
Among the sixty thousand sages who observed perpetual celibacy (ūrdhvaretasa), from Urja, the wife of Vasiṣṭha, seven sons were indeed born.
रजोगात्रोर्ध्वबाहुश्च सबलश्चानघस्तथा ।
सुतपाः शुक्ल इत्येते सर्वे सप्तर्षयः स्मृताः ॥२६॥
सुतपाः शुक्ल इत्येते सर्वे सप्तर्षयः स्मृताः ॥२६॥
26. rajogātrordhvabāhuśca sabalaścānaghastathā .
sutapāḥ śukla ityete sarve saptarṣayaḥ smṛtāḥ.
sutapāḥ śukla ityete sarve saptarṣayaḥ smṛtāḥ.
26.
rajogātraḥ ūrdhvabāhuḥ ca sabalaḥ ca anaghaḥ tathā
| sutapāḥ śuklaḥ iti ete sarve saptarṣayaḥ smṛtāḥ
| sutapāḥ śuklaḥ iti ete sarve saptarṣayaḥ smṛtāḥ
26.
Rajogātra, Ūrdhvabāhu, Sabala, Anagha, Sutapas, and Śukla - these are all remembered as the seven sages (saptarṣayaḥ).
योऽसावग्निरभीमानी ब्रह्मणस्तनयोऽग्रजः ।
तस्मात् स्वाहा सुतान् लेभे त्रीनुदारौजसो द्विज ॥२७॥
तस्मात् स्वाहा सुतान् लेभे त्रीनुदारौजसो द्विज ॥२७॥
27. yo'sāvagnirabhīmānī brahmaṇastanayo'grajaḥ .
tasmāt svāhā sutān lebhe trīnudāraujaso dvija.
tasmāt svāhā sutān lebhe trīnudāraujaso dvija.
27.
yaḥ asau agniḥ abhimānī brahmaṇaḥ tanayaḥ agrajaḥ
| tasmāt svāhā sutān lebhe trīn udāraujsaḥ dvija
| tasmāt svāhā sutān lebhe trīn udāraujsaḥ dvija
27.
O twice-born (dvija)! Svāhā obtained three sons of great vigor from that Agni (god of fire), who is Abhimānī and the first-born son of Brahmā.
पावकं पवमानञ्च शुचिञ्चापि जलाशिनम् ।
तेषान्तु सन्तातावन्ये चत्वारिंशच्च पञ्च च ॥२८॥
तेषान्तु सन्तातावन्ये चत्वारिंशच्च पञ्च च ॥२८॥
28. pāvakaṃ pavamānañca śuciñcāpi jalāśinam .
teṣāntu santātāvanye catvāriṃśacca pañca ca.
teṣāntu santātāvanye catvāriṃśacca pañca ca.
28.
pāvakaṁ pavamānam ca śucim ca api jalāśinam |
teṣām tu santatau anye catvāriṁśat ca pañca ca
teṣām tu santatau anye catvāriṁśat ca pañca ca
28.
Pāvaka, Pavamāna, and Śuci, who is also a water-dweller. From their progeny, there were forty-five other descendants.
कथ्यन्ते बहुशश्चैते पिता पुत्रत्रयञ्च यत् ।
एवमेकोनपञ्चाशद् दुर्जयाः परिकीर्तिताः ॥२९॥
एवमेकोनपञ्चाशद् दुर्जयाः परिकीर्तिताः ॥२९॥
29. kathyante bahuśaścaite pitā putratrayañca yat .
evamekonapañcāśad durjayāḥ parikīrtitāḥ.
evamekonapañcāśad durjayāḥ parikīrtitāḥ.
29.
kathyante bahuśaḥ ca ete pitā putratrayam ca
yat evam ekonapañcāśat durjayāḥ parikīrtitāḥ
yat evam ekonapañcāśat durjayāḥ parikīrtitāḥ
29.
These, namely the father and three sons, are repeatedly mentioned. In this way, forty-nine (entities) are declared to be unconquerable.
पितरो ब्रह्मणा सृष्टा ये व्याख्याता मया तव ।
अग्निष्वात्ता बर्हिषदोऽनग्नयः साग्नयश्च ये ॥३०॥
अग्निष्वात्ता बर्हिषदोऽनग्नयः साग्नयश्च ये ॥३०॥
30. pitaro brahmaṇā sṛṣṭā ye vyākhyātā mayā tava .
agniṣvāttā barhiṣado'nagnayaḥ sāgnayaśca ye.
agniṣvāttā barhiṣado'nagnayaḥ sāgnayaśca ye.
30.
pitaraḥ brahmaṇā sṛṣṭāḥ ye vyākhyātāḥ mayā tava
agniṣvāttāḥ barhiṣadaḥ anagnayaḥ sāgnayaḥ ca ye
agniṣvāttāḥ barhiṣadaḥ anagnayaḥ sāgnayaḥ ca ye
30.
The forefathers (pitaraḥ) who were created by Brahmā, and whom I have described to you – namely, the Agniṣvāttas, the Barhiṣadas, those who did not maintain sacred fires, and those who did.
तेभ्यः स्वधा सुते जज्ञे मेनां वै धारिणीं तथा ।
ते उभे ब्रह्मवादिन्यौ योगिन्यौ चाप्युभे द्विज ॥३१॥
ते उभे ब्रह्मवादिन्यौ योगिन्यौ चाप्युभे द्विज ॥३१॥
31. tebhyaḥ svadhā sute jajñe menāṃ vai dhāriṇīṃ tathā .
te ubhe brahmavādinyau yoginyau cāpyubhe dvija.
te ubhe brahmavādinyau yoginyau cāpyubhe dvija.
31.
tebhyaḥ svadhā sute jajñe menām vai dhāriṇīm tathā
te ubhe brahmavādinyau yoginyau ca api ubhe dvija
te ubhe brahmavādinyau yoginyau ca api ubhe dvija
31.
From those (forefathers), Svadhā was born. Also, Mena and Dhāriṇī, two daughters, were born. O twice-born (dvija), both of them were expounders of (brahman) and both were also practitioners of (yoga).
उत्तमज्ञानसंपन्ने सर्वैः समुदिते गुणैः ।
इत्येषा दक्षकन्यानां कथितापत्यसंततिः ।
श्रद्धावान् संस्मरन्नित्यं प्रजावानभिजायते ॥३२॥
इत्येषा दक्षकन्यानां कथितापत्यसंततिः ।
श्रद्धावान् संस्मरन्नित्यं प्रजावानभिजायते ॥३२॥
32. uttamajñānasaṃpanne sarvaiḥ samudite guṇaiḥ .
ityeṣā dakṣakanyānāṃ kathitāpatyasaṃtatiḥ .
śraddhāvān saṃsmarannityaṃ prajāvānabhijāyate.
ityeṣā dakṣakanyānāṃ kathitāpatyasaṃtatiḥ .
śraddhāvān saṃsmarannityaṃ prajāvānabhijāyate.
32.
uttamajñānasaṃpanne sarvaiḥ samudite
guṇaiḥ iti eṣā dakṣakanyānām
kathitā apatyasaṃtatiḥ śraddhāvān
saṃsmaran nityam prajāvān abhijāyate
guṇaiḥ iti eṣā dakṣakanyānām
kathitā apatyasaṃtatiḥ śraddhāvān
saṃsmaran nityam prajāvān abhijāyate
32.
(They were) endowed with excellent knowledge and complete with all good qualities (guṇa). Thus, this lineage of Dakṣa's daughters has been described. A person who possesses faith (śraddhā) and constantly remembers this (account) becomes blessed with offspring.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52 (current chapter)
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134