Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-34

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मदालसोवाच ।
एवं पुत्र गृहस्थेन देवताः पितरस्तथा ।
संपूज्या हव्यकव्याभ्यामन्नेनातिथिबान्धवाः ॥१॥
1. madālasovāca .
evaṃ putra gṛhasthena devatāḥ pitarastathā .
saṃpūjyā havyakavyābhyāmannenātithibāndhavāḥ.
1. madālasā uvāca evaṃ putra gṛhasthena devatāḥ pitaraḥ
tathā saṃpūjyā havyakavyābhyām annena atithibāndhavāḥ
1. Madalasa said: "O son, in this manner, a householder should duly worship deities and ancestors with oblations (havya) and ancestral offerings (kavya), and also honor guests and relatives with food."
भूतानि भृत्याः सकलाः पशुपक्षिपिपीलिकाः ।
भिक्षवो याचमानाश्च ये चान्ये वसता गृहे ॥२॥
2. bhūtāni bhṛtyāḥ sakalāḥ paśupakṣipipīlikāḥ .
bhikṣavo yācamānāśca ye cānye vasatā gṛhe.
2. bhūtāni bhṛtyāḥ sakalāḥ paśupakṣipipīlikāḥ
bhikṣavaḥ yācamānāḥ ca ye ca anye vasatā gṛhe
2. All beings, servants, animals, birds, and ants - as well as mendicants and any others who seek alms - should also be honored by that householder dwelling in his home.
सदाचारवता तात साधुना गृहमेधिना ।
पापं भुङ्क्ते समुल्लङ्घ्य नित्यनैमित्तिकीः क्रियाः ॥३॥
3. sadācāravatā tāta sādhunā gṛhamedhinā .
pāpaṃ bhuṅkte samullaṅghya nityanaimittikīḥ kriyāḥ.
3. sadācāravatā tāta sādhunā gṛhamedhinā pāpaṃ
bhuṅkte samullaṅghya nityanaimittikīḥ kriyāḥ
3. O dear son, a householder who is righteous and adheres to good conduct suffers the consequences of sin (pāpa) if he transgresses his regular and occasional duties.
अलर्क उवाच ।
कथितं मे त्वया मातर्नित्य नैमित्तिकञ्च यत् ।
नित्यनैमित्तिकञ्चैव त्रिविधं कर्म पौरुषम् ॥४॥
4. alarka uvāca .
kathitaṃ me tvayā mātarnitya naimittikañca yat .
nityanaimittikañcaiva trividhaṃ karma pauruṣam.
4. alarkaḥ uvāca kathitaṃ me tvayā mātar nitya naimittikaṃ
ca yat nityanaimittikaṃ ca eva trividhaṃ karma pauruṣam
4. Alarka said: "O Mother, what you have explained to me as the 'constant and occasional' (nityanaimittika) (duties) - indeed, this constant and occasional action (karma) performed by a human (puruṣa) is of three kinds."
सदाचारमहं श्रोतुमिच्छामि कुलनन्दिनि ।
यत् कुर्वन् सुखमाप्रोति परत्रेह च मानवः ॥५॥
5. sadācāramahaṃ śrotumicchāmi kulanandini .
yat kurvan sukhamāproti paratreha ca mānavaḥ.
5. sadācāram aham śrotum icchāmi kulanandini yat
kurvan sukham āpnoti paratra iha ca mānavaḥ
5. O delight of the family, I wish to hear about good conduct (dharma), by performing which a person attains happiness both in this world and the next.
मदालसोवाच ।
गृहस्थेन सदा कार्यमाचारपरिपालनम् ।
न ह्याचारविहीनस्य सुखमत्र परत्र वा ॥६॥
6. madālasovāca .
gṛhasthena sadā kāryamācāraparipālanam .
na hyācāravihīnasya sukhamatra paratra vā.
6. madālasā uvāca gṛhasthena sadā kāryam ācāraparipālanam
na hi ācāravihīnasya sukham atra paratra vā
6. Madālasā said: A householder should always observe good conduct (dharma). For, there is no happiness for one devoid of good conduct (dharma), either in this world or the next.
यज्ञदानतपांसीह पुरुषस्य च भूतये ।
भवन्ति यः सदाचारं समुल्लङ्घ्य प्रवर्तते ॥७॥
7. yajñadānatapāṃsīha puruṣasya ca bhūtaye .
bhavanti yaḥ sadācāraṃ samullaṅghya pravartate.
7. yajñadānatapāṃsi iha puruṣasya ca bhūtaye
bhavanti yaḥ sadācāram samullaṅghya pravartate
7. Sacrifices (yajña), acts of charity (dāna), and austerities (tapas) are for a person's (puruṣa) welfare in this world; but this is not the case for one who acts by completely transgressing good conduct (dharma).
दुराचारो हि पुरुषो नेहायुर्विन्दते महत् ।
कार्यो यत्नः सदाचारे आचारो हन्त्यलक्षणम् ॥८॥
8. durācāro hi puruṣo nehāyurvindate mahat .
kāryo yatnaḥ sadācāre ācāro hantyalakṣaṇam.
8. durācāraḥ hi puruṣaḥ na iha āyuḥ vindate mahat
| kāryaḥ yatnaḥ sadācāre ācāraḥ hanti alakṣaṇam
8. Indeed, a person (puruṣa) of bad conduct does not attain a long life in this world. Therefore, effort should be made in good conduct (dharma), for good conduct (dharma) destroys inauspicious signs.
तस्य स्वरूपं वक्ष्यामि सदाचारस्य पुत्रक ।
तन्ममैकमनाः श्रुत्वा तथैव परिपालय ॥९॥
9. tasya svarūpaṃ vakṣyāmi sadācārasya putraka .
tanmamaikamanāḥ śrutvā tathaiva paripālaya.
9. tasya svarūpam vakṣyāmi sadācārasya putraka
tat mama ekamanāḥ śrutvā tathā eva paripālaya
9. O son, I will explain the nature of right conduct (sadācāra) to you. Listen to it with a concentrated mind and then follow it exactly.
त्रिवर्गसाधने यत्नः कर्तव्यो गृहमेधिना ।
तत्संसिद्धो गृहस्थस्य सिद्धिरत्र परत्र च ॥१०॥
10. trivargasādhane yatnaḥ kartavyo gṛhamedhinā .
tatsaṃsiddho gṛhasthasya siddhiratra paratra ca.
10. trivargasādhane yatnaḥ kartavyaḥ gṛhamedhinā |
tatsaṃsiddhau gṛhasthasya siddhiḥ atra paratra ca
10. A householder (gṛhamedhin) should diligently strive to achieve the three aims of life (trivarga). When these are well-accomplished, success is assured for the householder both in this world and the next.
पादेनार्थस्य पारत्र्यं कुर्यात् सञ्चयमात्मवान् ।
अर्धेन चात्मभरणन्नित्यनैमित्तिकान्वितम् ॥११॥
11. pādenārthasya pāratryaṃ kuryāt sañcayamātmavān .
ardhena cātmabharaṇannityanaimittikānvitam.
11. pādena arthasya pāratryam kuryāt sañcayam ātmavān
| ardhena ca ātma-bharaṇam nityanaimittikānvitam
11. A person possessing a strong self (ātmanvat) should accumulate wealth (artha) for the next world (pāratrya) with one-quarter of their income. With half of their income, they should maintain themselves, including performing daily (nitya) and occasional (naimittika) duties.
पादञ्चात्मार्थमायस्य मूलभूतं विवर्धयेत् ।
एवमाचरतः पुत्र अर्थः साफल्यमर्हति ॥१२॥
12. pādañcātmārthamāyasya mūlabhūtaṃ vivardhayet .
evamācarataḥ putra arthaḥ sāphalyamarhati.
12. pādam ca ātma-artham āyasya mūlabhūtam vivardhayet
| evam ācarataḥ putra arthaḥ sāphalyam arhati
12. O son, the remaining quarter of one's income should be invested in the fundamental source of livelihood (mūlabhūta) for one's own benefit (ātman). For a person who conducts themselves in this way, wealth (artha) truly achieves its purpose.
तद्वत् पापनिषेधार्थं धर्मः कार्यो विपश्चिता ।
परत्रार्थं तथैवान्यः काम्योऽत्रैव फलप्रदः ॥१३॥
13. tadvat pāpaniṣedhārthaṃ dharmaḥ kāryo vipaścitā .
paratrārthaṃ tathaivānyaḥ kāmyo'traiva phalapradaḥ.
13. tadvat pāpaniṣedhārtham dharmaḥ kāryaḥ vipaścitā |
paratrārtham tathā eva anyaḥ kāmyaḥ atra eva phalapradaḥ
13. Similarly, a wise person should perform their righteous actions (dharma) for the purpose of preventing sin. Likewise, another type of action, motivated by desire (kāmya karma) and yielding results in this very world, is also intended for the benefit of the afterlife.
प्रत्यवायभयात् काम्यस्तथान्यश्चाविरोधवान् ।
द्विधा कामोऽपि गदितस्त्रिवर्गस्याविरोधतः ॥१४॥
14. pratyavāyabhayāt kāmyastathānyaścāvirodhavān .
dvidhā kāmo'pi gaditastrivargasyāvirodhataḥ.
14. pratyavāyabhayāt kāmyaḥ tathā anyaḥ ca avirodhavān
| dvidhā kāmaḥ api gaditaḥ trivargasya avirodhataḥ
14. Actions motivated by desire (kāmya karma) can arise from the fear of transgression, and another kind is that which is non-conflicting (with righteous conduct). Furthermore, desire (kāma) itself is declared to be of two types when it does not contradict the three human aims (dharma, artha, and kāma).
परम्परानुबन्धांश्च
धर्मादींस्तान् शृणुष्व मे ॥१५॥
15. paramparānubandhāṃśca
dharmādīṃstān śṛṇuṣva me.
15. paramparānubandhān ca
dharmādīn tān śṛṇuṣva me
15. Now listen to me concerning those sequentially connected matters, beginning with (dharma).
धर्मो धर्मानुबन्धार्थो धर्मो नात्मार्थबाधकः ।
उभाभ्याञ्च द्विधा कामस्तेन तौ च द्विधा पुनः ॥१६॥
16. dharmo dharmānubandhārtho dharmo nātmārthabādhakaḥ .
ubhābhyāñca dvidhā kāmastena tau ca dvidhā punaḥ.
