Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-64

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मार्कण्डेय उवाच ।
एवं विमुक्तरोगा तु कन्यका तं मुदान्विता ।
स्वरोचिषमुवाचेदं शृणुष्व वचनं प्रभो ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
evaṃ vimuktarogā tu kanyakā taṃ mudānvitā .
svarociṣamuvācedaṃ śṛṇuṣva vacanaṃ prabho.
1. mārkaṇḍeyaḥ uvāca evam vimuktarogā tu kanyakā tam
mudānvitā svarociṣam uvāca idam śṛṇuṣva vacanam prabho
1. Mārkaṇḍeya said: "Thus, the maiden, freed from disease and filled with joy, said this to Svarocis: 'O Lord, please listen to my words!'"
मन्दारविद्याधरजा नाम्ना ख्याता विभावरी ।
उपकारिन् स्वमात्मानं प्रयच्छामि प्रतीच्छ माम् ॥२॥
2. mandāravidyādharajā nāmnā khyātā vibhāvarī .
upakārin svamātmānaṃ prayacchāmi pratīccha mām.
2. mandāravidyādharajā nāmnā khyātā vibhāvarī
upakārin svam ātmānam prayacchāmi pratīccha mām
2. I am Vibhāvarī, known by the name Mandāravidyādharajā. O benefactor, I offer my own self (ātman) to you; please accept me.
विद्याञ्च तुभ्यं दास्यामि सर्वबूतरुतानि ते ।
ययाभिव्यक्तिमेष्यन्ति प्रसादपुरगो भव ॥३॥
3. vidyāñca tubhyaṃ dāsyāmi sarvabūtarutāni te .
yayābhivyaktimeṣyanti prasādapurago bhava.
3. vidyām ca tubhyam dāsyāmi sarvabūtarutāni te
yayā abhivyaktim eṣyanti prasādapuragaḥ bhava
3. I will grant you knowledge, and through it, the sounds of all beings will become clearly manifest to you. Be one who is preceded by (my) grace.
मार्कण्डेय उवाच ।
एवमस्त्विति तेनोक्ते धर्मज्ञेन स्वरोचिषा ।
द्वितीया तु तदा कन्या इदं वचनमब्रवीत् ॥४॥
4. mārkaṇḍeya uvāca .
evamastviti tenokte dharmajñena svarociṣā .
dvitīyā tu tadā kanyā idaṃ vacanamabravīt.
4. mārkaṇḍeyaḥ uvāca evam astu iti tena ukte dharmajñena
svarociṣā dvitīyā tu tadā kanyā idam vacanam abravīt
4. Mārkaṇḍeya said: When that self-resplendent one, who was a knower of natural law (dharma), accepted by saying 'So be it', then the second maiden spoke this word.
कुमारब्रह्मचार्यासीत् पारो नाम पिता मम ।
ब्रह्मर्षिः सुमहाभागो वेदवेदाङ्गपारगः ॥५॥
5. kumārabrahmacāryāsīt pāro nāma pitā mama .
brahmarṣiḥ sumahābhāgo vedavedāṅgapāragaḥ.
5. kumārabrahmacārī āsīt pāraḥ nāma pitā mama
brahmarṣiḥ sumahābhāgaḥ vedavedāṅgapāragaḥ
5. My father, named Pāra, was a celibate student (brahmacārī) from his youth. He was a greatly fortunate Brāhmaṇa sage, proficient in the Vedas and Vedāṅgas.
तस्य पुंस्कोकिलालापरमणीये मधौ पुरा ।
आजगामाप्सराभ्यासं प्रख्याता पुञ्जिकास्तना ॥६॥
6. tasya puṃskokilālāparamaṇīye madhau purā .
ājagāmāpsarābhyāsaṃ prakhyātā puñjikāstanā.
6. tasya puṃskokilālāparamaṇīye madhau purā
ājagāma apsarā abhyāsam prakhyātā puñjikāstanā
6. Once, during the charming spring season, delightful with the cooing of male cuckoos, the well-known apsarā, Puñjikāstana, came near him.
कामवक्तव्यतां नीतः स तदा मुनिपुङ्गवः ।
तत्संयोगेऽहमुत्पन्ना तस्यामत्र महाचले ॥७॥
7. kāmavaktavyatāṃ nītaḥ sa tadā munipuṅgavaḥ .
tatsaṃyoge'hamutpannā tasyāmatra mahācale.
