मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-9
पक्षिण ऊचुः ।
राज्यच्युते हरिश्चन्द्रे गते च त्रिदशालयम् ।
निश्चक्राम महातेजा जलवासात् पुरोहितः ॥१॥
राज्यच्युते हरिश्चन्द्रे गते च त्रिदशालयम् ।
निश्चक्राम महातेजा जलवासात् पुरोहितः ॥१॥
1. pakṣiṇa ūcuḥ .
rājyacyute hariścandre gate ca tridaśālayam .
niścakrāma mahātejā jalavāsāt purohitaḥ.
rājyacyute hariścandre gate ca tridaśālayam .
niścakrāma mahātejā jalavāsāt purohitaḥ.
1.
pakṣiṇaḥ ūcuḥ rājyacyute hariścandre gate ca
tridaśālayam niścakrāma mahātejāḥ jalavāsāt purohitaḥ
tridaśālayam niścakrāma mahātejāḥ jalavāsāt purohitaḥ
1.
The birds said: When Harishchandra was deprived of his kingdom and had gone to the abode of the gods, the greatly effulgent royal priest emerged from his dwelling in water.
वशिष्ठो द्वादशाब्दान्ते गङ्गापर्युषितो मुनिः ।
शुश्राव च समस्तन्तु विश्वामित्रविचेष्चितम् ॥२॥
शुश्राव च समस्तन्तु विश्वामित्रविचेष्चितम् ॥२॥
2. vaśiṣṭho dvādaśābdānte gaṅgāparyuṣito muniḥ .
śuśrāva ca samastantu viśvāmitraviceṣcitam.
śuśrāva ca samastantu viśvāmitraviceṣcitam.
2.
vaśiṣṭhaḥ dvādaśābdānte gaṅgāparyuṣitaḥ muniḥ
śuśrāva ca samastam tu viśvāmitraviceṣṭitam
śuśrāva ca samastam tu viśvāmitraviceṣṭitam
2.
At the end of twelve years, the sage Vasishtha, who had been dwelling by the Ganga, heard all of Vishvamitra's actions.
हरिश्चन्द्रस्य नाशञ्च राज्ञश्चोदारकर्मणः ।
चण्डालसम्प्रयोगञ्च भार्यातनयविक्रयम् ॥३॥
चण्डालसम्प्रयोगञ्च भार्यातनयविक्रयम् ॥३॥
3. hariścandrasya nāśañca rājñaścodārakarmaṇaḥ .
caṇḍālasamprayogañca bhāryātanayavikrayam.
caṇḍālasamprayogañca bhāryātanayavikrayam.
3.
hariścandrasya nāśam ca rājñaḥ ca udārakarmaṇaḥ
caṇḍālasamprayogaṃ ca bhāryātanayavikrayam
caṇḍālasamprayogaṃ ca bhāryātanayavikrayam
3.
He heard of the ruin of King Harishchandra, known for his generous deeds, as well as his contact with an outcaste and the sale of his wife and son.
स श्रुत्वा सुमाहभागः प्रीतिमानवनीपतौ ।
चकार कोपं तेजस्वी विश्वामित्रमृषिं प्रति ॥४॥
चकार कोपं तेजस्वी विश्वामित्रमृषिं प्रति ॥४॥
4. sa śrutvā sumāhabhāgaḥ prītimānavanīpatau .
cakāra kopaṃ tejasvī viśvāmitramṛṣiṃ prati.
cakāra kopaṃ tejasvī viśvāmitramṛṣiṃ prati.
4.
sa śrutvā sumahābhāgaḥ prītimān avanīpatau
cakāra kopam tejasvī viśvāmitram ṛṣim prati
cakāra kopam tejasvī viśvāmitram ṛṣim prati
4.
Having heard this, that greatly fortunate and powerful sage, who felt affection for the king, directed his anger towards the sage Vishvamitra.
