मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-117
मार्कण्डेय उवाच ।
तस्य पुत्रः खनीनेत्रो महाबलपराक्रमः ।
यस्य यज्ञेष्वगायन्त गन्धर्वा विस्मयान्विताः ॥१॥
तस्य पुत्रः खनीनेत्रो महाबलपराक्रमः ।
यस्य यज्ञेष्वगायन्त गन्धर्वा विस्मयान्विताः ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
tasya putraḥ khanīnetro mahābalaparākramaḥ .
yasya yajñeṣvagāyanta gandharvā vismayānvitāḥ.
tasya putraḥ khanīnetro mahābalaparākramaḥ .
yasya yajñeṣvagāyanta gandharvā vismayānvitāḥ.
1.
mārkaṇḍeya uvāca tasya putraḥ khanīnetraḥ mahābalaparākramaḥ
yasya yajñeṣu agāyanta gandharvāḥ vismayānvitāḥ
yasya yajñeṣu agāyanta gandharvāḥ vismayānvitāḥ
1.
Mārkaṇḍeya said: 'His son was Khanīnetra, who possessed great strength and valor. The Gandharvas, filled with wonder, sang in his (yajña) sacrifices.'
खनीनेत्रसमो नान्यो भुवि यज्वा भविष्यति ।
तेन यज्ञायुते पूर्णे दत्ता पृथ्वी ससागरा ॥२॥
तेन यज्ञायुते पूर्णे दत्ता पृथ्वी ससागरा ॥२॥
2. khanīnetrasamo nānyo bhuvi yajvā bhaviṣyati .
tena yajñāyute pūrṇe dattā pṛthvī sasāgarā.
tena yajñāyute pūrṇe dattā pṛthvī sasāgarā.
2.
khanīnetrasamaḥ na anyaḥ bhuvi yajvā bhaviṣyati
tena yajñāyute pūrṇe dattā pṛthvī sasāgarā
tena yajñāyute pūrṇe dattā pṛthvī sasāgarā
2.
bhuvi khanīnetrasamaḥ anyaḥ yajvā na bhaviṣyati
tena yajñāyute pūrṇe sasāgarā pṛthvī dattā
tena yajñāyute pūrṇe sasāgarā pṛthvī dattā
2.
No other performer of Vedic rituals (yajva) on Earth will be equal to Khaninetra. By him, upon the completion of ten thousand Vedic rituals (yajña), the entire Earth, along with its oceans, was bestowed.
दत्त्वा च सकलां पृथ्वीं ब्राह्मणानां महात्मनाम् ।
तपसा द्रव्यमासाद्य मोदयन्साधितेन यः ॥३॥
तपसा द्रव्यमासाद्य मोदयन्साधितेन यः ॥३॥
3. dattvā ca sakalāṃ pṛthvīṃ brāhmaṇānāṃ mahātmanām .
tapasā dravyamāsādya modayansādhitena yaḥ.
tapasā dravyamāsādya modayansādhitena yaḥ.
3.
dattvā ca sakalām pṛthvīm brāhmaṇānām mahātmanām
tapasā dravyam āsādya modayan sādhitenā yaḥ
tapasā dravyam āsādya modayan sādhitenā yaḥ
3.
And he, who, after having gifted the entire earth to the great-souled brahmins, and having acquired wealth through austerity (tapas), brought joy through his accomplishments.
यतश्च प्राप्य वित्तर्द्धिमतुलां दातृसत्तमात् ।
जगृहुर्ब्राह्मणा विप्र नान्यराज्ञः प्रतिग्रहम् ॥४॥
जगृहुर्ब्राह्मणा विप्र नान्यराज्ञः प्रतिग्रहम् ॥४॥
4. yataśca prāpya vittarddhimatulāṃ dātṛsattamāt .
jagṛhurbrāhmaṇā vipra nānyarājñaḥ pratigraham.
jagṛhurbrāhmaṇā vipra nānyarājñaḥ pratigraham.
4.
yataḥ ca prāpya vittarddhim atulām dātṛsattamāt
jagṛhuḥ brāhmaṇā vipra na anyarājñaḥ pratigraham
jagṛhuḥ brāhmaṇā vipra na anyarājñaḥ pratigraham
4.
O brahmin, the brahmins, having received incomparable wealth from him, the best of givers, did not accept any gifts from other kings.
सप्तषष्टिसहस्राणि सप्तषष्टिशतानि च ।
सप्तषष्टिं च यो यज्ञानयजद् भूरिदक्षिणान् ॥५॥
सप्तषष्टिं च यो यज्ञानयजद् भूरिदक्षिणान् ॥५॥
5. saptaṣaṣṭisahasrāṇi saptaṣaṣṭiśatāni ca .
saptaṣaṣṭiṃ ca yo yajñānayajad bhūridakṣiṇān.
saptaṣaṣṭiṃ ca yo yajñānayajad bhūridakṣiṇān.
