मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-2
मार्कण्डेय उवाच ।
अरिष्टनेमिपुत्रोऽभूद् गरुडो नाम पक्षिराट् ।
गरुडस्याभवत् पुत्रः सम्पातिरिति विश्रुतः ॥१॥
अरिष्टनेमिपुत्रोऽभूद् गरुडो नाम पक्षिराट् ।
गरुडस्याभवत् पुत्रः सम्पातिरिति विश्रुतः ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
ariṣṭanemiputro'bhūd garuḍo nāma pakṣirāṭ .
garuḍasyābhavat putraḥ sampātiriti viśrutaḥ.
ariṣṭanemiputro'bhūd garuḍo nāma pakṣirāṭ .
garuḍasyābhavat putraḥ sampātiriti viśrutaḥ.
1.
mārkaṇḍeya uvāca ariṣṭanemiputraḥ abhūt garuḍaḥ nāma
pakṣirāṭ garuḍasya abhavat putraḥ sampātiḥ iti viśrutaḥ
pakṣirāṭ garuḍasya abhavat putraḥ sampātiḥ iti viśrutaḥ
1.
Mārkaṇḍeya said: The son of Ariṣṭanemi was Garuḍa, the king of birds. Garuḍa had a son who was renowned as Sampāti.
तस्याप्यासीत् सुतः शूरः सुपार्श्वो वायुविक्रमः ।
सुपार्श्वतनयः कुन्तिः कुन्तिपुत्रः प्रलोलुपः ॥२॥
सुपार्श्वतनयः कुन्तिः कुन्तिपुत्रः प्रलोलुपः ॥२॥
2. tasyāpyāsīt sutaḥ śūraḥ supārśvo vāyuvikramaḥ .
supārśvatanayaḥ kuntiḥ kuntiputraḥ pralolupaḥ.
supārśvatanayaḥ kuntiḥ kuntiputraḥ pralolupaḥ.
2.
tasya api āsīt sutaḥ śūraḥ supārśvaḥ vāyuvikramaḥ
supārśvatanayaḥ kuntiḥ kuntiputraḥ praloḷupaḥ
supārśvatanayaḥ kuntiḥ kuntiputraḥ praloḷupaḥ
2.
He also had a valiant son named Supārśva, who possessed the valor of Vāyu. Supārśva's son was Kunti, and Kunti's son was Pralolupa.
तस्यापि तनयावास्तां
कङ्कः कन्धर एव च ॥३॥
कङ्कः कन्धर एव च ॥३॥
3. tasyāpi tanayāvāstāṃ
kaṅkaḥ kandhara eva ca.
kaṅkaḥ kandhara eva ca.
3.
tasya api tanayau āstām
kaṅkaḥ kandharaḥ eva ca
kaṅkaḥ kandharaḥ eva ca
3.
He also had two sons: Kaṅka and Kandhara.
कङ्कः कैलासशिखरे विद्युद्रूपेति विश्रुतम् ।
ददर्शाम्बुजपत्राक्षं राक्षसं धनदानुगम् ॥४॥
ददर्शाम्बुजपत्राक्षं राक्षसं धनदानुगम् ॥४॥
4. kaṅkaḥ kailāsaśikhare vidyudrūpeti viśrutam .
dadarśāmbujapatrākṣaṃ rākṣasaṃ dhanadānugam.
dadarśāmbujapatrākṣaṃ rākṣasaṃ dhanadānugam.
4.
kaṅkaḥ kailāsaśikhare vidyudrūpā iti viśrutam
dadarśa ambujapatrākṣam rākṣasam dhanadānugam
dadarśa ambujapatrākṣam rākṣasam dhanadānugam
4.
On the peak of Kailasa, Kaṅka saw a demon, a follower of Kubera (Dhanada), who was renowned as 'Lightning-Form' (Vidyudrūpā) and had eyes like lotus petals.
आपानासक्तममलस्त्रग्दामाम्बरधारिणम् ।
भार्यासहायमासीनं शिलापट्टेऽमले शुभे ॥५॥
भार्यासहायमासीनं शिलापट्टेऽमले शुभे ॥५॥
5. āpānāsaktamamalastragdāmāmbaradhāriṇam .
bhāryāsahāyamāsīnaṃ śilāpaṭṭe'male śubhe.
bhāryāsahāyamāsīnaṃ śilāpaṭṭe'male śubhe.
5.
āpānāsaktam amalastragdāmāmbaradhāriṇam
bhāryāsahāyam āsīnam śilāpaṭṭe amale śubhe
bhāryāsahāyam āsīnam śilāpaṭṭe amale śubhe
5.
He saw him engrossed in drinking, wearing spotless garlands and garments, accompanied by his wife, seated on a pure, beautiful rock slab.
तद्दृष्टमात्रं कङ्केन रक्षः क्रोधसमन्वितम् ।
प्रोवाच कस्मादायातस्त्वमितो ह्यण्डजाधम ॥६॥
प्रोवाच कस्मादायातस्त्वमितो ह्यण्डजाधम ॥६॥
6. taddṛṣṭamātraṃ kaṅkena rakṣaḥ krodhasamanvitam .
provāca kasmādāyātastvamito hyaṇḍajādhama.
provāca kasmādāyātastvamito hyaṇḍajādhama.
6.
tat dṛṣṭamātram kaṅkena rakṣaḥ krodhasamanvitam
provāca kasmāt āyātaḥ tvam itaḥ hi aṇḍajādham
provāca kasmāt āyātaḥ tvam itaḥ hi aṇḍajādham
6.
Immediately upon being seen by Kaṅka, the demon, enraged, spoke: 'From where have you come here, O meanest of egg-born creatures?'
स्त्रीसन्निकर्षे तिष्ठन्तं कस्मान्मामुपसर्पसि ।
नैष धर्मः सुबुद्धीनां मिथोनिष्पाद्यवस्तुषु ॥७॥
नैष धर्मः सुबुद्धीनां मिथोनिष्पाद्यवस्तुषु ॥७॥
7. strīsannikarṣe tiṣṭhantaṃ kasmānmāmupasarpasi .
naiṣa dharmaḥ subuddhīnāṃ mithoniṣpādyavastuṣu.
naiṣa dharmaḥ subuddhīnāṃ mithoniṣpādyavastuṣu.
7.
strīsannikarṣe tiṣṭhantam kasmāt mām upasarpasi na
eṣaḥ dharmaḥ subuddhīnām mithaḥ niṣpādyavastuṣu
eṣaḥ dharmaḥ subuddhīnām mithaḥ niṣpādyavastuṣu
7.
'Why do you approach me while I am remaining in the proximity of a woman? This is not the proper conduct (dharma) of the wise in matters requiring mutual privacy.'
कङ्क उवाच ।
साधारणोऽयं शैलेन्द्रो यथा तव तथा मम ।
अन्येषां चैव जन्तूनां ममता भवतोऽत्र का ॥८॥
साधारणोऽयं शैलेन्द्रो यथा तव तथा मम ।
अन्येषां चैव जन्तूनां ममता भवतोऽत्र का ॥८॥
8. kaṅka uvāca .
sādhāraṇo'yaṃ śailendro yathā tava tathā mama .
anyeṣāṃ caiva jantūnāṃ mamatā bhavato'tra kā.
sādhāraṇo'yaṃ śailendro yathā tava tathā mama .
anyeṣāṃ caiva jantūnāṃ mamatā bhavato'tra kā.
8.
kaṅkaḥ uvāca sādhāraṇaḥ ayam śailendraḥ yathā tava tathā
mama anyeṣām ca eva jantūnām mamatā bhavataḥ atra kā
mama anyeṣām ca eva jantūnām mamatā bhavataḥ atra kā
8.
Kaṅka said, "O King of Mountains, this place is common to all; it is as much yours as it is mine, and also belongs to other creatures. What possessiveness (mamatā) do you have here?"