वशिष्ठ उवाच ।
मम पुत्रशतं तेन विश्वामित्रेण घातितम् ।
तत्रापि नाभवत् क्रोधस्तादृशो यादृशोऽद्य मे ॥५॥
मम पुत्रशतं तेन विश्वामित्रेण घातितम् ।
तत्रापि नाभवत् क्रोधस्तादृशो यादृशोऽद्य मे ॥५॥
5. vaśiṣṭha uvāca .
mama putraśataṃ tena viśvāmitreṇa ghātitam .
tatrāpi nābhavat krodhastādṛśo yādṛśo'dya me.
mama putraśataṃ tena viśvāmitreṇa ghātitam .
tatrāpi nābhavat krodhastādṛśo yādṛśo'dya me.
5.
vaśiṣṭhaḥ uvāca mama putraśatam tena viśvāmitreṇa ghātitam
tatra api na abhavat krodhaḥ tādr̥śaḥ yādr̥śaḥ adya me
tatra api na abhavat krodhaḥ tādr̥śaḥ yādr̥śaḥ adya me
5.
Vaśiṣṭha said: Even when my hundred sons were killed by that Viśvāmitra, I did not feel such intense anger as I feel today.
श्रुत्वा नराधिपमिमं स्वराज्यादवरीपितम् ।
महात्मानं महाभागं देवब्राह्मणपूजकम् ॥६॥
महात्मानं महाभागं देवब्राह्मणपूजकम् ॥६॥
6. śrutvā narādhipamimaṃ svarājyādavarīpitam .
mahātmānaṃ mahābhāgaṃ devabrāhmaṇapūjakam.
mahātmānaṃ mahābhāgaṃ devabrāhmaṇapūjakam.
6.
śrutvā narādhipam imam svarājyāt avaropitam
mahātmānam mahābhāgam devabrāhmaṇapūjakam
mahātmānam mahābhāgam devabrāhmaṇapūjakam
6.
Having heard that this noble-souled (mahātman) king, greatly blessed and a worshipper of gods and brahmins, was dethroned from his own kingdom...
यस्मात् स सत्यवाक् शान्तः शत्रावपि विमत्सरः ।
अनागाश्चैव धर्मात्मा अप्रमत्तो मदाश्रयः ॥७॥
अनागाश्चैव धर्मात्मा अप्रमत्तो मदाश्रयः ॥७॥
7. yasmāt sa satyavāk śāntaḥ śatrāvapi vimatsaraḥ .
anāgāścaiva dharmātmā apramatto madāśrayaḥ.
anāgāścaiva dharmātmā apramatto madāśrayaḥ.
7.
yasmāt saḥ satyavāk śāntaḥ śatrau api vimatsaraḥ
anāgāḥ ca eva dharmātmā apramattaḥ mat āśrayaḥ
anāgāḥ ca eva dharmātmā apramattaḥ mat āśrayaḥ
7.
Because he is truthful, peaceful, free from malice even towards an enemy, and indeed innocent, with a righteous intrinsic nature (dharma), vigilant, and one who takes refuge in me.
सपत्नीभृत्यपुत्रस्तु प्रापितोऽन्त्यां दशां नृपः ।
स राज्याच्च्यावितोऽनेन बहुशश्च खिलीकृतः ॥८॥
स राज्याच्च्यावितोऽनेन बहुशश्च खिलीकृतः ॥८॥
8. sapatnībhṛtyaputrastu prāpito'ntyāṃ daśāṃ nṛpaḥ .
sa rājyāccyāvito'nena bahuśaśca khilīkṛtaḥ.
sa rājyāccyāvito'nena bahuśaśca khilīkṛtaḥ.
8.
sapatnībhṛtyaputraḥ tu prāpitaḥ antyām daśām nṛpaḥ
saḥ rājyāt cyāvitaḥ anena bahuśaḥ ca khilīkṛtaḥ
saḥ rājyāt cyāvitaḥ anena bahuśaḥ ca khilīkṛtaḥ
8.
tu nṛpaḥ sapatnībhṛtyaputraḥ antyām daśām prāpitaḥ
saḥ anena rājyāt cyāvitaḥ ca bahuśaḥ khilīkṛtaḥ
saḥ anena rājyāt cyāvitaḥ ca bahuśaḥ khilīkṛtaḥ
8.
