मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-79
मार्कण्डेय उवाच ।
आदित्या वसवो रुद्राः साध्या विश्वे मरुद्गणाः ।
भृगवोऽङ्गिरसश्चाष्टौ यत्र देवगणाः स्मृताः ॥१॥
आदित्या वसवो रुद्राः साध्या विश्वे मरुद्गणाः ।
भृगवोऽङ्गिरसश्चाष्टौ यत्र देवगणाः स्मृताः ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
ādityā vasavo rudrāḥ sādhyā viśve marudgaṇāḥ .
bhṛgavo'ṅgirasaścāṣṭau yatra devagaṇāḥ smṛtāḥ.
ādityā vasavo rudrāḥ sādhyā viśve marudgaṇāḥ .
bhṛgavo'ṅgirasaścāṣṭau yatra devagaṇāḥ smṛtāḥ.
1.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ sādhyāḥ viśve
marutgaṇāḥ bhṛgavaḥ aṅgirasaḥ ca aṣṭau yatra devagaṇāḥ smṛtāḥ
marutgaṇāḥ bhṛgavaḥ aṅgirasaḥ ca aṣṭau yatra devagaṇāḥ smṛtāḥ
1.
Mārkaṇḍeya said: Where the groups of deities - the Adityas, Vasus, Rudras, Sadhyas, Viśve devas, Maruts, Bhṛgus, and the eight Aṅgirasas - are enumerated.
आदित्या वसवो रुद्रा विज्ञेयाः कश्यपात्मजाः ।
साध्याश्च मरुतो विश्वे धर्मपुत्रगणास्त्रयः ॥२॥
साध्याश्च मरुतो विश्वे धर्मपुत्रगणास्त्रयः ॥२॥
2. ādityā vasavo rudrā vijñeyāḥ kaśyapātmajāḥ .
sādhyāśca maruto viśve dharmaputragaṇāstrayaḥ.
sādhyāśca maruto viśve dharmaputragaṇāstrayaḥ.
2.
ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ vijñeyāḥ kaśyapātmajāḥ
sādhyāḥ ca marutaḥ viśve dharmaputragaṇāḥ trayaḥ
sādhyāḥ ca marutaḥ viśve dharmaputragaṇāḥ trayaḥ
2.
The Adityas, Vasus, and Rudras should be known as the offspring of Kaśyapa. The Sadhyas, Maruts, and Viśve devas are the three groups of sons of Dharma (dharma).
भृगोस्तु भृगवो देवाः पुत्रा ह्यङ्गिरसः सुताः ।
एष सर्गश्च मारीचो विज्ञेयः साम्प्रताधिपः ॥३॥
एष सर्गश्च मारीचो विज्ञेयः साम्प्रताधिपः ॥३॥
3. bhṛgostu bhṛgavo devāḥ putrā hyaṅgirasaḥ sutāḥ .
eṣa sargaśca mārīco vijñeyaḥ sāmpratādhipaḥ.
eṣa sargaśca mārīco vijñeyaḥ sāmpratādhipaḥ.
3.
bhṛgoḥ tu bhṛgavaḥ devāḥ putrāḥ hi aṅgirasaḥ sutāḥ
eṣaḥ sargaḥ ca mārīcaḥ vijñeyaḥ sāmpratādhipaḥ
eṣaḥ sargaḥ ca mārīcaḥ vijñeyaḥ sāmpratādhipaḥ
3.
Indeed, the Bhṛgu deities are the sons of Bhṛgu, and the Aṅgirasas are also considered sons (of Aṅgiras). This lineage of Mārīca (Kaśyapa) should be known as possessing the current supremacy.
ऊर्जस्वी नाम चैवेन्द्रो महात्मा यज्ञभागभुक् ।
अतीतानागता ये च वर्तन्ते साम्प्रतञ्च ये ॥४॥
अतीतानागता ये च वर्तन्ते साम्प्रतञ्च ये ॥४॥
4. ūrjasvī nāma caivendro mahātmā yajñabhāgabhuk .
atītānāgatā ye ca vartante sāmpratañca ye.
atītānāgatā ye ca vartante sāmpratañca ye.
4.
ūrjasvī nāma ca eva indraḥ mahātmā yajñabhāgabhuk
atītānāgatāḥ ye ca vartante sāmpratam ca ye
atītānāgatāḥ ye ca vartante sāmpratam ca ye
4.
ca eva indraḥ nāma ūrjasvī mahātmā yajñabhāgabhuk
ye ca atītānāgatāḥ ye ca sāmpratam vartante
ye ca atītānāgatāḥ ye ca sāmpratam vartante
4.
And indeed, the great-souled Indra, named Ūrjasvī, is the one who consumes a share of the Vedic ritual (yajña) – encompassing all those who exist in the past, future, and present.
