मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-95
मार्कण्डेय उवाच ।
ततस्तस्मान्नदीमध्यात्समुत्तस्थौ मनोरमा ।
प्रम्लोचा नाम तन्वङ्गी तत्समीपे वराप्सराः ॥१॥
ततस्तस्मान्नदीमध्यात्समुत्तस्थौ मनोरमा ।
प्रम्लोचा नाम तन्वङ्गी तत्समीपे वराप्सराः ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
tatastasmānnadīmadhyātsamuttasthau manoramā .
pramlocā nāma tanvaṅgī tatsamīpe varāpsarāḥ.
tatastasmānnadīmadhyātsamuttasthau manoramā .
pramlocā nāma tanvaṅgī tatsamīpe varāpsarāḥ.
1.
mārkaṇḍeya uvāca | tataḥ tasmāt nadīmadhyāt samuttasthau
manoramā | pramlōcā nāma tanvaṅgī tat samīpe vara apsarāḥ
manoramā | pramlōcā nāma tanvaṅgī tat samīpe vara apsarāḥ
1.
Mārkaṇḍeya said: Then, from the middle of that river, an excellent celestial nymph, slender-bodied and charming, named Pramlocā, arose near him.
सा चोवाच महात्मानं रुचिं सुमधुराक्षरम् ।
प्रश्रयावनता सुभूः प्रम्लोचा वै वराप्सराः ॥२॥
प्रश्रयावनता सुभूः प्रम्लोचा वै वराप्सराः ॥२॥
2. sā covāca mahātmānaṃ ruciṃ sumadhurākṣaram .
praśrayāvanatā subhūḥ pramlocā vai varāpsarāḥ.
praśrayāvanatā subhūḥ pramlocā vai varāpsarāḥ.
2.
sā ca uvāca mahātmānaṃ ruciṃ sumadhurākṣaram |
praśrayāvanatā subhūḥ pramlōcā vai vara apsarāḥ
praśrayāvanatā subhūḥ pramlōcā vai vara apsarāḥ
2.
And indeed, she, the excellent celestial nymph Pramlocā, beautiful-browed and humble with modesty, spoke to the great-souled Ruci in very sweet words.
अतीव रूपिणी कन्या मत्सुता तपतां वर ।
जाता वरुणपुत्रेण पुष्करेण महात्मना ॥३॥
जाता वरुणपुत्रेण पुष्करेण महात्मना ॥३॥
3. atīva rūpiṇī kanyā matsutā tapatāṃ vara .
jātā varuṇaputreṇa puṣkareṇa mahātmanā.
jātā varuṇaputreṇa puṣkareṇa mahātmanā.
3.
atīva rūpiṇī kanyā matsutā tapatāṃ vara
| jātā varuṇaputreṇa puṣkareṇa mahātmanā
| jātā varuṇaputreṇa puṣkareṇa mahātmanā
3.
O best of ascetics, my daughter, an exceedingly beautiful maiden, was born from the great-souled Puṣkara, the son of Varuṇa.
तां गृहाण मया दत्तां भार्यार्थे वरवर्णिनीम् ।
मनुर्महामतिस्तस्यां समुत्पस्यति ते सुतः ॥४॥
मनुर्महामतिस्तस्यां समुत्पस्यति ते सुतः ॥४॥
4. tāṃ gṛhāṇa mayā dattāṃ bhāryārthe varavarṇinīm .
manurmahāmatistasyāṃ samutpasyati te sutaḥ.
manurmahāmatistasyāṃ samutpasyati te sutaḥ.
4.
tām gṛhāṇa mayā dattām bhāryārthe varavarṇinīm
manuḥ mahāmatiḥ tasyām samutpasyati te sutaḥ
manuḥ mahāmatiḥ tasyām samutpasyati te sutaḥ
4.
Accept her, this beautiful woman, given by me to be your wife. Your son, Manu, who will be of great intellect, will be born from her.