But the king, along with his wife, servant, and son, was brought to a dire state. He was dispossessed of his kingdom by (Viśvāmitra), and greatly tormented many times.
तस्माद् दुरात्मा ब्रह्मद्विट् प्राज्ञानामवरोपितः ।
मच्छापोपहतो मूढः स बकत्वमवाप्स्यति ॥९॥
मच्छापोपहतो मूढः स बकत्वमवाप्स्यति ॥९॥
9. tasmād durātmā brahmadviṭ prājñānāmavaropitaḥ .
macchāpopahato mūḍhaḥ sa bakatvamavāpsyati.
macchāpopahato mūḍhaḥ sa bakatvamavāpsyati.
9.
tasmāt durātmā brahmadviṭ prājñānām avaropitaḥ
macchāpopahataḥ mūḍhaḥ saḥ bakatvam avāpsyati
macchāpopahataḥ mūḍhaḥ saḥ bakatvam avāpsyati
9.
Therefore, that evil-souled, brahmin-hater, who was dethroned by the wise, struck down by my curse, and deluded, he will attain the state of a crane.
पक्षिण ऊचुः ।
श्रुत्वा शापं महातेजा विश्वामित्रोऽपि कौशिकः ।
त्वमप्याडिर्भवस्तेवति प्रतिशापमयच्छत ॥१०॥
श्रुत्वा शापं महातेजा विश्वामित्रोऽपि कौशिकः ।
त्वमप्याडिर्भवस्तेवति प्रतिशापमयच्छत ॥१०॥
10. pakṣiṇa ūcuḥ .
śrutvā śāpaṃ mahātejā viśvāmitro'pi kauśikaḥ .
tvamapyāḍirbhavastevati pratiśāpamayacchata.
śrutvā śāpaṃ mahātejā viśvāmitro'pi kauśikaḥ .
tvamapyāḍirbhavastevati pratiśāpamayacchata.
10.
pakṣiṇaḥ ūcuḥ śrutvā śāpam mahātejāḥ viśvāmitraḥ api
kauśikaḥ tvam api āḍiḥ bhava tataḥ iti pratiśāpam ayacchata
kauśikaḥ tvam api āḍiḥ bhava tataḥ iti pratiśāpam ayacchata
10.
The birds said: Upon hearing the curse, Viśvāmitra, the greatly splendid descendant of Kuśika, also gave a counter-curse, saying, "You too shall become an Āḍi bird!"
अन्योऽन्यशापात् तौ प्राप्तौ तिर्यक्त्वं परमद्युती ।
वशिष्ठः स महातेजा विश्वामित्रश्च कौशिकः ॥११॥
वशिष्ठः स महातेजा विश्वामित्रश्च कौशिकः ॥११॥
11. anyo'nyaśāpāt tau prāptau tiryaktvaṃ paramadyutī .
vaśiṣṭhaḥ sa mahātejā viśvāmitraśca kauśikaḥ.
vaśiṣṭhaḥ sa mahātejā viśvāmitraśca kauśikaḥ.
11.
anyonyasāpāt tau prāptau tiryaktvam paramadyutī
vaśiṣṭhaḥ saḥ mahātejāḥ viśvāmitraḥ ca kauśikaḥ
vaśiṣṭhaḥ saḥ mahātejāḥ viśvāmitraḥ ca kauśikaḥ
11.
Due to the mutual curse, those two supremely radiant sages, Vasiṣṭha, who was greatly splendid, and Viśvāmitra, the descendant of Kuśika, both attained the state of being animals.
अन्यजातिसमायोगं गतावप्यमितौजसौ ।
युयुधातेऽतिसंरब्धौ महाबलपराक्रमौ ॥१२॥
युयुधातेऽतिसंरब्धौ महाबलपराक्रमौ ॥१२॥
12. anyajātisamāyogaṃ gatāvapyamitaujasau .
yuyudhāte'tisaṃrabdhau mahābalaparākramau.
yuyudhāte'tisaṃrabdhau mahābalaparākramau.
12.
anyajātisamāyogam gatau api amitaujāsau
yuyudhāte atisaṃrabdhau mahābalaparākramau
yuyudhāte atisaṃrabdhau mahābalaparākramau
12.