7. kāmavaktavyatām nītaḥ sa tadā munipuṅgavaḥ
tatsaṃyoge aham utpannā tasyām atra mahācale
7. At that time, that eminent sage (muni) became subject to the influence of desire (kāma). From their union, I was born through her, right here on this great mountain.
विहाय मां गता सा च मातास्मिन्निर्जने वने ।
बालामेकां महीपृष्ठे व्यालश्वापदसंकुले ॥८॥
8. vihāya māṃ gatā sā ca mātāsminnirjane vane .
bālāmekāṃ mahīpṛṣṭhe vyālaśvāpadasaṃkule.
8. vihāya mām gatā sā ca mātā asmin nirjane vane
bālām ekām mahīpṛṣṭhe vyālaśvāpadasaṃkule
8. And my mother, abandoning me, a solitary child, on the surface of the earth in this desolate forest, which is teeming with wild animals and beasts of prey, then departed.
ततः कलाभिः सोमस्य वर्धन्तीभिरहः क्षये ।
आप्याय्यमानाहरहो वृद्धिं यातास्मि सत्तम ॥९॥
9. tataḥ kalābhiḥ somasya vardhantībhirahaḥ kṣaye .
āpyāyyamānāharaho vṛddhiṃ yātāsmi sattama.
9. tataḥ kalābhiḥ somasya vardhantībhiḥ ahaḥ kṣaye
āpyāyyamānā aharahaḥ vṛddhim yātā asmi sattama
9. Then, O excellent one, I achieved growth day by day, being nourished by the increasing phases of the moon as each day concluded.
ततः कलावतीत्येतन्मम नाम महात्मना ।
गृहीतायः कृतं पित्रा गन्धर्वेण शुभानना ॥१०॥
10. tataḥ kalāvatītyetanmama nāma mahātmanā .
gṛhītāyaḥ kṛtaṃ pitrā gandharveṇa śubhānanā.
10. tataḥ kalāvatī iti etat mama nāma mahātmanā
gṛhītāyaḥ kṛtam pitrā gandharveṇa śubhānanā
10. Thereafter, my great-souled Gandharva father gave me this name, Kalāvatī; it was accepted (gṛhīta) as my name. O fair-faced one.
न दत्ताहं तदा तेन याचितेन महात्मना ।
देवारिणालिना सुप्तस्ततो मे घातितः पिता ॥११॥
11. na dattāhaṃ tadā tena yācitena mahātmanā .
devāriṇālinā suptastato me ghātitaḥ pitā.
11. na dattā aham tadā tena yācitena mahātmanā
devāriṇā alinā suptaḥ tataḥ me ghātitaḥ pitā
11. I was not given (in marriage) at that time by that great-souled (mahātman) father, who had been requested. Then, my father, while sleeping, was killed by the demon (devāri) Ali.
ततोऽहमतिनिर्वेदादात्मव्यापादनोद्यता ।
निवारिता शम्भुपत्न्या सत्या सत्यप्रतिश्रवा ॥१२॥
12. tato'hamatinirvedādātmavyāpādanodyatā .
nivāritā śambhupatnyā satyā satyapratiśravā.
12. tataḥ aham atinirvedāt ātmavyāpādanodyatā
nivāritā śambhupatnyā satyā satyapratiśravā
12. Then, due to extreme despair, I was intent on taking my own life (ātman). I was prevented by Satī (satyā), the wife of Shambhu. O you whose vows are true.
मा शुचः सुभ्रु भर्ता ते महाभागो भविष्यति ।
स्वरोचिर्नाम पुत्रश्च मनुस्तस्य भविष्यति ॥१३॥
13. mā śucaḥ subhru bhartā te mahābhāgo bhaviṣyati .
svarocirnāma putraśca manustasya bhaviṣyati.
13. mā śucaḥ subhru bhartā te mahābhāgaḥ bhaviṣyati
svarociḥ nāma putraḥ ca manuḥ tasya bhaviṣyati
13. Do not grieve, O beautiful-browed one! Your husband will be greatly fortunate. And his son will be named Svarocis, who will become a Manu.
