मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-64
मार्कण्डेय उवाच ।
एवं विमुक्तरोगा तु कन्यका तं मुदान्विता ।
स्वरोचिषमुवाचेदं शृणुष्व वचनं प्रभो ॥१॥
एवं विमुक्तरोगा तु कन्यका तं मुदान्विता ।
स्वरोचिषमुवाचेदं शृणुष्व वचनं प्रभो ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
evaṃ vimuktarogā tu kanyakā taṃ mudānvitā .
svarociṣamuvācedaṃ śṛṇuṣva vacanaṃ prabho.
evaṃ vimuktarogā tu kanyakā taṃ mudānvitā .
svarociṣamuvācedaṃ śṛṇuṣva vacanaṃ prabho.
1.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca evam vimuktarogā tu kanyakā tam
mudānvitā svarociṣam uvāca idam śṛṇuṣva vacanam prabho
mudānvitā svarociṣam uvāca idam śṛṇuṣva vacanam prabho
1.
Mārkaṇḍeya said: "Thus, the maiden, freed from disease and filled with joy, said this to Svarocis: 'O Lord, please listen to my words!'"
मन्दारविद्याधरजा नाम्ना ख्याता विभावरी ।
उपकारिन् स्वमात्मानं प्रयच्छामि प्रतीच्छ माम् ॥२॥
उपकारिन् स्वमात्मानं प्रयच्छामि प्रतीच्छ माम् ॥२॥
2. mandāravidyādharajā nāmnā khyātā vibhāvarī .
upakārin svamātmānaṃ prayacchāmi pratīccha mām.
upakārin svamātmānaṃ prayacchāmi pratīccha mām.
2.
mandāravidyādharajā nāmnā khyātā vibhāvarī
upakārin svam ātmānam prayacchāmi pratīccha mām
upakārin svam ātmānam prayacchāmi pratīccha mām
2.
I am Vibhāvarī, known by the name Mandāravidyādharajā. O benefactor, I offer my own self (ātman) to you; please accept me.
विद्याञ्च तुभ्यं दास्यामि सर्वबूतरुतानि ते ।
ययाभिव्यक्तिमेष्यन्ति प्रसादपुरगो भव ॥३॥
ययाभिव्यक्तिमेष्यन्ति प्रसादपुरगो भव ॥३॥
3. vidyāñca tubhyaṃ dāsyāmi sarvabūtarutāni te .
yayābhivyaktimeṣyanti prasādapurago bhava.
yayābhivyaktimeṣyanti prasādapurago bhava.
3.
vidyām ca tubhyam dāsyāmi sarvabūtarutāni te
yayā abhivyaktim eṣyanti prasādapuragaḥ bhava
yayā abhivyaktim eṣyanti prasādapuragaḥ bhava
3.
I will grant you knowledge, and through it, the sounds of all beings will become clearly manifest to you. Be one who is preceded by (my) grace.
मार्कण्डेय उवाच ।
एवमस्त्विति तेनोक्ते धर्मज्ञेन स्वरोचिषा ।
द्वितीया तु तदा कन्या इदं वचनमब्रवीत् ॥४॥
एवमस्त्विति तेनोक्ते धर्मज्ञेन स्वरोचिषा ।
द्वितीया तु तदा कन्या इदं वचनमब्रवीत् ॥४॥
4. mārkaṇḍeya uvāca .
evamastviti tenokte dharmajñena svarociṣā .
dvitīyā tu tadā kanyā idaṃ vacanamabravīt.
evamastviti tenokte dharmajñena svarociṣā .
dvitīyā tu tadā kanyā idaṃ vacanamabravīt.
4.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca evam astu iti tena ukte dharmajñena
svarociṣā dvitīyā tu tadā kanyā idam vacanam abravīt
svarociṣā dvitīyā tu tadā kanyā idam vacanam abravīt
4.
Mārkaṇḍeya said: When that self-resplendent one, who was a knower of natural law (dharma), accepted by saying 'So be it', then the second maiden spoke this word.
कुमारब्रह्मचार्यासीत् पारो नाम पिता मम ।
ब्रह्मर्षिः सुमहाभागो वेदवेदाङ्गपारगः ॥५॥
ब्रह्मर्षिः सुमहाभागो वेदवेदाङ्गपारगः ॥५॥
5. kumārabrahmacāryāsīt pāro nāma pitā mama .
brahmarṣiḥ sumahābhāgo vedavedāṅgapāragaḥ.
brahmarṣiḥ sumahābhāgo vedavedāṅgapāragaḥ.