Although those two, possessing immeasurable energy, had attained the state of being of another species, they fought, exceedingly enraged, those two of great strength and valor.
योजनानां सहस्रे द्वे प्रमाणेनाडिरुच्छ्रितः ।
यन्नवत्यधिकं ब्रह्मन् सहस्रत्रितयं बकः ॥१३॥
यन्नवत्यधिकं ब्रह्मन् सहस्रत्रितयं बकः ॥१३॥
13. yojanānāṃ sahasre dve pramāṇenāḍirucchritaḥ .
yannavatyadhikaṃ brahman sahasratritayaṃ bakaḥ.
yannavatyadhikaṃ brahman sahasratritayaṃ bakaḥ.
13.
yojanānām sahasre dve pramāṇena āḍiḥ ucchritaḥ
yat navati adhikam brahman sahasratritayam bakaḥ
yat navati adhikam brahman sahasratritayam bakaḥ
13.
The Āḍi bird was two thousand yojanas in height, whereas, O brāhmaṇa, the Baka (crane) was three thousand and ninety (yojanas).
तौ तु पक्षप्रहाराभ्यामन्योन्यस्योरुविक्रमौ ।
प्रहरन्तौ भयं तीव्रं प्रजानाञ्चक्रतुस्तदा ॥१४॥
प्रहरन्तौ भयं तीव्रं प्रजानाञ्चक्रतुस्तदा ॥१४॥
14. tau tu pakṣaprahārābhyāmanyonyasyoruvikramau .
praharantau bhayaṃ tīvraṃ prajānāñcakratustadā.
praharantau bhayaṃ tīvraṃ prajānāñcakratustadā.
14.
tau tu pakṣaprahārābhyām anyonyasya uruvikramau
praharantau bhayam tīvram prajānām cakratuḥ tadā
praharantau bhayam tīvram prajānām cakratuḥ tadā
14.
The two of them, indeed, mighty in their prowess, struck each other with blows from their wings, thereby creating intense fear among the creatures at that time.
विधूय पक्षाणि बको रक्तोद्वृत्ताक्षिराहनत् ।
आडिं सोऽप्युन्नतग्रीवो बकं पद्भ्यामताडयत् ॥१५॥
आडिं सोऽप्युन्नतग्रीवो बकं पद्भ्यामताडयत् ॥१५॥
15. vidhūya pakṣāṇi bako raktodvṛttākṣirāhanat .
āḍiṃ so'pyunnatagrīvo bakaṃ padbhyāmatāḍayat.
āḍiṃ so'pyunnatagrīvo bakaṃ padbhyāmatāḍayat.
15.
vidhūya pakṣāṇi bakaḥ raktaudvṛttākṣiḥ ahanat
āḍim saḥ api unnatagrīvaḥ bakam padbhyām atāḍayat
āḍim saḥ api unnatagrīvaḥ bakam padbhyām atāḍayat
15.
The crane, shaking his wings and with bloodshot, rolling eyes, struck the āḍi bird. That āḍi, with a raised neck, also struck the crane with its feet.
तयोः पक्षानिलापास्ताः प्रपेतुर्गिरयो भुवि ।
गिरिप्रपाताभिहता चकम्पे च वसुन्धरा ॥१६॥
गिरिप्रपाताभिहता चकम्पे च वसुन्धरा ॥१६॥
16. tayoḥ pakṣānilāpāstāḥ prapeturgirayo bhuvi .
giriprapātābhihatā cakampe ca vasundharā.
giriprapātābhihatā cakampe ca vasundharā.
16.
tayoḥ pakṣānilāpāstāḥ prapetuḥ girayaḥ bhuvi
giriprapātābhihatā cakampē ca vasundharā
giriprapātābhihatā cakampē ca vasundharā
16.
Due to the wind from their wings, mountains were hurled down and fell onto the earth. And the earth, struck by the impact of these falling mountains, trembled.
