मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-32
मदालसोवाच ।
अतः परं शृणुष्वेमं पुत्र भक्त्या यदाहृतम् ।
पितॄणां प्रीतये यद्वा वर्ज्यं वा प्रीतिकारकम् ॥१॥
अतः परं शृणुष्वेमं पुत्र भक्त्या यदाहृतम् ।
पितॄणां प्रीतये यद्वा वर्ज्यं वा प्रीतिकारकम् ॥१॥
1. madālasovāca .
ataḥ paraṃ śṛṇuṣvemaṃ putra bhaktyā yadāhṛtam .
pitṝṇāṃ prītaye yadvā varjyaṃ vā prītikārakam.
ataḥ paraṃ śṛṇuṣvemaṃ putra bhaktyā yadāhṛtam .
pitṝṇāṃ prītaye yadvā varjyaṃ vā prītikārakam.
1.
madālasā uvāca ataḥ param śṛṇuṣva imam putra bhaktyā yat
āhṛtam pitṝṇām prītaye yat vā varjyam vā prītikārakam
āhṛtam pitṝṇām prītaye yat vā varjyam vā prītikārakam
1.
Madālasā said: 'My son, now listen attentively and with devotion (bhakti) to this [teaching] about what is offered for the ancestors' satisfaction, and also what should be avoided or what brings them joy.'
मासं पितॄणां तृप्तिश्च हविष्यान्नेन जायते ।
मासद्वयं मत्स्यमांसैस्तृप्तिं यान्ति पितामहाः ॥२॥
मासद्वयं मत्स्यमांसैस्तृप्तिं यान्ति पितामहाः ॥२॥
2. māsaṃ pitṝṇāṃ tṛptiśca haviṣyānnena jāyate .
māsadvayaṃ matsyamāṃsaistṛptiṃ yānti pitāmahāḥ.
māsadvayaṃ matsyamāṃsaistṛptiṃ yānti pitāmahāḥ.
2.
māsam pitṝṇām tṛptiḥ ca haviṣyānnena jāyate
māsadvayam matsyamāṃsaiḥ tṛptim yānti pitāmahāḥ
māsadvayam matsyamāṃsaiḥ tṛptim yānti pitāmahāḥ
2.
The ancestors' satisfaction lasts for one month with consecrated food. With fish and meat, the ancestors attain satisfaction for two months.
त्रीन् मासान् हारिणां मांसं विज्ञेयं पितृतृप्तये ।
चतुर्मासांस्तु पुष्णाति शशस्य पिशितं पितॄन् ॥३॥
चतुर्मासांस्तु पुष्णाति शशस्य पिशितं पितॄन् ॥३॥
3. trīn māsān hāriṇāṃ māṃsaṃ vijñeyaṃ pitṛtṛptaye .
caturmāsāṃstu puṣṇāti śaśasya piśitaṃ pitṝn.
caturmāsāṃstu puṣṇāti śaśasya piśitaṃ pitṝn.
3.
trīn māsān hāriṇām māṃsam vijñeyam pitṛtṛptaye
caturmāsān tu puṣṇāti śaśasya piśitam pitṝn
caturmāsān tu puṣṇāti śaśasya piśitam pitṝn
3.
The meat of deer is known to provide satisfaction to the ancestors for three months. But the meat of rabbit nourishes the ancestors for four months.
शाकुनं पञ्च वै मासान् षण्मासान् शूकरामिषम् ।
छागलं सप्त वै मासानैणेयञ्चाष्टमासिकीम् ॥४॥
छागलं सप्त वै मासानैणेयञ्चाष्टमासिकीम् ॥४॥
4. śākunaṃ pañca vai māsān ṣaṇmāsān śūkarāmiṣam .
chāgalaṃ sapta vai māsānaiṇeyañcāṣṭamāsikīm.
chāgalaṃ sapta vai māsānaiṇeyañcāṣṭamāsikīm.
4.
śākunam pañca vai māsān ṣaṇmāsān śūkarāmiṣam
chāgalam sapta vai māsān aiṇeyam ca aṣṭamāsikīm
chāgalam sapta vai māsān aiṇeyam ca aṣṭamāsikīm
4.
Bird meat provides satisfaction for five months, pork for six months, goat meat for seven months, and deer meat for eight months.
करोति तृप्तिं नव वै रुरोर्मांसं न संशयः ।
गवयस्यामिषं तृप्तिं करोति दशमासिकीम् ॥५॥
गवयस्यामिषं तृप्तिं करोति दशमासिकीम् ॥५॥
5. karoti tṛptiṃ nava vai rurormāṃsaṃ na saṃśayaḥ .
gavayasyāmiṣaṃ tṛptiṃ karoti daśamāsikīm.
gavayasyāmiṣaṃ tṛptiṃ karoti daśamāsikīm.
5.
karoti tṛptim nava vai ruroḥ māṃsam na saṃśayaḥ
gavayasya āmiṣam tṛptim karoti daśamāsikīm
gavayasya āmiṣam tṛptim karoti daśamāsikīm
5.
