मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-94
मार्कण्डेय उवाच ।
एवं तु स्तुवतस्तस्य तेजसो राशिरुच्छ्रितः ।
प्रादुर्बभूव सहसा गगनव्याप्तिकारकः ॥१॥
एवं तु स्तुवतस्तस्य तेजसो राशिरुच्छ्रितः ।
प्रादुर्बभूव सहसा गगनव्याप्तिकारकः ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
evaṃ tu stuvatastasya tejaso rāśirucchritaḥ .
prādurbabhūva sahasā gaganavyāptikārakaḥ.
evaṃ tu stuvatastasya tejaso rāśirucchritaḥ .
prādurbabhūva sahasā gaganavyāptikārakaḥ.
1.
mārkaṇḍeya uvāca evam tu stuvataḥ tasya tejasaḥ rāśiḥ
ucchritaḥ prādurbabhūva sahasā gaganavyāptikārakaḥ
ucchritaḥ prādurbabhūva sahasā gaganavyāptikārakaḥ
1.
Markandeya said: As he was praising in this manner, a mass of light (tejas) arose. It suddenly manifested, pervading the sky.
तद्दृष्ट्वा सुमहत्तेजः समासाद्य स्थितं जगत् ।
जानुभ्यामवनिं गत्वा रुचिः स्तोत्रमिदं जगौ ॥२॥
जानुभ्यामवनिं गत्वा रुचिः स्तोत्रमिदं जगौ ॥२॥
2. taddṛṣṭvā sumahattejaḥ samāsādya sthitaṃ jagat .
jānubhyāmavaniṃ gatvā ruciḥ stotramidaṃ jagau.
jānubhyāmavaniṃ gatvā ruciḥ stotramidaṃ jagau.
2.
tat dṛṣṭvā sumahat tejaḥ samāsādya sthitam jagat
jānubhyām avanim gatvā ruciḥ stotram idam jagau
jānubhyām avanim gatvā ruciḥ stotram idam jagau
2.
Having seen that immensely great splendor, and the world sustained by its attainment, Ruci, kneeling on the ground, sang this hymn.
रुचिरुवाच ।
अमूर्तानां च मूर्तानां पितॄणां दीप्ततेजसाम् ।
नमस्यामि सदा तेषां ध्यानिनां दिव्यचक्षुषाम् ॥३॥
अमूर्तानां च मूर्तानां पितॄणां दीप्ततेजसाम् ।
नमस्यामि सदा तेषां ध्यानिनां दिव्यचक्षुषाम् ॥३॥
3. ruciruvāca .
amūrtānāṃ ca mūrtānāṃ pitṝṇāṃ dīptatejasām .
namasyāmi sadā teṣāṃ dhyānināṃ divyacakṣuṣām.
amūrtānāṃ ca mūrtānāṃ pitṝṇāṃ dīptatejasām .
namasyāmi sadā teṣāṃ dhyānināṃ divyacakṣuṣām.
3.
ruciḥ uvāca amūrtānām ca mūrtānām pitṝṇām dīptatejasām
namasyāmi sadā teṣām dhyāninām divyacakṣuṣām
namasyāmi sadā teṣām dhyāninām divyacakṣuṣām
3.
Ruci said: I always bow to those Pitṛs, who are both formless and embodied, who possess radiant splendor, who are meditative (dhyāninām), and who have divine vision.
इन्द्रादीनां च नेतारो दक्षमारीचयोस्तथा ।
सप्तर्षीणां तथान्येषां तान्नमस्यामि कामदान् ॥४॥
सप्तर्षीणां तथान्येषां तान्नमस्यामि कामदान् ॥४॥
4. indrādīnāṃ ca netāro dakṣamārīcayostathā .
saptarṣīṇāṃ tathānyeṣāṃ tānnamasyāmi kāmadān.
saptarṣīṇāṃ tathānyeṣāṃ tānnamasyāmi kāmadān.
4.
indrādīnām ca netāraḥ dakṣamārīcayoḥ tathā
saptarṣīṇām tathā anyeṣām tān namasyāmi kāmadān
saptarṣīṇām tathā anyeṣām tān namasyāmi kāmadān
4.
I bow to those grantors of desires, who are the leaders of Indra and other deities, as well as of Dakṣa and Marīci, and similarly of the seven sages (saptarṣī) and other great beings.
मन्वादीनां मुनीन्द्राणां सूर्याचन्द्रमसोस्तथा ।
तान्नमस्याम्यहं सर्वान्पितरश्चार्णवेषु ये ॥५॥
तान्नमस्याम्यहं सर्वान्पितरश्चार्णवेषु ये ॥५॥
5. manvādīnāṃ munīndrāṇāṃ sūryācandramasostathā .
tānnamasyāmyahaṃ sarvānpitaraścārṇaveṣu ye.
tānnamasyāmyahaṃ sarvānpitaraścārṇaveṣu ye.