मार्कण्डेय उवाच ।
ब्रुवाणमित्थं खड्गेन कङ्कं चिन्छेद राक्षसः ।
क्षरत्क्षतजबीभत्सं विस्फुरन्तमचेतनम् ॥९॥
ब्रुवाणमित्थं खड्गेन कङ्कं चिन्छेद राक्षसः ।
क्षरत्क्षतजबीभत्सं विस्फुरन्तमचेतनम् ॥९॥
9. mārkaṇḍeya uvāca .
bruvāṇamitthaṃ khaḍgena kaṅkaṃ cincheda rākṣasaḥ .
kṣaratkṣatajabībhatsaṃ visphurantamacetanam.
bruvāṇamitthaṃ khaḍgena kaṅkaṃ cincheda rākṣasaḥ .
kṣaratkṣatajabībhatsaṃ visphurantamacetanam.
9.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca bruvāṇam ittham khaḍgena kaṅkam ciccheda
rākṣasaḥ kṣarat kṣataja bībhatsam visphurantam acetanam
rākṣasaḥ kṣarat kṣataja bībhatsam visphurantam acetanam
9.
Mārkaṇḍeya said: "As Kaṅka was speaking thus, the demon severed him with a sword, making him gush with blood, a gruesome sight, writhing and unconscious."
कङ्कं विनिहतं श्रुत्वा कन्धरः क्रोधमूर्च्छितः ।
विद्युद्रूपवधायाशु मनश्चक्रेऽण्डजेश्वरः ॥१०॥
विद्युद्रूपवधायाशु मनश्चक्रेऽण्डजेश्वरः ॥१०॥
10. kaṅkaṃ vinihataṃ śrutvā kandharaḥ krodhamūrcchitaḥ .
vidyudrūpavadhāyāśu manaścakre'ṇḍajeśvaraḥ.
vidyudrūpavadhāyāśu manaścakre'ṇḍajeśvaraḥ.
10.
kaṅkam vinihatam śrutvā kandharaḥ krodha mūrcchitaḥ
vidyudrūpa vadhāya āśu manaḥ cakre aṇḍaja īśvaraḥ
vidyudrūpa vadhāya āśu manaḥ cakre aṇḍaja īśvaraḥ
10.
Having heard that Kaṅka was slain, Kandhara, the lord of birds, became overwhelmed with anger and swiftly resolved to kill Vidyudrupa.
स गत्वा शैलशिखरं कङ्को यत्र हतः स्थितः ।
तस्य संकलनं चक्रे भ्रातुर्ज्येष्ठस्य खेचरः ।
कोपामर्षविवृताक्षो नागेन्द्र इव निः श्वसन् ॥११॥
तस्य संकलनं चक्रे भ्रातुर्ज्येष्ठस्य खेचरः ।
कोपामर्षविवृताक्षो नागेन्द्र इव निः श्वसन् ॥११॥
11. sa gatvā śailaśikharaṃ kaṅko yatra hataḥ sthitaḥ .
tasya saṃkalanaṃ cakre bhrāturjyeṣṭhasya khecaraḥ .
kopāmarṣavivṛtākṣo nāgendra iva niḥ śvasan.
tasya saṃkalanaṃ cakre bhrāturjyeṣṭhasya khecaraḥ .
kopāmarṣavivṛtākṣo nāgendra iva niḥ śvasan.
11.
saḥ gatvā śaila śikharam kaṅkaḥ yatra
hataḥ sthitaḥ tasya saṃkalanam cakre
bhrātuḥ jyeṣṭhasya khecaraḥ kopa amarṣa
vivṛtta akṣaḥ nāga indraḥ iva niḥśvasan
hataḥ sthitaḥ tasya saṃkalanam cakre
bhrātuḥ jyeṣṭhasya khecaraḥ kopa amarṣa
vivṛtta akṣaḥ nāga indraḥ iva niḥśvasan
11.
Having gone to the mountain peak where Kaṅka lay slain, he, the sky-rover, performed the collection (of his remains) for his elder brother. With eyes wide open from rage and indignation, he sighed like a great serpent.
जगामाथ स यत्रास्ते भ्रातृहा तस्य राक्षसः ।
पक्षवातेन महता चालयन् भूधरान् वरान् ॥१२॥
पक्षवातेन महता चालयन् भूधरान् वरान् ॥१२॥
12. jagāmātha sa yatrāste bhrātṛhā tasya rākṣasaḥ .
pakṣavātena mahatā cālayan bhūdharān varān.
pakṣavātena mahatā cālayan bhūdharān varān.
12.
jagāma atha sa yatra āste bhrātṛhā tasya rākṣasaḥ
pakṣavātena mahatā cālayan bhūdharān varān
pakṣavātena mahatā cālayan bhūdharān varān
12.
Then he went to where that demon, the killer of his brother, resided, shaking the great mountains with the powerful wind generated by his wings.
वेगात् पयोदजालानि विक्षिपन् क्षतजेक्षणः ।
क्षणात् क्षयितशत्रुः स पक्षाभ्यां क्रान्तभूधरः ॥१३॥
क्षणात् क्षयितशत्रुः स पक्षाभ्यां क्रान्तभूधरः ॥१३॥
13. vegāt payodajālāni vikṣipan kṣatajekṣaṇaḥ .
kṣaṇāt kṣayitaśatruḥ sa pakṣābhyāṃ krāntabhūdharaḥ.
kṣaṇāt kṣayitaśatruḥ sa pakṣābhyāṃ krāntabhūdharaḥ.
13.
vegāt payodajālāni vikṣipan kṣatajekṣaṇaḥ kṣaṇāt
kṣayitaśatruḥ sa pakṣābhyām krāntabhūdharaḥ
kṣayitaśatruḥ sa pakṣābhyām krāntabhūdharaḥ
13.
He, with blood-red eyes, scattering masses of clouds swiftly, having instantly annihilated his enemies, and having traversed mountains with his wings...
पानासक्तमतिं तत्र तं ददर्श निशाचरम् ।
आताम्रवक्त्रनयनं हेमपर्यङ्कमाश्रितम् ॥१४॥
आताम्रवक्त्रनयनं हेमपर्यङ्कमाश्रितम् ॥१४॥
14. pānāsaktamatiṃ tatra taṃ dadarśa niśācaram .
ātāmravaktranayanaṃ hemaparyaṅkamāśritam.
ātāmravaktranayanaṃ hemaparyaṅkamāśritam.
14.
pānāsaktamatiṃ tatra tam dadarśa niśācaram
ātāmravaktranayanaṃ hemaparyaṅkam āśritam
ātāmravaktranayanaṃ hemaparyaṅkam āśritam
14.
There he saw that night-roaming demon, whose mind was absorbed in drinking, with a coppery-red face and eyes, and who was resting on a golden couch.
स्त्रग्दामापूरितशिखं हरिचन्दनभूषितम् ।
केतकीगर्भपत्राभैर्दन्तैर्घोरतराननम् ॥१५॥
केतकीगर्भपत्राभैर्दन्तैर्घोरतराननम् ॥१५॥
15. stragdāmāpūritaśikhaṃ haricandanabhūṣitam .
ketakīgarbhapatrābhairdantairghoratarānanam.
ketakīgarbhapatrābhairdantairghoratarānanam.
15.
sragdāmāpūritaśikham haricandanabhūṣitam
ketakīgarbhapatrābhaiḥ dantaiḥ ghoratarānanam
ketakīgarbhapatrābhaiḥ dantaiḥ ghoratarānanam
15.
He was (seen) with his topknot full of flower garlands, adorned with yellow sandalwood paste, and having a very terrifying face due to teeth resembling the inner leaves of the screwpine (ketakī) flower.
वामोरुमाश्रितां चास्य ददर्शायतलोचनाम् ।
पत्नीं मदनिकां नाम पुंस्कोकिलकलस्वनाम् ॥१६॥
पत्नीं मदनिकां नाम पुंस्कोकिलकलस्वनाम् ॥१६॥
16. vāmorumāśritāṃ cāsya dadarśāyatalocanām .
patnīṃ madanikāṃ nāma puṃskokilakalasvanām.
patnīṃ madanikāṃ nāma puṃskokilakalasvanām.
16.
vāmorum āśritām ca asya dadarśa āyatalocanām
patnīm madanikām nāma puṃskokilakalasvanām
patnīm madanikām nāma puṃskokilakalasvanām
16.