The meat of the ruru deer certainly provides satisfaction for nine months, there is no doubt. The meat of the wild ox provides satisfaction lasting for ten months.
तथैकादशमासंस्तु औरभ्रं पितृतृप्तिदम् ।
संवत्सरं तथा गव्यं पयः पायसमेव वा ॥६॥
संवत्सरं तथा गव्यं पयः पायसमेव वा ॥६॥
6. tathaikādaśamāsaṃstu aurabhraṃ pitṛtṛptidam .
saṃvatsaraṃ tathā gavyaṃ payaḥ pāyasameva vā.
saṃvatsaraṃ tathā gavyaṃ payaḥ pāyasameva vā.
6.
tathā ekādaśamāsān tu aurabhram pitṛtṛptidam
saṃvatsaram tathā gavyam payaḥ pāyasam eva vā
saṃvatsaram tathā gavyam payaḥ pāyasam eva vā
6.
Similarly, sheep meat, which provides satisfaction to ancestors (pitṛs), (provides it) for eleven months. Likewise, cow's milk or rice pudding provides satisfaction for a full year.
वाध्रीणसामिषं लौहं कालशाकन्तथा मधु ।
दौहित्रामिषमन्यच्च यच्चान्यत् स्वकुलोद्भवैः ॥७॥
दौहित्रामिषमन्यच्च यच्चान्यत् स्वकुलोद्भवैः ॥७॥
7. vādhrīṇasāmiṣaṃ lauhaṃ kālaśākantathā madhu .
dauhitrāmiṣamanyacca yaccānyat svakulodbhavaiḥ.
dauhitrāmiṣamanyacca yaccānyat svakulodbhavaiḥ.
7.
vādhīṇasāmiṣam lauham kālaśākam tathā madhu
dauhitrāmiṣam anyat ca yat ca anyat svakulodbhavaiḥ
dauhitrāmiṣam anyat ca yat ca anyat svakulodbhavaiḥ
7.
The meat of a vādhīṇasa (large ox or old goat), meat of a red goat/deer, dark leafy greens, and honey (provide satisfaction indefinitely). Also, any other meat provided by a daughter's son, and whatever else is offered by those born in one's own family (do so).
अनन्तां वै प्रयच्छन्ति तृप्तिं गौरीसुतस्तथा ।
पितॄणां नात्र सन्देहो गायाश्राद्धञ्च पुत्रक ॥८॥
पितॄणां नात्र सन्देहो गायाश्राद्धञ्च पुत्रक ॥८॥
8. anantāṃ vai prayacchanti tṛptiṃ gaurīsutastathā .
pitṝṇāṃ nātra sandeho gāyāśrāddhañca putraka.
pitṝṇāṃ nātra sandeho gāyāśrāddhañca putraka.
8.
anantām vai prayacchanti tṛptim gaurīsutaḥ tathā
pitṝṇām na atra sandehaḥ gāyāśrāddham ca putraka
pitṝṇām na atra sandehaḥ gāyāśrāddham ca putraka
8.
O son, indeed, there is no doubt that Gauri's son (Ganesha) and the śrāddha ritual performed at Gaya grant endless satisfaction to the ancestors.
श्यामाकराजश्यामाकौ तद्वच्चैव प्रसातिकाः ।
नीवाराः पौष्कलाश्चैव धान्यानां पितृतृप्तये ॥९॥
नीवाराः पौष्कलाश्चैव धान्यानां पितृतृप्तये ॥९॥
9. śyāmākarājaśyāmākau tadvaccaiva prasātikāḥ .
nīvārāḥ pauṣkalāścaiva dhānyānāṃ pitṛtṛptaye.
nīvārāḥ pauṣkalāścaiva dhānyānāṃ pitṛtṛptaye.
9.
śyāmākarājaśyāmākau tadvat ca eva prasātikāḥ
nīvārāḥ pauṣkalāḥ ca eva dhānyānām pitṛtṛptaye
nīvārāḥ pauṣkalāḥ ca eva dhānyānām pitṛtṛptaye
9.
The grains śyāmāka and rājaśyāmāka, and similarly prasātika, nīvāra, and pauṣkala grains, are indeed suitable among grains for the satisfaction of ancestors.
यवव्रीहिसगोधूमतिला मुद्गाः ससर्षपाः ।
प्रियङ्गवः कोविदारा निष्पावाश्चातिशोभनाः ॥१०॥
प्रियङ्गवः कोविदारा निष्पावाश्चातिशोभनाः ॥१०॥
10. yavavrīhisagodhūmatilā mudgāḥ sasarṣapāḥ .
priyaṅgavaḥ kovidārā niṣpāvāścātiśobhanāḥ.
priyaṅgavaḥ kovidārā niṣpāvāścātiśobhanāḥ.
10.
yavavrīhisagodhūmatilāḥ mudgāḥ sasarṣapāḥ
priyaṅgavaḥ kovidārāḥ niṣpāvāḥ ca atiśobhanāḥ
priyaṅgavaḥ kovidārāḥ niṣpāvāḥ ca atiśobhanāḥ
10.