16. dharmaḥ dharmānubandhārthaḥ dharmaḥ na ātma-arthabādhakaḥ
| ubhābhyām ca dvidhā kāmaḥ tena tau ca dvidhā punaḥ
16. Righteous conduct (dharma) is for the purpose of furthering righteous conduct, and righteous conduct does not obstruct one's own interest. Desire (kāma) is also of two kinds, determined by both (righteous conduct and worldly prosperity). Therefore, those two (dharma and artha) are also again of two kinds.
बाह्मे मुहूर्ते बुध्येत धर्मार्थौ चापि चिन्तयेत् ।
समुत्थाय तथाचम्य प्राङ्मुखो नियतः शुचिः ॥१७॥
17. bāhme muhūrte budhyeta dharmārthau cāpi cintayet .
samutthāya tathācamya prāṅmukho niyataḥ śuciḥ.
17. brāhme muhūrte budhyeta dharmārthau ca api cintayet
samutthāya tathā ācamya prāṅmukhaḥ niyataḥ śuciḥ
17. One should awaken during the brahma-muhūrta and reflect upon righteous conduct (dharma) and material prosperity (artha). Having risen and then performed ācamana (sipping water for purification), one should be pure, disciplined, and facing the east.
पूर्वां सन्ध्यां सनक्षत्रां पश्चिमां सदिवाकराम् ।
उपासीत यथान्यायं नैनां जह्यादनापदि ॥१८॥
18. pūrvāṃ sandhyāṃ sanakṣatrāṃ paścimāṃ sadivākarām .
upāsīta yathānyāyaṃ naināṃ jahyādanāpadi.
18. pūrvām sandhyām sanakṣatrām paścimām sadivākarām
upāsīta yathānyāyam na enām jahyāt anāpadi
18. One should duly worship the morning twilight while stars are still visible, and the evening twilight while the sun is still present. One should not neglect this practice (sandhyā) except in times of calamity.
असत्प्रलापमनृतं वाक्पारुष्यञ्च वर्जयेत् ।
असच्छास्त्रमसद्वादमसत्सेवाञ्च पुत्रक ॥१९॥
19. asatpralāpamanṛtaṃ vākpāruṣyañca varjayet .
asacchāstramasadvādamasatsevāñca putraka.
19. asatpralāpam anṛtam vākpāruṣyam ca varjayet
asacchāstram asadvādam asatsevām ca putrak
19. O son, one should avoid improper speech, untruth, and harshness in words. Furthermore, one should shun false scriptures, erroneous doctrines, and serving the unworthy.
सायं प्रापतस्तथा होमं कुर्वोत नियतात्मवान् ।
नोदयास्तमने बिम्बमुदीक्षेत विवस्वतः ॥२०॥
20. sāyaṃ prāpatastathā homaṃ kurvota niyatātmavān .
nodayāstamane bimbamudīkṣeta vivasvataḥ.
20. sāyam prātaḥ atha āhomam kurvīta niyatātmavān
na udayāstamayane bimbam udīkṣeta vivasvataḥ
20. In the evening and morning, one who has a disciplined self (ātman) should perform the fire ritual. One should not gaze at the disk of the sun (Vivasvān) at its rising or setting.
केशप्रसाधनादर्शदर्शनं दन्तधावनम् ।
पूर्वाह्न एव कार्याणि देवतानाञ्च तर्पणम् ॥२१॥
21. keśaprasādhanādarśadarśanaṃ dantadhāvanam .
pūrvāhna eva kāryāṇi devatānāñca tarpaṇam.
21. keśaprasādhanādarśadarśanam dantadhāvanam
pūrvāhṇe eva kāryāṇi devatānām ca tarpaṇam
21. Hairdressing, looking in a mirror, teeth cleaning, and offering oblations (tarpaṇa) to the deities should all be performed in the morning.
ग्रामावसथतीर्थानां क्षेत्राणाञ्चैव वर्त्मनि ।
विण्मूत्रं नानुतिष्ठेत न कृष्टे न च गोव्रजे ॥२२॥
22. grāmāvasathatīrthānāṃ kṣetrāṇāñcaiva vartmani .
viṇmūtraṃ nānutiṣṭheta na kṛṣṭe na ca govraje.
22. grāmāvasathatīrthānām kṣetrāṇām ca eva vartmani
viṇmūtram na anutīṣṭheta na kṛṣṭe na ca govrāje
22. One should not pass feces or urine on the paths of villages, residences, sacred bathing places (tīrtha), or fields; nor in a plowed field, nor in a cowshed.
नग्नां परस्त्रियं नेक्षेन्न पश्येदात्मनः सकृत् ।
उदक्या दर्शनां स्पर्शो वर्ज्यं सम्भाषणन्तथा ॥२३॥
23. nagnāṃ parastriyaṃ nekṣenna paśyedātmanaḥ sakṛt .
udakyā darśanāṃ sparśo varjyaṃ sambhāṣaṇantathā.
23. nagnām parastriyam na īkṣet na paśyet ātmanaḥ sakṛt
udakyā darśanām sparśaḥ varjyam sambhāṣaṇam tathā
23. One should not gaze upon another's naked wife, nor should one continuously look at oneself. Likewise, seeing a menstruating woman, touching her, and conversing with her are to be avoided.
नाप्सु मूत्रं पुरीषं वा मैथुनं वा समाचरेत् ।
नाधितिष्ठेच्छकृन्मूत्रकेशभस्मकपालिकाः ॥२४॥
24. nāpsu mūtraṃ purīṣaṃ vā maithunaṃ vā samācaret .
nādhitiṣṭhecchakṛnmūtrakeśabhasmakapālikāḥ.
24. na apsu mūtram purīṣam vā maithunam vā samācaret
na adhitīṣṭhet śakṛt mūtra keśa bhasma kapālikāḥ
24. One should not pass urine or feces, nor engage in sexual intercourse, in water. Furthermore, one should not sit or stand upon dung, urine, hair, ashes, or skull fragments.
तुषाङ्गारास्थिशीर्णानि रज्जुवस्त्रादिकानि च ।
नाधितिष्ठेत्तथा प्राज्ञः पथि चैवन्तथा भुवि ॥२५॥
25. tuṣāṅgārāsthiśīrṇāni rajjuvastrādikāni ca .
nādhitiṣṭhettathā prājñaḥ pathi caivantathā bhuvi.
25. tuṣāṅgārāsthiśīrṇāni rajjuvastrādikāni ca na
adhitiṣṭhet tathā prājñaḥ pathi ca evam tathā bhuvi
25. A wise person should not step upon husks, charcoal, bones, or decayed materials, nor upon ropes, clothing, or similar objects, whether they are on the path or on the ground.
पितृदेवमनुष्याणां भूतानाञ्च तथार्च्चनम् ।
कृत्वा विभवतः पश्चाद् गृहस्थो भोक्तुमर्हति ॥२६॥
26. pitṛdevamanuṣyāṇāṃ bhūtānāñca tathārccanam .
kṛtvā vibhavataḥ paścād gṛhastho bhoktumarhati.
26. pitṛdevamanuṣyāṇām bhūtānām ca tathā arcanam
kṛtvā vibhavataḥ paścāt gṛhasthaḥ bhoktum arhati
26. Having performed the worship of ancestors, gods, humans, and other beings (bhūta) according to his capacity, a householder (gṛhastha) is then permitted to eat.
प्राङ्मुखोदङ्मुखो वापि स्वाचान्तो वाग्यतः शुचिः ।
भुञ्जीतान्नञ्च तच्चित्तो ह्यन्तर्जानुः सदा नरः ॥२७॥
27. prāṅmukhodaṅmukho vāpi svācānto vāgyataḥ śuciḥ .
bhuñjītānnañca taccitto hyantarjānuḥ sadā naraḥ.
27. prāṅmukhaḥ udaṅmukhaḥ vā api svācāntaḥ vāgyataḥ śuciḥ
bhuñjīta annam ca tat-cittaḥ hi antarjānuḥ sadā naraḥ
27. A man (nara) should always eat, facing either east or north, having properly cleansed himself, with restrained speech, in a state of purity, with his mind fully attentive to the food, and with his knees drawn inwards.
उपगातादृते दोषं नान्यस्योदीरयेद् बुधः ।
प्रत्यक्षलवणं वर्ज्यमन्नमत्युष्णमेव च ॥२८॥
28. upagātādṛte doṣaṃ nānyasyodīrayed budhaḥ .
pratyakṣalavaṇaṃ varjyamannamatyuṣṇameva ca.
28. upagātāt ṛte doṣam na anyasya udīrayet budhaḥ
pratyakṣalavaṇam varjyam annam ati-uṣṇam eva ca
28. A wise person (budha) should not speak of a fault in another, except concerning the one serving the food. Food with visible salt (salt added directly) should be avoided, and so should excessively hot food.
न गच्छन्न च तिष्ठन् वै विण्मूत्रोत्सर्गमात्मवान् ।
कुर्वोत नैव चाचामन् यत् किञ्चिदपि भक्षयेत् ॥२९॥
29. na gacchanna ca tiṣṭhan vai viṇmūtrotsargamātmavān .
kurvota naiva cācāman yat kiñcidapi bhakṣayet.
29. na gacchan ca tiṣṭhan vai viṇmūtrotsargam ātmavān
kurvīta na eva ca ācāman yat kiñcit api bhakṣayet
29. The self-controlled (ātmavān) person should not excrete urine and feces while walking or standing. He should also not eat anything while rinsing his mouth.
उच्छिष्टो नालपेत् किञ्चित् स्वाध्यायञ्च विवर्जयेत् ।
गां ब्राह्मणं तथा चाग्निं स्वमूर्धानञ्च न स्पृशेत् ॥३०॥
30. ucchiṣṭo nālapet kiñcit svādhyāyañca vivarjayet .
gāṃ brāhmaṇaṃ tathā cāgniṃ svamūrdhānañca na spṛśet.