5.
manvādīnām munīndrāṇām sūryācandramasoḥ tathā
tān namasyāmi aham sarvān pitaraḥ ca arṇaveṣu ye
tān namasyāmi aham sarvān pitaraḥ ca arṇaveṣu ye
5.
I bow to the chief sages (munīndrāṇām) headed by Manu, and similarly to the sun and the moon. I also bow to all those Pitṛs (pitaraḥ) who reside in the oceans.
नक्षत्राणां ग्रहाणां च वाय्वग्न्योर्नभसस्तथा ।
द्यावापृथिव्योश्च तथा नमस्यामि कृताञ्जलिः ॥६॥
द्यावापृथिव्योश्च तथा नमस्यामि कृताञ्जलिः ॥६॥
6. nakṣatrāṇāṃ grahāṇāṃ ca vāyvagnyornabhasastathā .
dyāvāpṛthivyośca tathā namasyāmi kṛtāñjaliḥ.
dyāvāpṛthivyośca tathā namasyāmi kṛtāñjaliḥ.
6.
nakṣatrāṇām grahāṇām ca vāyvagnīyoḥ nabhasaḥ
tathā dyāvāpṛthivyoḥ ca tathā namasyāmi kṛtāñjaliḥ
tathā dyāvāpṛthivyoḥ ca tathā namasyāmi kṛtāñjaliḥ
6.
With folded hands, I bow down to the constellations and the planets, as well as to Vayu (wind) and Agni (fire), to the sky, and also to heaven and earth.
देवर्षीणां ग्रहाणां च सर्वलोकनमस्कृतान् ।
अक्षय्यस्य सदा दातॄन्नमस्येऽहं कृताञ्जलिः ॥७॥
अक्षय्यस्य सदा दातॄन्नमस्येऽहं कृताञ्जलिः ॥७॥
7. devarṣīṇāṃ grahāṇāṃ ca sarvalokanamaskṛtān .
akṣayyasya sadā dātṝnnamasye'haṃ kṛtāñjaliḥ.
akṣayyasya sadā dātṝnnamasye'haṃ kṛtāñjaliḥ.
7.
devarṣīṇām grahāṇām ca sarvalokanamaskṛtān
akṣayyasya sadā dātṝn namasye aham kṛtāñjaliḥ
akṣayyasya sadā dātṝn namasye aham kṛtāñjaliḥ
7.
With folded hands, I always bow down to the divine sages and the planets, who are revered by all people and are perpetual givers of the imperishable.
प्रजापतेः कश्यपाय सोमाय वरुणाय च ।
योगेश्वरेभ्यश्च सदा नमस्यामि कृताञ्जलिः ॥८॥
योगेश्वरेभ्यश्च सदा नमस्यामि कृताञ्जलिः ॥८॥
8. prajāpateḥ kaśyapāya somāya varuṇāya ca .
yogeśvarebhyaśca sadā namasyāmi kṛtāñjaliḥ.
yogeśvarebhyaśca sadā namasyāmi kṛtāñjaliḥ.
8.
prajāpateḥ kaśyapāya somāya varuṇāya ca
yogeśvarebhyaḥ ca sadā namasyāmi kṛtāñjaliḥ
yogeśvarebhyaḥ ca sadā namasyāmi kṛtāñjaliḥ
8.
With folded hands, I always bow down to Prajapati (lord of creatures), to Kaśyapa, to Soma, to Varuṇa, and also to the masters of yoga (yoga).
नमो गणेभ्यः सप्तभ्यस्तथा लोकेषु सप्तसु ।
स्वयंभुवे नमस्यामि ब्रह्मणे योगचक्षुषे ॥९॥
स्वयंभुवे नमस्यामि ब्रह्मणे योगचक्षुषे ॥९॥
9. namo gaṇebhyaḥ saptabhyastathā lokeṣu saptasu .
svayaṃbhuve namasyāmi brahmaṇe yogacakṣuṣe.
svayaṃbhuve namasyāmi brahmaṇe yogacakṣuṣe.
9.
namaḥ gaṇebhyaḥ saptabhyaḥ tathā lokeṣu saptasu
svayambhuve namasyāmi brahmaṇe yogacakṣuṣe
svayambhuve namasyāmi brahmaṇe yogacakṣuṣe
9.
Homage to the seven groups (gaṇas) and to the seven worlds. I bow down to the self-existent one (Svayambhu), to Brahmā (brahman), whose insight is (yoga).
सोमाधारान्पितृगणान्योगमूर्तिधरांस्तथा ।
नमस्यामि तथा सोमं पितरं जगतामहम् ॥१०॥
नमस्यामि तथा सोमं पितरं जगतामहम् ॥१०॥
10. somādhārānpitṛgaṇānyogamūrtidharāṃstathā .
namasyāmi tathā somaṃ pitaraṃ jagatāmaham.
namasyāmi tathā somaṃ pitaraṃ jagatāmaham.