5.
kumārabrahmacārī āsīt pāraḥ nāma pitā mama
brahmarṣiḥ sumahābhāgaḥ vedavedāṅgapāragaḥ
brahmarṣiḥ sumahābhāgaḥ vedavedāṅgapāragaḥ
5.
My father, named Pāra, was a celibate student (brahmacārī) from his youth. He was a greatly fortunate Brāhmaṇa sage, proficient in the Vedas and Vedāṅgas.
तस्य पुंस्कोकिलालापरमणीये मधौ पुरा ।
आजगामाप्सराभ्यासं प्रख्याता पुञ्जिकास्तना ॥६॥
आजगामाप्सराभ्यासं प्रख्याता पुञ्जिकास्तना ॥६॥
6. tasya puṃskokilālāparamaṇīye madhau purā .
ājagāmāpsarābhyāsaṃ prakhyātā puñjikāstanā.
ājagāmāpsarābhyāsaṃ prakhyātā puñjikāstanā.
6.
tasya puṃskokilālāparamaṇīye madhau purā
ājagāma apsarā abhyāsam prakhyātā puñjikāstanā
ājagāma apsarā abhyāsam prakhyātā puñjikāstanā
6.
Once, during the charming spring season, delightful with the cooing of male cuckoos, the well-known apsarā, Puñjikāstana, came near him.
कामवक्तव्यतां नीतः स तदा मुनिपुङ्गवः ।
तत्संयोगेऽहमुत्पन्ना तस्यामत्र महाचले ॥७॥
तत्संयोगेऽहमुत्पन्ना तस्यामत्र महाचले ॥७॥
7. kāmavaktavyatāṃ nītaḥ sa tadā munipuṅgavaḥ .
tatsaṃyoge'hamutpannā tasyāmatra mahācale.
tatsaṃyoge'hamutpannā tasyāmatra mahācale.
7.
kāmavaktavyatām nītaḥ sa tadā munipuṅgavaḥ
tatsaṃyoge aham utpannā tasyām atra mahācale
tatsaṃyoge aham utpannā tasyām atra mahācale
7.
At that time, that eminent sage (muni) became subject to the influence of desire (kāma). From their union, I was born through her, right here on this great mountain.
विहाय मां गता सा च मातास्मिन्निर्जने वने ।
बालामेकां महीपृष्ठे व्यालश्वापदसंकुले ॥८॥
बालामेकां महीपृष्ठे व्यालश्वापदसंकुले ॥८॥
8. vihāya māṃ gatā sā ca mātāsminnirjane vane .
bālāmekāṃ mahīpṛṣṭhe vyālaśvāpadasaṃkule.
bālāmekāṃ mahīpṛṣṭhe vyālaśvāpadasaṃkule.
8.
vihāya mām gatā sā ca mātā asmin nirjane vane
bālām ekām mahīpṛṣṭhe vyālaśvāpadasaṃkule
bālām ekām mahīpṛṣṭhe vyālaśvāpadasaṃkule
8.
And my mother, abandoning me, a solitary child, on the surface of the earth in this desolate forest, which is teeming with wild animals and beasts of prey, then departed.
ततः कलाभिः सोमस्य वर्धन्तीभिरहः क्षये ।
आप्याय्यमानाहरहो वृद्धिं यातास्मि सत्तम ॥९॥
आप्याय्यमानाहरहो वृद्धिं यातास्मि सत्तम ॥९॥
9. tataḥ kalābhiḥ somasya vardhantībhirahaḥ kṣaye .
āpyāyyamānāharaho vṛddhiṃ yātāsmi sattama.
āpyāyyamānāharaho vṛddhiṃ yātāsmi sattama.
9.
tataḥ kalābhiḥ somasya vardhantībhiḥ ahaḥ kṣaye
āpyāyyamānā aharahaḥ vṛddhim yātā asmi sattama
āpyāyyamānā aharahaḥ vṛddhim yātā asmi sattama
9.
Then, O excellent one, I achieved growth day by day, being nourished by the increasing phases of the moon as each day concluded.
ततः कलावतीत्येतन्मम नाम महात्मना ।
गृहीतायः कृतं पित्रा गन्धर्वेण शुभानना ॥१०॥
गृहीतायः कृतं पित्रा गन्धर्वेण शुभानना ॥१०॥
10. tataḥ kalāvatītyetanmama nāma mahātmanā .
gṛhītāyaḥ kṛtaṃ pitrā gandharveṇa śubhānanā.
gṛhītāyaḥ kṛtaṃ pitrā gandharveṇa śubhānanā.