30. ucchiṣṭaḥ na ālapet kiñcit svādhyāyam ca vivarjayet
gām brāhmaṇam tathā ca agnim svamūrdhānam ca na spṛśet
30. One who is impure (ucchiṣṭaḥ) should not speak anything, and should avoid Vedic study (svādhyāyam). He should not touch a cow, a Brahmin, fire, or his own head.
न च पश्येद्रविं नेन्दुं न नक्षत्राणि कामतः ।
भिन्नासनं तथा शय्यां भाजनञ्च विवर्जयेत् ॥३१॥
31. na ca paśyedraviṃ nenduṃ na nakṣatrāṇi kāmataḥ .
bhinnāsanaṃ tathā śayyāṃ bhājanañca vivarjayet.
31. na ca paśyet ravim na indum na nakṣatrāṇi kāmataḥ
bhinnāsanam tathā śayyām bhājanam ca vivarjayet
31. One should not intentionally look at the sun (ravim), nor the moon (indum), nor the constellations (nakṣatrāṇi). One should avoid a broken seat, bed, and vessel.
गुरूणामासनं देयमभ्युत्थानादिसत्कृतम् ।
अनुकूलं तथालापमभिवादनपूर्वकम् ॥३२॥
32. gurūṇāmāsanaṃ deyamabhyutthānādisatkṛtam .
anukūlaṃ tathālāpamabhivādanapūrvakam.
32. gurūṇām āsanam deyam abhyutthānādisatkṛtam
anukūlam tathā ālāpam abhivādanapūrvakam
32. A seat should be offered to teachers (guru), accompanied by rising from one's place and other respectful gestures. Similarly, conversation should be favorable and preceded by salutation.
तथानुगमनं कुर्यात् प्रतिकूलं न संजयेत् ।
नैकवस्त्रश्च भुञ्जीत न कुर्याद्देवतार्चनम् ॥३३॥
33. tathānugamanaṃ kuryāt pratikūlaṃ na saṃjayet .
naikavastraśca bhuñjīta na kuryāddevatārcanam.
33. tathā anugamanam kuryāt pratikūlam na saṃjayet
na ekavastraḥ ca bhuñjīta na kuryāt devatārcanam
33. Similarly, one should follow [the prescribed conduct], and not act in opposition. One should not eat wearing only a single garment, nor should one perform worship of deities [in such a state].
न वाहयेद् द्विजान्नाग्नौ मेहं कुर्वोत् बुद्धिमान् ।
स्नायीत न नरो नग्नो न शयीत कदाचन ॥३४॥
34. na vāhayed dvijānnāgnau mehaṃ kurvot buddhimān .
snāyīta na naro nagno na śayīta kadācana.
34. na vāhayet dvijān na agnau meham kurvot buddhimān
snāyīta na naraḥ nagnaḥ na śayīta kadācana
34. One should not cause Brahmins (dvijas) to carry [burdens]. An intelligent person should not urinate into fire. A man should not bathe naked, nor should he ever sleep naked.
न पाणिभ्यामुभाभ्याञ्च कण्डूयेत शिरस्तथा ।
न चाभीक्ष्णं शिरः स्त्रानं कार्यं निष्कारणं नरैः ॥३५॥
35. na pāṇibhyāmubhābhyāñca kaṇḍūyeta śirastathā .
na cābhīkṣṇaṃ śiraḥ strānaṃ kāryaṃ niṣkāraṇaṃ naraiḥ.
35. na pāṇibhyām ubhābhyām ca kaṇḍūyeta śiraḥ tathā na
ca abhīkṣṇam śiraḥsnānam kāryam niṣkāraṇam naraiḥ
35. Similarly, one should not scratch the head with both hands. And bathing the head repeatedly without reason should not be done by men.
शिरः स्त्रातश्च तैलेन नाङ्गं किञ्चिदपि स्पृशेत् ।
अनध्यायेषु सर्वेषु स्वाध्यायञ्च विवर्जयेत् ॥३६॥
36. śiraḥ strātaśca tailena nāṅgaṃ kiñcidapi spṛśet .
anadhyāyeṣu sarveṣu svādhyāyañca vivarjayet.
36. śiraḥsnātaḥ ca tailena na aṅgam kiñcit api spṛśet
anadhyāyeṣu sarveṣu svādhyāyam ca vivarjayet
36. And one who has bathed the head with oil should not touch any part of the body. In all non-study periods, one should avoid self-study (svādhyāya).
ब्राह्मणानिलगोसूर्यान् न मेहेत कदाचन ।
उदङ्मुखो दिवा रात्रावुत्सर्गं दक्षिणामुखः ॥३७॥
37. brāhmaṇānilagosūryān na meheta kadācana .
udaṅmukho divā rātrāvutsargaṃ dakṣiṇāmukhaḥ.
37. brāhmaṇānilagosūryān na meheta kadācana
udaṅmukhaḥ divā rātrau utsargam dakṣiṇāmukhaḥ
37. One should never urinate towards Brahmins, the wind, cows, or the sun. During the day, one should face north for excretion, and at night, one should face south.
आबाधाषु यथाकामं कुर्यान्मूत्रपुरीषयोः ।
दुष्कृतं न गुरोर्ब्रूयात् क्रुद्धं चैनं प्रसादयेत् ॥३८॥
38. ābādhāṣu yathākāmaṃ kuryānmūtrapurīṣayoḥ .
duṣkṛtaṃ na gurorbrūyāt kruddhaṃ cainaṃ prasādayet.
38. ābādhāsu yathākāmam kuryāt mūtrapurīṣayoḥ duṣkṛtam
na guroḥ brūyāt kruddham ca enam prasādayet
38. In emergencies, one may excrete (urinate and defecate) as needed. One should not tell a (guru) teacher about one's wrongdoings, and if he is angry, one should appease him.
परिवादं न शृणुयादन्येषामपि कुर्वताम् ।
पन्था देयो ब्राह्मणानां राज्ञो दुः खातुरस्य च ॥३९॥
39. parivādaṃ na śṛṇuyādanyeṣāmapi kurvatām .
panthā deyo brāhmaṇānāṃ rājño duḥ khāturasya ca.
39. parivādam na śṛṇuyāt anyeṣām api kurvatām
panthāḥ deyaḥ brāhmaṇānām rājñaḥ duḥkhāturasya ca
39. One should not listen to slander, even when others are speaking it. The path should be yielded to Brahmins, to a king, and to one afflicted by suffering.
विद्याधिकस्य गुर्विण्या भारार्तस्य यवीयसः ।
मूकान्धबधिराणाञ्च मत्तस्योन्मत्तकस्य च ॥४०॥
40. vidyādhikasya gurviṇyā bhārārtasya yavīyasaḥ .
mūkāndhabadhirāṇāñca mattasyonmattakasya ca.
40. vidyādhikasya gurviṇyāḥ bhārārtasya yavīyasaḥ
mūka andha badhirāṇām ca mattasya unmattakasya ca
40. (The path should be yielded) to one superior in knowledge, to a pregnant woman, to one burdened, to a younger person, and to the mute, blind, and deaf, and to a drunkard and a lunatic.
पुंश्चल्याः कृतवैरस्य बालस्य पतितस्य च ।
देवालकं चैत्यतरुं तथैव च चतुष्पथम् ॥४१॥
41. puṃścalyāḥ kṛtavairasya bālasya patitasya ca .
devālakaṃ caityataruṃ tathaiva ca catuṣpatham.
41. puṃścalyāḥ kṛtavairasya bālasya patitasya ca
devālakaṃ caityataruṃ tathā eva ca catuṣpatham
41. One should avoid an unchaste woman, an enemy, a child, and a fallen person. Likewise, one should avoid a small shrine, a sacred tree, and a crossroads.
विद्याधिकं गुरुं देवं बुधः कुर्यात् प्रदक्षिणम् ।
उपानद्वस्त्रमाल्यादि धृतमन्यैर्न धारयेत् ॥४२॥
42. vidyādhikaṃ guruṃ devaṃ budhaḥ kuryāt pradakṣiṇam .
upānadvastramālyādi dhṛtamanyairna dhārayet.
42. vidyādhikaṃ guruṃ devaṃ budhaḥ kuryāt pradakṣiṇam
upānadvastramālyādi dhṛtam anyaiḥ na dhārayet
42. A wise person should perform circumambulation (pradakṣiṇam) of a learned person, a spiritual teacher (guru), and a deity. One should not wear shoes, clothes, garlands, and other such items that have been worn by others.
उपवीतमलङ्कारं करकञ्चैव वर्जयेत् ।
चतुर्दश्यान्तथाष्टम्यां पञ्चदश्याञ्च पर्वसु ॥४३॥
43. upavītamalaṅkāraṃ karakañcaiva varjayet .
caturdaśyāntathāṣṭamyāṃ pañcadaśyāñca parvasu.
43. upavītam alaṅkāraṃ karakaṃ ca eva varjayet
caturdaśyām tathā aṣṭamyām pañcadaśyām ca parvasu
43. One should avoid (wearing or using) the sacred thread (upavīta), ornaments, and a water-pot on the fourteenth, eighth, and fifteenth lunar days, and on other festival days.
तैलाभ्यङ्गं तथा भोगं योषितश्च विवर्जयेत् ।
न क्षिप्तपादजङ्घश्च प्राज्ञस्तिष्ठेत् कदाचन ॥४४॥
44. tailābhyaṅgaṃ tathā bhogaṃ yoṣitaśca vivarjayet .
na kṣiptapādajaṅghaśca prājñastiṣṭhet kadācana.
44. tailābhyangaṃ tathā bhogaṃ yoṣitaḥ ca vivarjayet
na kṣiptapādajaṅghaḥ ca prājñaḥ tiṣṭhet kadācana
44. One should completely avoid oil massage, sensual enjoyment, and (sexual contact with) women. And a wise person should never stand or sit with their legs and shins stretched out in an undignified manner.
न चापि विक्षिपेत् पादौ पादं पादेन नाक्रमेत् ।
मर्माभिघातमाक्रोशं पैशुन्यञ्च विवर्जयेत् ॥४५॥
45. na cāpi vikṣipet pādau pādaṃ pādena nākramet .
marmābhighātamākrośaṃ paiśunyañca vivarjayet.