10.
somādhārān pitṛgaṇān yogamūrtidharān tathā
namasyāmi tathā somam pitaram jagatām aham
namasyāmi tathā somam pitaram jagatām aham
10.
I bow to the groups of ancestors (pitṛs) who are sustained by Soma and embody the form of yoga, and likewise, I bow to Soma, the father of the worlds.
अग्निरूपांस्तथैवान्यान्नमस्यामि पितॄनहम् ।
अग्नीषोममयं विश्वं यत एतदशेषतः ॥११॥
अग्नीषोममयं विश्वं यत एतदशेषतः ॥११॥
11. agnirūpāṃstathaivānyānnamasyāmi pitṝnaham .
agnīṣomamayaṃ viśvaṃ yata etadaśeṣataḥ.
agnīṣomamayaṃ viśvaṃ yata etadaśeṣataḥ.
11.
agnirūpān tathā eva anyān namasyāmi pitṝn
aham agnīṣomamayam viśvam yataḥ etat aśeṣataḥ
aham agnīṣomamayam viśvam yataḥ etat aśeṣataḥ
11.
I likewise bow to other ancestors (pitṛs) who embody the form of Agni (fire), because this entire universe (viśva) is composed of Agni and Soma.
ये तु तेजसि ये चैते सोमसूर्याग्निमूर्त्तयः ।
जगत्स्वरूपिणश्चैव तथा ब्रह्मस्वरूपिणः ॥१२॥
जगत्स्वरूपिणश्चैव तथा ब्रह्मस्वरूपिणः ॥१२॥
12. ye tu tejasi ye caite somasūryāgnimūrttayaḥ .
jagatsvarūpiṇaścaiva tathā brahmasvarūpiṇaḥ.
jagatsvarūpiṇaścaiva tathā brahmasvarūpiṇaḥ.
12.
ye tu tejasi ye ca ete somasūryāgnimūrtayaḥ
jagatsvarūpiṇaḥ ca eva tathā brahmasvarūpiṇaḥ
jagatsvarūpiṇaḥ ca eva tathā brahmasvarūpiṇaḥ
12.
And those who are in light (tejas), as well as those whose forms embody Soma, Surya, and Agni, who are indeed the very nature of the world (jagat), and likewise the very nature of the ultimate reality (brahman).
तेभ्योऽखिलेभ्यो योगिभ्यः पितृभ्यो यतमानसः ।
नमो नमो नमस्ते मे प्रसीदन्तु स्वधाभुजः ॥१३॥
नमो नमो नमस्ते मे प्रसीदन्तु स्वधाभुजः ॥१३॥
13. tebhyo'khilebhyo yogibhyaḥ pitṛbhyo yatamānasaḥ .
namo namo namaste me prasīdantu svadhābhujaḥ.
namo namo namaste me prasīdantu svadhābhujaḥ.
13.
tebhyaḥ akhilebhyaḥ yogibhyaḥ pitṛbhyaḥ yatamānasaḥ
namaḥ namaḥ namaste me prasīdantu svadhābhujaḥ
namaḥ namaḥ namaste me prasīdantu svadhābhujaḥ
13.
With a striving mind, I offer homage again and again to you all - to these completely perfected yogis (yogins) and ancestors (pitṛs). May those who partake of the ancestral offerings (svadhā) be pleased with me.
मार्कण्डेय उवाच ।
एव स्तुतास्ततस्तेन तेजसा मुनिसत्तम ।
निश्चक्रमुस्तेऽपि ततो भासयन्तो दिशो दश ॥१४॥
एव स्तुतास्ततस्तेन तेजसा मुनिसत्तम ।
निश्चक्रमुस्तेऽपि ततो भासयन्तो दिशो दश ॥१४॥
14. mārkaṇḍeya uvāca .
eva stutāstatastena tejasā munisattama .
niścakramuste'pi tato bhāsayanto diśo daśa.
eva stutāstatastena tejasā munisattama .
niścakramuste'pi tato bhāsayanto diśo daśa.
14.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca | evam stutāḥ tataḥ tena tejasā
munisattama | niḥcakramuḥ te api tataḥ bhāsayantaḥ diśaḥ daśa
munisattama | niḥcakramuḥ te api tataḥ bhāsayantaḥ diśaḥ daśa
14.
Mārkaṇḍeya said: "O best of sages, thus praised by him, they then departed with that splendor, illuminating all ten directions."