Barley, rice, along with wheat, sesame seeds, mung beans, along with mustard seeds, priyaṅgu millet, kovidāra beans, and lablab beans are all exceedingly excellent (for ancestral rites).
वर्ज्या मर्कटकाः श्राद्धे राजमाषास्तथाणवः ।
विप्राषिका मसूराश्च श्राद्धकर्मणि गर्हिताः ॥११॥
विप्राषिका मसूराश्च श्राद्धकर्मणि गर्हिताः ॥११॥
11. varjyā markaṭakāḥ śrāddhe rājamāṣāstathāṇavaḥ .
viprāṣikā masūrāśca śrāddhakarmaṇi garhitāḥ.
viprāṣikā masūrāśca śrāddhakarmaṇi garhitāḥ.
11.
varjyāḥ markaṭakāḥ śrāddhe rājamāṣāḥ tathā aṇavaḥ
viprāṣikāḥ masūrāḥ ca śrāddhakarmaṇi garhitāḥ
viprāṣikāḥ masūrāḥ ca śrāddhakarmaṇi garhitāḥ
11.
Markaṭaka beans, rājamāṣa beans, aṇu grains, viprāṣikā, and masūra lentils are forbidden and censured in the śrāddha ritual.
लशुनं गृञ्जनञ्चैव पलाण्डं,
पिण्डमूलकम् ।
करम्भं यानि चान्यानि हीनानि रसवर्णतः ॥१२॥
पिण्डमूलकम् ।
करम्भं यानि चान्यानि हीनानि रसवर्णतः ॥१२॥
12. laśunaṃ gṛñjanañcaiva palāṇḍaṃ,
piṇḍamūlakam .
karambhaṃ yāni cānyāni hīnāni rasavarṇataḥ.
piṇḍamūlakam .
karambhaṃ yāni cānyāni hīnāni rasavarṇataḥ.
12.
laśunam gṛñjanam ca eva palāṇḍam piṇḍamūlakam
karambham yāni ca anyāni hīnāni rasavarṇataḥ
karambham yāni ca anyāni hīnāni rasavarṇataḥ
12.
Garlic, carrots (or similar root vegetables), onions, spherical radishes, karambha (a type of mixed food or vegetable), and any other items that are deficient in taste and color (rasavarṇa) are to be avoided.
गान्धारिकामलाबूनि लवणान्यूषराणि च ।
आरक्ता ये च निर्यासाः प्रत्यक्षलवणानि च ॥१३॥
आरक्ता ये च निर्यासाः प्रत्यक्षलवणानि च ॥१३॥
13. gāndhārikāmalābūni lavaṇānyūṣarāṇi ca .
āraktā ye ca niryāsāḥ pratyakṣalavaṇāni ca.
āraktā ye ca niryāsāḥ pratyakṣalavaṇāni ca.
13.
gāndhārikā amalābūni lavaṇāni ūṣarāṇi ca
āraktāḥ ye ca niryāsāḥ pratyakṣalavaṇāni ca
āraktāḥ ye ca niryāsāḥ pratyakṣalavaṇāni ca
13.
Gāndhārikā (a type of plant), sour gourds (amalābūni), saline substances, alkaline soils (ūṣarāṇi), and also reddish exudations or resins, and visible, natural salts are (to be avoided).
वर्ज्यान्येतानि वै श्राद्धे यच्च वाचा न शस्यते ।
यच्चोत्कोचादिना प्राप्तं पतिताद्यदुपार्जितम् ॥१४॥
यच्चोत्कोचादिना प्राप्तं पतिताद्यदुपार्जितम् ॥१४॥
14. varjyānyetāni vai śrāddhe yacca vācā na śasyate .
yaccotkocādinā prāptaṃ patitādyadupārjitam.
yaccotkocādinā prāptaṃ patitādyadupārjitam.
14.
varjyāni etāni vai śrāddhe yat ca vācā na śasyate
yat ca utkocādinā prāptam patitāt yat upārjitam
yat ca utkocādinā prāptam patitāt yat upārjitam
14.
Indeed, these things are to be avoided in a śrāddha (ancestral offering ritual); and also that which is not commended by word, and that which has been acquired through bribery and the like, or obtained from a fallen person.
अन्यायकन्याशुल्कोत्थं द्रव्यञ्चात्र विगर्हितम् ।
दुर्गन्धि फेनिलञ्चाम्बु तथैवाल्पतरोदकम् ॥१५॥
दुर्गन्धि फेनिलञ्चाम्बु तथैवाल्पतरोदकम् ॥१५॥
15. anyāyakanyāśulkotthaṃ dravyañcātra vigarhitam .
durgandhi phenilañcāmbu tathaivālpatarodakam.
durgandhi phenilañcāmbu tathaivālpatarodakam.
15.
anyāyakanyāśulkottham dravyam ca atra vigarhitam
durgandhi phenilam ca ambu tathā eva alpatara udakam
durgandhi phenilam ca ambu tathā eva alpatara udakam
15.
Also, wealth obtained through injustice or as a bride-price is deemed reprehensible in this context. Similarly, foul-smelling and frothy water, as well as very scarce water, are (also forbidden).