5.
saptaṣaṣṭisahasrāṇi saptaṣaṣṭiśatāni ca
saptaṣaṣṭim ca yaḥ yajñān ayajat bhūridakṣiṇān
saptaṣaṣṭim ca yaḥ yajñān ayajat bhūridakṣiṇān
5.
And he, who performed sixty-seven thousand, sixty-seven hundred, and sixty-seven Vedic rituals (yajña), offering abundant gifts.
अपुत्रः स महीपालो मृगयामुपचक्रमे ।
पुत्रार्थं पितृयज्ञाय मांसकामो महामुने ॥६॥
पुत्रार्थं पितृयज्ञाय मांसकामो महामुने ॥६॥
6. aputraḥ sa mahīpālo mṛgayāmupacakrame .
putrārthaṃ pitṛyajñāya māṃsakāmo mahāmune.
putrārthaṃ pitṛyajñāya māṃsakāmo mahāmune.
6.
aputraḥ sa mahīpālaḥ mṛgayām upacakrame
putrārtham pitṛyajñāya māṃsakāmaḥ mahāmune
putrārtham pitṛyajñāya māṃsakāmaḥ mahāmune
6.
O great sage, that childless king, desiring meat for an ancestral offering (yajña) for the sake of a son, set out for a hunt.
अश्वारूढो विना सैन्यमेक एव महावने ।
बद्धगोधाङ्गुलित्राणो बाणखड्गधनुर्धरः ॥७॥
बद्धगोधाङ्गुलित्राणो बाणखड्गधनुर्धरः ॥७॥
7. aśvārūḍho vinā sainyameka eva mahāvane .
baddhagodhāṅgulitrāṇo bāṇakhaḍgadhanurdharaḥ.
baddhagodhāṅgulitrāṇo bāṇakhaḍgadhanurdharaḥ.
7.
aśvārūḍhaḥ vinā sainyam ekaḥ eva mahāvane
baddhagodhāṅgulitrāṇaḥ bāṇakhaḍgadhanurdharaḥ
baddhagodhāṅgulitrāṇaḥ bāṇakhaḍgadhanurdharaḥ
7.
He, mounted on a horse, alone and without an army in the great forest, wore gauntlets of alligator skin and carried arrows, a sword, and a bow.
तं वाहयन्तं तुरगमन्यतो गहनाद्वनात् ।
विनिष्क्रम्य मृगः प्राह मां हत्वाभिमतं कुरु ॥८॥
विनिष्क्रम्य मृगः प्राह मां हत्वाभिमतं कुरु ॥८॥
8. taṃ vāhayantaṃ turagamanyato gahanādvanāt .
viniṣkramya mṛgaḥ prāha māṃ hatvābhimataṃ kuru.
viniṣkramya mṛgaḥ prāha māṃ hatvābhimataṃ kuru.
8.
tam vāhayantam turagam anyataḥ gahanāt vanāt
viniṣkramya mṛgaḥ prāha mām hatvā abhimatam kuru
viniṣkramya mṛgaḥ prāha mām hatvā abhimatam kuru
8.
While he was riding his horse, a deer emerged from a dense part of the forest elsewhere and said, 'Kill me and achieve your desired outcome.'
अन्ये मृगाः पलायन्ते महाभीत्या विलोक्य माम् ।
कथमात्मप्रदानं त्वं मृत्यवे कर्तुमिच्छसि ॥९॥
कथमात्मप्रदानं त्वं मृत्यवे कर्तुमिच्छसि ॥९॥
9. anye mṛgāḥ palāyante mahābhītyā vilokya mām .
kathamātmapradānaṃ tvaṃ mṛtyave kartumicchasi.
kathamātmapradānaṃ tvaṃ mṛtyave kartumicchasi.
9.
anye mṛgāḥ palāyante mahābhītyā vilokya mām
katham ātmapradānam tvam mṛtyave kartum icchasi
katham ātmapradānam tvam mṛtyave kartum icchasi
9.
Other deer flee in great fear when they see me. How then do you wish to offer yourself (ātman) to death?
मृग उवाच ।
अपुत्रोऽहं महाराज वृथा जन्मप्रयोजनम् ।
विचारयन्न पश्यामि प्राणानामिह धारणम् ॥१०॥
अपुत्रोऽहं महाराज वृथा जन्मप्रयोजनम् ।
विचारयन्न पश्यामि प्राणानामिह धारणम् ॥१०॥
10. mṛga uvāca .
aputro'haṃ mahārāja vṛthā janmaprayojanam .
vicārayanna paśyāmi prāṇānāmiha dhāraṇam.
aputro'haṃ mahārāja vṛthā janmaprayojanam .
vicārayanna paśyāmi prāṇānāmiha dhāraṇam.
10.
mṛgaḥ uvāca | aputraḥ aham mahārāja vṛthā janmaprayojanam
| vicārayan na paśyāmi prāṇānām iha dhāraṇam
| vicārayan na paśyāmi prāṇānām iha dhāraṇam
10.
The deer said, "O great king, I am without a son. The purpose of my birth is futile. Considering this, I do not see how I should maintain my life here."