He saw his (the husband's) beautiful-thighed, wide-eyed wife, named Madanika, whose voice was sweet like a male cuckoo's, embracing him.
ततो रोषपरीतात्मा कन्धरः कन्दरस्थितम् ।
तमुवाच सुदुष्टात्मन्नेहि युध्यस्व वै मया ॥१७॥
तमुवाच सुदुष्टात्मन्नेहि युध्यस्व वै मया ॥१७॥
17. tato roṣaparītātmā kandharaḥ kandarasthitam .
tamuvāca suduṣṭātmannehi yudhyasva vai mayā.
tamuvāca suduṣṭātmannehi yudhyasva vai mayā.
17.
tataḥ roṣaparītātmā kandharaḥ kandarasthitam
tam uvāca sudustātman ehi yudhyasva vai mayā
tam uvāca sudustātman ehi yudhyasva vai mayā
17.
Then Kandhara, whose spirit (ātman) was consumed by rage, said to him, who was situated in a cave, "O you extremely wicked soul (ātman), come, indeed fight with me!"
यस्माज्जेष्ठो मम भ्राता विश्रब्धो घाततस्त्वया ।
तस्मात्त्वां मदसंसक्तं नयिष्ये यमसादनम् ॥१८॥
तस्मात्त्वां मदसंसक्तं नयिष्ये यमसादनम् ॥१८॥
18. yasmājjeṣṭho mama bhrātā viśrabdho ghātatastvayā .
tasmāttvāṃ madasaṃsaktaṃ nayiṣye yamasādanam.
tasmāttvāṃ madasaṃsaktaṃ nayiṣye yamasādanam.
18.
yasmāt jyeṣṭhaḥ mama bhrātā viśrabdhaḥ ghātataḥ
tvayā tasmāt tvām madasaṃsaktam nayiṣye yamasādanam
tvayā tasmāt tvām madasaṃsaktam nayiṣye yamasādanam
18.
Since my elder brother, who trusted you, was killed by you, therefore I will lead you, intoxicated with pride, to the abode of Yama.
विश्वस्तघातिनां लोका ये च स्त्रीबालघातिनाम् ।
यास्यसे निरयान् सर्वांस्तांस्त्वमद्य मया हतः ॥१९॥
यास्यसे निरयान् सर्वांस्तांस्त्वमद्य मया हतः ॥१९॥
19. viśvastaghātināṃ lokā ye ca strībālaghātinām .
yāsyase nirayān sarvāṃstāṃstvamadya mayā hataḥ.
yāsyase nirayān sarvāṃstāṃstvamadya mayā hataḥ.
19.
viśvastaghātinām lokāḥ ye ca strībālaghātinām
yāsyase nirayān sarvān tān tvam adya mayā hataḥ
yāsyase nirayān sarvān tān tvam adya mayā hataḥ
19.
Today, having been killed by me, you will reach all those hells (niraya) which are the lot of those who betray trust and those who kill women and children.
मार्कण्डेय उवाच ।
इत्येवं पतगेन्द्रेण प्रोक्तं स्त्रीसन्निधौ तदा ।
रक्षः क्रोधसमाविष्टं प्रत्यभाषत पक्षिणम् ॥२०॥
इत्येवं पतगेन्द्रेण प्रोक्तं स्त्रीसन्निधौ तदा ।
रक्षः क्रोधसमाविष्टं प्रत्यभाषत पक्षिणम् ॥२०॥
20. mārkaṇḍeya uvāca .
ityevaṃ patagendreṇa proktaṃ strīsannidhau tadā .
rakṣaḥ krodhasamāviṣṭaṃ pratyabhāṣata pakṣiṇam.
ityevaṃ patagendreṇa proktaṃ strīsannidhau tadā .
rakṣaḥ krodhasamāviṣṭaṃ pratyabhāṣata pakṣiṇam.
20.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca iti evam patagendreṇa proktam strīsannidhau
tadā rakṣaḥ krodhasamāviṣṭam pratyabhāṣata pakṣiṇam
tadā rakṣaḥ krodhasamāviṣṭam pratyabhāṣata pakṣiṇam
20.
Mārkaṇḍeya said: "Thus spoken by the lord of birds (patagendra) in the presence of the woman, the Rākṣasa, filled with rage, replied to the bird."
यदि ते निहतो भ्राता पौरुषं तद्धि दर्शितम् ।
त्वामप्यद्य हनिष्येऽहं खड्गेनानेन खेचर ॥२१॥
त्वामप्यद्य हनिष्येऽहं खड्गेनानेन खेचर ॥२१॥
21. yadi te nihato bhrātā pauruṣaṃ taddhi darśitam .
tvāmapyadya haniṣye'haṃ khaḍgenānena khecara.
tvāmapyadya haniṣye'haṃ khaḍgenānena khecara.
21.
yadi te nihataḥ bhrātā pauruṣam tat hi darśitam
tvām api adya haniṣye aham khaḍgena anena khecara
tvām api adya haniṣye aham khaḍgena anena khecara
21.
"If your brother was killed, then that masculinity (pauruṣa) was indeed shown. But today, O sky-dweller (khecara), I will also kill you with this sword!"
तिष्ठ क्षणं नात्र जीवन् पतगाधम यास्यसि ।
इत्युक्त्वाञ्जनपुञ्जाभं विमलं खड्गमाददे ॥२२॥
इत्युक्त्वाञ्जनपुञ्जाभं विमलं खड्गमाददे ॥२२॥
22. tiṣṭha kṣaṇaṃ nātra jīvan patagādhama yāsyasi .
ityuktvāñjanapuñjābhaṃ vimalaṃ khaḍgamādade.
ityuktvāñjanapuñjābhaṃ vimalaṃ khaḍgamādade.
22.
tiṣṭha kṣaṇam na atra jīvan patagādhama yāsyasi
iti uktvā añjanapuñjābham vimalam khaḍgam ādade
iti uktvā añjanapuñjābham vimalam khaḍgam ādade
22.
"Stand for a moment! You will not leave here alive, O lowest of birds (patagādhama)!" Having said this, he took up a spotless sword, resembling a heap of collyrium.
ततः पतगराजस्य यक्षाधिपभटस्य च ।
बभूव युद्धमतुलं यथा गरुड-शक्रयोः ॥२३॥
बभूव युद्धमतुलं यथा गरुड-शक्रयोः ॥२३॥
23. tataḥ patagarājasya yakṣādhipabhaṭasya ca .
babhūva yuddhamatulaṃ yathā garuḍa-śakrayoḥ.
babhūva yuddhamatulaṃ yathā garuḍa-śakrayoḥ.
23.
tataḥ patagarājasya yakṣādhipabhaṭasya ca
babhūva yuddham atulam yathā garuḍaśakrayoḥ
babhūva yuddham atulam yathā garuḍaśakrayoḥ
23.
Then, an unparalleled battle took place between the king of birds (patagarāja) and the warrior of the lord of Yakṣas, just like between Garuḍa and Śakra.
ततः स राक्षसः क्रोधात् खड्गमाविध्य वेगवत् ।
चिक्षेप पतगेन्द्राय निर्वाणाङ्गारवर्चसम् ॥२४॥
चिक्षेप पतगेन्द्राय निर्वाणाङ्गारवर्चसम् ॥२४॥
24. tataḥ sa rākṣasaḥ krodhāt khaḍgamāvidhya vegavat .
cikṣepa patagendrāya nirvāṇāṅgāravarcasam.
cikṣepa patagendrāya nirvāṇāṅgāravarcasam.
24.
tataḥ saḥ rākṣasaḥ krodhāt khaḍgam āvidhya
vegavat cikṣepa patagendrāya nirvāṇāṅgāravarcasam
vegavat cikṣepa patagendrāya nirvāṇāṅgāravarcasam
24.
Then that demon, in a fit of anger (krodha), swiftly whirled his sword and threw it at the king of birds. The sword glowed like a dying ember.