न लभेद्यत्र गौस्तृप्तिं नक्तं यच्चाप्युपाहृतम् ।
यन्न सर्वापचोत्सृष्टं यच्चाभोज्यं निपानजम् ॥१६॥
यन्न सर्वापचोत्सृष्टं यच्चाभोज्यं निपानजम् ॥१६॥
16. na labhedyatra gaustṛptiṃ naktaṃ yaccāpyupāhṛtam .
yanna sarvāpacotsṛṣṭaṃ yaccābhojyaṃ nipānajam.
yanna sarvāpacotsṛṣṭaṃ yaccābhojyaṃ nipānajam.
16.
na labhet yatra gauḥ tṛptim naktam yat ca api upāhṛtam
yat na sarvāpaca-utsṛṣṭam yat ca abhojyam nipāna-jam
yat na sarvāpaca-utsṛṣṭam yat ca abhojyam nipāna-jam
16.
That water where a cow cannot find satisfaction, and that which is offered at night, and that which is not left over after everyone has consumed, and that which is unfit for drinking and originates from a pond.
तद्वर्ज्यं सलिलं तात सदैव पितृकर्मणि ।
मार्गमाविकमौष्ट्रञ्च सर्वमैकशफञ्च यत् ॥१७॥
मार्गमाविकमौष्ट्रञ्च सर्वमैकशफञ्च यत् ॥१७॥
17. tadvarjyaṃ salilaṃ tāta sadaiva pitṛkarmaṇi .
mārgamāvikamauṣṭrañca sarvamaikaśaphañca yat.
mārgamāvikamauṣṭrañca sarvamaikaśaphañca yat.
17.
tad varjyam salilam tāta sadā eva pitṛkarmaṇi |
mārgam āvikam auṣṭram ca sarvam aikaśapham ca yat
mārgam āvikam auṣṭram ca sarvam aikaśapham ca yat
17.
That water, dear father, should always be avoided in ancestral rites (pitṛkarma); as should the milk or products from a wild animal, a sheep, a camel, and any single-hoofed animal.
माहिषञ्चामरञ्चैव धेन्वा गोश्चाप्यनिर्दशम् ।
पित्रर्थं मे प्रयच्छस्वेत्युक्त्वा यच्चाप्युपाहृतम् ॥१८॥
पित्रर्थं मे प्रयच्छस्वेत्युक्त्वा यच्चाप्युपाहृतम् ॥१८॥
18. māhiṣañcāmarañcaiva dhenvā goścāpyanirdaśam .
pitrarthaṃ me prayacchasvetyuktvā yaccāpyupāhṛtam.
pitrarthaṃ me prayacchasvetyuktvā yaccāpyupāhṛtam.
18.
māhiṣam ca āmaram ca eva dhenvāḥ goḥ ca api anirdaśam |
pitṛ-artham me prayacchasva iti uktvā yat ca api upāhṛtam
pitṛ-artham me prayacchasva iti uktvā yat ca api upāhṛtam
18.
And milk from a buffalo, and from a yak; also milk from a cow that has not calved for ten days; and that which is offered after saying, "Give this to me for the sake of the ancestors (pitṛ)."
वर्जनीयं सदा सदिभस्तत्पयः श्राद्धकर्मणि ।
वर्ज्या जन्तुमती रूक्षा क्षितिः प्लुष्टा तथाग्निना ॥१९॥
वर्ज्या जन्तुमती रूक्षा क्षितिः प्लुष्टा तथाग्निना ॥१९॥
19. varjanīyaṃ sadā sadibhastatpayaḥ śrāddhakarmaṇi .
varjyā jantumatī rūkṣā kṣitiḥ pluṣṭā tathāgninā.
varjyā jantumatī rūkṣā kṣitiḥ pluṣṭā tathāgninā.
19.
varjanīyam sadā sadbhiḥ tad payaḥ śrāddhakarmaṇi |
varjyā jantumati rūkṣā kṣitiḥ pluṣṭā tathā agninā
varjyā jantumati rūkṣā kṣitiḥ pluṣṭā tathā agninā
19.
That milk should always be avoided by righteous people in a śrāddha (ancestral offering) rite. Also, earth that is full of insects, dry, or scorched by fire should be avoided.
अनिष्टदुष्टशब्दोग्रदुर्गन्धा चात्र कर्मणि ।
कुलापमानकाः श्राद्धे व्यायुज्य कुलहिंसकाः ॥२०॥
कुलापमानकाः श्राद्धे व्यायुज्य कुलहिंसकाः ॥२०॥
20. aniṣṭaduṣṭaśabdogradurgandhā cātra karmaṇi .
kulāpamānakāḥ śrāddhe vyāyujya kulahiṃsakāḥ.
kulāpamānakāḥ śrāddhe vyāyujya kulahiṃsakāḥ.
20.
aniṣṭaduṣṭaśabdogradurgandhā ca atra karmaṇi
kulāpamānakāḥ śrāddhe vyāyujya kulahiṃsakāḥ
kulāpamānakāḥ śrāddhe vyāyujya kulahiṃsakāḥ
20.