मार्कण्डेय उवाच ।
अथाभ्येत्य मृगः प्राह तमन्यो वसुधाधिपम् ।
मृगस्य तस्य प्रत्यक्षमलमेतेन पार्थिव ॥११॥
अथाभ्येत्य मृगः प्राह तमन्यो वसुधाधिपम् ।
मृगस्य तस्य प्रत्यक्षमलमेतेन पार्थिव ॥११॥
11. mārkaṇḍeya uvāca .
athābhyetya mṛgaḥ prāha tamanyo vasudhādhipam .
mṛgasya tasya pratyakṣamalametena pārthiva.
athābhyetya mṛgaḥ prāha tamanyo vasudhādhipam .
mṛgasya tasya pratyakṣamalametena pārthiva.
11.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca | atha abhyetya mṛgaḥ prāha tam anyaḥ
vasudhādhipam | mṛgasya tasya pratyakṣam alam etena pārthiva
vasudhādhipam | mṛgasya tasya pratyakṣam alam etena pārthiva
11.
Mārkaṇḍeya said, "Then, having approached, the deer spoke to that king, the other ruler of the earth: 'O king, in the very presence of this deer, enough of this (sacrifice)!'"
घातयस्वेति मां मांसैर्मम कर्म समाचार ।
यथा कृतार्थता ते स्यान्मम चाप्युपकारि तत् ॥१२॥
यथा कृतार्थता ते स्यान्मम चाप्युपकारि तत् ॥१२॥
12. ghātayasveti māṃ māṃsairmama karma samācāra .
yathā kṛtārthatā te syānmama cāpyupakāri tat.
yathā kṛtārthatā te syānmama cāpyupakāri tat.
12.
ghātayasva iti mām māṃsaiḥ mama karma samācara |
yathā kṛtārthatā te syāt mama ca api upakāri tat
yathā kṛtārthatā te syāt mama ca api upakāri tat
12.
"[The deer said:] 'Sacrifice me; perform my ritual (karma) with my flesh. So that your objective may be fulfilled, and that will also be beneficial for me.'"
पुत्रार्थं त्वं महाराज स्वपितॄन्यष्टुमिच्छसि ।
अपुत्रस्यास्य मांसेन लप्स्यसे वाञ्छितं कथम् ॥१३॥
अपुत्रस्यास्य मांसेन लप्स्यसे वाञ्छितं कथम् ॥१३॥
13. putrārthaṃ tvaṃ mahārāja svapitṝnyaṣṭumicchasi .
aputrasyāsya māṃsena lapsyase vāñchitaṃ katham.
aputrasyāsya māṃsena lapsyase vāñchitaṃ katham.
13.
putrārtham tvam mahārāja svapitṝn yaṣṭum icchasi
| aputrasya asya māṃsena lapsyase vāñchitam katham
| aputrasya asya māṃsena lapsyase vāñchitam katham
13.
"[The deer said:] 'O great king, you desire to worship your ancestors for the sake of a son. How then will you obtain your desired wish by using the flesh of this sonless one (me)?'"
यादृक्कर्म विनिष्पाद्यं तादृग्द्रव्यमुपाहरेत् ।
दुर्गन्धैर्न सुगन्धानां गन्धज्ञानविनिर्णयः ॥१४॥
दुर्गन्धैर्न सुगन्धानां गन्धज्ञानविनिर्णयः ॥१४॥
14. yādṛkkarma viniṣpādyaṃ tādṛgdravyamupāharet .
durgandhairna sugandhānāṃ gandhajñānavinirṇayaḥ.
durgandhairna sugandhānāṃ gandhajñānavinirṇayaḥ.
14.
yādṛkkarma viniṣpādyam tādṛgdravyam upāharet
durgandhaiḥ na sugandhānām gandhajñānavinirṇayaḥ
durgandhaiḥ na sugandhānām gandhajñānavinirṇayaḥ
14.
One should procure materials suitable for the action (karma) that is to be accomplished. Just as the discerning knowledge of pleasant fragrances cannot be achieved through foul odors.
राजोवाच ।
वैराग्यकारणं प्रोक्तमनेनापुत्रता मम ।
कथ्यतां प्राणसंत्यागे यत्ते वैराग्यकारणम् ॥१५॥
वैराग्यकारणं प्रोक्तमनेनापुत्रता मम ।
कथ्यतां प्राणसंत्यागे यत्ते वैराग्यकारणम् ॥१५॥
15. rājovāca .
vairāgyakāraṇaṃ proktamanenāputratā mama .
kathyatāṃ prāṇasaṃtyāge yatte vairāgyakāraṇam.
vairāgyakāraṇaṃ proktamanenāputratā mama .
kathyatāṃ prāṇasaṃtyāge yatte vairāgyakāraṇam.
15.
rājā uvāca vairāgyakāraṇam proktam anena aputratā
mama kathyatām prāṇasaṃtyāge yat te vairāgyakāraṇam
mama kathyatām prāṇasaṃtyāge yat te vairāgyakāraṇam
15.
The king said: 'He has stated my childlessness as the reason for my detachment (vairāgya). Now, tell me, what is your reason for detachment (vairāgya) regarding the abandonment of life?'