पतगेन्द्रश्च तं खड्गङ्किञ्चिदुत्प्लुत्य भूतलात् ।
वक्त्रेण जग्राह तदा गरुडः पन्नगं यथा ॥२५॥
वक्त्रेण जग्राह तदा गरुडः पन्नगं यथा ॥२५॥
25. patagendraśca taṃ khaḍgaṅkiñcidutplutya bhūtalāt .
vaktreṇa jagrāha tadā garuḍaḥ pannagaṃ yathā.
vaktreṇa jagrāha tadā garuḍaḥ pannagaṃ yathā.
25.
patagendraḥ ca tam khaḍgam kiñcit utplutya bhūtalāt
vaktreṇa jagrāha tadā garuḍaḥ pannagam yathā
vaktreṇa jagrāha tadā garuḍaḥ pannagam yathā
25.
And the king of birds (Jaṭāyu), leaping up slightly from the ground, then seized that sword with his beak, just as Garuḍa (the divine eagle) seizes a serpent.
वक्त्रपादतलैर्भङ्क्त्वा चक्रे क्षोभमथातुलम् ।
तस्मिन् भग्ने ततः खड्गे बाहुयुद्धमवर्तत ॥२६॥
तस्मिन् भग्ने ततः खड्गे बाहुयुद्धमवर्तत ॥२६॥
26. vaktrapādatalairbhaṅktvā cakre kṣobhamathātulam .
tasmin bhagne tataḥ khaḍge bāhuyuddhamavartata.
tasmin bhagne tataḥ khaḍge bāhuyuddhamavartata.
26.
vaktrapādatalaiḥ bhaṅktvā cakre kṣobham atha atulam
tasmin bhagne tataḥ khaḍge bāhuyuddham avartata
tasmin bhagne tataḥ khaḍge bāhuyuddham avartata
26.
Having broken it with his beak and talons, he then wrought unparalleled destruction. After that sword was broken, then hand-to-hand combat ensued.
ततः पतगराजेन वक्षस्याक्रम्य राक्षसः ।
हस्त-पाद-करैराशु शिरसा च वियोजितः ॥२७॥
हस्त-पाद-करैराशु शिरसा च वियोजितः ॥२७॥
27. tataḥ patagarājena vakṣasyākramya rākṣasaḥ .
hasta-pāda-karairāśu śirasā ca viyojitaḥ.
hasta-pāda-karairāśu śirasā ca viyojitaḥ.
27.
tataḥ patagarājena vakṣasi ākramya rākṣasaḥ
hastapādakaraiḥ āśu śirasā ca viyojitaḥ
hastapādakaraiḥ āśu śirasā ca viyojitaḥ
27.
Then, after assailing the demon on the chest, the king of birds (Jaṭāyu) swiftly severed him from his hands, feet, other limbs, and head.
तस्मिन् विनिहते सा स्त्री खगं शरणमभ्यगात् ।
किञ्चित् संजातसंत्रासा प्राह भार्या भवामि ते ॥२८॥
किञ्चित् संजातसंत्रासा प्राह भार्या भवामि ते ॥२८॥
28. tasmin vinihate sā strī khagaṃ śaraṇamabhyagāt .
kiñcit saṃjātasaṃtrāsā prāha bhāryā bhavāmi te.
kiñcit saṃjātasaṃtrāsā prāha bhāryā bhavāmi te.
28.
tasmin vinihate sā strī khagam śaraṇam abhyagāt
kiñcit saṃjātasaṃtrāsā prāha bhāryā bhavāmi te
kiñcit saṃjātasaṃtrāsā prāha bhāryā bhavāmi te
28.
When he was slain, that woman, having become somewhat afraid, went to the bird for refuge. She said, "I will be your wife."
तामादाय खगश्रेष्ठः स्वकं गृहमगात् पुनः ।
गत्वा स निष्कृतिं भ्रातुर्विद्युद्रुपनिपातनात् ॥२९॥
गत्वा स निष्कृतिं भ्रातुर्विद्युद्रुपनिपातनात् ॥२९॥
29. tāmādāya khagaśreṣṭhaḥ svakaṃ gṛhamagāt punaḥ .
gatvā sa niṣkṛtiṃ bhrāturvidyudrupanipātanāt.
gatvā sa niṣkṛtiṃ bhrāturvidyudrupanipātanāt.
29.
tām ādāya khagaśreṣṭhaḥ svakam gṛham agāt punaḥ
gatvā sa niṣkṛtim bhrātuḥ vidyudrūpanipātanāt
gatvā sa niṣkṛtim bhrātuḥ vidyudrūpanipātanāt
29.
Having taken her, the best of birds (Garuda) returned to his own home. By the lightning-like demise, he had obtained expiation for his brother.
कन्धरस्य च सा वेश्म प्राप्येच्छारूपधारिणी ।
मेनकातनया सुभ्रूः सौपर्णं रूपमाददे ॥३०॥
मेनकातनया सुभ्रूः सौपर्णं रूपमाददे ॥३०॥
30. kandharasya ca sā veśma prāpyecchārūpadhāriṇī .
menakātanayā subhrūḥ sauparṇaṃ rūpamādade.
menakātanayā subhrūḥ sauparṇaṃ rūpamādade.
30.
kandharasya ca sā veśma prāpya icchārūpadhāriṇī
menakātanayā subhrūḥ sauparṇam rūpam ādade
menakātanayā subhrūḥ sauparṇam rūpam ādade
30.
And reaching Kandhara's dwelling, she, Menaka's daughter with beautiful eyebrows, capable of assuming any desired form, took on a bird-like form.
तस्यां स जनयामास तार्क्षों नाम सुतां तदा ।
मुनिशापाग्निविप्लुष्टां वपुमप्सरसां वराम् ।
तस्या नाम तदा चक्रे तार्क्षोमिति विहङ्गमः ॥३१॥
मुनिशापाग्निविप्लुष्टां वपुमप्सरसां वराम् ।
तस्या नाम तदा चक्रे तार्क्षोमिति विहङ्गमः ॥३१॥
31. tasyāṃ sa janayāmāsa tārkṣoṃ nāma sutāṃ tadā .
muniśāpāgnivipluṣṭāṃ vapumapsarasāṃ varām .
tasyā nāma tadā cakre tārkṣomiti vihaṅgamaḥ.
muniśāpāgnivipluṣṭāṃ vapumapsarasāṃ varām .
tasyā nāma tadā cakre tārkṣomiti vihaṅgamaḥ.
31.
tasyām sa janayāmāsa tārkṣīm nāma
sutām tadā muniśāpāgnivipluṣṭām
vapuḥ apsarasām varām tasyāḥ nāma
tadā cakre tārkṣī iti vihaṅgamaḥ
sutām tadā muniśāpāgnivipluṣṭām
vapuḥ apsarasām varām tasyāḥ nāma
tadā cakre tārkṣī iti vihaṅgamaḥ
31.
Then, he begot in her a daughter named Tārkṣī, who was, in form, the best among Apsaras but had been afflicted by the fire of a sage's curse. The bird (Garuda) then named her Tārkṣī.
मन्दपालसुताश्चासंश्चत्वारोऽमितबुद्धयः ।
जरितारिप्रभृतयो द्रोणान्ता द्विजसत्तमाः ॥३२॥
जरितारिप्रभृतयो द्रोणान्ता द्विजसत्तमाः ॥३२॥
32. mandapālasutāścāsaṃścatvāro'mitabuddhayaḥ .
jaritāriprabhṛtayo droṇāntā dvijasattamāḥ.
jaritāriprabhṛtayo droṇāntā dvijasattamāḥ.
32.
mandapālasutāḥ ca āsan catvāraḥ amitabuddhayaḥ
jaritāriprabhṛtayaḥ droṇāntāḥ dvijasattamāḥ
jaritāriprabhṛtayaḥ droṇāntāḥ dvijasattamāḥ
32.
Mandapāla had four sons, all of immense intellect and excellent Brahmins (dvija), namely Jaritāri and others, concluding with Droṇa.
तेषां जघन्यो धर्मात्मा वेदवेदाङ्गपारगः ।
उपयेमे स तां तार्क्षों कन्धरानुमते शुभाम् ॥३३॥
उपयेमे स तां तार्क्षों कन्धरानुमते शुभाम् ॥३३॥
33. teṣāṃ jaghanyo dharmātmā vedavedāṅgapāragaḥ .
upayeme sa tāṃ tārkṣoṃ kandharānumate śubhām.
upayeme sa tāṃ tārkṣoṃ kandharānumate śubhām.