निवेदितं च यत्तेन पुष्पगन्धानुलेपनम् ।
तद्भूषितानथ स तान्ददृशे पुरतः स्थितान् ॥१५॥
तद्भूषितानथ स तान्ददृशे पुरतः स्थितान् ॥१५॥
15. niveditaṃ ca yattena puṣpagandhānulepanam .
tadbhūṣitānatha sa tāndadṛśe purataḥ sthitān.
tadbhūṣitānatha sa tāndadṛśe purataḥ sthitān.
15.
niveditam ca yat tena puṣpagandhānulepanam |
tat bhūṣitān atha saḥ tān dadṛśe purataḥ sthitān
tat bhūṣitān atha saḥ tān dadṛśe purataḥ sthitān
15.
And what had been offered by him – flowers, scents, and unguents – with those adorning them, he then saw them standing before him.
प्रणिपत्य पुनर्भक्तया पुनरेव कृताञ्जलिः ।
नमस्तुभ्यं नमस्तुभ्यमित्याह पृथगादृतः ॥१६॥
नमस्तुभ्यं नमस्तुभ्यमित्याह पृथगादृतः ॥१६॥
16. praṇipatya punarbhaktayā punareva kṛtāñjaliḥ .
namastubhyaṃ namastubhyamityāha pṛthagādṛtaḥ.
namastubhyaṃ namastubhyamityāha pṛthagādṛtaḥ.
16.
praṇipatya punaḥ bhaktyā punaḥ eva kṛtañjaliḥ |
namaḥ tubhyam namaḥ tubhyam iti āha pṛthak ādṛtaḥ
namaḥ tubhyam namaḥ tubhyam iti āha pṛthak ādṛtaḥ
16.
Having bowed down again with devotion (bhakti), and again with joined palms, he honored them separately, saying, "Salutations to you! Salutations to you!"
ततः प्रसन्नाः पितरस्तमूचुर्मुनिसत्तमम् ।
वरं वृणीष्वेति स तानुवाचानतकन्धरः ॥१७॥
वरं वृणीष्वेति स तानुवाचानतकन्धरः ॥१७॥
17. tataḥ prasannāḥ pitarastamūcurmunisattamam .
varaṃ vṛṇīṣveti sa tānuvācānatakandharaḥ.
varaṃ vṛṇīṣveti sa tānuvācānatakandharaḥ.
17.
tataḥ prasannāḥ pitaraḥ tam ūcuḥ munisattamam |
varam vṛṇīṣva iti saḥ tān uvāca ānatakandharaḥ
varam vṛṇīṣva iti saḥ tān uvāca ānatakandharaḥ
17.
Then the pleased ancestors (pitaraḥ) said to him, "O best of sages, choose a boon!" With bowed neck, he then spoke to them.
रुचिरुवाच ।
साम्प्रतं सर्गकर्तृत्वमादिष्टं ब्रह्मणा मम ।
सोऽहं पुत्रीमभीप्सामि धन्यां दिव्यां प्रजावतीम् ॥१८॥
साम्प्रतं सर्गकर्तृत्वमादिष्टं ब्रह्मणा मम ।
सोऽहं पुत्रीमभीप्सामि धन्यां दिव्यां प्रजावतीम् ॥१८॥
18. ruciruvāca .
sāmprataṃ sargakartṛtvamādiṣṭaṃ brahmaṇā mama .
so'haṃ putrīmabhīpsāmi dhanyāṃ divyāṃ prajāvatīm.
sāmprataṃ sargakartṛtvamādiṣṭaṃ brahmaṇā mama .
so'haṃ putrīmabhīpsāmi dhanyāṃ divyāṃ prajāvatīm.
18.
ruciḥ uvāca sāmpratam sargakartṛtvam ādiṣṭam brahmaṇā
mama saḥ aham putrīm abhīpsāmi dhanyām divyām prajāvatīm
mama saḥ aham putrīm abhīpsāmi dhanyām divyām prajāvatīm
18.
Ruchi said: "Now, the power to create has been assigned to me by Brahmā. Therefore, I desire a blessed, divine, and fertile daughter."
पितर ऊचुः ।
अद्यैव सद्यः पत्नी ते भवत्वतिमनोरमा ।
तस्यां च पुत्रो भविता भवतो मनुरुत्तमः ॥१९॥
अद्यैव सद्यः पत्नी ते भवत्वतिमनोरमा ।
तस्यां च पुत्रो भविता भवतो मनुरुत्तमः ॥१९॥
19. pitara ūcuḥ .
adyaiva sadyaḥ patnī te bhavatvatimanoramā .
tasyāṃ ca putro bhavitā bhavato manuruttamaḥ.
adyaiva sadyaḥ patnī te bhavatvatimanoramā .
tasyāṃ ca putro bhavitā bhavato manuruttamaḥ.
19.
pitaraḥ ūcuḥ adya eva sadyaḥ patnī te bhavatu atimanoramā
tasyām ca putraḥ bhavitā bhavataḥ manuḥ uttamaḥ
tasyām ca putraḥ bhavitā bhavataḥ manuḥ uttamaḥ
19.