10.
tataḥ kalāvatī iti etat mama nāma mahātmanā
gṛhītāyaḥ kṛtam pitrā gandharveṇa śubhānanā
gṛhītāyaḥ kṛtam pitrā gandharveṇa śubhānanā
10.
Thereafter, my great-souled Gandharva father gave me this name, Kalāvatī; it was accepted (gṛhīta) as my name. O fair-faced one.
न दत्ताहं तदा तेन याचितेन महात्मना ।
देवारिणालिना सुप्तस्ततो मे घातितः पिता ॥११॥
देवारिणालिना सुप्तस्ततो मे घातितः पिता ॥११॥
11. na dattāhaṃ tadā tena yācitena mahātmanā .
devāriṇālinā suptastato me ghātitaḥ pitā.
devāriṇālinā suptastato me ghātitaḥ pitā.
11.
na dattā aham tadā tena yācitena mahātmanā
devāriṇā alinā suptaḥ tataḥ me ghātitaḥ pitā
devāriṇā alinā suptaḥ tataḥ me ghātitaḥ pitā
11.
I was not given (in marriage) at that time by that great-souled (mahātman) father, who had been requested. Then, my father, while sleeping, was killed by the demon (devāri) Ali.
ततोऽहमतिनिर्वेदादात्मव्यापादनोद्यता ।
निवारिता शम्भुपत्न्या सत्या सत्यप्रतिश्रवा ॥१२॥
निवारिता शम्भुपत्न्या सत्या सत्यप्रतिश्रवा ॥१२॥
12. tato'hamatinirvedādātmavyāpādanodyatā .
nivāritā śambhupatnyā satyā satyapratiśravā.
nivāritā śambhupatnyā satyā satyapratiśravā.
12.
tataḥ aham atinirvedāt ātmavyāpādanodyatā
nivāritā śambhupatnyā satyā satyapratiśravā
nivāritā śambhupatnyā satyā satyapratiśravā
12.
Then, due to extreme despair, I was intent on taking my own life (ātman). I was prevented by Satī (satyā), the wife of Shambhu. O you whose vows are true.
मा शुचः सुभ्रु भर्ता ते महाभागो भविष्यति ।
स्वरोचिर्नाम पुत्रश्च मनुस्तस्य भविष्यति ॥१३॥
स्वरोचिर्नाम पुत्रश्च मनुस्तस्य भविष्यति ॥१३॥
13. mā śucaḥ subhru bhartā te mahābhāgo bhaviṣyati .
svarocirnāma putraśca manustasya bhaviṣyati.
svarocirnāma putraśca manustasya bhaviṣyati.
13.
mā śucaḥ subhru bhartā te mahābhāgaḥ bhaviṣyati
svarociḥ nāma putraḥ ca manuḥ tasya bhaviṣyati
svarociḥ nāma putraḥ ca manuḥ tasya bhaviṣyati
13.
Do not grieve, O beautiful-browed one! Your husband will be greatly fortunate. And his son will be named Svarocis, who will become a Manu.
आज्ञाञ्च निधयः सर्वे करिष्यन्ति तवादृताः ।
यथाभिलषितं वित्तं प्रदास्यन्ति च ते शुभे ॥१४॥
यथाभिलषितं वित्तं प्रदास्यन्ति च ते शुभे ॥१४॥
14. ājñāñca nidhayaḥ sarve kariṣyanti tavādṛtāḥ .
yathābhilaṣitaṃ vittaṃ pradāsyanti ca te śubhe.
yathābhilaṣitaṃ vittaṃ pradāsyanti ca te śubhe.
14.
ājñām ca nidhayāḥ sarve kariṣyanti tava ādṛtāḥ
yathābhilaṣitam vittam pradāsyanti ca te śubhe
yathābhilaṣitam vittam pradāsyanti ca te śubhe
14.
And all the guardians of wealth, treating you with respect, will carry out your commands. They will also provide you with all the desired wealth, O auspicious one.
यस्या वत्से प्रभावेण विद्यायास्तां गृहाण मे ।
पद्मिनी नाम विद्येयं महापद्माभिपूजिता ॥१५॥
पद्मिनी नाम विद्येयं महापद्माभिपूजिता ॥१५॥
15. yasyā vatse prabhāveṇa vidyāyāstāṃ gṛhāṇa me .
padminī nāma vidyeyaṃ mahāpadmābhipūjitā.
padminī nāma vidyeyaṃ mahāpadmābhipūjitā.