33.
teṣām jaghanyaḥ dharmātmā vedavedāṅgapāragaḥ
upayeme sa tām tārkṣīm kandharānumate śubhām
upayeme sa tām tārkṣīm kandharānumate śubhām
33.
Of those sons, the youngest, a righteous soul (dharmātmā) and one who had mastered the Vedas and their auxiliary branches (Vedangas), married that beautiful Tārkṣī, with the permission of Kandhara.
कस्यचित्त्वथ कालस्य तार्क्षो गर्भमवाप ह ।
सप्तपक्षाहिते गर्भे कुरुक्षेत्रं जगाम सा ॥३४॥
सप्तपक्षाहिते गर्भे कुरुक्षेत्रं जगाम सा ॥३४॥
34. kasyacittvatha kālasya tārkṣo garbhamavāpa ha .
saptapakṣāhite garbhe kurukṣetraṃ jagāma sā.
saptapakṣāhite garbhe kurukṣetraṃ jagāma sā.
34.
kasyacit tu atha kālasya tārkṣī garbham avāpa
ha saptapakṣāhite garbhe kurukṣetram jagāma sā
ha saptapakṣāhite garbhe kurukṣetram jagāma sā
34.
After some time, Tārkṣī indeed became pregnant. When the embryo (garbha) had developed for seven fortnights, she journeyed to Kurukshetra.
कुरु-पाण्डवयोर्युद्धे वर्तमाने सुदारुणे ।
भावित्वाच्चैव कार्यस्य रणमध्ये विवेश सा ॥३५॥
भावित्वाच्चैव कार्यस्य रणमध्ये विवेश सा ॥३५॥
35. kuru-pāṇḍavayoryuddhe vartamāne sudāruṇe .
bhāvitvāccaiva kāryasya raṇamadhye viveśa sā.
bhāvitvāccaiva kāryasya raṇamadhye viveśa sā.
35.
kuru-pāṇḍavayoḥ yuddhe vartamāne sudāruṇe
bhāvitvāt ca eva kāryasya raṇamadhye viveśa sā
bhāvitvāt ca eva kāryasya raṇamadhye viveśa sā
35.
While the exceedingly fierce battle between the Kurus and Pāṇḍavas was taking place, she, by the inevitability of the destined event (kārya), entered into the thick of the battle.
तत्रापश्यत् तदा युद्धं भगदत्तकिरीटिनोः ।
निरन्तरं शरैरासीदाकाशं शलभैरिव ॥३६॥
निरन्तरं शरैरासीदाकाशं शलभैरिव ॥३६॥
36. tatrāpaśyat tadā yuddhaṃ bhagadattakirīṭinoḥ .
nirantaraṃ śarairāsīdākāśaṃ śalabhairiva.
nirantaraṃ śarairāsīdākāśaṃ śalabhairiva.
36.
tatra apaśyat tadā yuddham bhagadatta-kirīṭinoḥ
nirantaram śaraiḥ āsīt ākāśam śalabhaiḥ iva
nirantaram śaraiḥ āsīt ākāśam śalabhaiḥ iva
36.
Then, there, he saw the battle between Bhagadatta and Kirīṭin (Arjuna). The sky was continuously filled with arrows, as if with locusts.
पार्थकोदण्डनिर्मुक्तमासन्नमतिवेगवत् ।
तस्या भल्लमहिश्यामं त्वचं चिच्छेद जाठरीम् ॥३७॥
तस्या भल्लमहिश्यामं त्वचं चिच्छेद जाठरीम् ॥३७॥
37. pārthakodaṇḍanirmuktamāsannamativegavat .
tasyā bhallamahiśyāmaṃ tvacaṃ ciccheda jāṭharīm.
tasyā bhallamahiśyāmaṃ tvacaṃ ciccheda jāṭharīm.
37.
pārtha-kodaṇḍa-nirmuktam āsannam ati-vegavat tasyāḥ
bhalla-mahiṣa-śyāmam tvacam ciccheda jāṭharīm
bhalla-mahiṣa-śyāmam tvacam ciccheda jāṭharīm
37.
An exceedingly swift arrow, released from Arjuna's (Pārtha's) bow, came close and pierced its abdominal skin, which was dark like a buffalo and bore the marks of broad-headed arrows.
भिन्ने कोष्ठे शसाङ्काभं भूमावण्डचतुष्टयम् ।
आयुषः सावशेषत्वात् तूलराशाविवापतत् ॥३८॥
आयुषः सावशेषत्वात् तूलराशाविवापतत् ॥३८॥
38. bhinne koṣṭhe śasāṅkābhaṃ bhūmāvaṇḍacatuṣṭayam .
āyuṣaḥ sāvaśeṣatvāt tūlarāśāvivāpatat.
āyuṣaḥ sāvaśeṣatvāt tūlarāśāvivāpatat.
38.
bhinne koṣṭhe śaśāṅka-ābham bhūmau aṇḍa-catuṣṭayam
āyuṣaḥ sa-avaśeṣatvāt tūla-rāśau iva apatat
āyuṣaḥ sa-avaśeṣatvāt tūla-rāśau iva apatat
38.
When its abdomen was pierced, the four moon-white testicles fell onto the ground as if onto a pile of cotton, because its life (āyuṣ) still remained.
तत्पातसमकालं च सुप्रतीकाद्गजोत्तमात् ।
पपात महती घष्टा बाणसंछिन्नबन्धना ॥३९॥
पपात महती घष्टा बाणसंछिन्नबन्धना ॥३९॥
39. tatpātasamakālaṃ ca supratīkādgajottamāt .
papāta mahatī ghaṣṭā bāṇasaṃchinnabandhanā.
papāta mahatī ghaṣṭā bāṇasaṃchinnabandhanā.
39.
tat-pāta-samakālam ca supratīkāt gaja-uttamāt
papāta mahatī ghaṣṭā bāṇa-saṃchinna-bandhanā
papāta mahatī ghaṣṭā bāṇa-saṃchinna-bandhanā
39.
And at the very moment of their fall, a great bell (ghaṣṭā) fell from the excellent elephant (Supratīka), its fastenings having been severed by arrows.
समं समन्तात् प्राप्ता तु निर्भिन्नधरणीतला ।
छादयन्ती खगाण्डानि स्थितानि पिशितोपरि ॥४०॥
छादयन्ती खगाण्डानि स्थितानि पिशितोपरि ॥४०॥
40. samaṃ samantāt prāptā tu nirbhinnadharaṇītalā .
chādayantī khagāṇḍāni sthitāni piśitopari.
chādayantī khagāṇḍāni sthitāni piśitopari.
40.
samam samantāt prāptā tu nirbhinna-dharaṇī-talā
chādayantī khagāṇḍāni sthitāni piśita upari
chādayantī khagāṇḍāni sthitāni piśita upari
40.
Having surged up equally from all sides, and having burst through the surface of the earth, it remained covering the birds' eggs that lay upon the flesh.
हते च तस्मिन् नृपतौ भगदत्ते नरेश्वरे ।
बहून्यहान्यभूद्युद्धं कुरुपाण्डवसैन्ययोः ॥४१॥
बहून्यहान्यभूद्युद्धं कुरुपाण्डवसैन्ययोः ॥४१॥
41. hate ca tasmin nṛpatau bhagadatte nareśvare .
bahūnyahānyabhūdyuddhaṃ kurupāṇḍavasainyayoḥ.
bahūnyahānyabhūdyuddhaṃ kurupāṇḍavasainyayoḥ.
41.
hate ca tasmin nṛpatau bhagadatte nareśvare
bahūni ahāni abhūt yuddham kurupāṇḍavasainyayoḥ
bahūni ahāni abhūt yuddham kurupāṇḍavasainyayoḥ
41.
And when that king, Bhagadatta, the lord of men, had been killed, many days of battle (yuddha) took place between the armies of the Kurus and Pandavas.