The Pitṛs (ancestors) said: "Right now, today itself, may you have an exceedingly charming wife. And through her, an excellent Manu will be born as your son."
मन्वन्तराधिपो धीमांस्त्वन्नाम्नैवोपलक्षितः ।
रुचे रौच्य इति ख्यातिं यो यास्यति जगत्त्रये ॥२०॥
रुचे रौच्य इति ख्यातिं यो यास्यति जगत्त्रये ॥२०॥
20. manvantarādhipo dhīmāṃstvannāmnaivopalakṣitaḥ .
ruce raucya iti khyātiṃ yo yāsyati jagattraye.
ruce raucya iti khyātiṃ yo yāsyati jagattraye.
20.
manvantarādhipaḥ dhīmān tvat nāmnā eva upalakṣitaḥ
ruce raucya iti khyātim yaḥ yāsyati jagattraye
ruce raucya iti khyātim yaḥ yāsyati jagattraye
20.
He will be a wise lord of a Manvantara, designated by your very name, Ruchi, and he will attain fame as Raucya throughout the three worlds.
तस्यापि बहवः पुत्रा महाबलपराक्रमाः ।
भविष्यन्ति महात्मानः पृथिवीपरिपालकाः ॥२१॥
भविष्यन्ति महात्मानः पृथिवीपरिपालकाः ॥२१॥
21. tasyāpi bahavaḥ putrā mahābalaparākramāḥ .
bhaviṣyanti mahātmānaḥ pṛthivīparipālakāḥ.
bhaviṣyanti mahātmānaḥ pṛthivīparipālakāḥ.
21.
tasya api bahavaḥ putrāḥ mahābalaparākramāḥ
bhaviṣyanti mahātmānaḥ pṛthivīparipālakāḥ
bhaviṣyanti mahātmānaḥ pṛthivīparipālakāḥ
21.
He will also have many sons, who will be of great strength and valor, noble-souled, and protectors of the earth.
त्वं च प्रजापतिर्भूत्वा प्रजाः सृष्ट्वा चतुर्विधाः ।
क्षीणाधिकारो धर्मज्ञ ततः सिद्धिमवाप्स्यसि ॥२२॥
क्षीणाधिकारो धर्मज्ञ ततः सिद्धिमवाप्स्यसि ॥२२॥
22. tvaṃ ca prajāpatirbhūtvā prajāḥ sṛṣṭvā caturvidhāḥ .
kṣīṇādhikāro dharmajña tataḥ siddhimavāpsyasi.
kṣīṇādhikāro dharmajña tataḥ siddhimavāpsyasi.
22.
tvam ca prajāpatiḥ bhūtvā prajāḥ sṛṣṭvā caturvidhāḥ
kṣīṇādhikāraḥ dharmajña tataḥ siddhim avāpsyasi
kṣīṇādhikāraḥ dharmajña tataḥ siddhim avāpsyasi
22.
And you, O knower of natural law (dharma), after becoming Prajāpati and creating the four kinds of beings, will then attain perfection (siddhi) once your duties are fulfilled.
स्तोत्रेणानेन च नरो योऽस्मांस्तोष्यति भक्तितः ।
तस्य तुष्टा वयं भोगानात्मज्ञानं तथोत्तमम् ॥२३॥
तस्य तुष्टा वयं भोगानात्मज्ञानं तथोत्तमम् ॥२३॥
23. stotreṇānena ca naro yo'smāṃstoṣyati bhaktitaḥ .
tasya tuṣṭā vayaṃ bhogānātmajñānaṃ tathottamam.
tasya tuṣṭā vayaṃ bhogānātmajñānaṃ tathottamam.
23.
stotreṇa anena ca naraḥ yaḥ asmān toṣyati bhaktitaḥ
tasya tuṣṭāḥ vayam bhogān ātmajñānam tathā uttamam
tasya tuṣṭāḥ vayam bhogān ātmajñānam tathā uttamam
23.
And the man who pleases us with devotion (bhakti) by means of this hymn - to him, we, being pleased, will grant enjoyments, as well as excellent self-knowledge (ātmajñāna).
शरीरारोग्यमर्थं च पुत्रपौत्रादिकं तथा ।
प्रदास्यामो न सन्देहो यच्चान्यदभिवाच्छितम् ॥२४॥
प्रदास्यामो न सन्देहो यच्चान्यदभिवाच्छितम् ॥२४॥
24. śarīrārogyamarthaṃ ca putrapautrādikaṃ tathā .
pradāsyāmo na sandeho yaccānyadabhivācchitam.
pradāsyāmo na sandeho yaccānyadabhivācchitam.
24.