15.
yasyāḥ vatse prabhāveṇa vidyāyāḥ tām gṛhāṇa
me padminī nāma vidyā iyam mahāpadmābhipūjitā
me padminī nāma vidyā iyam mahāpadmābhipūjitā
15.
O child, take from me that knowledge (vidyā) by whose power (this is possible). This knowledge (vidyā) is named Padminī and is revered by Mahāpadma.
इत्याह मां दक्षसुता सती सत्यपरायणा ।
स्वरोचिस्त्वं ध्रुवं देवी नान्यथा सा वदिष्यति ॥१६॥
स्वरोचिस्त्वं ध्रुवं देवी नान्यथा सा वदिष्यति ॥१६॥
16. ityāha māṃ dakṣasutā satī satyaparāyaṇā .
svarocistvaṃ dhruvaṃ devī nānyathā sā vadiṣyati.
svarocistvaṃ dhruvaṃ devī nānyathā sā vadiṣyati.
16.
iti āha mām dakṣasutā satī satyaparāyaṇā svarocis
tvam dhruvam devī na anyathā sā vadiṣyati
tvam dhruvam devī na anyathā sā vadiṣyati
16.
Thus spoke to me Satī, the daughter of Dakṣa and one devoted to truth: 'You are certainly Svarocis, O goddess; she (Satī) would not speak otherwise.'
साहं प्राणप्रदायाद्य तां विद्यां स्वं तथा वपुः ।
प्रयच्छामि प्रतीच्छ त्वं प्रसादसुमुखो मम ॥१७॥
प्रयच्छामि प्रतीच्छ त्वं प्रसादसुमुखो मम ॥१७॥
17. sāhaṃ prāṇapradāyādya tāṃ vidyāṃ svaṃ tathā vapuḥ .
prayacchāmi pratīccha tvaṃ prasādasumukho mama.
prayacchāmi pratīccha tvaṃ prasādasumukho mama.
17.
sā aham prāṇapradāya adya tām vidyām svam tathā
vapuḥ prayacchāmi pratīccha tvam prasādasumukhaḥ mama
vapuḥ prayacchāmi pratīccha tvam prasādasumukhaḥ mama
17.
I, that very self, now offer that knowledge (vidyā) and my own body to you, the bestower of life. O you, who are gracious towards me, please accept them.
मार्कण्डेय उवाच ।
एवमस्त्विति तामाह स तु कन्यां कलावतीम् ।
विभावर्याः कलावत्याः स्निग्धदृष्ट्यानुमोदितः ॥१८॥
एवमस्त्विति तामाह स तु कन्यां कलावतीम् ।
विभावर्याः कलावत्याः स्निग्धदृष्ट्यानुमोदितः ॥१८॥
18. mārkaṇḍeya uvāca .
evamastviti tāmāha sa tu kanyāṃ kalāvatīm .
vibhāvaryāḥ kalāvatyāḥ snigdhadṛṣṭyānumoditaḥ.
evamastviti tāmāha sa tu kanyāṃ kalāvatīm .
vibhāvaryāḥ kalāvatyāḥ snigdhadṛṣṭyānumoditaḥ.
18.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca | evam astu iti tām āha saḥ tu kanyām
kalāvatīm | vibhāvaryāḥ kalāvatyāḥ snigdhadṛṣṭyā anumoditaḥ
kalāvatīm | vibhāvaryāḥ kalāvatyāḥ snigdhadṛṣṭyā anumoditaḥ
18.
Mārkaṇḍeya said: 'So be it!' he told that maiden, Kalāvatī. He was approved by the affectionate glance of Kalāvatī, the daughter of Vibhāvarī.
जग्राह च ततः पाणी स तयोरमरद्युतिः ।
नदत्सु देवतूर्येषु नृत्यन्तीष्वप्सरः सु च ॥१९॥
नदत्सु देवतूर्येषु नृत्यन्तीष्वप्सरः सु च ॥१९॥
19. jagrāha ca tataḥ pāṇī sa tayoramaradyutiḥ .
nadatsu devatūryeṣu nṛtyantīṣvapsaraḥ su ca.
nadatsu devatūryeṣu nṛtyantīṣvapsaraḥ su ca.
19.
jagrāha ca tataḥ pāṇī saḥ tayoḥ amaradyutiḥ
| nadatsu devatūryeṣu nṛtyantīṣu apsarassu ca
| nadatsu devatūryeṣu nṛtyantīṣu apsarassu ca
19.
And then, he, radiant like the immortals, took the hands of those two (the bride and her father/guardian), while divine musical instruments resounded and Apsaras danced.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64 (current chapter)
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134