क्ष्मा कम्पमाना जलधीनुद्वृत्ताम्बूंश्चकार च ।
ननाम चैकपार्श्वेन पातालगमनोन्मुखी ॥१७॥
ननाम चैकपार्श्वेन पातालगमनोन्मुखी ॥१७॥
17. kṣmā kampamānā jaladhīnudvṛttāmbūṃścakāra ca .
nanāma caikapārśvena pātālagamanonmukhī.
nanāma caikapārśvena pātālagamanonmukhī.
17.
kṣmā kampamānā jaladhīn udvṛttāmbūn cakāra
ca nanāma ca ekapārśvena pātālagamanonmukhī
ca nanāma ca ekapārśvena pātālagamanonmukhī
17.
The trembling earth made the oceans swell with surging waters. And it tilted on one side, as if intending to descend into the netherworld (pātāla).
केचिदिगरिनिपातेन केचिदम्भोधिवारिणा ।
केचिन्महीसञ्चलनात् प्रययुः प्राणिनः क्षयम् ॥१८॥
केचिन्महीसञ्चलनात् प्रययुः प्राणिनः क्षयम् ॥१८॥
18. kecidigarinipātena kecidambhodhivāriṇā .
kecinmahīsañcalanāt prayayuḥ prāṇinaḥ kṣayam.
kecinmahīsañcalanāt prayayuḥ prāṇinaḥ kṣayam.
18.
kecit girinipātena kecit ambhodhivāriṇā
kecit mahīsañcalanāt prayayuḥ prāṇinaḥ kṣayam
kecit mahīsañcalanāt prayayuḥ prāṇinaḥ kṣayam
18.
Some living beings met destruction by mountain falls, some by ocean waters, and some by the trembling of the earth.
इति सर्वं परित्रस्तं हाहाभूतमचेतनम् ।
जगदासीत् सुसम्भ्रान्तं पर्यस्तक्षितिमण्डलम् ॥१९॥
जगदासीत् सुसम्भ्रान्तं पर्यस्तक्षितिमण्डलम् ॥१९॥
19. iti sarvaṃ paritrastaṃ hāhābhūtamacetanam .
jagadāsīt susambhrāntaṃ paryastakṣitimaṇḍalam.
jagadāsīt susambhrāntaṃ paryastakṣitimaṇḍalam.
19.
iti sarvam paritrastam hāhābhūtam acetanam
jagat āsīt susambhrāntam paryastakṣitimaṇḍalam
jagat āsīt susambhrāntam paryastakṣitimaṇḍalam
19.
In this way, the entire world was utterly terrified, filled with cries of distress, rendered senseless, highly agitated, and its whole earth-sphere was overturned.
हा वत्स हा कान्त शिशो प्रयाह्येषोऽस्मि संस्थितः ।
हा प्रिये कान्त शैलोऽयं पतत्याशु पलायताम् ॥२०॥
हा प्रिये कान्त शैलोऽयं पतत्याशु पलायताम् ॥२०॥
20. hā vatsa hā kānta śiśo prayāhyeṣo'smi saṃsthitaḥ .
hā priye kānta śailo'yaṃ patatyāśu palāyatām.
hā priye kānta śailo'yaṃ patatyāśu palāyatām.
20.
hā vatsa hā kānta śiśo prayāhi eṣaḥ asmi saṃsthitaḥ
hā priye kānta śailaḥ ayam patati āśu palāyatām
hā priye kānta śailaḥ ayam patati āśu palāyatām
20.
"Alas, my child! Alas, beloved child! Flee! I am here, fixed (in place, resigned)." "Alas, my beloved (wife)! My beloved (husband)! This mountain is falling swiftly; flee!"
इत्याकुलीकृते लोके संत्रासविमुखे तदा ।
सुरैः परिवृतः सर्वैराजगाम पितामहः ॥२१॥
सुरैः परिवृतः सर्वैराजगाम पितामहः ॥२१॥
21. ityākulīkṛte loke saṃtrāsavimukhe tadā .
suraiḥ parivṛtaḥ sarvairājagāma pitāmahaḥ.
suraiḥ parivṛtaḥ sarvairājagāma pitāmahaḥ.
21.
iti ākulīkṛte loke saṃtrāsavimukhe tadā
suraiḥ parivṛtaḥ sarvaiḥ ājagāma pitāmahaḥ
suraiḥ parivṛtaḥ sarvaiḥ ājagāma pitāmahaḥ
21.