45. na ca api vikṣipet pādau pādam pādena na ākramet
marmābhighātam ākrośam paiśunyam ca vivarjayet
45. One should neither spread their feet wide nor step on one foot with the other. They should also avoid striking vital parts, abusive speech, and backbiting.
दम्भाभिमानतीक्ष्णानि न कुर्वोत विचक्षणः ।
मूर्खोन्मत्तव्यसनिनो विरूपान्मायिनस्तथा ॥४६॥
46. dambhābhimānatīkṣṇāni na kurvota vicakṣaṇaḥ .
mūrkhonmattavyasanino virūpānmāyinastathā.
46. dambhābhimānatīkṣṇāni na kurvīta vicakṣaṇaḥ
mūrkhonmattavyasaninaḥ virūpān māyinaḥ tathā
46. A discerning person should not cultivate hypocrisy, pride, or harshness. They should also avoid fools, madmen, addicted individuals, the deformed, and the deceitful.
न्यूनाङ्गांश्चाधिकाङ्गांश्च नोपहासैर्विदूषयेत् ।
परस्य दण्डं नोद्यच्छेच्छिक्षार्थं पुत्रशिष्ययोः ॥४७॥
47. nyūnāṅgāṃścādhikāṅgāṃśca nopahāsairvidūṣayet .
parasya daṇḍaṃ nodyacchecchikṣārthaṃ putraśiṣyayoḥ.
47. nyūnāṅgān ca adhikāṅgān ca na upahāsaiḥ vidūṣayet
parasya daṇḍam na udyacchet śikṣārtham putra-śiṣyayoḥ
47. One should not ridicule or find fault with those who have deficient or extra limbs by means of jokes. One should also not raise a stick (punishment) against another person, except for the purpose of instructing one's son and disciple.
तद्वन्नोपविशेत् प्राज्ञः पादेनाक्रम्य चासनम् ।
संयावं कृषरं मांसं नात्मार्थमुपसाधयेत् ॥४८॥
48. tadvannopaviśet prājñaḥ pādenākramya cāsanam .
saṃyāvaṃ kṛṣaraṃ māṃsaṃ nātmārthamupasādhayet.
48. tadvat na upaviśet prājñaḥ pādena ākramya ca āsanam
saṃyāvam kṛśaram māṃsam na ātmārtham upasādhayet
48. Similarly, a wise person should not sit on a seat after stepping on it with their foot. They should also not prepare sweet cakes, kṛśara (a dish of rice and sesame or peas), or meat solely for their own consumption (ātman).
सायं प्रातश्च भोक्तव्यं कृत्वा चातिथिपूजनम् ।
प्राङ्मुखोदङ्मुको वापि वाग्यतो दन्तधावनम् ॥४९॥
49. sāyaṃ prātaśca bhoktavyaṃ kṛtvā cātithipūjanam .
prāṅmukhodaṅmuko vāpi vāgyato dantadhāvanam.
49. sāyam prātaḥ ca bhoktavyam kṛtvā ca atithipūjanam
prāṅmukodaṅmukaḥ vā api vāgyataḥ dantadhāvanam
49. One should eat food in the evening and morning, after having performed worship of guests. One should also clean one's teeth either facing east or north, while maintaining silence.
कुर्वोत सततं वत्स वर्जयेद्वर्ज्यवीरुधः ।
नोदक्शिराः स्वपेज्जातु न चप्रत्यक्शिरा नरः ॥५०॥
50. kurvota satataṃ vatsa varjayedvarjyavīrudhaḥ .
nodakśirāḥ svapejjātu na capratyakśirā naraḥ.
50. kurvota satataṃ vatsa varjayet varjyavīrudhaḥ na
udakśirāḥ svapet jātu na ca pratyakśirāḥ naraḥ
50. vatsa satataṃ kurvota varjyavīrudhaḥ varjayet
naraḥ jātu udakśirāḥ na svapet ca pratyakśirāḥ na
50. O dear child, you should always perform [your constitutional duties] (dharma) and avoid prohibited plants. A person should never sleep with their head facing north, nor with their head facing west.
शिरस्यगस्त्यमास्थाय शयीताथ पुरन्दरम् ।
न तु गन्धवतीष्वप्सु स्नायीत न तथा निशि ॥५१॥
51. śirasyagastyamāsthāya śayītātha purandaram .
na tu gandhavatīṣvapsu snāyīta na tathā niśi.
51. śirasi agastyam āsthāya śayīta atha purandaram
na tu gandhavatīṣu apsu snāyīta na tathā niśi
51. One should sleep with one's head placed towards the Agastya star (Canopus, i.e., south) or towards Purandara (Indra, i.e., east). However, one should not bathe in fragrant waters, nor should one bathe at night.
उपरागे परं स्नानमृते दिनमुदाहृतम् ।
अपमृज्यान्न चास्नातो गात्राण्यम्बरपाणिभिः ॥५२॥
52. uparāge paraṃ snānamṛte dinamudāhṛtam .
apamṛjyānna cāsnāto gātrāṇyambarapāṇibhiḥ.
52. uparāge param snānam ṛte dinam udāhṛtam
apamṛjyāt na ca asnātaḥ gātrāṇi ambarapāṇibhiḥ
52. Special bathing is prescribed during an eclipse, and this is declared to be an exception to the usual daytime bathing rule. Furthermore, one who has not bathed should not wipe their limbs with a cloth or with hands covered by cloth.
न चापि धूनयेत् केशान् वाससी न च धूनयेत् ।
नानुलेपनमादद्यादस्नातः कर्हिचिद् बुधः ॥५३॥
53. na cāpi dhūnayet keśān vāsasī na ca dhūnayet .
nānulepanamādadyādasnātaḥ karhicid budhaḥ.
53. na ca api dhūnayet keśān vāsasī na ca dhūnayet
na anulepanam ādadhyāt asnātaḥ karhicit budhaḥ
53. One should not shake their hair or clothes to dry them. An unbathed wise person should never apply ointments (or perfumes).
न चापि रक्तवासाः स्याच्चित्रासितधरोऽपि वा ।
न च कुर्याद्विपर्यासं वाससोर्नापि भूषणे ॥५४॥
54. na cāpi raktavāsāḥ syāccitrāsitadharo'pi vā .
na ca kuryādviparyāsaṃ vāsasornāpi bhūṣaṇe.
54. na ca api raktavāsāḥ syāt citrāsitadharaḥ api vā
| na ca kuryāt viparyāsam vāsasoḥ na api bhūṣaṇe
54. One should not wear red garments, nor multi-colored or black ones. Also, one should not reverse the order of one's clothing or ornaments.
वर्ज्यञ्च विदशं वस्त्रमत्यन्तोपहतञ्च यत् ।
केशकीटावपन्नञ्च क्षुण्णं श्वभिरवेक्षितम् ॥५५॥
55. varjyañca vidaśaṃ vastramatyantopahatañca yat .
keśakīṭāvapannañca kṣuṇṇaṃ śvabhiravekṣitam.
55. varjyam ca vidaśam vastram atyantopahatam ca yat
| keśakīṭāvapannam ca kṣuṇṇam śvabhiḥ avekṣitam
55. Also to be avoided are torn garments, or those that are extremely spoiled, or those that have been fallen upon by hair or insects, or those that have been trampled or gazed at by dogs.
अवलीढावपन्नञ्च सारोद्धरणदूषितम् ।
पृष्ठमांसं वृथामांसं वर्ज्यमांसञ्च पुत्रक ॥५६॥
56. avalīḍhāvapannañca sāroddharaṇadūṣitam .
pṛṣṭhamāṃsaṃ vṛthāmāṃsaṃ varjyamāṃsañca putraka.
56. avalīḍhāvapannam ca sāroddharaṇadūṣitam |
pṛṣṭhamāṃsam vṛthāmāṃsam varjyamāṃsam ca putrak
56. And, my son, (one should avoid meat that has been) licked or fallen upon (by animals), or spoiled by the extraction of its essence, as well as meat from the back, meat killed without purpose, and any other forbidden meat.
न भक्षयीत सततं प्रत्यक्षलवणानि च ।
वर्ज्यं चिरोषितं पुत्र भक्तं पर्युषितञ्च यत् ॥५७॥
57. na bhakṣayīta satataṃ pratyakṣalavaṇāni ca .
varjyaṃ ciroṣitaṃ putra bhaktaṃ paryuṣitañca yat.
57. na bhakṣayīta satatam pratyakṣalavaṇāni ca |
varjyam ciroṣitam putra bhaktam paryuṣitam ca yat
57. One should not always consume pure salt. And, my son, food that has been kept for a long time, as well as stale cooked food, should be avoided.
पिष्टशाकेक्षुपयसां विकारान्नृपनन्दन ।
तथा मांसविकारांश्च ते च वर्ज्याश्चिरोषिताः ॥५८॥
58. piṣṭaśākekṣupayasāṃ vikārānnṛpanandana .
tathā māṃsavikārāṃśca te ca varjyāściroṣitāḥ.
58. piṣṭaśākeṣupayasām vikārān nṛpanandana tathā
māṃsavikārān ca te ca varjyāḥ ciroṣitāḥ
58. O prince, derivatives of ground grains, vegetables, sugarcane, and milk, and likewise, meat products, should be avoided if they are stale or have been kept for a long time.
उदयास्तमने भानोः शयनञ्च विवर्जयेत् ।
नास्नातो नैव संविष्टो न चैवान्यमना नरः ॥५९॥
59. udayāstamane bhānoḥ śayanañca vivarjayet .
nāsnāto naiva saṃviṣṭo na caivānyamanā naraḥ.
59. udayāstamane bhānoḥ śayanam ca vivarjayet na
asnātaḥ na eva saṃviṣṭaḥ na ca eva anyamanāḥ naraḥ
59. One should avoid sleeping at sunrise and sunset. A man should not eat if he is unbathed, nor certainly if he is lying down, nor if his mind is distracted.
न चैव शयने नोर्व्यामुपविष्टो न शब्दवत् ।
न चैकवस्त्रो न वदन् प्रेक्षतामप्रदाय च ॥६०॥
60. na caiva śayane norvyāmupaviṣṭo na śabdavat .
na caikavastro na vadan prekṣatāmapradāya ca.