śarīrārōgyam artham ca putrapautrādikam tathā
pradāsyāmaḥ na sandehaḥ yat ca anyat abhivāñchitam
pradāsyāmaḥ na sandehaḥ yat ca anyat abhivāñchitam
24.
We will grant bodily health, wealth, and descendants such as sons and grandsons, as well as anything else desired; there is no doubt about this.
तस्मात्पुण्यफलं लोके वाञ्छद्भिः सततं नरैः ।
पितॄणां चाक्षया तृप्तिं स्तव्याः स्तोत्रेण मानवैः ॥२५॥
पितॄणां चाक्षया तृप्तिं स्तव्याः स्तोत्रेण मानवैः ॥२५॥
25. tasmātpuṇyaphalaṃ loke vāñchadbhiḥ satataṃ naraiḥ .
pitṝṇāṃ cākṣayā tṛptiṃ stavyāḥ stotreṇa mānavaiḥ.
pitṝṇāṃ cākṣayā tṛptiṃ stavyāḥ stotreṇa mānavaiḥ.
25.
tasmāt puṇyaphalam loke vāñchadbhiḥ satatam naraiḥ
pitṝṇām ca akṣayām tṛptim stavyāḥ stotreṇa mānavaiḥ
pitṝṇām ca akṣayām tṛptim stavyāḥ stotreṇa mānavaiḥ
25.
Therefore, people in this world who constantly desire the fruit of their virtuous actions, and also imperishable satisfaction for their ancestors, should praise (us) with this hymn.
वाञ्छद्भिः सततं स्तव्याः स्तोत्रेणानेन वै यतः ।
श्राद्धे च इमं भक्त्या अस्मत्प्रीतिकरं स्तवम् ॥२६॥
श्राद्धे च इमं भक्त्या अस्मत्प्रीतिकरं स्तवम् ॥२६॥
26. vāñchadbhiḥ satataṃ stavyāḥ stotreṇānena vai yataḥ .
śrāddhe ca imaṃ bhaktyā asmatprītikaraṃ stavam.
śrāddhe ca imaṃ bhaktyā asmatprītikaraṃ stavam.
26.
vāñchadbhiḥ satataṃ stavyāḥ stotreṇa anena vai
yataḥ śrāddhe ca imam bhaktyā asmatprītikarām stavam
yataḥ śrāddhe ca imam bhaktyā asmatprītikarām stavam
26.
Because those who desire (blessings) should constantly praise (the ancestors/deities) with this hymn; and this hymn, which is pleasing to us (ancestors), [is to be recited] with devotion (bhakti) during the śrāddha (śrāddha) ceremony.
पठिष्यन्ति द्विजाग्र्याणां भुञ्जतां पुरतः स्थितः ।
स्तोत्रश्रवणसम्प्रीत्या सन्निधाने परे कृते ॥२७॥
स्तोत्रश्रवणसम्प्रीत्या सन्निधाने परे कृते ॥२७॥
27. paṭhiṣyanti dvijāgryāṇāṃ bhuñjatāṃ purataḥ sthitaḥ .
stotraśravaṇasamprītyā sannidhāne pare kṛte.
stotraśravaṇasamprītyā sannidhāne pare kṛte.
27.
paṭhiṣyanti dvijāgryāṇām bhuñjatām purataḥ sthitaḥ
stotraśravaṇasamprītyā sannidhāne pare kṛte
stotraśravaṇasamprītyā sannidhāne pare kṛte
27.
Standing in front of the best of Brahmins (dvijāgrya) while they are eating, they (the reciters) will recite [this hymn]. Due to the great pleasure of hearing the hymn, the supreme presence [of the ancestors] will be established.
अस्माकमक्षयं श्राद्धं तद्भविष्यत्यसंशयम् ।
यद्यप्यश्रोत्रियं श्राद्धं यद्यप्युपहतं भवेत् ॥२८॥
यद्यप्यश्रोत्रियं श्राद्धं यद्यप्युपहतं भवेत् ॥२८॥
28. asmākamakṣayaṃ śrāddhaṃ tadbhaviṣyatyasaṃśayam .
yadyapyaśrotriyaṃ śrāddhaṃ yadyapyupahataṃ bhavet.
yadyapyaśrotriyaṃ śrāddhaṃ yadyapyupahataṃ bhavet.
28.
asmākam akṣayam śrāddham tat bhaviṣyati asaṃśayam
yadyapi aśrotriyam śrāddham yadyapi upahatam bhavet
yadyapi aśrotriyam śrāddham yadyapi upahatam bhavet
28.
Our śrāddha (śrāddha) will undoubtedly be imperishable. This holds true even if the śrāddha (śrāddha) is performed by a non-śrotriya Brahmin or if it is somehow defective.