वृत्ते युद्धे धर्मपुत्रे गते शान्तनवान्तिकम् ।
भीष्मस्य गदतोऽशेषान् श्रोतुं धर्मान् महात्मनः ॥४२॥
भीष्मस्य गदतोऽशेषान् श्रोतुं धर्मान् महात्मनः ॥४२॥
42. vṛtte yuddhe dharmaputre gate śāntanavāntikam .
bhīṣmasya gadato'śeṣān śrotuṃ dharmān mahātmanaḥ.
bhīṣmasya gadato'śeṣān śrotuṃ dharmān mahātmanaḥ.
42.
vṛtte yuddhe dharma-putre gate śāntanava antikam
bhīṣmasya gadataḥ aśeṣān śrotum dharmān mahātmanaḥ
bhīṣmasya gadataḥ aśeṣān śrotum dharmān mahātmanaḥ
42.
After the battle (yuddha) had ended, and the son of Dharma (dharma-putra) had approached Bhīṣma, the son of Śāntanu, in order to hear all the principles of natural law (dharma) from the great-souled one as he narrated them.
घष्टागतानि तिष्ठन्ति यत्राण्डानि द्विजोत्तम ।
आजगाम तमुद्देशं शमीको नाम संयमी ॥४३॥
आजगाम तमुद्देशं शमीको नाम संयमी ॥४३॥
43. ghaṣṭāgatāni tiṣṭhanti yatrāṇḍāni dvijottama .
ājagāma tamuddeśaṃ śamīko nāma saṃyamī.
ājagāma tamuddeśaṃ śamīko nāma saṃyamī.
43.
ghaṣṭāgatāni tiṣṭhanti yatra aṇḍāni dvijottama
ājagāma tam uddeśam śamīkaḥ nāma saṃyamī
ājagāma tam uddeśam śamīkaḥ nāma saṃyamī
43.
O best of the twice-born (dvijottama), to that place where eggs lay assembled, Śamīka, a self-controlled ascetic (saṃyamī) by name, arrived.
स तत्र शब्दमशृणोच्चिचीकुचीति वाशताम् ।
बाल्यादस्फुटवाक्यानां विज्ञानेऽपि परे सति ॥४४॥
बाल्यादस्फुटवाक्यानां विज्ञानेऽपि परे सति ॥४४॥
44. sa tatra śabdamaśṛṇoccicīkucīti vāśatām .
bālyādasphuṭavākyānāṃ vijñāne'pi pare sati.
bālyādasphuṭavākyānāṃ vijñāne'pi pare sati.
44.
sa tatra śabdam aśṛṇot cīcīkucī iti vāśatām |
bālyāt asphuṭavākyānām vijñāne api pare sati
bālyāt asphuṭavākyānām vijñāne api pare sati
44.
He heard a "cīcīkucī" sound there, a cry coming from those whose words were indistinct due to their tender age, despite their possessing supreme knowledge.
अथर्षिः शिष्यसहितो घष्टामुत्पाट्य विस्मितः ।
अमातृपितृपक्षाणि शिशुकानि ददर्श ह ॥४५॥
अमातृपितृपक्षाणि शिशुकानि ददर्श ह ॥४५॥
45. atharṣiḥ śiṣyasahito ghaṣṭāmutpāṭya vismitaḥ .
amātṛpitṛpakṣāṇi śiśukāni dadarśa ha.
amātṛpitṛpakṣāṇi śiśukāni dadarśa ha.
45.
atha ṛṣiḥ śiṣyasahitaḥ ghaṣṭām utpāṭya vismitaḥ
| amātṛpitṛpakṣāṇi śiśukāni dadarśa ha
| amātṛpitṛpakṣāṇi śiśukāni dadarśa ha
45.
Then the sage (ṛṣi), accompanied by his disciples, became amazed after digging up the ghāṣṭā, and he saw children who had no maternal or paternal kin.
तानि तत्र तथा भूमौ शमीको भगवान् मुनिः ।
दृष्ट्वा स विस्मयाविष्टः प्रोवाचानुगतान् द्विजान् ॥४६॥
दृष्ट्वा स विस्मयाविष्टः प्रोवाचानुगतान् द्विजान् ॥४६॥
46. tāni tatra tathā bhūmau śamīko bhagavān muniḥ .
dṛṣṭvā sa vismayāviṣṭaḥ provācānugatān dvijān.
dṛṣṭvā sa vismayāviṣṭaḥ provācānugatān dvijān.
46.
tāni tatra tathā bhūmau śamīkaḥ bhagavān muniḥ |
dṛṣṭvā sa vismayāviṣṭaḥ provāca anugatān dvijān
dṛṣṭvā sa vismayāviṣṭaḥ provāca anugatān dvijān
46.
The revered sage (muni) Śamīka, seeing those (children) lying thus on the ground, became filled with astonishment and spoke to the Brahmins (dvijas) who were following him.
सम्यगुक्तं द्विजाग्य्रेण शुक्रेणोशनसा स्वयम् ।
पलायनपरं दृष्ट्वा दैत्यसैन्यं सुरार्दितम् ॥४७॥
पलायनपरं दृष्ट्वा दैत्यसैन्यं सुरार्दितम् ॥४७॥
47. samyaguktaṃ dvijāgyreṇa śukreṇośanasā svayam .
palāyanaparaṃ dṛṣṭvā daityasainyaṃ surārditam.
palāyanaparaṃ dṛṣṭvā daityasainyaṃ surārditam.
47.
samyak uktam dvija agryeṇa śukreṇa uśanasā svayam
| palāyanaparam dṛṣṭvā daityasainyam sura ārditam
| palāyanaparam dṛṣṭvā daityasainyam sura ārditam
47.
It was rightly said by Śukra, Uśanas himself, the foremost among Brahmins (dvijas), when he saw the army of the daityas, afflicted by the gods, intent on fleeing.
न गन्तव्यं निवर्तध्वं कस्माद् व्रजथ कातराः ।
उत्सृज्य शौर्ययशसी क्व गता न मरिष्यथ ॥४८॥
उत्सृज्य शौर्ययशसी क्व गता न मरिष्यथ ॥४८॥
48. na gantavyaṃ nivartadhvaṃ kasmād vrajatha kātarāḥ .
utsṛjya śauryayaśasī kva gatā na mariṣyatha.
utsṛjya śauryayaśasī kva gatā na mariṣyatha.
48.
na gantavyam nivartadhvam kasmāt vrajatha kātarāḥ
utsṛjya śauryayaśasī kva gatā na mariṣyatha
utsṛjya śauryayaśasī kva gatā na mariṣyatha
48.
You must not go; turn back! Why do you, cowards, flee? After abandoning your valor and fame, where will you go that you will not die?
नश्यतो युध्यतो वापि तावद्भवति जीवितम् ।
यावद्धातासृजत् पूर्वं न यावन्मनसेप्सितम् ॥४९॥
यावद्धातासृजत् पूर्वं न यावन्मनसेप्सितम् ॥४९॥
49. naśyato yudhyato vāpi tāvadbhavati jīvitam .
yāvaddhātāsṛjat pūrvaṃ na yāvanmanasepsitam.
yāvaddhātāsṛjat pūrvaṃ na yāvanmanasepsitam.
49.
naśyataḥ yudhyataḥ vā api tāvat bhavati jīvitam
yāvat dhātā asṛjat pūrvam na yāvat manasā īpsitam
yāvat dhātā asṛjat pūrvam na yāvat manasā īpsitam
49.
Whether one is perishing or fighting, life (jīvitam) lasts only as long as the Creator (Dhātṛ) previously destined it, and not as long as it is desired by the mind.
एके म्रियन्ते स्वगृहे पलायन्तोऽपरे जनाः ।
भुञ्जन्तोऽन्नं तथैवापः पिबन्तो निधनं गताः ॥५०॥
भुञ्जन्तोऽन्नं तथैवापः पिबन्तो निधनं गताः ॥५०॥
50. eke mriyante svagṛhe palāyanto'pare janāḥ .
bhuñjanto'nnaṃ tathaivāpaḥ pibanto nidhanaṃ gatāḥ.
bhuñjanto'nnaṃ tathaivāpaḥ pibanto nidhanaṃ gatāḥ.