मृग उवाच ।
बहवो मे सुता भूप बह्व्यो दुहितरस्तथा ।
यच्चिन्तादुःखदावाग्निज्वालामध्ये वसाम्यहम् ॥१६॥
बहवो मे सुता भूप बह्व्यो दुहितरस्तथा ।
यच्चिन्तादुःखदावाग्निज्वालामध्ये वसाम्यहम् ॥१६॥
16. mṛga uvāca .
bahavo me sutā bhūpa bahvyo duhitarastathā .
yaccintāduḥkhadāvāgnijvālāmadhye vasāmyaham.
bahavo me sutā bhūpa bahvyo duhitarastathā .
yaccintāduḥkhadāvāgnijvālāmadhye vasāmyaham.
16.
mṛgaḥ uvāca bahavaḥ me sutā bhūpa bahvyaḥ duhitarḥ
tathā yat cintāduḥkhadāvāgnijvālāmadhye vasāmi aham
tathā yat cintāduḥkhadāvāgnijvālāmadhye vasāmi aham
16.
The deer said: 'O King, I have many sons and many daughters as well. I dwell in the midst of the blazing forest fire of sorrow caused by anxiety for them.'
सर्वसाध्या नरेन्द्रेयं मृगजातिः सुकातरा ।
तेष्वपत्येषु मे चातिममत्वं तेन दुःखितः ॥१७॥
तेष्वपत्येषु मे चातिममत्वं तेन दुःखितः ॥१७॥
17. sarvasādhyā narendreyaṃ mṛgajātiḥ sukātarā .
teṣvapatyeṣu me cātimamatvaṃ tena duḥkhitaḥ.
teṣvapatyeṣu me cātimamatvaṃ tena duḥkhitaḥ.
17.
sarvasādhyā narendra iyam mṛgajātiḥ sukātarā
teṣu apatyeṣu me ca atimamatvam tena duḥkhitaḥ
teṣu apatyeṣu me ca atimamatvam tena duḥkhitaḥ
17.
O King, this deer species is very timid and easily subdued by everyone. And because of my excessive attachment to those offspring, I am distressed.
मनुष्यसिंहशार्दूलवृकादिभ्यो बिभेम्यहम् ।
विहीनात्सर्वसत्त्वेभ्यः श्वशृगालादपि प्रभो ॥१८॥
विहीनात्सर्वसत्त्वेभ्यः श्वशृगालादपि प्रभो ॥१८॥
18. manuṣyasiṃhaśārdūlavṛkādibhyo bibhemyaham .
vihīnātsarvasattvebhyaḥ śvaśṛgālādapi prabho.
vihīnātsarvasattvebhyaḥ śvaśṛgālādapi prabho.
18.
manuṣyasiṃhaśārdūlavṛkādibhyaḥ bibhemi aham |
vihīnāt sarvasattvebhyaḥ śvaśṛgālāt api prabho
vihīnāt sarvasattvebhyaḥ śvaśṛgālāt api prabho
18.
O Lord, I fear men, lions, tigers, wolves, and similar beings. I am also afraid of deprivation itself, and of all creatures, even dogs and jackals.
सोऽहं निमित्तं बन्धूनामिमां शून्यां वसुन्धराम् ।
नृसिंहादिभयात्सर्वामिच्छामि सुनृशंसकृत् ॥१९॥
नृसिंहादिभयात्सर्वामिच्छामि सुनृशंसकृत् ॥१९॥
19. so'haṃ nimittaṃ bandhūnāmimāṃ śūnyāṃ vasundharām .
nṛsiṃhādibhayātsarvāmicchāmi sunṛśaṃsakṛt.
nṛsiṃhādibhayātsarvāmicchāmi sunṛśaṃsakṛt.
19.
saḥ aham nimittam bandhūnām imām śūnyām vasundharām
| nṛsiṃhādibhayāt sarvām icchāmi sunṛśaṃsakṛt
| nṛsiṃhādibhayāt sarvām icchāmi sunṛśaṃsakṛt
19.
I, being such (filled with fear), desire this entire earth to be desolate for the sake of my relatives, out of fear of Nṛsiṃha and other such beings. This is truly a greatly cruel act.
तृणान्यन्येऽपि खादन्ति गोऽजावितुरगादिकाः ।
तांस्तेषां पोषणायाहमिच्छामि निधनं गतान् ॥२०॥
तांस्तेषां पोषणायाहमिच्छामि निधनं गतान् ॥२०॥
20. tṛṇānyanye'pi khādanti go'jāvituragādikāḥ .
tāṃsteṣāṃ poṣaṇāyāhamicchāmi nidhanaṃ gatān.
tāṃsteṣāṃ poṣaṇāyāhamicchāmi nidhanaṃ gatān.
20.
tṛṇāni anye api khādanti goajāvituragādikāḥ |
tān teṣām poṣaṇāya aham icchāmi nidhanam gatān
tān teṣām poṣaṇāya aham icchāmi nidhanam gatān
20.