सर्वे ते त्रिदशेन्द्रास्तु विज्ञेयास्तुल्यलक्षणाः ।
सहस्राक्षाः कुलिशिनः सर्व एव पुरन्दराः ॥५॥
सहस्राक्षाः कुलिशिनः सर्व एव पुरन्दराः ॥५॥
5. sarve te tridaśendrāstu vijñeyāstulyalakṣaṇāḥ .
sahasrākṣāḥ kuliśinaḥ sarva eva purandarāḥ.
sahasrākṣāḥ kuliśinaḥ sarva eva purandarāḥ.
5.
sarve te tridaśendrāḥ tu vijñeyāḥ tulya-lakṣaṇāḥ
sahasrākṣāḥ kuliśinaḥ sarve eva purandarāḥ
sahasrākṣāḥ kuliśinaḥ sarve eva purandarāḥ
5.
All those lords of the gods (tridaśa-indra) should be understood as possessing similar characteristics: they are all thousand-eyed, wielding thunderbolts, and known as destroyers of cities (purandara).
मघवन्तो वृषाः सर्वे शृङ्गिणो गजगामिनः ।
ते शतक्रतवः सर्वे भूताभिभवतेजसः ॥६॥
ते शतक्रतवः सर्वे भूताभिभवतेजसः ॥६॥
6. maghavanto vṛṣāḥ sarve śṛṅgiṇo gajagāminaḥ .
te śatakratavaḥ sarve bhūtābhibhavatejasaḥ.
te śatakratavaḥ sarve bhūtābhibhavatejasaḥ.
6.
maghavantaḥ vṛṣāḥ sarve śṛṅgiṇaḥ gajagāminaḥ
te śatakratavaḥ sarve bhūtābhibhavatejasaḥ
te śatakratavaḥ sarve bhūtābhibhavatejasaḥ
6.
All of them are magnificent (maghavan), mighty (vṛṣa), distinguished (śṛṅgin), and move majestically like elephants (gajagāmin). Those all perform a hundred sacrifices (śatakratu) and possess a splendor capable of overpowering all beings.
धर्माद्यैः कारणैः सुद्धैराधिपत्यगुणान्विताः ।
भूतभव्यभवन्नाथाः शृणु चैतत् त्रयं द्विज ॥७॥
भूतभव्यभवन्नाथाः शृणु चैतत् त्रयं द्विज ॥७॥
7. dharmādyaiḥ kāraṇaiḥ suddhairādhipatyaguṇānvitāḥ .
bhūtabhavyabhavannāthāḥ śṛṇu caitat trayaṃ dvija.
bhūtabhavyabhavannāthāḥ śṛṇu caitat trayaṃ dvija.
7.
dharma-ādyaiḥ kāraṇaiḥ śuddhaiḥ ādhipatya-guṇa-anvitāḥ
bhūta-bhavya-bhavat-nāthāḥ śṛṇu ca etat trayam dvija
bhūta-bhavya-bhavat-nāthāḥ śṛṇu ca etat trayam dvija
7.
Endowed with the qualities of supremacy through pure reasons (śuddha kāraṇa) such as (dharma) and others, they are the lords of the past, present, and future. O twice-born (dvija), now listen to these three.
भूर्लोकोऽयं स्मृता भूमिरन्तरिक्षं दिवः स्मृतम् ।
दिव्याख्याश्च तथा स्वर्गस्त्रैलोक्यमिति गद्यते ॥८॥
दिव्याख्याश्च तथा स्वर्गस्त्रैलोक्यमिति गद्यते ॥८॥
8. bhūrloko'yaṃ smṛtā bhūmirantarikṣaṃ divaḥ smṛtam .
divyākhyāśca tathā svargastrailokyamiti gadyate.
divyākhyāśca tathā svargastrailokyamiti gadyate.
8.
bhūrlokaḥ ayam smṛtā bhūmiḥ antarikṣam divaḥ smṛtam
divyākhyāḥ ca tathā svargaḥ trailokyam iti gadyate
divyākhyāḥ ca tathā svargaḥ trailokyam iti gadyate
8.
This earthly realm (Bhurloka) is designated as the earth (bhūmi). Antariksha, the mid-region, is considered the heavenly realm (divas). And similarly, Svarga, which also carries divine appellations (divyākhyā), is thus spoken of as the three worlds (trailokya).
अत्रिश्चैव वसिष्ठश्च काश्यपश्च महानृषिः ।
गौतमश्च भरद्वाजौ विश्वामित्रोऽथ कौशिकः ॥९॥
गौतमश्च भरद्वाजौ विश्वामित्रोऽथ कौशिकः ॥९॥
9. atriścaiva vasiṣṭhaśca kāśyapaśca mahānṛṣiḥ .
gautamaśca bharadvājau viśvāmitro'tha kauśikaḥ.
gautamaśca bharadvājau viśvāmitro'tha kauśikaḥ.