अन्यायोपात्तवित्तेन यदि वा कृतमन्यथा ।
अश्राद्धार्हैरुपहतैरुपहारैस्तथा कृतम् ॥२९॥
अश्राद्धार्हैरुपहतैरुपहारैस्तथा कृतम् ॥२९॥
29. anyāyopāttavittena yadi vā kṛtamanyathā .
aśrāddhārhairupahatairupahāraistathā kṛtam.
aśrāddhārhairupahatairupahāraistathā kṛtam.
29.
anyāyopāttavittena yadi vā kṛtam anyathā
aśrāddhārhaiḥ upahataiḥ upahāraiḥ tathā kṛtam
aśrāddhārhaiḥ upahataiḥ upahāraiḥ tathā kṛtam
29.
Or if it is performed with wealth obtained unjustly, or done improperly in any other way; or similarly, if it is performed with defective offerings or by individuals unworthy of participating in a śrāddha (śrāddha) ceremony.
अकालेऽप्यथवाऽदेशे विधिहीनमथापि वा ।
अश्रद्धया वा पुरुषैर्दम्भमाश्रित्य वा कृतम् ॥३०॥
अश्रद्धया वा पुरुषैर्दम्भमाश्रित्य वा कृतम् ॥३०॥
30. akāle'pyathavā'deśe vidhihīnamathāpi vā .
aśraddhayā vā puruṣairdambhamāśritya vā kṛtam.
aśraddhayā vā puruṣairdambhamāśritya vā kṛtam.
30.
akāle api athavā adeśe vidhihīnam atha api vā
aśraddhayā vā puruṣaiḥ dambham āśritya vā kṛtam
aśraddhayā vā puruṣaiḥ dambham āśritya vā kṛtam
30.
Even if an act is performed at an inappropriate time (akāle) or place (adeśe), or without adhering to proper rites, or by individuals lacking faith (śraddhā), or by those resorting to hypocrisy.
अस्माकं तृप्तये श्राद्धं तथाप्येतदुदीरणात् ।
यत्रैतत्पठ्यते श्राद्धे स्तोत्रमस्मत्सुखावहम् ॥३१॥
यत्रैतत्पठ्यते श्राद्धे स्तोत्रमस्मत्सुखावहम् ॥३१॥
31. asmākaṃ tṛptaye śrāddhaṃ tathāpyetadudīraṇāt .
yatraitatpaṭhyate śrāddhe stotramasmatsukhāvaham.
yatraitatpaṭhyate śrāddhe stotramasmatsukhāvaham.
31.
asmākam tṛptaye śrāddham tathā api etat udīraṇāt
yatra etat paṭhyate śrāddhe stotram asmat sukhāvaham
yatra etat paṭhyate śrāddhe stotram asmat sukhāvaham
31.
Nevertheless, for our satisfaction (tṛptaye) in the śrāddha (ritual), by the mere recitation of this hymn - wherever this hymn, which brings us happiness, is recited during a śrāddha (ritual) -
अस्माकं जायते तृप्तिस्तत्र द्वादशवार्षिकी ।
हेमन्ते द्वादशाब्दानि तृप्तिमेतत्प्रयच्छति ॥३२॥
हेमन्ते द्वादशाब्दानि तृप्तिमेतत्प्रयच्छति ॥३२॥
32. asmākaṃ jāyate tṛptistatra dvādaśavārṣikī .
hemante dvādaśābdāni tṛptimetatprayacchati.
hemante dvādaśābdāni tṛptimetatprayacchati.
32.
asmākam jāyate tṛptiḥ tatra dvādaśavārṣikī
hemante dvādaśa abdāni tṛptim etat prayacchati
hemante dvādaśa abdāni tṛptim etat prayacchati
32.
In that case, for us, satisfaction (tṛpti) lasting for twelve years arises. This (hymn) bestows satisfaction for twelve years during the winter season.
शिशिरे द्विगुणाब्दांश्च तृप्तिं स्तोत्रमिदं शुभम् ।
वसन्ते षोडश समास्तृप्तये श्राद्धकर्मणि ॥३३॥
वसन्ते षोडश समास्तृप्तये श्राद्धकर्मणि ॥३३॥
33. śiśire dviguṇābdāṃśca tṛptiṃ stotramidaṃ śubham .
vasante ṣoḍaśa samāstṛptaye śrāddhakarmaṇi.
vasante ṣoḍaśa samāstṛptaye śrāddhakarmaṇi.
33.
śiśire dviguṇa abdān ca tṛptim stotram idam śubham
vasante ṣoḍaśa samāḥ tṛptaye śrāddhakarmaṇi
vasante ṣoḍaśa samāḥ tṛptaye śrāddhakarmaṇi
33.
And in the cold season (śiśira), this auspicious hymn (stotram) bestows satisfaction for double the number of years. In spring (vasanta), it provides satisfaction for sixteen years in the performance of the śrāddha (ritual).