Cows, goats, sheep, horses, and other such animals eat grass. But I desire that those (dangerous beings) who have met their demise would serve as nourishment for my relatives.
निष्क्रान्तेषु ततस्तेषु ममापत्येषु वै पृथक् ।
भवन्ति चिन्ताः शतशो ममत्वावृतचेतसः ॥२१॥
भवन्ति चिन्ताः शतशो ममत्वावृतचेतसः ॥२१॥
21. niṣkrānteṣu tatasteṣu mamāpatyeṣu vai pṛthak .
bhavanti cintāḥ śataśo mamatvāvṛtacetasaḥ.
bhavanti cintāḥ śataśo mamatvāvṛtacetasaḥ.
21.
niṣkrānteṣu tataḥ teṣu mama apatyeṣu vai pṛthak
| bhavanti cintāḥ śataśaḥ mamatvāvṛtacetasaḥ
| bhavanti cintāḥ śataśaḥ mamatvāvṛtacetasaḥ
21.
When those children of mine depart separately, hundreds of worries arise in my mind, which is enveloped by possessiveness (mamatva).
किं कूटपाशं किं वज्रं वागुरां किं सुतो मम ।
प्राप्तश्चरन्वने किं वा नृसिंहादिवशं गतः ॥२२॥
प्राप्तश्चरन्वने किं वा नृसिंहादिवशं गतः ॥२२॥
22. kiṃ kūṭapāśaṃ kiṃ vajraṃ vāgurāṃ kiṃ suto mama .
prāptaścaranvane kiṃ vā nṛsiṃhādivaśaṃ gataḥ.
prāptaścaranvane kiṃ vā nṛsiṃhādivaśaṃ gataḥ.
22.
kim kūṭapāśam kim vajram vāgurām kim sutaḥ mama
prāptaḥ caran vane kim vā nṛsiṃha-ādi-vaśam gataḥ
prāptaḥ caran vane kim vā nṛsiṃha-ādi-vaśam gataḥ
22.
Is it a trap? Is it a thunderbolt? Is it a net? Or has my son, who went roaming in the forest, fallen under the power of a lion or some similar danger?
प्राप्तोऽयमेकः सम्प्राप्तास्तेऽवस्थां कीदृशीं मम ।
साम्प्रतं ते चिरायन्ते ये गताः सुमहावनम् ॥२३॥
साम्प्रतं ते चिरायन्ते ये गताः सुमहावनम् ॥२३॥
23. prāpto'yamekaḥ samprāptāste'vasthāṃ kīdṛśīṃ mama .
sāmprataṃ te cirāyante ye gatāḥ sumahāvanam.
sāmprataṃ te cirāyante ye gatāḥ sumahāvanam.
23.
prāptaḥ ayam ekaḥ samprāptāḥ te avasthām kīdṛśīm
mama sāmpratam te cirāyante ye gatāḥ su-mahā-vanam
mama sāmpratam te cirāyante ye gatāḥ su-mahā-vanam
23.
Has only this one (son) arrived? What condition have those, who went to the very great forest, reached (causing) me (such anxiety)? They are now delaying.
दृष्टवा प्राप्तान्ममाभ्याशमहं तानात्मजान्नृप ।
ईषदुछ्रवसितः क्षेममिच्छामि रजनीं पुनः ॥२४॥
ईषदुछ्रवसितः क्षेममिच्छामि रजनीं पुनः ॥२४॥
24. dṛṣṭavā prāptānmamābhyāśamahaṃ tānātmajānnṛpa .
īṣaduchravasitaḥ kṣemamicchāmi rajanīṃ punaḥ.
īṣaduchravasitaḥ kṣemamicchāmi rajanīṃ punaḥ.
24.
dṛṣṭvā prāptān mama abhyāśam aham tān ātmajān nṛpa
īṣat-ucchvasitaḥ kṣemam icchāmi rajanīm punaḥ
īṣat-ucchvasitaḥ kṣemam icchāmi rajanīm punaḥ
24.
O king, having seen those sons of mine who have returned to my presence, I, slightly sighing, wish for safety again tonight.
प्रभाते दिवसं क्षेममस्तगेऽर्के निशामपि ।
वाञ्छाम्यहं कदा क्षेमं सर्वकालं भविष्यति ॥२५॥
वाञ्छाम्यहं कदा क्षेमं सर्वकालं भविष्यति ॥२५॥
25. prabhāte divasaṃ kṣemamastage'rke niśāmapi .
vāñchāmyahaṃ kadā kṣemaṃ sarvakālaṃ bhaviṣyati.
vāñchāmyahaṃ kadā kṣemaṃ sarvakālaṃ bhaviṣyati.
25.
prabhāte divasam kṣemam astage arke niśām api
vāñchāmi aham kadā kṣemam sarvakālam bhaviṣyati
vāñchāmi aham kadā kṣemam sarvakālam bhaviṣyati
25.
At dawn, I wish for a safe day, and when the sun sets, also for a safe night. When will there be safety for all time?