9.
atriḥ ca eva vasiṣṭhaḥ ca kāśyapaḥ ca mahān ṛṣiḥ
gautamaḥ ca bharadvājau viśvāmitraḥ atha kauśikaḥ
gautamaḥ ca bharadvājau viśvāmitraḥ atha kauśikaḥ
9.
Atri, and Vasiṣṭha, and Kāśyapa, the great sage; also Gautama, and Bharadvāja, Viśvāmitra, who is also Kauśika.
तथैव पुत्रो भगवानृचीकस्य महात्मनः ।
जमदग्निस्तु सप्तैते मुनयोऽत्र नथान्तरे ॥१०॥
जमदग्निस्तु सप्तैते मुनयोऽत्र नथान्तरे ॥१०॥
10. tathaiva putro bhagavānṛcīkasya mahātmanaḥ .
jamadagnistu saptaite munayo'tra nathāntare.
jamadagnistu saptaite munayo'tra nathāntare.
10.
tathā eva putraḥ bhagavān ṛcīkasya mahā-ātmanaḥ
jamadagniḥ tu sapta ete munayaḥ atra gotra-antare
jamadagniḥ tu sapta ete munayaḥ atra gotra-antare
10.
Similarly, the revered son of the great-souled Ṛcīka, Jamadagni - these seven sages are present here in this lineage.
इक्ष्वाकुर्नाभगश्चैव धृष्टः शर्यातिरेव च ।
नरिष्यन्तश्च विख्यातो नाभागारिष्ट एव च ॥११॥
नरिष्यन्तश्च विख्यातो नाभागारिष्ट एव च ॥११॥
11. ikṣvākurnābhagaścaiva dhṛṣṭaḥ śaryātireva ca .
nariṣyantaśca vikhyāto nābhāgāriṣṭa eva ca.
nariṣyantaśca vikhyāto nābhāgāriṣṭa eva ca.
11.
ikṣvākuḥ nābhagaḥ ca eva dhṛṣṭaḥ śaryātiḥ eva ca
nariṣyantaḥ ca vikhyātaḥ nābhāga-ariṣṭaḥ eva ca
nariṣyantaḥ ca vikhyātaḥ nābhāga-ariṣṭaḥ eva ca
11.
Ikṣvāku, and also Nābhaga, Dhṛṣṭa, and also Śaryāti, and the renowned Nariṣyanta, and also Nābhāgāriṣṭa.
करूषश्च पृषध्रश्च वसुमान् लोकविश्रुतः ।
मनोर्वैवस्वतस्यैते नव पुत्राः प्रकीर्तिताः ॥१२॥
मनोर्वैवस्वतस्यैते नव पुत्राः प्रकीर्तिताः ॥१२॥
12. karūṣaśca pṛṣadhraśca vasumān lokaviśrutaḥ .
manorvaivasvatasyaite nava putrāḥ prakīrtitāḥ.
manorvaivasvatasyaite nava putrāḥ prakīrtitāḥ.
12.
karūṣaḥ ca pṛṣadhraḥ ca vasumān loka-viśrutaḥ
manoḥ vaivasvatasya ete nava putrāḥ prakīrtitāḥ
manoḥ vaivasvatasya ete nava putrāḥ prakīrtitāḥ
12.
Karūṣa, and Pṛṣadhra, and Vasumān, who is famous throughout the world. These nine sons of Vaivasvata Manu have been proclaimed.
वैवस्वतमिदं ब्रह्मन् कथितन्ते मयान्तरम् ।
अस्मिन् श्रुते नरः सद्यः पठिते चैव सत्तम ।
मुच्यते पातकैः सर्वैः पुण्यञ्च महदश्नते ॥१३॥
अस्मिन् श्रुते नरः सद्यः पठिते चैव सत्तम ।
मुच्यते पातकैः सर्वैः पुण्यञ्च महदश्नते ॥१३॥
13. vaivasvatamidaṃ brahman kathitante mayāntaram .
asmin śrute naraḥ sadyaḥ paṭhite caiva sattama .
mucyate pātakaiḥ sarvaiḥ puṇyañca mahadaśnate.
asmin śrute naraḥ sadyaḥ paṭhite caiva sattama .
mucyate pātakaiḥ sarvaiḥ puṇyañca mahadaśnate.
13.
vaivasvatam idam brahman kathitam te
mayā antaram asmin śrute naraḥ sadyaḥ
paṭhite ca eva sattama mucyate
pātakaiḥ sarvaiḥ puṇyam ca mahat aśnate
mayā antaram asmin śrute naraḥ sadyaḥ
paṭhite ca eva sattama mucyate
pātakaiḥ sarvaiḥ puṇyam ca mahat aśnate
13.
O Brahmin, I have narrated to you this account concerning Vaivasvata (Manu) and the intermediate period. O best of noble ones, a person who immediately hears or reads this (narrative) is liberated from all sins and attains great merit.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79 (current chapter)
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134