Thus, when the populace was thrown into turmoil and turned away in terror, then the Grandfather (Brahmā) arrived, surrounded by all the gods.
प्रत्युवाच च विश्वेशास्तावुभावतिकोपितौ ।
युद्धं वा विरमत्वेतल्लोकाः स्वास्थ्यं व्रजन्तु च ॥२२॥
युद्धं वा विरमत्वेतल्लोकाः स्वास्थ्यं व्रजन्तु च ॥२२॥
22. pratyuvāca ca viśveśāstāvubhāvatikopitau .
yuddhaṃ vā viramatvetallokāḥ svāsthyaṃ vrajantu ca.
yuddhaṃ vā viramatvetallokāḥ svāsthyaṃ vrajantu ca.
22.
pratyuvāca ca viśveśaḥ tau ubhau atikopitau yuddham
vā viramatu etat lokāḥ svāsthyam vrajantu ca
vā viramatu etat lokāḥ svāsthyam vrajantu ca
22.
And the Lord of the universe replied to those two, who were exceedingly enraged: 'Let this battle come to an end, and let the worlds attain well-being.'
शृण्वन्तावपि तौ वाक्यं ब्रह्मणोऽव्यक्तजन्मनः ।
कोपामर्षसमाविष्टो युयुधाते न तस्थतुः ॥२३॥
कोपामर्षसमाविष्टो युयुधाते न तस्थतुः ॥२३॥
23. śṛṇvantāvapi tau vākyaṃ brahmaṇo'vyaktajanmanaḥ .
kopāmarṣasamāviṣṭo yuyudhāte na tasthatuḥ.
kopāmarṣasamāviṣṭo yuyudhāte na tasthatuḥ.
23.
śṛṇvantau api tau vākyam brahmaṇaḥ avyaktajanmanaḥ
kopa amarṣa samāviṣṭau yuyudhāte na tasthatuḥ
kopa amarṣa samāviṣṭau yuyudhāte na tasthatuḥ
23.
Even though those two heard the words of Brahmā (brahman), whose birth is unmanifested, they were filled with wrath and indignation and continued to fight, not pausing at all.
ततः पितामहो देवस्तं दृष्ट्वा लोकसंक्षयम् ।
तयोश्च हितमन्विच्छन् तिर्यग्भावमपानुदत् ॥२४॥
तयोश्च हितमन्विच्छन् तिर्यग्भावमपानुदत् ॥२४॥
24. tataḥ pitāmaho devastaṃ dṛṣṭvā lokasaṃkṣayam .
tayośca hitamanvicchan tiryagbhāvamapānudat.
tayośca hitamanvicchan tiryagbhāvamapānudat.
24.
tataḥ pitāmahaḥ devaḥ tam dṛṣṭvā lokasaṃkṣayam
tayoḥ ca hitam anvicchan tiryagbhāvam apānudat
tayoḥ ca hitam anvicchan tiryagbhāvam apānudat
24.
Thereupon, the divine Grandfather (Brahmā), having witnessed that destruction of the worlds (lokasaṃkṣaya), and desiring the welfare of those two, dispelled their deluded state (tiryagbhāva).
ततस्तौ पूर्वदेहस्थौ प्राह देवः प्रजापतिः ।
व्युदस्ते तामसे भावे वशिष्ठ0-कौशिकर्षभौ ॥२५॥
व्युदस्ते तामसे भावे वशिष्ठ0-कौशिकर्षभौ ॥२५॥
25. tatastau pūrvadehasthau prāha devaḥ prajāpatiḥ .
vyudaste tāmase bhāve vaśiṣṭha0-kauśikarṣabhau.
vyudaste tāmase bhāve vaśiṣṭha0-kauśikarṣabhau.
25.
tataḥ tau pūrvadehasthau prāha devaḥ prajāpatiḥ
vyudaste tāmase bhāve vasiṣṭhakauśikarṣabhau
vyudaste tāmase bhāve vasiṣṭhakauśikarṣabhau
25.