एतत्ते कथितं भूप महोद्वेगस्य कारणम् ।
अतः प्रसादं कुरु मे बाणोऽयं पात्यतां मयि ॥२६॥
अतः प्रसादं कुरु मे बाणोऽयं पात्यतां मयि ॥२६॥
26. etatte kathitaṃ bhūpa mahodvegasya kāraṇam .
ataḥ prasādaṃ kuru me bāṇo'yaṃ pātyatāṃ mayi.
ataḥ prasādaṃ kuru me bāṇo'yaṃ pātyatāṃ mayi.
26.
etat te kathitam bhūpa mahodvegasya kāraṇam
ataḥ prasādam kuru me bāṇaḥ ayam pātyatām mayi
ataḥ prasādam kuru me bāṇaḥ ayam pātyatām mayi
26.
O King, I have explained to you the cause of this great distress. Therefore, please show me mercy; let this arrow be shot at me.
इति दुःखशताविष्टः प्राणान्नाहं त्यजामि यत् ।
तत्कारणं निबोध त्वं ब्रुवतो मम पार्थिव ॥२७॥
तत्कारणं निबोध त्वं ब्रुवतो मम पार्थिव ॥२७॥
27. iti duḥkhaśatāviṣṭaḥ prāṇānnāhaṃ tyajāmi yat .
tatkāraṇaṃ nibodha tvaṃ bruvato mama pārthiva.
tatkāraṇaṃ nibodha tvaṃ bruvato mama pārthiva.
27.
iti duḥkhaśata-āviṣṭaḥ prāṇān na aham tyajāmi yat
tat kāraṇam nibodha tvam bruvataḥ mama pārthiva
tat kāraṇam nibodha tvam bruvataḥ mama pārthiva
27.
Because, though I am thus afflicted by hundreds of sorrows, I do not abandon my life (prāṇa) – you, O King, listen to that reason as I speak.
असूर्या नाम ते लोका यान्गच्छन्या् त्मघातकाः ।
यज्ञोपयुक्ताः पशवः सम्प्रयान्युवतच्छ्रितीः प्रभो ॥२८॥
यज्ञोपयुक्ताः पशवः सम्प्रयान्युवतच्छ्रितीः प्रभो ॥२८॥
28. asūryā nāma te lokā yāngacchanyā् tmaghātakāḥ .
yajñopayuktāḥ paśavaḥ samprayānyuvatacchritīḥ prabho.
yajñopayuktāḥ paśavaḥ samprayānyuvatacchritīḥ prabho.
28.
asūryāḥ nāma te lokāḥ yān gacchanti hi ātmaghātakāḥ
yajñopayuktāḥ paśavaḥ samprayānti hi utacchritīḥ prabho
yajñopayuktāḥ paśavaḥ samprayānti hi utacchritīḥ prabho
28.
prabho,
asūryāḥ nāma te lokāḥ yān ātmaghātakāḥ hi gacchanti.
yajñopayuktāḥ paśavaḥ hi utacchritīḥ samprayānti.
asūryāḥ nāma te lokāḥ yān ātmaghātakāḥ hi gacchanti.
yajñopayuktāḥ paśavaḥ hi utacchritīḥ samprayānti.
28.
O Lord, indeed, those worlds called 'sunless' (asūrya) are where self-slayers (ātmaghātaka) go. However, animals utilized in a Vedic ritual (yajña) certainly attain elevated states.
अग्निः पशुरभूत्पूर्वं पशुरासीज्जलाधिपः ।
भास्वानथोच्छ्रितीः प्राप्ता यज्ञे निष्ठामुपागताः ॥२९॥
भास्वानथोच्छ्रितीः प्राप्ता यज्ञे निष्ठामुपागताः ॥२९॥
29. agniḥ paśurabhūtpūrvaṃ paśurāsījjalādhipaḥ .
bhāsvānathocchritīḥ prāptā yajñe niṣṭhāmupāgatāḥ.
bhāsvānathocchritīḥ prāptā yajñe niṣṭhāmupāgatāḥ.
29.
agniḥ paśuḥ abhūt pūrvaṃ paśuḥ āsīt jalādhipaḥ
bhāsvān atha ucchritīḥ prāptāḥ yajñe niṣṭhām upāgatāḥ
bhāsvān atha ucchritīḥ prāptāḥ yajñe niṣṭhām upāgatāḥ
29.
pūrvaṃ agniḥ paśuḥ abhūt.
jalādhipaḥ paśuḥ āsīt.
atha bhāsvān (api) ucchritīḥ prāptāḥ (ca ye) yajñe niṣṭhām upāgatāḥ (te'pi).
jalādhipaḥ paśuḥ āsīt.
atha bhāsvān (api) ucchritīḥ prāptāḥ (ca ye) yajñe niṣṭhām upāgatāḥ (te'pi).
29.
Formerly, Agni (the fire deity) became associated with an animal, and Varuna (the Lord of Waters) was associated with an animal. Then, the Sun-god (Bhāsvān) attained elevated states, and those who participated in the Vedic ritual (yajña) achieved steadfast devotion.