ग्रीष्मे षोडशैवैतत्पठितं तृप्तिकारकम् ।
विकलेऽपि कृते श्राद्धे स्तोत्रेणानेन साधिते ॥३४॥
विकलेऽपि कृते श्राद्धे स्तोत्रेणानेन साधिते ॥३४॥
34. grīṣme ṣoḍaśaivaitatpaṭhitaṃ tṛptikārakam .
vikale'pi kṛte śrāddhe stotreṇānena sādhite.
vikale'pi kṛte śrāddhe stotreṇānena sādhite.
34.
grīṣme ṣoḍaśa eva etat paṭhitam tṛptikārakam
vikale api kṛte śrāddhe stotreṇa anena sādhite
vikale api kṛte śrāddhe stotreṇa anena sādhite
34.
In summer, merely reciting these sixteen (verses) indeed brings satisfaction. Even if a śrāddha (ritual for ancestors) is performed imperfectly, it is perfected through this hymn.
वर्षासु तृप्तिरस्माकमक्षया जायते रुचे ।
शरत्कालेऽपि पठितं श्राद्धकाले प्रयच्छति ॥३५॥
शरत्कालेऽपि पठितं श्राद्धकाले प्रयच्छति ॥३५॥
35. varṣāsu tṛptirasmākamakṣayā jāyate ruce .
śaratkāle'pi paṭhitaṃ śrāddhakāle prayacchati.
śaratkāle'pi paṭhitaṃ śrāddhakāle prayacchati.
35.
varṣāsu tṛptiḥ asmākam akṣayā jāyate ruce
śaratkāle api paṭhitam śrāddhakāle prayacchati
śaratkāle api paṭhitam śrāddhakāle prayacchati
35.
In the rainy season, our imperishable satisfaction (tṛpti) arises for (our) pleasure. Even if recited in autumn, it bestows (satisfaction) at the time of the śrāddha (ritual for ancestors).
अस्माकमेतत्पुरुषस्तृप्तिं पञ्चदशाब्दिकीम् ।
यस्मिन्गृहे च लिखितमेतत्तिष्ठति नित्यदा ॥३६॥
यस्मिन्गृहे च लिखितमेतत्तिष्ठति नित्यदा ॥३६॥
36. asmākametatpuruṣastṛptiṃ pañcadaśābdikīm .
yasmingṛhe ca likhitametattiṣṭhati nityadā.
yasmingṛhe ca likhitametattiṣṭhati nityadā.
36.
asmākam etat puruṣaḥ tṛptim pañcadaśābdikīm
yasmin gṛhe ca likhitam etat tiṣṭhati nityadā
yasmin gṛhe ca likhitam etat tiṣṭhati nityadā
36.
This (hymn) provides our ancestors (puruṣa) satisfaction (tṛpti) lasting for fifteen years. And in whichever house this written (hymn) always remains...
सन्निधानं कृते श्राद्धे तत्रास्माकं भविष्यति ।
तस्मादेतत्त्वया श्राद्धे विप्राणां भुञ्जतः पुरः ॥३७॥
तस्मादेतत्त्वया श्राद्धे विप्राणां भुञ्जतः पुरः ॥३७॥
37. sannidhānaṃ kṛte śrāddhe tatrāsmākaṃ bhaviṣyati .
tasmādetattvayā śrāddhe viprāṇāṃ bhuñjataḥ puraḥ.
tasmādetattvayā śrāddhe viprāṇāṃ bhuñjataḥ puraḥ.
37.
sannidhānam kṛte śrāddhe tatra asmākam bhaviṣyati
tasmāt etat tvayā śrāddhe viprāṇām bhuñjataḥ puraḥ
tasmāt etat tvayā śrāddhe viprāṇām bhuñjataḥ puraḥ
37.
...there, when the śrāddha (ritual for ancestors) is performed, our presence (sannidhāna) will be. Therefore, you should (recite/offer) this (hymn) during the śrāddha, in front of the Brahmins who are eating.
श्रवणीयं महाभाग अस्माकं पुष्टिहेतुकम् ।
इत्युक्त्वा पितरस्तस्य स्वर्गता मुनिसत्तम ॥३८॥
इत्युक्त्वा पितरस्तस्य स्वर्गता मुनिसत्तम ॥३८॥
38. śravaṇīyaṃ mahābhāga asmākaṃ puṣṭihetukam .
ityuktvā pitarastasya svargatā munisattama.
ityuktvā pitarastasya svargatā munisattama.
38.
śravaṇīyaṃ mahābhāga asmākaṃ puṣṭihetukam
iti uktvā pitaraḥ tasya svargatāḥ munisattama
iti uktvā pitaraḥ tasya svargatāḥ munisattama
38.
O venerable one, his ancestors, having said, 'This is worthy of hearing and will promote our nourishment,' then went to heaven, O best of sages.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94 (current chapter)
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134