60. na ca eva śayane na urvyām upaviṣṭaḥ na śabdavat
na ca ekavastraḥ na vadan prekṣatām apradāya ca
60. And certainly not while lying on a bed, nor while sitting on the bare ground, nor making noise, nor wearing only a single garment, nor speaking, and not without first offering to those who are watching.
भुञ्जीत पुरुषः स्नातः सायं प्रातर्यथाविधि ।
परदारा न गन्तव्याः पुरुषेण विपश्चिता ॥६१॥
61. bhuñjīta puruṣaḥ snātaḥ sāyaṃ prātaryathāvidhi .
paradārā na gantavyāḥ puruṣeṇa vipaścitā.
61. bhuñjīta puruṣaḥ snātaḥ sāyam prātaḥ yathāvidhi
paradārāḥ na gantavyāḥ puruṣeṇa vipaścitā
61. A man, after bathing, should eat in the evening and morning according to proper procedure. The wives of others should not be approached by a discerning man.
इष्टापूर्तायुषां हन्त्री परदारगतिर्नृणाम् ।
न हीदृशमनायुष्यं लोके किञ्चन विद्यते ॥६२॥
62. iṣṭāpūrtāyuṣāṃ hantrī paradāragatirnṛṇām .
na hīdṛśamanāyuṣyaṃ loke kiñcana vidyate.
62. iṣṭāpūrtāyuṣām hantrī paradāragatiḥ nṛṇām |
na hi īdṛśam anāyuṣyam loke kiñcana vidyate
62. For men, illicit contact with another's wife destroys their desired sacrifices, charitable deeds, and lifespan. Indeed, there is nothing in this world that shortens one's life as much as such an act.
यादृशं पुरुषस्येह परदाराभिमर्षणम् ।
देवार्चनाग्निकार्याण तथा गुर्वभिवादनम् ॥६३॥
63. yādṛśaṃ puruṣasyeha paradārābhimarṣaṇam .
devārcanāgnikāryāṇa tathā gurvabhivādanam.
63. yādṛśam puruṣasya iha paradārābhimarṣaṇam
| devārcanāgnikāryāṇi tathā gurvabhivādanam
63. Just as a man's illicit contact with another's wife here in this world [is detrimental to life], so too is neglecting the worship of deities, fire rituals, and revering one's preceptor.
कुर्वोत सम्यगाचम्य तद्वदन्नभुजिक्रियाम् ।
अफेनाभिरगन्धाभिरद्भरच्छाभिरादरात् ॥६४॥
64. kurvota samyagācamya tadvadannabhujikriyām .
aphenābhiragandhābhiradbharacchābhirādarāt.
64. kurvīta samyak ācamya tadvat annabhujikriyām |
aphenābhiḥ agandhābhiḥ adbhiḥ acchābhiḥ ādarāt
64. One should likewise perform the act of eating food (annabhujikriyā) after properly sipping water (ācamya) with reverence, using water that is foam-free, odorless, and clear.
आचामेत् पुत्र पुण्याभिः प्राङ्मुखोदङ्मुखोऽपि वा ।
अन्तर्जलादावसथाद्वल्मीकान्मूषिकस्थलात् ॥६५॥
65. ācāmet putra puṇyābhiḥ prāṅmukhodaṅmukho'pi vā .
antarjalādāvasathādvalmīkānmūṣikasthalāt.
65. ācāmet putra puṇyābhiḥ prāṅmukha udaṅmukhaḥ api
vā | antarjalāt āvasathāt valmīkāt mūṣikasthalāt
65. O son, one should perform the ritual sipping of water (ācamana) with pure water, facing either east or north, [but not from locations like] within standing water, a dwelling, an anthill, or a mouse-hole.
कृतशौचावशिष्टाश्च वर्जयेत् पञ्च वै मृदः ।
प्रक्षाल्य हस्तौ पादौ च समभ्युक्ष्य समाहितः ॥६६॥
66. kṛtaśaucāvaśiṣṭāśca varjayet pañca vai mṛdaḥ .
prakṣālya hastau pādau ca samabhyukṣya samāhitaḥ.
66. kṛtaśaucāvaśiṣṭāḥ ca varjayet pañca vai mṛdaḥ
prakṣālya hastau pādau ca samabhyukṣya samāhitaḥ
66. One should indeed avoid the five types of earth (clay) remaining after the initial purification. After washing both hands and feet and sprinkling them thoroughly, one should then proceed with a concentrated mind.
अन्तर्जानुस्तथाऽचामेत् त्रिश्चतुर्वा पिबेदपः ।
परिमृज्य द्विरास्यान्तं खानि मूर्धानमेव च ॥६७॥
67. antarjānustathā'cāmet triścaturvā pibedapaḥ .
parimṛjya dvirāsyāntaṃ khāni mūrdhānameva ca.
67. antarjānuḥ tathā ācāmet triḥ catuḥ vā pibet apaḥ
parimṛjya dviḥ āsyāntam khāni mūrdhānam eva ca
67. Thus, with the knees together, one should perform ācamana, sipping water three or four times. Then, one should wipe twice around the mouth, and also indeed the sensory openings (like nostrils, eyes, and ears), and the head.
सम्यगाचम्य तोयेन क्रियां कुर्वोत वै शुचिः ।
देवतानामृषीणाञ्च पितॄणाञ्चैव यत्नतः ॥६८॥
68. samyagācamya toyena kriyāṃ kurvota vai śuciḥ .
devatānāmṛṣīṇāñca pitṝṇāñcaiva yatnataḥ.
68. samyak ācamya toyena kriyām kurvīta vai śuciḥ
devatānām ṛṣīṇām ca pitṝṇām ca eva yatnataḥ
68. Having properly performed ācamana with water, one should indeed perform the ritual in a state of purity (śuci) and with effort, for the deities, the sages, and the ancestors.
समाहितमना भूत्वा कुर्वोत सततं नरः ।
क्षुत्त्वा निष्ठीव्य वासश्च परिधायाचमेद् बुधः ॥६९॥
69. samāhitamanā bhūtvā kurvota satataṃ naraḥ .
kṣuttvā niṣṭhīvya vāsaśca paridhāyācamed budhaḥ.
69. samāhitamanāḥ bhūtvā kurvīta satatam naraḥ kṣutvā
niṣṭhīvya vāsaḥ ca paridhāya ācāmet budhaḥ
69. A person, having become concentrated in mind, should always perform rituals. An intelligent person (budha) should perform ācamana after sneezing, spitting, or changing clothes.
क्षुतेऽवलीढे वान्ते च तथा निष्ठीवनादिषु ।
कुर्यादाचमनं स्पर्शं गोपृष्ठस्यार्कदर्शनम् ॥७०॥
70. kṣute'valīḍhe vānte ca tathā niṣṭhīvanādiṣu .
kuryādācamanaṃ sparśaṃ gopṛṣṭhasyārkadarśanam.
70. kṣute avalīḍhe vānte ca tathā niṣṭhīvanādiṣu
kuryāt ācamanaṃ sparśaṃ gopṛṣṭhasya arkadarśanam
70. Upon sneezing, licking, or vomiting, and similarly in cases of spitting and the like, one should perform a ritual sipping of water (ācamana), touch the back of a cow, or gaze at the sun.
कुर्वोतालम्बनं चापि दक्षिणश्रवणस्य वै ।
यथाविभवतो ह्येतत् पूर्वाभावे ततः परम् ॥७१॥
71. kurvotālambanaṃ cāpi dakṣiṇaśravaṇasya vai .
yathāvibhavato hyetat pūrvābhāve tataḥ param.
71. kurvota ālambanaṃ ca api dakṣiṇaśravaṇasya vai
yathāvibhavataḥ hi etat pūrvābhāve tataḥ param
71. Or, one should also touch one's right ear. Indeed, this should be done according to one's means; if the previously mentioned options are unavailable, then this is the subsequent (alternative).
अविद्यमाने पूर्वोक्ते उत्तरप्राप्तिरिष्यते ।
न कुर्याद् दन्तसङ्घर्षं नात्मनो देहताडनम् ॥७२॥
72. avidyamāne pūrvokte uttaraprāptiriṣyate .
na kuryād dantasaṅgharṣaṃ nātmano dehatāḍanam.
72. avidyamāne pūrvokte uttaraprāptiḥ iṣyate na
kuryāt dantasaṅgharṣaṃ na ātmanaḥ dehataḍanam
72. If the previously stated options are not available, the attainment of the subsequent (alternative) is prescribed. One should not grind their teeth, nor should one strike their own body.
स्वप्नाध्ययनभोज्यानि सन्ध्ययोश्च विवर्जयेत् ।
सन्ध्यायां मैथुनञ्चापि तथा प्रस्थानमेव च ॥७३॥
73. svapnādhyayanabhojyāni sandhyayośca vivarjayet .
sandhyāyāṃ maithunañcāpi tathā prasthānameva ca.
73. svapnādhyayanabhojyāni sandhyayoḥ ca vivarjayet
sandhyāyāṃ maithunaṃ ca api tathā prasthānam eva ca
73. One should avoid sleeping, studying, and eating during the two twilight periods (sandhyās). Furthermore, during twilight (sandhyā), one should similarly avoid sexual intercourse and commencing a journey.
पूर्वाह्ने तात देवानां मनुष्याणाञ्च मध्यमे ।
भक्त्या तथापराह्ने च कुर्वोत पितृपूजनम् ॥७४॥
74. pūrvāhne tāta devānāṃ manuṣyāṇāñca madhyame .
bhaktyā tathāparāhne ca kurvota pitṛpūjanam.
74. pūrvāhṇe tāta devānām manuṣyāṇām ca madhyame
bhaktyā tathā aparāhṇe ca kurvota pitṛpūjanam
74. My dear son, one should worship the gods in the forenoon, humans at midday, and similarly, perform ancestor worship (pitṛpūjanam) in the afternoon with devotion (bhakti).
शिरः स्नातश्च कुर्वोत दैवं पैत्र्यमथापि वा ।
प्राङ्मुखोदङ्मुखो वापि श्मश्रुकर्म च कारयेत् ॥७५॥
75. śiraḥ snātaśca kurvota daivaṃ paitryamathāpi vā .
prāṅmukhodaṅmukho vāpi śmaśrukarma ca kārayet.