तन्ममैतां कृपां कृत्वा नय मामुच्छ्रितिं नृप ।
आत्मनश्चेप्सितं कामं पुत्रलाभादवाप्स्यसि ॥३०॥
आत्मनश्चेप्सितं कामं पुत्रलाभादवाप्स्यसि ॥३०॥
30. tanmamaitāṃ kṛpāṃ kṛtvā naya māmucchritiṃ nṛpa .
ātmanaścepsitaṃ kāmaṃ putralābhādavāpsyasi.
ātmanaścepsitaṃ kāmaṃ putralābhādavāpsyasi.
30.
tat mama etām kṛpām kṛtvā naya mām ucchritim nṛpa
ātmanaḥ ca īpsitam kāmam putralābhāt avāpsyasi
ātmanaḥ ca īpsitam kāmam putralābhāt avāpsyasi
30.
Therefore, O king, by granting me this favor and leading me to a high status, you will also obtain your own cherished desire: the birth of a son.
पूर्वमृग उवाच ।
राजेन्द्र नैष हन्तव्यो धन्योऽयं सुकृती मृगः ।
बहवस्तनया ह्यस्य हन्तव्योऽहमसन्ततिः ॥३१॥
राजेन्द्र नैष हन्तव्यो धन्योऽयं सुकृती मृगः ।
बहवस्तनया ह्यस्य हन्तव्योऽहमसन्ततिः ॥३१॥
31. pūrvamṛga uvāca .
rājendra naiṣa hantavyo dhanyo'yaṃ sukṛtī mṛgaḥ .
bahavastanayā hyasya hantavyo'hamasantatiḥ.
rājendra naiṣa hantavyo dhanyo'yaṃ sukṛtī mṛgaḥ .
bahavastanayā hyasya hantavyo'hamasantatiḥ.
31.
pūrvamṛgaḥ uvāca rājendra na eṣaḥ hantavyaḥ dhanyaḥ ayam
sukṛtī mṛgaḥ bahavaḥ tanayāḥ hi asya hantavyaḥ aham asantatiḥ
sukṛtī mṛgaḥ bahavaḥ tanayāḥ hi asya hantavyaḥ aham asantatiḥ
31.
The first deer said, "O King, this one should not be killed. This virtuous deer is blessed, for he has many sons. I, however, am without progeny, and therefore I am the one who should be killed."
उत्तरमृग उवाच ।
एकदेहभयं यस्य दुःखं धन्यः स वै भवान् ।
बहूनि यस्य देहानि तस्य दुःखान्यनेकधा ॥३२॥
एकदेहभयं यस्य दुःखं धन्यः स वै भवान् ।
बहूनि यस्य देहानि तस्य दुःखान्यनेकधा ॥३२॥
32. uttaramṛga uvāca .
ekadehabhayaṃ yasya duḥkhaṃ dhanyaḥ sa vai bhavān .
bahūni yasya dehāni tasya duḥkhānyanekadhā.
ekadehabhayaṃ yasya duḥkhaṃ dhanyaḥ sa vai bhavān .
bahūni yasya dehāni tasya duḥkhānyanekadhā.
32.
uttaramṛgaḥ uvāca ekadehabhayam yasya duḥkham dhanyaḥ sa
vai bhavān bahūni yasya dehāni tasya duḥkhāni anekadhā
vai bhavān bahūni yasya dehāni tasya duḥkhāni anekadhā
32.
The second deer said, "Blessed indeed are you, whose only sorrow is the fear for a single body. But for one who possesses many bodies, his miseries are manifold."
एको यदाहमासं तु प्राक्तदा देहजं मम ।
दुःखमासीन्ममत्वे तु भार्यायास्तदभूद्द्विधा ॥३३॥
दुःखमासीन्ममत्वे तु भार्यायास्तदभूद्द्विधा ॥३३॥
33. eko yadāhamāsaṃ tu prāktadā dehajaṃ mama .
duḥkhamāsīnmamatve tu bhāryāyāstadabhūddvidhā.
duḥkhamāsīnmamatve tu bhāryāyāstadabhūddvidhā.
33.
ekaḥ yadā aham āsam tu prāk tadā dehajaṁ mama
duḥkham āsīt mamatve tu bhāryāyāḥ tat abhūt dvidhā
duḥkham āsīt mamatve tu bhāryāyāḥ tat abhūt dvidhā
33.
Indeed, when I was alone, my bodily suffering was of a single kind. But then, with the acquisition of a wife, that suffering became twofold.
यदाजातान्यपत्यानि तदा यावन्ति तानि वै ।
तावच्छरीरभूमीनि मम दुःखान्यथाभवन् ॥३४॥
तावच्छरीरभूमीनि मम दुःखान्यथाभवन् ॥३४॥
34. yadājātānyapatyāni tadā yāvanti tāni vai .
tāvaccharīrabhūmīni mama duḥkhānyathābhavan.
tāvaccharīrabhūmīni mama duḥkhānyathābhavan.