In this ritual (karma), undesirable and impure speech, harsh noises, and foul odors are detrimental. Also, those who insult their family and those who harm their family by creating discord (vyāyujya) in the śrāddha (ritual) [are similarly harmful].
नग्नाः पातकिनश्चैव हन्युर्दृष्ट्या पितृक्रियाम् ।
अपुमानपविद्धश्च कुक्कुटो ग्रामशूकरः ॥२१॥
अपुमानपविद्धश्च कुक्कुटो ग्रामशूकरः ॥२१॥
21. nagnāḥ pātakinaścaiva hanyurdṛṣṭyā pitṛkriyām .
apumānapaviddhaśca kukkuṭo grāmaśūkaraḥ.
apumānapaviddhaśca kukkuṭo grāmaśūkaraḥ.
21.
nagnāḥ pātakinaḥ ca eva hanyuḥ dṛṣṭyā pitṛkriyām
apumān apaviddhaḥ ca kukkuṭaḥ grāmaśūkaraḥ
apumān apaviddhaḥ ca kukkuṭaḥ grāmaśūkaraḥ
21.
Indeed, naked people and sinful people (pātakinaḥ) spoil the ancestral ritual (pitṛkriyā) merely by their sight. Also, an impotent person, an abandoned person, a rooster, and a village pig [are similarly detrimental].
श्वा चैव हन्ति श्राद्धानि यातुधानाश्च दर्शनात् ।
तस्मात् सुसंवृतो दद्यात्तिलैश्चावकिरन्महीम् ॥२२॥
तस्मात् सुसंवृतो दद्यात्तिलैश्चावकिरन्महीम् ॥२२॥
22. śvā caiva hanti śrāddhāni yātudhānāśca darśanāt .
tasmāt susaṃvṛto dadyāttilaiścāvakiranmahīm.
tasmāt susaṃvṛto dadyāttilaiścāvakiranmahīm.
22.
śvā ca eva hanti śrāddhāni yātudhānāḥ ca darśanāt
tasmāt susaṃvṛtaḥ dadyāt tilaiḥ ca avakiran mahīm
tasmāt susaṃvṛtaḥ dadyāt tilaiḥ ca avakiran mahīm
22.
A dog and demons (yātudhānāḥ) also spoil śrāddha (rituals) merely by their sight. Therefore, one should perform the offering (dadyāt) while being very well-guarded (susasaṃvṛtaḥ) and scattering sesame seeds (tilaiḥ) on the ground (mahīm).
एवं रक्षा भवेच्छ्राद्धे कृता तातोभयोरपि ।
शावसूतकसंस्पृष्टं दीर्घरोगिभिरेव च ॥२३॥
शावसूतकसंस्पृष्टं दीर्घरोगिभिरेव च ॥२३॥
23. evaṃ rakṣā bhavecchrāddhe kṛtā tātobhayorapi .
śāvasūtakasaṃspṛṣṭaṃ dīrgharogibhireva ca.
śāvasūtakasaṃspṛṣṭaṃ dīrgharogibhireva ca.
23.
evam rakṣā bhavet śrāddhe kṛtā tāta ubhayoḥ
api śāvasūtakasaṃspṛṣṭam dīrgharogibhiḥ eva ca
api śāvasūtakasaṃspṛṣṭam dīrgharogibhiḥ eva ca
23.
Thus, O father, protection (rakṣā) is accomplished in the śrāddha for both [the performer and the ancestors]. Yet, [the śrāddha is also spoiled if] contaminated by impurity from a corpse or birth, and indeed, by those with chronic diseases.
पतितैर्मलिनैश्चैव न पुष्णाति पितामहान् ।
वर्जनीयं तथा श्राद्धे तथोदक्याश्च दर्शनम् ॥२४॥
वर्जनीयं तथा श्राद्धे तथोदक्याश्च दर्शनम् ॥२४॥
24. patitairmalinaiścaiva na puṣṇāti pitāmahān .
varjanīyaṃ tathā śrāddhe tathodakyāśca darśanam.
varjanīyaṃ tathā śrāddhe tathodakyāśca darśanam.
24.
patitaiḥ malinaiḥ ca eva na puṣṇāti pitāmahān
varjanīyam tathā śrāddhe tathā udakyāḥ ca darśanam
varjanīyam tathā śrāddhe tathā udakyāḥ ca darśanam
24.
That which is offered by the fallen and the impure does not nourish the ancestors. Similarly, the sight of menstruating women should be avoided during the obsequial ritual (śrāddha).
मुण्डशौण्डसमाभ्यासो यजमानेन यादरात् ।
केशकीटावपन्नञ्च तथाश्वभिरवेक्षितम् ॥२५॥
केशकीटावपन्नञ्च तथाश्वभिरवेक्षितम् ॥२५॥
25. muṇḍaśauṇḍasamābhyāso yajamānena yādarāt .
keśakīṭāvapannañca tathāśvabhiravekṣitam.
keśakīṭāvapannañca tathāśvabhiravekṣitam.