75. śiraḥ snātaḥ ca kurvota daivam paitryam athāpi vā
prāṅmukhaḥ udaṅmukhaḥ vā api śmaśrukarmam ca kārayet
75. After bathing one's head, one should perform either divine or ancestral rites. Whether facing east or north, one should also have his beard groomed.
व्यङ्गिनीं वर्जयेत् कन्यां कुलजामपि रोगिणीम् ।
विकृतां पिङ्गलाञ्चैव वाचाटां सर्वदूषिताम् ॥७६॥
76. vyaṅginīṃ varjayet kanyāṃ kulajāmapi rogiṇīm .
vikṛtāṃ piṅgalāñcaiva vācāṭāṃ sarvadūṣitām.
76. vyaṅginīm varjayet kanyām kulajām api rogiṇīm
vikṛtām piṅgalām ca eva vācāṭām sarvadūṣitām
76. One should avoid a girl who is deformed, even one born of a good family, if she is sick, disfigured, yellow-eyed, talkative, or corrupted in every way.
अव्यङ्गीं सौम्यनासाञ्च स्रवलक्षणलक्षिताम् ।
तादृशीमुद्वहेत् कन्यां श्रेयः कामो नरः सदा ॥७७॥
77. avyaṅgīṃ saumyanāsāñca sravalakṣaṇalakṣitām .
tādṛśīmudvahet kanyāṃ śreyaḥ kāmo naraḥ sadā.
77. avyaṅgīm saumyanāsām ca sravalakṣaṇalakṣitām
tādṛśīm udvahet kanyām śreyas kāmaḥ naraḥ sadā
77. A man who desires prosperity should always marry such a maiden who is faultless, has a graceful nose, and is marked by auspicious bodily signs.
उद्वहेत् पितृमात्रोश्च सप्तमीं पञ्चमीन्तथा ।
रक्षेद्दारान् त्यजेदीर्ष्यां दिवा च स्वप्नमैथुने ॥७८॥
78. udvahet pitṛmātrośca saptamīṃ pañcamīntathā .
rakṣeddārān tyajedīrṣyāṃ divā ca svapnamaithune.
78. udvahet pitṛmātroḥ ca saptamīm pañcamīm tathā
rakṣet dārān tyajet īrṣyām divā ca svapnamaitune
78. One should marry beyond the seventh generation on the father's side and the fifth generation on the mother's side. One should protect one's wives and abandon jealousy. Moreover, one should avoid sleeping and engaging in sexual intercourse during the day.
परोपतापकं कर्म जन्तुपीडाञ्च वर्जयेत् ।
उदक्या सर्ववर्णानां वर्ज्या रात्रिचतुष्टयम् ॥७९॥
79. paropatāpakaṃ karma jantupīḍāñca varjayet .
udakyā sarvavarṇānāṃ varjyā rātricatuṣṭayam.
79. paropatāpakam karma jantupīḍām ca varjayet
udakyā sarvavarṇānām varjyā rātricatuṣṭayam
79. One should avoid actions (karma) that cause distress to others and harm living creatures. A menstruating woman from any social class (varṇa) should be avoided for four nights.
स्त्रीजन्मपरिहारार्थं पञ्चमीमपि वर्जयेत् ।
ततः षष्ठ्यां व्रजेद्रात्र्यां श्रेष्ठा युगमासु पुत्रक ॥८०॥
80. strījanmaparihārārthaṃ pañcamīmapi varjayet .
tataḥ ṣaṣṭhyāṃ vrajedrātryāṃ śreṣṭhā yugamāsu putraka.
80. strījanmaparihārārtham pañcamīm api varjayet tataḥ
ṣaṣṭhyām vrajet rātryām śreṣṭhā yugmāsu putraka
80. To avoid the birth of a female child, one should even avoid the fifth night (after menstruation). O son, thereafter, on the sixth night, one should approach (one's wife) at night, for even nights are considered most auspicious.
युग्मासु पुत्रा जायन्ते स्त्रियोऽयुग्मासु रात्रिषु ।
तस्माद्युग्मासु पुत्रार्थो संविशेत सदा नरः ॥८१॥
81. yugmāsu putrā jāyante striyo'yugmāsu rātriṣu .
tasmādyugmāsu putrārtho saṃviśeta sadā naraḥ.
81. yugmāsu putrāḥ jāyante striyaḥ ayugmāsu rātriṣu
tasmāt yugmāsu putrārthaḥ saṃviśeta sadā naraḥ
81. Sons are conceived on even nights, and daughters on odd nights. Therefore, a man who desires a son should always approach (his wife) on even nights.
विधर्मिणोऽह्नि पूर्वाख्ये सन्ध्याकाले च षण्डकाः ।
क्षुरकर्मणि वान्ते च स्त्रीसम्भोगे च पुत्रक ॥८२॥
82. vidharmiṇo'hni pūrvākhye sandhyākāle ca ṣaṇḍakāḥ .
kṣurakarmaṇi vānte ca strīsambhoge ca putraka.
82. vidharmiṇaḥ ahni pūrvākhye sandhyākāle ca ṣaṇḍakāḥ
kṣurakarmaṇi vānte ca strīsambhoge ca putraka
82. O son, [one should be mindful or purify oneself in contexts concerning] those who transgress natural law (dharma), on a day previously specified, during the twilight (sandhyā) period, concerning eunuchs, at the time of shaving, after vomiting, and during sexual union with a woman.
स्नायीत चेलवान् प्राज्ञः कटभूमिमुपेत्य च ।
देववेदद्विजातीनां साधुसत्यमहात्मनाम् ॥८३॥
83. snāyīta celavān prājñaḥ kaṭabhūmimupetya ca .
devavedadvijātīnāṃ sādhusatyamahātmanām.
83. snāyīta celavān prājñaḥ kaṭabhūmim upetya ca
deva-veda-dvijātīnām sādhu-satya-mahātmanām
83. A wise person, after reaching a bathing place, should bathe while clothed. [This pertains to] gods, the Vedas, the twice-born (dvija), and those who are good, truthful, and great-souled.
गुरोः पतिव्रतानाञ्च तया यज्वितपस्विनाम् ।
परिवादं न कुर्वोत परिहासञ्च पुत्रक ॥८४॥
84. guroḥ pativratānāñca tayā yajvitapasvinām .
parivādaṃ na kurvota parihāsañca putraka.
84. guroḥ pativratānām ca tathā yajvi-tapasvinām
parivādam na kurvīta parihāsam ca putraka
84. O son, one should not engage in slander or ridicule of a teacher (guru), chaste wives, and similarly, those who perform sacrifices (yajvin) and ascetics (tapasvin).
कुर्वतामविनीतानां न श्रोतव्यं कथञ्चन ।
नोत्कृष्टशय्यासनयोर्नापकृष्टस्य चारुहेत् ॥८५॥
85. kurvatāmavinītānāṃ na śrotavyaṃ kathañcana .
notkṛṣṭaśayyāsanayornāpakṛṣṭasya cāruhet.
85. kurvatām avinītānām na śrotavyam kathañcana na
utkṛṣṭa-śayyāsanayoḥ na apakṛṣṭasya ca āruhet
85. One should never listen to the ill-behaved. One should not sit upon or climb onto superior beds and seats, nor upon those of an inferior person.
न चामङ्गल्यवेशः स्यान्न चामङ्गल्यवाग्भवेत् ।
धवलाम्भरसंवीतः सितपुष्पविभूषितः ॥८६॥
86. na cāmaṅgalyaveśaḥ syānna cāmaṅgalyavāgbhavet .
dhavalāmbharasaṃvītaḥ sitapuṣpavibhūṣitaḥ.
86. na ca amaṅgalyaveśaḥ syāt na ca amaṅgalyavāk
bhavet dhavalāmbarasaṃvītaḥ sitapuṣpavibhūṣitaḥ
86. One should not have an inauspicious appearance, nor should one utter inauspicious speech. Instead, one should be covered in white clothes and adorned with white flowers.
नोद्धूतोन्मत्तमूढैश्च नाविनीतैश्च पण्डितः ।
गच्छेन्मैत्रीं न चाशीलैर्न च चौर्यादिदूषितैः ॥८७॥
87. noddhūtonmattamūḍhaiśca nāvinītaiśca paṇḍitaḥ .
gacchenmaitrīṃ na cāśīlairna ca cauryādidūṣitaiḥ.
87. na uddhūtonmattamūḍhaiḥ ca na avinītaiḥ ca paṇḍitaḥ
gacchet maitrīm na ca aśīlaiḥ na ca cauryādidūṣitaiḥ
87. A wise person (paṇḍita) should not cultivate friendship with those who are arrogant, insane, or foolish, nor with the undisciplined, nor with those of bad character, nor with those tainted by theft and similar vices.
न चातिव्ययशीलैश्च न लुब्धैर्नापि वैरिभिः ।
न बन्धकीभिर्न न्यूनैर्बन्धकीपतिभिस्तथा ॥८८॥
88. na cātivyayaśīlaiśca na lubdhairnāpi vairibhiḥ .
na bandhakībhirna nyūnairbandhakīpatibhistathā.
88. na ca ativyayaśīlaiḥ ca na lubdhaiḥ na api vairibhiḥ
na bandhakībhiḥ na nyūnaiḥ bandhakīpatibhiḥ tathā
88. One should cultivate friendship neither with the overly extravagant, nor with the greedy, nor with enemies. Nor with prostitutes, nor with the lowly, nor similarly with those who frequent prostitutes.
सार्धं न बलिभिः कुर्यान्न च न्यूनैर्न निन्दितैः ।
न सर्वशङ्किभिर्नित्यं न च दैवपरैर्नरैः ॥८९॥
89. sārdhaṃ na balibhiḥ kuryānna ca nyūnairna ninditaiḥ .
na sarvaśaṅkibhirnityaṃ na ca daivaparairnaraiḥ.
89. sārdham na balibhiḥ kuryāt na ca nyūnaiḥ na ninditaiḥ
na sarvaśaṅkibhiḥ nityam na ca daivaparaiḥ naraiḥ
89. One should not associate with the powerful, nor with the weak, nor with the censured. One should not constantly associate with those who suspect everyone, nor with men excessively devoted to fate.