आज्ञाञ्च निधयः सर्वे करिष्यन्ति तवादृताः ।
यथाभिलषितं वित्तं प्रदास्यन्ति च ते शुभे ॥१४॥
14. ājñāñca nidhayaḥ sarve kariṣyanti tavādṛtāḥ .
yathābhilaṣitaṃ vittaṃ pradāsyanti ca te śubhe.
14. ājñām ca nidhayāḥ sarve kariṣyanti tava ādṛtāḥ
yathābhilaṣitam vittam pradāsyanti ca te śubhe
14. And all the guardians of wealth, treating you with respect, will carry out your commands. They will also provide you with all the desired wealth, O auspicious one.
यस्या वत्से प्रभावेण विद्यायास्तां गृहाण मे ।
पद्मिनी नाम विद्येयं महापद्माभिपूजिता ॥१५॥
15. yasyā vatse prabhāveṇa vidyāyāstāṃ gṛhāṇa me .
padminī nāma vidyeyaṃ mahāpadmābhipūjitā.
15. yasyāḥ vatse prabhāveṇa vidyāyāḥ tām gṛhāṇa
me padminī nāma vidyā iyam mahāpadmābhipūjitā
15. O child, take from me that knowledge (vidyā) by whose power (this is possible). This knowledge (vidyā) is named Padminī and is revered by Mahāpadma.
इत्याह मां दक्षसुता सती सत्यपरायणा ।
स्वरोचिस्त्वं ध्रुवं देवी नान्यथा सा वदिष्यति ॥१६॥
16. ityāha māṃ dakṣasutā satī satyaparāyaṇā .
svarocistvaṃ dhruvaṃ devī nānyathā sā vadiṣyati.
16. iti āha mām dakṣasutā satī satyaparāyaṇā svarocis
tvam dhruvam devī na anyathā sā vadiṣyati
16. Thus spoke to me Satī, the daughter of Dakṣa and one devoted to truth: 'You are certainly Svarocis, O goddess; she (Satī) would not speak otherwise.'
साहं प्राणप्रदायाद्य तां विद्यां स्वं तथा वपुः ।
प्रयच्छामि प्रतीच्छ त्वं प्रसादसुमुखो मम ॥१७॥
17. sāhaṃ prāṇapradāyādya tāṃ vidyāṃ svaṃ tathā vapuḥ .
prayacchāmi pratīccha tvaṃ prasādasumukho mama.
17. sā aham prāṇapradāya adya tām vidyām svam tathā
vapuḥ prayacchāmi pratīccha tvam prasādasumukhaḥ mama
17. I, that very self, now offer that knowledge (vidyā) and my own body to you, the bestower of life. O you, who are gracious towards me, please accept them.
मार्कण्डेय उवाच ।
एवमस्त्विति तामाह स तु कन्यां कलावतीम् ।
विभावर्याः कलावत्याः स्निग्धदृष्ट्यानुमोदितः ॥१८॥
18. mārkaṇḍeya uvāca .
evamastviti tāmāha sa tu kanyāṃ kalāvatīm .
vibhāvaryāḥ kalāvatyāḥ snigdhadṛṣṭyānumoditaḥ.
18. mārkaṇḍeyaḥ uvāca | evam astu iti tām āha saḥ tu kanyām
kalāvatīm | vibhāvaryāḥ kalāvatyāḥ snigdhadṛṣṭyā anumoditaḥ
18. Mārkaṇḍeya said: 'So be it!' he told that maiden, Kalāvatī. He was approved by the affectionate glance of Kalāvatī, the daughter of Vibhāvarī.
जग्राह च ततः पाणी स तयोरमरद्युतिः ।
नदत्सु देवतूर्येषु नृत्यन्तीष्वप्सरः सु च ॥१९॥
19. jagrāha ca tataḥ pāṇī sa tayoramaradyutiḥ .
nadatsu devatūryeṣu nṛtyantīṣvapsaraḥ su ca.
19. jagrāha ca tataḥ pāṇī saḥ tayoḥ amaradyutiḥ
| nadatsu devatūryeṣu nṛtyantīṣu apsarassu ca
19. And then, he, radiant like the immortals, took the hands of those two (the bride and her father/guardian), while divine musical instruments resounded and Apsaras danced.