Then, after their dark (tāmasa) state was dispelled, the divine Prajāpati (Prajāpati) spoke to those two, Vasiṣṭha and Kauśika (Viśvāmitra), the best of sages, who were situated in their original bodies.
जहि वत्स वशिष्ठ त्वं त्वञ्च कौशिक सत्तम ।
तामसं भावमाश्रित्य ईदृग्युद्धं चिकीर्षितम् ॥२६॥
तामसं भावमाश्रित्य ईदृग्युद्धं चिकीर्षितम् ॥२६॥
26. jahi vatsa vaśiṣṭha tvaṃ tvañca kauśika sattama .
tāmasaṃ bhāvamāśritya īdṛgyuddhaṃ cikīrṣitam.
tāmasaṃ bhāvamāśritya īdṛgyuddhaṃ cikīrṣitam.
26.
jahi vatsa vaśiṣṭha tvam tvaṃ ca kauśika sattama
tāmasam bhāvam āśritya īdṛg yuddham cikīrṣitam
tāmasam bhāvam āśritya īdṛg yuddham cikīrṣitam
26.
O child Vasiṣṭha, and you too, O best Kauśika, abandon this kind of battle which is desired, having resorted to a disposition of inertia (tamas).
राजसूयविपाकोऽयं हरिश्चन्द्रस्य भूपतेः ।
युवयोर्विग्रहश्चायं पृथिवीक्षयकारकः ॥२७॥
युवयोर्विग्रहश्चायं पृथिवीक्षयकारकः ॥२७॥
27. rājasūyavipāko'yaṃ hariścandrasya bhūpateḥ .
yuvayorvigrahaścāyaṃ pṛthivīkṣayakārakaḥ.
yuvayorvigrahaścāyaṃ pṛthivīkṣayakārakaḥ.
27.
rājasūyavipākaḥ ayam hariścandrasya bhūpateḥ
yuvayoḥ vigrahaḥ ca ayam pṛthivīkṣayakārakaḥ
yuvayoḥ vigrahaḥ ca ayam pṛthivīkṣayakārakaḥ
27.
ayam rājasūyavipākaḥ hariścandrasya bhūpateḥ
ca ayam yuvayoḥ vigrahaḥ pṛthivīkṣayakārakaḥ
ca ayam yuvayoḥ vigrahaḥ pṛthivīkṣayakārakaḥ
27.
This is the result of King Hariścandra's Rājasūya (Vedic ritual), and this conflict between the two of you is causing the destruction of the earth.
न चापि कौशिकश्रेष्ठस्तस्य राज्ञोऽपरध्यते ।
स्वर्गप्राप्तिकरो ब्रह्मन्नपकारपदे स्थितः ॥२८॥
स्वर्गप्राप्तिकरो ब्रह्मन्नपकारपदे स्थितः ॥२८॥
28. na cāpi kauśikaśreṣṭhastasya rājño'paradhyate .
svargaprāptikaro brahmannapakārapade sthitaḥ.
svargaprāptikaro brahmannapakārapade sthitaḥ.
28.
na ca api kauśikaśreṣṭhaḥ tasya rājñaḥ aparadhyate
svargaprāptikaraḥ brahman apakārapade sthitaḥ
svargaprāptikaraḥ brahman apakārapade sthitaḥ
28.
The best among Kauśikas (Viśvāmitra) does not offend that king. O Brāhmaṇa (Vasiṣṭha), he (the king), though causing the attainment of heaven, is currently situated in a state of distress.
तपो विघ्नस्य कर्तारौ कामक्रोधवशं गतौ ।
परित्यजत भद्रं वो ब्रह्म हि प्रचुरं बलम् ॥२९॥
परित्यजत भद्रं वो ब्रह्म हि प्रचुरं बलम् ॥२९॥
29. tapo vighnasya kartārau kāmakrodhavaśaṃ gatau .
parityajata bhadraṃ vo brahma hi pracuraṃ balam.
parityajata bhadraṃ vo brahma hi pracuraṃ balam.
29.
tapaḥ vighnasya kartārau kāmakrodhavaśam gatau
parityajata bhadram vaḥ brahma hi pracuram balam
parityajata bhadram vaḥ brahma hi pracuram balam
29.