कुर्वोत साधुभिर्मैत्रीं सदाचारावलम्बिभिः ।
प्राज्ञैरपिशुनैः शक्तैः कर्मण्युद्योगभागिभिः ॥९०॥
90. kurvota sādhubhirmaitrīṃ sadācārāvalambibhiḥ .
prājñairapiśunaiḥ śaktaiḥ karmaṇyudyogabhāgibhiḥ.
90. kurvīta sādhubhiḥ maitrīm sadācārāvalambibhiḥ
prājñaiḥ apiśunaiḥ śaktaiḥ karmaṇi udyogabhāgibhiḥ
90. One should form friendships with virtuous people - those who adhere to good conduct, are wise, not malicious, capable, and diligent in their duties (karma).
सुहृद्दीक्षितभूपालस्नातकश्वशुरैः सह ।
ऋत्विगादीन् षडर्घार्हानर्चयेच्च गृहागतान् ॥९१॥
91. suhṛddīkṣitabhūpālasnātakaśvaśuraiḥ saha .
ṛtvigādīn ṣaḍarghārhānarcayecca gṛhāgatān.
91. suhṛddīkṣitabhūpālasnātakaśvaśuraiḥ saha ṛtvik
ādīn ṣaṭ argha arhān arcayet ca gṛhāgatān
91. When they arrive at one's home, one should honor with a special reception (argha) these six categories of worthy individuals: friends, initiated persons, kings, graduates of Vedic study (snātaka), fathers-in-law, and priests (ṛtvik) along with others (of similar status).
यथाविभवतः पुत्र द्विजान् संवत्सरोषितान् ।
अर्चयेन्मधुपर्केण यथाकालमतन्द्रितः ॥९२॥
92. yathāvibhavataḥ putra dvijān saṃvatsaroṣitān .
arcayenmadhuparkeṇa yathākālamatandritaḥ.
92. yathāvibhavataḥ putra dvijān saṃvatsaroṣitān
arcayet madhuparkeṇa yathākālam atandritaḥ
92. O son, without laziness and at the appropriate time, one should honor Brahmins (dvija) who have resided for a year elsewhere, offering them a madhuparka, according to one's resources.
तिष्ठेच्च शासने तेषां श्रेयस्कामो द्विजोत्तमः ।
न च तान् विवदेद्वीमानाक्रुष्टश्चापि तैः सदा ॥९३॥
93. tiṣṭhecca śāsane teṣāṃ śreyaskāmo dvijottamaḥ .
na ca tān vivadedvīmānākruṣṭaścāpi taiḥ sadā.
93. tiṣṭhet ca śāsane teṣām śreyaskāmaḥ dvijottamaḥ na
ca tān vivadet dhīmān ākruṣṭaḥ ca api taiḥ sadā
93. And the wise Brahmin (dvijottama) who desires welfare should always abide by their instructions. He should not quarrel with them, even if he is always abused by them.
सम्यग्गृहार्चनं कृत्वा यथास्थानमनुक्रमात् ।
संपूजयेत्ततो वह्निं दद्याच्चैवाहुतीः क्रमात् ॥९४॥
94. samyaggṛhārcanaṃ kṛtvā yathāsthānamanukramāt .
saṃpūjayettato vahniṃ dadyāccaivāhutīḥ kramāt.
94. samyak gṛhārcanam kṛtvā yathāsthānam anukramāt
saṃpūjayet tataḥ vahnim dadyāt ca eva āhutīḥ kramāt
94. Having properly performed the household worship in the correct place and in due order, one should then worship the fire and offer oblations sequentially.
प्रथमां ब्रह्मणे दद्यात् प्रजानांपतये ततः ।
तृतीयाञ्चैव गुह्येभ्यः कश्यपाय तथापराम् ॥९५॥
95. prathamāṃ brahmaṇe dadyāt prajānāṃpataye tataḥ .
tṛtīyāñcaiva guhyebhyaḥ kaśyapāya tathāparām.
95. prathamām brahmaṇe dadyāt prajānām pataye tataḥ
tṛtīyām ca eva guhyebhyaḥ kaśyapāya tathā aparām
95. One should offer the first (oblation) to Brahmā, then to the lord of beings (Prajāpati). And indeed the third to the Guhyas, and similarly another to Kaśyapa.
ततोऽनुमतये दत्त्वा दद्याद् गृहबलिन्ततः ।
पूर्वाख्यातं मया यत्ते नित्यकर्मक्रियाविधौ ॥९६॥
96. tato'numataye dattvā dadyād gṛhabalintataḥ .
pūrvākhyātaṃ mayā yatte nityakarmakriyāvidhau.
96. tataḥ anumataye dattvā dadyāt gṛhabalim tataḥ
pūrvam ākhyātam mayā yat te nityakarmakriyāvidhau
96. Then, having offered to Anumati, one should then present the household offering (bali) which was previously described by me to you concerning the procedure for daily rites.
वैश्वदेवन्ततः कुर्याद्धलयस्तत्र मे शृणु ।
यथास्थानविभागन्तु देवानुद्दिश्य वै पृथके ॥९७॥
97. vaiśvadevantataḥ kuryāddhalayastatra me śṛṇu .
yathāsthānavibhāgantu devānuddiśya vai pṛthake.
97. vaiśvadevam tataḥ kuryāt balayaḥ tatra me śṛṇu
yathāsthānavibhāgam tu devān uddiśya vai pṛthake
97. Then one should perform the Vaiśvadeva (rite). Listen to me now concerning the offerings (balis) in that regard; specifically, their distribution to the proper places, directed individually towards the deities.
पर्जन्याय धरित्रीणां दद्याच्च माणके त्रयम् ।
वायवे च प्रतिदिशं दिग्भ्यः प्राच्यादितः क्रमात् ॥९८॥
98. parjanyāya dharitrīṇāṃ dadyācca māṇake trayam .
vāyave ca pratidiśaṃ digbhyaḥ prācyāditaḥ kramāt.
98. parjanyāya dharitrīṇām dadyāt ca māṇake trayam
vāyave ca pratidiśam digbhyaḥ prācyāditaḥ kramāt
98. One should offer three portions in a vessel for Parjanya, (for the benefit) of the lands. And to Vayu, and to the directions, in order, starting from the east, in every direction.
ब्रह्मणे चान्तरीक्षाय सूर्याय च यथाक्रमम ।
विश्वेभ्यश्चैव देवेभ्यो विश्वबूतभ्य एव च ॥९९॥
99. brahmaṇe cāntarīkṣāya sūryāya ca yathākramama .
viśvebhyaścaiva devebhyo viśvabūtabhya eva ca.
99. brahmaṇe ca antarīkṣāya sūryāya ca yathākramam
viśvebhyaḥ ca eva devebhyaḥ viśvabhūtabhyaḥ eva ca
99. And in due order, to Brahma (brahman), to the atmosphere, and to Surya. And certainly, to all the gods and also to all beings (viśvabhūta).
उषसे भूतपतये दद्याच्चोत्तरतस्ततः ।
स्वधा नम इतीत्युक्त्वा पितृभ्यश्चापि दक्षिणे ॥१००॥
100. uṣase bhūtapataye dadyāccottaratastataḥ .
svadhā nama itītyuktvā pitṛbhyaścāpi dakṣiṇe.
100. uṣase bhūtapataye dadyāt ca uttarataḥ tataḥ
svadhā namaḥ iti uktvā pitṛbhyaḥ ca api dakṣiṇe
100. And then, towards the north, one should offer to Ushas (dawn) and to the lord of beings. Also, towards the south, having uttered 'svadhā namaḥ,' one should offer to the ancestors (pitṛ).
कृत्वापसव्यं वायव्यां यक्ष्मैतत्तेति भाजनात् ।
अन्नावशेषमिच्छन् वै तोयं दद्याद्यथाविधि ॥१०१॥
101. kṛtvāpasavyaṃ vāyavyāṃ yakṣmaitatteti bhājanāt .
annāvaśeṣamicchan vai toyaṃ dadyādyathāvidhi.
101. kṛtvā apasavyam vāyavyām yakṣma etat te iti bhājanāt
annāvaśeṣam icchan vai toyam dadyāt yathāvidhi
101. Having performed the counter-clockwise (apasavya) ritual in the north-west direction, one should offer from the vessel, saying, 'O Yakṣma, this is for you.' Then, with the intention of dealing with the remaining food (annāvaśeṣa), one should offer water according to the prescribed rules.
ततोऽन्नाग्रं समुद्धृत्य हन्तकारोपकल्पनम् ।
यथाविधि यथान्यायं ब्राह्मणायोपपादयेत् ॥१०२॥
102. tato'nnāgraṃ samuddhṛtya hantakāropakalpanam .
yathāvidhi yathānyāyaṃ brāhmaṇāyopapādayet.
102. tataḥ annāgram samuddhṛtya hantakāropakalpanam
yathā-vidhi yathā-nyāyam brāhmaṇāya upapādayet
102. Then, having set aside the choicest portion of food, intended as the "hantakāra" offering, one should present it to a brahmin in accordance with the prescribed rules and proper procedure.
कुर्यात् कर्माणि तीर्थेन स्वेन स्वेन यथाविधि ।
देवादीनान्तथा कुर्याद् ब्राह्मेणाचमनक्रियाम् ॥१०३॥
103. kuryāt karmāṇi tīrthena svena svena yathāvidhi .
devādīnāntathā kuryād brāhmeṇācamanakriyām.
103. kuryāt karmāṇi tīrthena svena svena yathā-vidhi
devādīnām tathā kuryāt brāhmeṇa ācamanakriyām
103. One should perform the rituals (karma) using their own designated sacred hand-channels (tīrtha), according to the prescribed rules. Similarly, for the gods and others, one should perform the sipping of water (ācamana) using the "brāhma" hand-channel.
अङ्गुष्ठोत्तरतो रेखा पाणेर्या दक्षिणस्य तु ।
एतद् ब्राह्ममिति ख्यातं तीर्थमाचमनाय वै ॥१०४॥
104. aṅguṣṭhottarato rekhā pāṇeryā dakṣiṇasya tu .
etad brāhmamiti khyātaṃ tīrthamācamanāya vai.