50.
eke mriyante svagṛhe palāyantaḥ apare janāḥ bhuñjantaḥ
annam tathā eva āpaḥ pibantaḥ nidhanam gatāḥ
annam tathā eva āpaḥ pibantaḥ nidhanam gatāḥ
50.
Some die in their own homes, while other people, even while fleeing, or eating food and similarly drinking water, meet their demise.
विलासिनस्तथैवान्ये कामयाना निरामयाः ।
अविक्षताङ्गाः शस्त्रैश्च प्रेतराजवशङ्गताः ॥५१॥
अविक्षताङ्गाः शस्त्रैश्च प्रेतराजवशङ्गताः ॥५१॥
51. vilāsinastathaivānye kāmayānā nirāmayāḥ .
avikṣatāṅgāḥ śastraiśca pretarājavaśaṅgatāḥ.
avikṣatāṅgāḥ śastraiśca pretarājavaśaṅgatāḥ.
51.
vilāsinaḥ tathā eva anye kāmayānāḥ nirāmayāḥ
avikṣatāṅgāḥ śastraiḥ ca pretarājavaśaṅgatāḥ
avikṣatāṅgāḥ śastraiḥ ca pretarājavaśaṅgatāḥ
51.
Similarly, other pleasure-seeking individuals, full of desire (for life) and free from illness, even with their bodies uninjured by weapons, still fall into the power of the lord of the departed (Yama).
अन्ये तपस्यभिरता नीताः प्रेतनृपानुगैः ।
योगाभ्यासे रताश्चान्ये नैव प्रापुरमृत्युताम् ॥५२॥
योगाभ्यासे रताश्चान्ये नैव प्रापुरमृत्युताम् ॥५२॥
52. anye tapasyabhiratā nītāḥ pretanṛpānugaiḥ .
yogābhyāse ratāścānye naiva prāpuramṛtyutām.
yogābhyāse ratāścānye naiva prāpuramṛtyutām.
52.
anye tapasi abhiratāḥ nītāḥ preta-nṛpa-anugaiḥ
yoga-abhyāse ratāḥ ca anye na eva prāpuḥ amṛtyutām
yoga-abhyāse ratāḥ ca anye na eva prāpuḥ amṛtyutām
52.
Some, devoted to asceticism (tapas), were led away by the attendants of Yama, the king of the departed. And others, devoted to the practice of yoga (yoga), certainly did not attain immortality.
शम्बराय पुरा क्षिप्तं वज्रं कुलिशपाणिना ।
हृदयेऽभिहतस्तेन तथापि न मृतोऽसुरः ॥५३॥
हृदयेऽभिहतस्तेन तथापि न मृतोऽसुरः ॥५३॥
53. śambarāya purā kṣiptaṃ vajraṃ kuliśapāṇinā .
hṛdaye'bhihatastena tathāpi na mṛto'suraḥ.
hṛdaye'bhihatastena tathāpi na mṛto'suraḥ.
53.
śambarāya purā kṣiptam vajram kuliśa-pāṇinā
hṛdaye abhihataḥ tena tathāpi na mṛtaḥ asuraḥ
hṛdaye abhihataḥ tena tathāpi na mṛtaḥ asuraḥ
53.
Formerly, the thunderbolt (vajra) was hurled at Śambara by Indra, who holds the thunderbolt in his hand. Although he was struck in the heart by it, the asura nevertheless did not die.
तेनैव खलु वज्रेण तेनैनेन्द्रेण दानवाः ।
प्राप्ते काले हता दैत्यास्तत्क्षणान्निधनं गताः ॥५४॥
प्राप्ते काले हता दैत्यास्तत्क्षणान्निधनं गताः ॥५४॥
54. tenaiva khalu vajreṇa tenainendreṇa dānavāḥ .
prāpte kāle hatā daityāstatkṣaṇānnidhanaṃ gatāḥ.
prāpte kāle hatā daityāstatkṣaṇānnidhanaṃ gatāḥ.
54.
tena eva khalu vajreṇa tena ena Indreṇa dānavāḥ
prāpte kāle hatāḥ daityāḥ tat-kṣaṇāt nidhanam gatāḥ
prāpte kāle hatāḥ daityāḥ tat-kṣaṇāt nidhanam gatāḥ
54.
Indeed, by that very thunderbolt (vajra), and by that Indra, the Dānavas (a class of asuras) and Daityas (another class of asuras), when their time came, were slain and met their end at that very moment.
विदित्वैवं न सन्त्रासः कर्तव्यो विनिवर्तते ।
ततो निवृत्तास्ते दैत्यास्त्यक्त्वा मरणजं भयम् ॥५५॥
ततो निवृत्तास्ते दैत्यास्त्यक्त्वा मरणजं भयम् ॥५५॥
55. viditvaivaṃ na santrāsaḥ kartavyo vinivartate .
tato nivṛttāste daityāstyaktvā maraṇajaṃ bhayam.
tato nivṛttāste daityāstyaktvā maraṇajaṃ bhayam.
55.
viditvā evam na santrāsaḥ kartavyaḥ vinivartate
tataḥ nivṛttāḥ te daityāḥ tyaktvā maraṇa-jam bhayam
tataḥ nivṛttāḥ te daityāḥ tyaktvā maraṇa-jam bhayam
55.
Having known this, great fear (santrāsa) should not be felt; it (fear) ceases. Therefore, those Daityas abandoned the fear born of death and turned away.
इति शुक्रवचः सत्यं कृतमेभिः खगोत्तमैः ।
ये युद्धेऽपि न सम्प्राप्ताः पञ्चत्वमतिमानुषे ॥५६॥
ये युद्धेऽपि न सम्प्राप्ताः पञ्चत्वमतिमानुषे ॥५६॥
56. iti śukravacaḥ satyaṃ kṛtamebhiḥ khagottamaiḥ .
ye yuddhe'pi na samprāptāḥ pañcatvamatimānuṣe.
ye yuddhe'pi na samprāptāḥ pañcatvamatimānuṣe.
56.
iti śukravacaḥ satyam kṛtam ebhiḥ khagottamaiḥ
ye yuddhe api na samprāptāḥ pañcatvam atimānuṣe
ye yuddhe api na samprāptāḥ pañcatvam atimānuṣe
56.
Thus, the words of Shukra have been fulfilled by these excellent birds, who did not meet death (pañcatvam) even in the superhuman battle.
क्वाणाडानां पतनं विप्राः क्व घण्टापतनं समम् ।
क्व च मांस-वसा-रक्तैर्भूमेरास्तरणक्रियाः ॥५७॥
क्व च मांस-वसा-रक्तैर्भूमेरास्तरणक्रियाः ॥५७॥
57. kvāṇāḍānāṃ patanaṃ viprāḥ kva ghaṇṭāpatanaṃ samam .
kva ca māṃsa-vasā-raktairbhūmerāstaraṇakriyāḥ.
kva ca māṃsa-vasā-raktairbhūmerāstaraṇakriyāḥ.
57.
kva āṇāḍānām patanam viprāḥ kva ghaṇṭāpatanam
samam kva ca māṃsavasāraktaiḥ bhūmeḥ āstaraṇakriyāḥ
samam kva ca māṃsavasāraktaiḥ bhūmeḥ āstaraṇakriyāḥ
57.
O Brahmins, what comparison is there between the descent of the "āṇāḍa" birds and the falling of bells? And what comparison can be made with the acts of covering the earth with flesh, fat, and blood?
केऽप्येते सर्वथा विप्रा नैते सामान्यपक्षिणः ।
दैवानुकूलता लोके महाभाग्यप्रदर्शिनी ॥५८॥
दैवानुकूलता लोके महाभाग्यप्रदर्शिनी ॥५८॥
58. ke'pyete sarvathā viprā naite sāmānyapakṣiṇaḥ .
daivānukūlatā loke mahābhāgyapradarśinī.
daivānukūlatā loke mahābhāgyapradarśinī.
58.
ke api ete sarvathā viprāḥ na ete sāmānyapakṣiṇaḥ
daivānukūlatā loke mahābhāgyapradarśinī
daivānukūlatā loke mahābhāgyapradarśinī
58.
O Brahmins, these (birds) are certainly not ordinary birds. In the world, divine favor (daivānukūlatā) is a display of great fortune.