You two, who are the cause of obstacles to asceticism (tapas), having fallen under the sway of desire and anger, abandon (this behavior)! May good fortune be with you, for spiritual power (brahman) is indeed abundant strength.
एवमुक्तौ ततस्तेन लज्जितौ तावुभावपि ।
क्षमयामासतुः प्रीत्या परिष्वज्य परस्परम् ॥३०॥
क्षमयामासतुः प्रीत्या परिष्वज्य परस्परम् ॥३०॥
30. evamuktau tatastena lajjitau tāvubhāvapi .
kṣamayāmāsatuḥ prītyā pariṣvajya parasparam.
kṣamayāmāsatuḥ prītyā pariṣvajya parasparam.
30.
evam uktau tataḥ tena lajjitau tau ubhau api
kṣamayāmāsatuḥ prītyā pariṣvajya parasparam
kṣamayāmāsatuḥ prītyā pariṣvajya parasparam
30.
After being thus addressed by him, both of them, feeling ashamed, lovingly embraced each other and mutually forgave.
ततः सुरैर्वन्द्यमानो ब्रह्मा लोकं निजं ययौ ।
वशिष्ठोऽप्यात्मनः स्थानं कौशिकोऽपि स्वामाश्रयम् ॥३१॥
वशिष्ठोऽप्यात्मनः स्थानं कौशिकोऽपि स्वामाश्रयम् ॥३१॥
31. tataḥ surairvandyamāno brahmā lokaṃ nijaṃ yayau .
vaśiṣṭho'pyātmanaḥ sthānaṃ kauśiko'pi svāmāśrayam.
vaśiṣṭho'pyātmanaḥ sthānaṃ kauśiko'pi svāmāśrayam.
31.
tataḥ suraiḥ vandyamānaḥ brahmā lokam nijam yayau
vaśiṣṭhaḥ api ātmanaḥ sthānam kauśikaḥ api svām āśrayam
vaśiṣṭhaḥ api ātmanaḥ sthānam kauśikaḥ api svām āśrayam
31.
Then, Brahmā, being worshipped by the gods, went to his own realm. Vaśiṣṭha also returned to his place, and Kauśika to his own hermitage.
एतदाडिबकं युद्धं हरिश्चन्द्रकथां तथा ।
कथयिष्यन्ति ये मर्त्याः सम्यक् श्रोष्यन्ति चैव ये ॥३२॥
कथयिष्यन्ति ये मर्त्याः सम्यक् श्रोष्यन्ति चैव ये ॥३२॥
32. etadāḍibakaṃ yuddhaṃ hariścandrakathāṃ tathā .
kathayiṣyanti ye martyāḥ samyak śroṣyanti caiva ye.
kathayiṣyanti ye martyāḥ samyak śroṣyanti caiva ye.
32.
etat āḍibakam yuddham hariścandra-kathām tathā
kathayiṣyanti ye martyāḥ samyak śroṣyanti ca eva ye
kathayiṣyanti ye martyāḥ samyak śroṣyanti ca eva ye
32.
Those mortals who narrate this battle of Āḍibaka and the story of Hariścandr, and those who listen to it thoroughly -
तेषां पापापनोदन्तु श्रुतं ह्येव करिष्यति ।
न चैव विघ्नकार्याणि भविष्यन्ति कदाचन ॥३३॥
न चैव विघ्नकार्याणि भविष्यन्ति कदाचन ॥३३॥
33. teṣāṃ pāpāpanodantu śrutaṃ hyeva kariṣyati .
na caiva vighnakāryāṇi bhaviṣyanti kadācana.
na caiva vighnakāryāṇi bhaviṣyanti kadācana.
33.
teṣām pāpāpanodam tu śrutam hi eva kariṣyati
na ca eva vighna-kāryāṇi bhaviṣyanti kadācana
na ca eva vighna-kāryāṇi bhaviṣyanti kadācana
33.
Indeed, listening to it will certainly eliminate their sins. Moreover, no obstacles will ever arise for them.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9 (current chapter)
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134