104. aṅguṣṭhottarataḥ rekhā pāṇeḥ yā dakṣiṇasya tu
etat brāhmam iti khyātam tīrtham ācamanāya vai
104. The channel (rekhā) which is located above the thumb of the right hand is indeed known as the "brāhma" sacred channel (tīrtha) for the purpose of sipping water (ācamana).
तर्जन्यङ्गुष्ठयोरन्तः पैत्र्यं तीर्थमुदाहृतम् ।
पितॄणां तेन तोयादि दद्यान्नान्दीमुखादृते ॥१०५॥
105. tarjanyaṅguṣṭhayorantaḥ paitryaṃ tīrthamudāhṛtam .
pitṝṇāṃ tena toyādi dadyānnāndīmukhādṛte.
105. tarjany-aṅguṣṭhayoḥ antaḥ paitryam tīrtham udāhṛtam
pitṝṇām tena toyādi dadyāt nāndīmukhāt ṛte
105. The sacred channel (tīrtha) that lies between the index finger and the thumb is declared to be the ancestral (paitrya) channel. By means of that, one should offer water and other things to the ancestors (pitṛ), except for the "nāndīmukha" ceremony.
अङ्गुल्यग्रे तथा दैवं तेन दिव्यक्रियाविधिः ।
तीर्थ कनिष्ठिकामूले कायं तेन प्रजापतेः ॥१०६॥
106. aṅgulyagre tathā daivaṃ tena divyakriyāvidhiḥ .
tīrtha kaniṣṭhikāmūle kāyaṃ tena prajāpateḥ.
106. aṅgulyagre tathā daivam tena divyakriyāvidhiḥ
tīrtha kaniṣṭhikāmūle kāyam tena prajāpateḥ
106. Similarly, the divine sacred spot (tīrtha) is at the tip of the fingers; by means of this, the procedure for divine rituals is to be performed. The sacred spot (tīrtha) for Prajāpati (prajāpateḥ) is at the base of the little finger; by means of this, the bodily (kāyaṃ) rites are performed.
एवमेभिः सदा तीर्थैर्देवानां पितृभिः सह ।
सदा कार्याणि कुर्वोत नान्यतीर्थेन कर्हिचित् ॥१०७॥
107. evamebhiḥ sadā tīrthairdevānāṃ pitṛbhiḥ saha .
sadā kāryāṇi kurvota nānyatīrthena karhicit.
107. evam ebhiḥ sadā tīrthaiḥ devānām pitṛbhiḥ saha
sadā kāryāṇi kurvota na anyatīrthena karhicit
107. Thus, one should always perform rites for the gods (devānām) along with those for the ancestors using these sacred spots (tīrtha). One should never perform them using any other sacred spot.
ब्राह्मेणाचमनं शस्तं पित्र्यं पैत्र्येण सर्वदा ।
देवतीर्थेन देवानां प्राजापत्यं निजेन च ॥१०८॥
108. brāhmeṇācamanaṃ śastaṃ pitryaṃ paitryeṇa sarvadā .
devatīrthena devānāṃ prājāpatyaṃ nijena ca.
108. brāhmeṇa ācamanam śastam pitryam paitryeṇa
sarvadā devatīrthena devānām prājāpatyam nijena ca
108. Ablution (ācamana) is prescribed with the sacred spot (tīrtha) of Brahmā (brāhmeṇa). Ancestral rites (pitryaṃ) are always performed with the ancestral sacred spot (paitryeṇa). Rites for the gods (devānām) are performed with the divine sacred spot (devatīrthena). And rites pertaining to Prajāpati (prājāpatyaṃ) are performed with its own (nijena) designated sacred spot.
नान्दीमुखानां कुर्वोत प्राज्ञः पिण्डोदकक्रियाम् ।
प्राजापत्येन तीर्थेन यच्च किञ्चित् प्रजापतेः ॥१०९॥
109. nāndīmukhānāṃ kurvota prājñaḥ piṇḍodakakriyām .
prājāpatyena tīrthena yacca kiñcit prajāpateḥ.
109. nāndīmukhānām kurvota prājñaḥ piṇḍodakakriyām
prājāpatyena tīrthena yat ca kiñcit prajāpateḥ
109. A wise person should perform the ritual of offering rice balls and water (piṇḍodakakriyām) for the Nāndīmukha ancestors. This, and whatever else pertains to Prajāpati (prajāpateḥ), should be done using the sacred spot (tīrtha) of Prajāpati (prājāpatyena).
युगपज्जलमग्निञ्च बिभृयान्न विचक्षणः ।
गुरुदेवान् प्रति तथा न च पादौ प्रसारयेत् ॥११०॥
110. yugapajjalamagniñca bibhṛyānna vicakṣaṇaḥ .
gurudevān prati tathā na ca pādau prasārayet.
110. yugapat jalam agnim ca bibhṛyāt na vicakṣaṇaḥ
gurudevān prati tathā na ca pādau prasārayet
110. A discerning person should not carry both water and fire at the same time. Similarly, one should not stretch out their feet towards gurus (guru) and deities.
नाचक्षीत धयन्तीं गां जलं नाञ्जलिना पिबेत् ।
शौचकालेषु सर्वेषु गुरुष्वल्पेषु वा पुनः ॥१११॥
111. nācakṣīta dhayantīṃ gāṃ jalaṃ nāñjalinā pibet .
śaucakāleṣu sarveṣu guruṣvalpeṣu vā punaḥ.
111. na ācakṣīta dhayantīm gām jalam na añjalinā
pibet śaucakāleṣu sarveṣu guruṣu alpeṣu vā punaḥ
111. One should not gaze at a suckling cow, nor should one drink water with cupped hands. Furthermore, in all matters of purification, whether concerning elders (guru) or minor ones...
न विलम्बेत शौचार्थं न मुखेनानलं धमेत् ।
तत्र पुत्र न वस्तव्यं यत्र नास्ति चतुष्टयम् ॥११२॥
112. na vilambeta śaucārthaṃ na mukhenānalaṃ dhamet .
tatra putra na vastavyaṃ yatra nāsti catuṣṭayam.
112. na vilambeta śaucārtham na mukhena analam dhamet
tatra putra na vastavyam yatra na asti catuṣṭayam
112. One should not delay the act of purification. One should not blow on fire with one's mouth. O son, one should not dwell in a place where a group of four (things) is absent.
ऋणप्रदाता वैद्यश्च श्रोत्रियः सजला नदी ।
जितामित्रो नृपो यत्र बलवान् धर्मतत्परः ॥११३॥
113. ṛṇapradātā vaidyaśca śrotriyaḥ sajalā nadī .
jitāmitro nṛpo yatra balavān dharmatatparaḥ.
113. ṛṇapradātā vaidyaḥ ca śrotriyaḥ sajālā nadī
jitāmitraḥ nṛpaḥ yatra balavān dharmatatparaḥ
113. The quartet (to be present in a good place) includes a lender of money, a physician, a Brahmin learned in the Vedas (śrotriya), and a river with water. Furthermore, (it should be a place) where there is a king who has conquered his enemies, who is powerful, and who is dedicated to righteousness (dharma).
तत्र नित्यं वसेत् प्राज्ञः कुतः कुनृपतौ सुखम् ।
यत्राप्रधृष्यो नृपतिर्यत्र शस्यवती मही ॥११४॥
114. tatra nityaṃ vaset prājñaḥ kutaḥ kunṛpatau sukham .
yatrāpradhṛṣyo nṛpatiryatra śasyavatī mahī.
114. tatra nityaṃ vaset prājñaḥ kutaḥ kunṛpatau sukham
| yatra apradhṛṣyaḥ nṛpatiḥ yatra śasyavatī mahī
114. A wise person should always reside in a place where the king is invincible and the land is fertile. From where can there be happiness with a bad king?
पौराः सुसंयता यत्र सततं न्यायवर्तिनः ।
यत्रामत्सरिणो लोकास्तत्र वासः सुखोदयः ॥११५॥
115. paurāḥ susaṃyatā yatra satataṃ nyāyavartinaḥ .
yatrāmatsariṇo lokāstatra vāsaḥ sukhodayaḥ.
115. paurāḥ susaṃyatāḥ yatra satataṃ nyāyavartinaḥ |
yatra amatsariṇaḥ lokāḥ tatra vāsaḥ sukhodayaḥ
115. Residence brings about happiness in a place where the citizens are well-disciplined and constantly uphold justice, and where people are free from envy.
यस्मिन् कृषीबला राष्ट्रे प्रायशो नातिभोगिनः ।
यत्रौषधन्यशेषाणि वसेत्तत्र विचक्षणः ॥११६॥
116. yasmin kṛṣībalā rāṣṭre prāyaśo nātibhoginaḥ .
yatrauṣadhanyaśeṣāṇi vasettatra vicakṣaṇaḥ.
116. yasmin kṛṣībalāḥ rāṣṭre prāyaśaḥ na atibhoginaḥ
| yatra auṣadhāni aśeṣāṇi vaset tatra vicakṣaṇaḥ
116. A discerning person should reside in a state where farmers are generally not excessively indulgent, and where all medicines are readily available.
तत्र पुत्र न वस्तव्यं यत्रैतत् त्रितयं सदा ।
जिगीषुः पूर्ववैरश्च जनश्च सततोत्सवः ॥११७॥
117. tatra putra na vastavyaṃ yatraitat tritayaṃ sadā .
jigīṣuḥ pūrvavairaśca janaśca satatotsavaḥ.
117. tatra putra na vastavyam yatra etat tritayam sadā
| jigīṣuḥ pūrvavairaḥ ca janaḥ ca satatotsavaḥ
117. My son, one should not reside in a place where these three are always present: a ruler desirous of conquest, an old enemy, and people who are perpetually festive.
वसेन्नित्यं सुशीलेषु सहवासिषु पण्डितः ।
इत्येतत् कथितं पुत्र मया ते हितकाम्यया ॥११८॥
118. vasennityaṃ suśīleṣu sahavāsiṣu paṇḍitaḥ .
ityetat kathitaṃ putra mayā te hitakāmyayā.
118. vased nityam suśīleṣu sahavāsiṣu paṇḍitaḥ
iti etat kathitam putra mayā te hitakāmyayā
118. A wise person should always live among companions who are good-natured. This, my son, has been spoken by me out of a desire for your welfare.