25.
muṇḍaśauṇḍasamābhyāsaḥ yajamānena yādarat
keśakīṭa avapannam ca tathā aśvabhiḥ avekṣitam
keśakīṭa avapannam ca tathā aśvabhiḥ avekṣitam
25.
The host (yajamāna) must carefully avoid association with shaven-headed ascetics and drunkards. Likewise, food contaminated by hair or insects, and food observed by horses, (should also be avoided).
पूति पर्युषितञ्चैव वार्ताक्यभिषवांस्तथा ।
वर्जनीयानि वै श्राद्धे यच्च वस्त्रानिलाहतम् ॥२६॥
वर्जनीयानि वै श्राद्धे यच्च वस्त्रानिलाहतम् ॥२६॥
26. pūti paryuṣitañcaiva vārtākyabhiṣavāṃstathā .
varjanīyāni vai śrāddhe yacca vastrānilāhatam.
varjanīyāni vai śrāddhe yacca vastrānilāhatam.
26.
pūti paryuṣitam ca eva vārtākī abhiṣavān tathā
varjanīyāni vai śrāddhe yat ca vastranilāhatam
varjanīyāni vai śrāddhe yat ca vastranilāhatam
26.
Foul and stale food, eggplant, and fermenting liquids must certainly be avoided in the obsequial ritual (śrāddha). Also, that which has been touched by the wind from clothing.
श्रद्धया परया दत्तं पितॄणां नामगोत्रतः ।
यदाहारास्तु ते जातास्तदाहारत्वमेति तत् ॥२७॥
यदाहारास्तु ते जातास्तदाहारत्वमेति तत् ॥२७॥
27. śraddhayā parayā dattaṃ pitṝṇāṃ nāmagotrataḥ .
yadāhārāstu te jātāstadāhāratvameti tat.
yadāhārāstu te jātāstadāhāratvameti tat.
27.
śraddhayā parayā dattam pitṝṇām nāmagotrataḥ
yat āhārāḥ tu te jātāḥ tat āhāratvam eti tat
yat āhārāḥ tu te jātāḥ tat āhāratvam eti tat
27.
That which is offered with supreme faith (śraddhā), by uttering the names and lineage of the ancestors (pitṛ), transforms into the very food that those ancestors have become in their current existence.
तस्मात् श्रद्धावता पात्रे यच्छस्तं पितृकर्मणि ।
यथावच्चैव दातव्यं पितॄणां तृप्तिमिच्छता ॥२८॥
यथावच्चैव दातव्यं पितॄणां तृप्तिमिच्छता ॥२८॥
28. tasmāt śraddhāvatā pātre yacchastaṃ pitṛkarmaṇi .
yathāvaccaiva dātavyaṃ pitṝṇāṃ tṛptimicchatā.
yathāvaccaiva dātavyaṃ pitṝṇāṃ tṛptimicchatā.
28.
tasmāt śraddhāvātā pātre yat śastaṃ pitṛkarmaṇi
yathāvat ca eva dātavyam pitṝṇām tṛptim icchātā
yathāvat ca eva dātavyam pitṝṇām tṛptim icchātā
28.
Therefore, one who possesses faith (śraddhā) and desires the satisfaction of their ancestors should properly give whatever is suitable for the ancestral rites (pitṛkarma) to a deserving recipient.
योगिनश्च सदा श्राद्धे भोजनीया विपश्चिता ।
योगाधारा हि पिररस्तस्मात् तान् पूजयेत् सदा ॥२९॥
योगाधारा हि पिररस्तस्मात् तान् पूजयेत् सदा ॥२९॥
29. yoginaśca sadā śrāddhe bhojanīyā vipaścitā .
yogādhārā hi pirarastasmāt tān pūjayet sadā.
yogādhārā hi pirarastasmāt tān pūjayet sadā.
29.
yoginaḥ ca sadā śrāddhe bhojanīyā vipaścitā
yogādhārāḥ hi pitaraḥ tasmāt tān pūjayet sadā
yogādhārāḥ hi pitaraḥ tasmāt tān pūjayet sadā
29.
And yogis (practitioners of yoga) should always be invited to partake in the śrāddha ceremony by a discerning person. For indeed, the ancestors are sustained through yoga. Therefore, one should always honor them.
ब्राह्मणानां सहस्रेभ्यो योगी त्वग्राशनी यदि ।
यजमानञ्च भोक्तॄंश्च नौरिवाम्भसि तारयेत् ॥३०॥
यजमानञ्च भोक्तॄंश्च नौरिवाम्भसि तारयेत् ॥३०॥
30. brāhmaṇānāṃ sahasrebhyo yogī tvagrāśanī yadi .
yajamānañca bhoktṝṃśca naurivāmbhasi tārayet.
yajamānañca bhoktṝṃśca naurivāmbhasi tārayet.
30.
brāhmaṇānām sahasrebhyaḥ yogī tu agra-āśanī yadi
yajamānam ca bhoktṝn ca nauḥ iva ambhasi tārayet
yajamānam ca bhoktṝn ca nauḥ iva ambhasi tārayet
30.
yadi brāhmaṇānām sahasrebhyaḥ yogī tu agra-āśanī (syāt)
(saḥ) yajamānam ca bhoktṝn ca nauḥ iva ambhasi tārayet
(saḥ) yajamānam ca bhoktṝn ca nauḥ iva ambhasi tārayet
30.