एवमुक्त्वा स तान् वीक्ष्य पुनर्वचनमब्रवीत् ।
निवर्तताश्रमं यात गृहीत्वा पक्षिबालकान् ॥५९॥
निवर्तताश्रमं यात गृहीत्वा पक्षिबालकान् ॥५९॥
59. evamuktvā sa tān vīkṣya punarvacanamabravīt .
nivartatāśramaṃ yāta gṛhītvā pakṣibālakān.
nivartatāśramaṃ yāta gṛhītvā pakṣibālakān.
59.
evam uktvā saḥ tān vīkṣya punaḥ vacanam abravīt
nivartata āśramam yāta gṛhītvā pakṣibālakān
nivartata āśramam yāta gṛhītvā pakṣibālakān
59.
Having said this, he looked at them and spoke again: 'Return to the hermitage (āśrama), go, taking the young birds.'
मार्जाराखुभयं यत्र नैषामण्डजजन्मनाम् ।
श्येनतो नकुलाद्वापि स्थाप्यन्तां तत्र पक्षिणः ॥६०॥
श्येनतो नकुलाद्वापि स्थाप्यन्तां तत्र पक्षिणः ॥६०॥
60. mārjārākhubhayaṃ yatra naiṣāmaṇḍajajanmanām .
śyenato nakulādvāpi sthāpyantāṃ tatra pakṣiṇaḥ.
śyenato nakulādvāpi sthāpyantāṃ tatra pakṣiṇaḥ.
60.
mārjārākhubhayam yatra na eṣām aṇḍajajanmanām
śyenataḥ nakulāt vā api sthāpyantām tatra pakṣiṇaḥ
śyenataḥ nakulāt vā api sthāpyantām tatra pakṣiṇaḥ
60.
Where there is no danger from cats and mice for these egg-born creatures, nor from hawks or mongooses, there let the birds be placed.
द्विजाः किं वातियत्नेन मार्यन्ते कर्मभिः स्वकैः ।
रक्ष्यन्ते चाखिला जीवा यथैते पक्षिबालकाः ॥६१॥
रक्ष्यन्ते चाखिला जीवा यथैते पक्षिबालकाः ॥६१॥
61. dvijāḥ kiṃ vātiyatnena māryante karmabhiḥ svakaiḥ .
rakṣyante cākhilā jīvā yathaite pakṣibālakāḥ.
rakṣyante cākhilā jīvā yathaite pakṣibālakāḥ.
61.
dvijāḥ kim vā atiyatnena māryante karmabhiḥ svakaiḥ
rakṣyante ca akhilāḥ jīvāḥ yathā ete pakṣibālakāḥ
rakṣyante ca akhilāḥ jīvāḥ yathā ete pakṣibālakāḥ
61.
Why should the birds (dvija) be killed either through excessive effort or by their own actions (karma)? All living beings are protected, just like these young birds.
तथापि यत्नः कर्तव्यो नरैः सर्वेषु कर्मसु ।
कुर्वन् पुरुषकारन्तु वाच्यतां याति नो सताम् ॥६२॥
कुर्वन् पुरुषकारन्तु वाच्यतां याति नो सताम् ॥६२॥
62. tathāpi yatnaḥ kartavyo naraiḥ sarveṣu karmasu .
kurvan puruṣakārantu vācyatāṃ yāti no satām.
kurvan puruṣakārantu vācyatāṃ yāti no satām.
62.
tathā api yatnaḥ kartavyaḥ naraiḥ sarveṣu karmasu
kurvan puruṣakāram tu vācyatām yāti no satām
kurvan puruṣakāram tu vācyatām yāti no satām
62.
Nevertheless, effort should be made by people in all their actions (karma). Indeed, one who makes human effort (puruṣakāra) does not incur censure from good people.
इति मुनिवरचोदितास्ततस्ते मुनितनयाः परिगृह्य पक्षिणस्तान् ।
तरुविटपसमाश्रितालिसङ्घं ययुरथ तापसरम्यमाश्रमं स्वम् ॥६३॥
तरुविटपसमाश्रितालिसङ्घं ययुरथ तापसरम्यमाश्रमं स्वम् ॥६३॥
63. iti munivaracoditāstataste munitanayāḥ parigṛhya pakṣiṇastān .
taruviṭapasamāśritālisaṅghaṃ yayuratha tāpasaramyamāśramaṃ svam.
taruviṭapasamāśritālisaṅghaṃ yayuratha tāpasaramyamāśramaṃ svam.
63.
iti munivaracoditāḥ tataḥ te
munitanayāḥ parigṛhya pakṣiṇaḥ tān
taruviṭapasamāśritālisaṅgham yayuḥ
atha tāpasaramyam āśramam svam
munitanayāḥ parigṛhya pakṣiṇaḥ tān
taruviṭapasamāśritālisaṅgham yayuḥ
atha tāpasaramyam āśramam svam
63.
Thus, those sons of the sage, who had been instructed by the excellent sage, took those birds and then went to their own hermitage (āśrama), which was beautiful to ascetics and where swarms of bees frequented the tree branches.
स चापि वन्यं मनसाभिकामितं प्रगृह्य मूलं कुसुमं फलं कुशान् ।
चकार चक्रायुध-रुद्र-वेधसां सुरेन्द्र-वैवस्वतः जातवेदसाम् ॥६४॥
चकार चक्रायुध-रुद्र-वेधसां सुरेन्द्र-वैवस्वतः जातवेदसाम् ॥६४॥
64. sa cāpi vanyaṃ manasābhikāmitaṃ pragṛhya mūlaṃ kusumaṃ phalaṃ kuśān .
cakāra cakrāyudha-rudra-vedhasāṃ surendra-vaivasvataḥ jātavedasām.
cakāra cakrāyudha-rudra-vedhasāṃ surendra-vaivasvataḥ jātavedasām.
64.
saḥ ca api vanyam manasā abhikāmitam
pragṛhya mūlam kusumam phalam
kuśān cakāra cakrāyudha-rudra-vedhasām
surendra-vaivasvataḥ jātavedasām
pragṛhya mūlam kusumam phalam
kuśān cakāra cakrāyudha-rudra-vedhasām
surendra-vaivasvataḥ jātavedasām
64.
And he, having gathered roots, flowers, fruits, and kusha grass - all that was mentally desired from the forest - performed rites for Viṣṇu (Cakrāyudha), Rudra, Brahmā (Vedhas), Indra, Yama (Vaivasvata), and Agni (Jātavedas).
अपाम्पतेर्गोष्पतिवित्तरक्षिणोः समीरणस्यापि तथा द्विजोत्तमाः ।
धातुर्विधातुस्त्वथ वैश्वदेविकाः श्रुतिप्रयुक्ता विवधास्तु सत्क्रियाः ॥६५॥
धातुर्विधातुस्त्वथ वैश्वदेविकाः श्रुतिप्रयुक्ता विवधास्तु सत्क्रियाः ॥६५॥
65. apāmpatergoṣpativittarakṣiṇoḥ samīraṇasyāpi tathā dvijottamāḥ .
dhāturvidhātustvatha vaiśvadevikāḥ śrutiprayuktā vivadhāstu satkriyāḥ.
dhāturvidhātustvatha vaiśvadevikāḥ śrutiprayuktā vivadhāstu satkriyāḥ.
65.
apāmpateḥ goṣpativittarakṣiṇoḥ
samīraṇasya api tathā dvijottamāḥ dhātuḥ
vidhātuḥ tu atha vaiśvadevikāḥ
śrutiprayuktāḥ vivadhāḥ tu satkriyāḥ
samīraṇasya api tathā dvijottamāḥ dhātuḥ
vidhātuḥ tu atha vaiśvadevikāḥ
śrutiprayuktāḥ vivadhāḥ tu satkriyāḥ
65.
O best among the twice-born (dvijottama)! Similarly, for the Lord of Waters (Varuṇa), for the Lord of Cows (Indra) and the Protector of Wealth (Kubera), and for Vāyu, Dhātṛ, and Vidhātṛ, there were indeed various auspicious rites, including those related to the Viśvedevas, all prescribed by the Vedas.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2 (current chapter)
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134