34.
yadā ājātāni apatyāni tadā yāvanti tāni vai
tāvat śarīrabhūmīni mama duḥkhāni atha abhavan
tāvat śarīrabhūmīni mama duḥkhāni atha abhavan
34.
When children were born, then my physical sufferings became as numerous as they were.
न कृतार्थो भवाम्यस्य नातिदुःखाय सम्भवः ।
इह दुःखाय मत्सूतिःपरत्र च विरोधिनी ॥३५॥
इह दुःखाय मत्सूतिःपरत्र च विरोधिनी ॥३५॥
35. na kṛtārtho bhavāmyasya nātiduḥkhāya sambhavaḥ .
iha duḥkhāya matsūtiḥparatra ca virodhinī.
iha duḥkhāya matsūtiḥparatra ca virodhinī.
35.
na kṛtārthaḥ bhavāmi asya na atiduḥkhāya sambhavaḥ
iha duḥkhāya matsūtiḥ paratra ca virodhinī
iha duḥkhāya matsūtiḥ paratra ca virodhinī
35.
I am not fulfilled by this (child), nor is his existence meant for excessive suffering. Here, my offspring causes suffering, and in the afterlife, it is obstructive.
यतो रक्षणपोषार्थमपत्यानां करोमि तत् ।
चिन्तयामि च सम्भूतिस्तेन मे नरके ध्रुवम् ॥३६॥
चिन्तयामि च सम्भूतिस्तेन मे नरके ध्रुवम् ॥३६॥
36. yato rakṣaṇapoṣārthamapatyānāṃ karomi tat .
cintayāmi ca sambhūtistena me narake dhruvam.
cintayāmi ca sambhūtistena me narake dhruvam.
36.
yataḥ rakṣaṇapoṣārtham apatyānām karomi tat
cintayāmi ca sambhūtiḥ tena me narake dhruvam
cintayāmi ca sambhūtiḥ tena me narake dhruvam
36.
Because I undertake that (action) for the protection and nourishment of my offspring, and I worry about their welfare, therefore my (descent) to hell (naraka) is certain.
राजोवाच ।
न वेद्मि किं सन्ततिमान्धन्योऽपुत्रोऽत्र किं मृग ।
पुत्रार्थश्चायमारम्भो मम दोलायते मनः ॥३७॥
न वेद्मि किं सन्ततिमान्धन्योऽपुत्रोऽत्र किं मृग ।
पुत्रार्थश्चायमारम्भो मम दोलायते मनः ॥३७॥
37. rājovāca .
na vedmi kiṃ santatimāndhanyo'putro'tra kiṃ mṛga .
putrārthaścāyamārambho mama dolāyate manaḥ.
na vedmi kiṃ santatimāndhanyo'putro'tra kiṃ mṛga .
putrārthaścāyamārambho mama dolāyate manaḥ.
37.
rājan uvāca na vedmi kim santatimān dhanyaḥ aputraḥ atra
kim mṛga putrārthaḥ ca ayam ārambhaḥ mama dolāyate manaḥ
kim mṛga putrārthaḥ ca ayam ārambhaḥ mama dolāyate manaḥ
37.
The king said: 'O sage, I do not know whether a person with progeny is blessed, or a childless one in this matter. And regarding this undertaking for a son, my mind wavers.'
दुःखाय सन्ततिः सत्यमैहिकामुष्मिकाय तत् ।
तथाप्यतनयान्यान्ति ऋणानीति श्रुतं मया ॥३८॥
तथाप्यतनयान्यान्ति ऋणानीति श्रुतं मया ॥३८॥
38. duḥkhāya santatiḥ satyamaihikāmuṣmikāya tat .
tathāpyatanayānyānti ṛṇānīti śrutaṃ mayā.
tathāpyatanayānyānti ṛṇānīti śrutaṃ mayā.
38.
duḥkhāya santatiḥ satyam aihikāmuṣmikāya tat
tathā api atanayāḥ yānti ṛṇāni iti śrutam mayā
tathā api atanayāḥ yānti ṛṇāni iti śrutam mayā
38.
It is true that progeny can bring suffering, both in this life and the next. Yet, I have heard that those without children incur debts.
सोऽहं यतिष्ये पुत्रार्थमृते प्राणिवधं मृग ।
तपसैव प्रचण्डेन यथापूर्वं महीपतिः ॥३९॥
तपसैव प्रचण्डेन यथापूर्वं महीपतिः ॥३९॥
39. so'haṃ yatiṣye putrārthamṛte prāṇivadhaṃ mṛga .
tapasaiva pracaṇḍena yathāpūrvaṃ mahīpatiḥ.
tapasaiva pracaṇḍena yathāpūrvaṃ mahīpatiḥ.
39.
saḥ aham yatiṣye putrārtham ṛte prāṇivadham mṛga
tapasā eva pracaṇḍena yathāpūrvam mahīpatiḥ
tapasā eva pracaṇḍena yathāpūrvam mahīpatiḥ
39.
O deer, I will strive for a son only through severe asceticism (tapas), without harming any living being, just as a king did formerly.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117 (current chapter)
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134