If indeed a practitioner of yoga (yogī) is designated as the foremost eater (agra-āśanī) among thousands of Brahmins, then he rescues the patron of the Vedic ritual (yajamāna) and the other participants, just as a boat (nauḥ) carries passengers across water (ambhas).
पितृगाथास्तथवात्र गीयन्ते ब्रह्मवादिभिः ।
या गीताः पितृभिः पूर्वमैलस्यासीन्महीपतेः ॥३१॥
या गीताः पितृभिः पूर्वमैलस्यासीन्महीपतेः ॥३१॥
31. pitṛgāthāstathavātra gīyante brahmavādibhiḥ .
yā gītāḥ pitṛbhiḥ pūrvamailasyāsīnmahīpateḥ.
yā gītāḥ pitṛbhiḥ pūrvamailasyāsīnmahīpateḥ.
31.
pitṛgāthāḥ tathā vā atra gīyante brahmavādibhiḥ
yāḥ gītāḥ pitṛbhiḥ pūrvam ailasya āsīt mahīpateḥ
yāḥ gītāḥ pitṛbhiḥ pūrvam ailasya āsīt mahīpateḥ
31.
Moreover, here, these ancestral narratives (pitṛgāthāḥ) are sung by the expounders of brahman (brahman), which were formerly sung by the ancestors themselves concerning King Aila.
कदा नः सन्ततावग्र्यः कस्यचिद् भविता सुतः ।
यो योगिभुक्तशोषान्नो भुवि पिण्डं प्रदास्यति ॥३२॥
यो योगिभुक्तशोषान्नो भुवि पिण्डं प्रदास्यति ॥३२॥
32. kadā naḥ santatāvagryaḥ kasyacid bhavitā sutaḥ .
yo yogibhuktaśoṣānno bhuvi piṇḍaṃ pradāsyati.
yo yogibhuktaśoṣānno bhuvi piṇḍaṃ pradāsyati.
32.
kadā naḥ santatau agryaḥ kasyacid bhavitā sutaḥ
yaḥ yogibhuktaśeṣānnaḥ bhuvi piṇḍam pradāsyati
yaḥ yogibhuktaśeṣānnaḥ bhuvi piṇḍam pradāsyati
32.
When will an excellent son be born in our lineage, one who will offer rice balls (piṇḍa) on earth from the remnants of food that has been consumed by yogis?
गयायामथवा पिण्डं खड्गमांसं महाहविः ।
कालशाकं तिलाढ्यं वा कृसरं मासतृप्तये ॥३३॥
कालशाकं तिलाढ्यं वा कृसरं मासतृप्तये ॥३३॥
33. gayāyāmathavā piṇḍaṃ khaḍgamāṃsaṃ mahāhaviḥ .
kālaśākaṃ tilāḍhyaṃ vā kṛsaraṃ māsatṛptaye.
kālaśākaṃ tilāḍhyaṃ vā kṛsaraṃ māsatṛptaye.
33.
gayāyām athavā piṇḍam khaḍgamāṃsam mahāhaviḥ
kālaśākam tilāḍhyam vā kṛsaram māsatṛptaye
kālaśākam tilāḍhyam vā kṛsaram māsatṛptaye
33.
Whether an offering (piṇḍa) in Gayā, or rhinoceros meat (khaḍgamāṃsa) - a great offering (mahāhavis) - or black greens (kālaśāka) rich in sesame (tila), or kṛsara (a dish of rice and sesame/pulse), (any of these are offered) for a month's satisfaction.
वैश्वदेवञ्च सौम्यञ्च खड्गमांसं परं हविः ।
विषाणवर्ज्यखड्गाप्त्या आसूर्यञ्चाश्नुवामहे ॥३४॥
विषाणवर्ज्यखड्गाप्त्या आसूर्यञ्चाश्नुवामहे ॥३४॥
34. vaiśvadevañca saumyañca khaḍgamāṃsaṃ paraṃ haviḥ .
viṣāṇavarjyakhaḍgāptyā āsūryañcāśnuvāmahe.
viṣāṇavarjyakhaḍgāptyā āsūryañcāśnuvāmahe.
34.
vaiśvadevam ca saumyam ca khaḍgamāṃsam param
haviḥ viṣāṇavarjyakhaḍgāptyā āsūryam ca aśnuvāmahe
haviḥ viṣāṇavarjyakhaḍgāptyā āsūryam ca aśnuvāmahe
34.
Rhinoceros meat (khaḍgamāṃsa) is a supreme offering (param havis) for (rites like) Vaiśvadeva and Saumya. By obtaining a rhinoceros (meat) without its horn, we attain (benefits) lasting until the sun (sūrya) endures.
दद्यात् श्राद्धं त्रयोदश्यां मघासु च यथाविधि ।
मधुसर्पिः समायुक्तं पायसं दक्षिणायने ॥३५॥
मधुसर्पिः समायुक्तं पायसं दक्षिणायने ॥३५॥
35. dadyāt śrāddhaṃ trayodaśyāṃ maghāsu ca yathāvidhi .
madhusarpiḥ samāyuktaṃ pāyasaṃ dakṣiṇāyane.
madhusarpiḥ samāyuktaṃ pāyasaṃ dakṣiṇāyane.
35.
dadyāt śrāddham trayodaśyām maghāsu ca yathāvidhi
madhusarpiḥ samāyuktam pāyasam dakṣiṇāyane
madhusarpiḥ samāyuktam pāyasam dakṣiṇāyane
35.
One should offer śrāddha on the thirteenth (lunar day) and in (the constellation) Maghā according to rules (yathāvidhi), (with) rice pudding (pāyasa) mixed with honey and ghee (madhusarpis), during the period of the sun's southern course (dakṣiṇāyana).
तस्मात् सम्पूजयेत् भक्त्या स्वपितॄन् पुत्र मानवः ।
कामानभीप्सन् सकलान् पापाच्चात्मविमोचनम् ॥३६॥
कामानभीप्सन् सकलान् पापाच्चात्मविमोचनम् ॥३६॥
36. tasmāt sampūjayet bhaktyā svapitṝn putra mānavaḥ .
kāmānabhīpsan sakalān pāpāccātmavimocanam.
kāmānabhīpsan sakalān pāpāccātmavimocanam.
36.
tasmāt sampūjayet bhaktyā svapitṝn putra mānavaḥ
| kāmān abhīpsan sakalān pāpāt ca ātmavimocanam
| kāmān abhīpsan sakalān pāpāt ca ātmavimocanam
36.
Therefore, O son, a human being desiring all his wishes and self-liberation from sin should worship his ancestors with devotion (bhakti).
वसून् रुद्रांस्तथादित्यान्नक्षत्रग्रहतारकाः ।
प्रीणयन्ति मनुष्याणां पितरः श्राद्धतर्पिताः ॥३७॥
प्रीणयन्ति मनुष्याणां पितरः श्राद्धतर्पिताः ॥३७॥
37. vasūn rudrāṃstathādityānnakṣatragrahatārakāḥ .
prīṇayanti manuṣyāṇāṃ pitaraḥ śrāddhatarpitāḥ.
prīṇayanti manuṣyāṇāṃ pitaraḥ śrāddhatarpitāḥ.
37.
vasūn rudrān tathā ādityān nakṣatragrahatārakāḥ
| prīṇayanti manuṣyāṇām pitaraḥ śrāddhatarpitāḥ
| prīṇayanti manuṣyāṇām pitaraḥ śrāddhatarpitāḥ
37.
The ancestors (pitaraḥ) of human beings, when satisfied by śrāddha offerings, indeed please the Vasus, Rudras, and Adityas, as well as the lunar mansions (nakṣatra), planets (graha), and stars (tārakā).
आयुः प्रज्ञां धनं विद्यां स्वर्गं मोक्षं सुखानि च ।
प्रयच्छन्ति तथा राज्यं पितरः श्राद्धतर्पिताः ॥३८॥
प्रयच्छन्ति तथा राज्यं पितरः श्राद्धतर्पिताः ॥३८॥
38. āyuḥ prajñāṃ dhanaṃ vidyāṃ svargaṃ mokṣaṃ sukhāni ca .
prayacchanti tathā rājyaṃ pitaraḥ śrāddhatarpitāḥ.
prayacchanti tathā rājyaṃ pitaraḥ śrāddhatarpitāḥ.
38.
āyuḥ prajñām dhanam vidyām svargam mokṣam sukhāni ca
| prayacchanti tathā rājyam pitaraḥ śrāddhatarpitāḥ
| prayacchanti tathā rājyam pitaraḥ śrāddhatarpitāḥ
38.
The ancestors (pitaraḥ), when satisfied by śrāddha offerings, bestow long life, wisdom, wealth, knowledge, heaven, liberation (mokṣa), happiness, and also sovereignty.
एतत् ते पुत्र कथितं श्राद्धकर्म यथोदितम् ।
काम्यानां श्रूयतां वत्स श्राद्धानां तिथिकीर्तनम् ॥३९॥
काम्यानां श्रूयतां वत्स श्राद्धानां तिथिकीर्तनम् ॥३९॥
39. etat te putra kathitaṃ śrāddhakarma yathoditam .
kāmyānāṃ śrūyatāṃ vatsa śrāddhānāṃ tithikīrtanam.
kāmyānāṃ śrūyatāṃ vatsa śrāddhānāṃ tithikīrtanam.
39.
etat te putra kathitam śrāddhakarma yathā uditam
| kāmyānām śrūyatām vatsa śrāddhānām tithikīrtanam
| kāmyānām śrūyatām vatsa śrāddhānām tithikīrtanam
39.
O son, this śrāddha ritual has been explained to you as prescribed. Now, O dear one, listen to the enumeration of lunar days (tithi) for the optional śrāddhas.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32 (current chapter)
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134