मार्कण्डेय उवाच ।
तथेति तेन साऽप्युक्ता तस्मात्तोयाद्वपुष्मतीम् ।
उज्जहार ततः कन्यां मालिनी नाम नामतः ॥५॥
तथेति तेन साऽप्युक्ता तस्मात्तोयाद्वपुष्मतीम् ।
उज्जहार ततः कन्यां मालिनी नाम नामतः ॥५॥
5. mārkaṇḍeya uvāca .
tatheti tena sā'pyuktā tasmāttoyādvapuṣmatīm .
ujjahāra tataḥ kanyāṃ mālinī nāma nāmataḥ.
tatheti tena sā'pyuktā tasmāttoyādvapuṣmatīm .
ujjahāra tataḥ kanyāṃ mālinī nāma nāmataḥ.
5.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca tathā iti tena sā api uktā tasmāt toyāt
vapuṣmatīm ujjihāra tataḥ kanyām mālinī nāma nāmataḥ
vapuṣmatīm ujjihāra tataḥ kanyām mālinī nāma nāmataḥ
5.
Markandeya said: She too was addressed by him with 'So be it.' Then, he drew from that water the embodied maiden, known by the name Malinī.
नद्याश्च पुलिने तस्मिन्स रुचिर्मुनिसत्तमः ।
जग्राह पाणिं विधिवत्समानाय्य महामुनीन् ॥६॥
जग्राह पाणिं विधिवत्समानाय्य महामुनीन् ॥६॥
6. nadyāśca puline tasminsa rucirmunisattamaḥ .
jagrāha pāṇiṃ vidhivatsamānāyya mahāmunīn.
jagrāha pāṇiṃ vidhivatsamānāyya mahāmunīn.
6.
nadyāḥ ca puline tasmin saḥ ruciḥ munisattamaḥ
jagrāha pāṇim vidhivat samānāyya mahāmunīn
jagrāha pāṇim vidhivat samānāyya mahāmunīn
6.
And on that riverbank, the sage Ruci, who was the best among sages, properly took her hand after assembling the great sages.
तस्यां तस्य सुतो जज्ञे महावीर्यो महामतिः ।
रौच्योऽभवत्पितुर्नाम्ना ख्यातोऽत्र वसुधातले ॥७॥
रौच्योऽभवत्पितुर्नाम्ना ख्यातोऽत्र वसुधातले ॥७॥
7. tasyāṃ tasya suto jajñe mahāvīryo mahāmatiḥ .
raucyo'bhavatpiturnāmnā khyāto'tra vasudhātale.
raucyo'bhavatpiturnāmnā khyāto'tra vasudhātale.
7.
tasyām tasya sutaḥ jajñe mahāvīryaḥ mahāmatiḥ
raucyaḥ abhavat pituḥ nāmnā khyātaḥ atra vasudhātale
raucyaḥ abhavat pituḥ nāmnā khyātaḥ atra vasudhātale
7.
From her, his son was born, a being of great valor and profound intellect. He became known by his father's name, Raucya, and was famous here on Earth.
तस्य मन्वन्तरे देवास्तथा सप्तर्षयश्च ये ।
तनयाश्च नृपाश्चैव ते सम्यक्कथितास्तव ॥८॥
तनयाश्च नृपाश्चैव ते सम्यक्कथितास्तव ॥८॥
8. tasya manvantare devāstathā saptarṣayaśca ye .
tanayāśca nṛpāścaiva te samyakkathitāstava.
tanayāśca nṛpāścaiva te samyakkathitāstava.
8.
tasya manvantare devāḥ tathā saptarṣayaḥ ca ye
tanayāḥ ca nṛpāḥ ca eva te samyak kathitāḥ tava
tanayāḥ ca nṛpāḥ ca eva te samyak kathitāḥ tava
8.
The gods of his manvantara, as well as the seven sages, his sons, and the kings - all of them have been properly described to you.
धर्मवृद्धिस्तथारोग्यं धनधान्यसुतोद्भवः ।
नृणां भवत्यसन्दिग्धमस्मिन्मन्वन्तरे श्रुते ॥९॥
नृणां भवत्यसन्दिग्धमस्मिन्मन्वन्तरे श्रुते ॥९॥
9. dharmavṛddhistathārogyaṃ dhanadhānyasutodbhavaḥ .
nṛṇāṃ bhavatyasandigdhamasminmanvantare śrute.
nṛṇāṃ bhavatyasandigdhamasminmanvantare śrute.
9.
dharmavṛddhiḥ tathā ārogyam dhanadhānyasutodbhavaḥ
nṛṇām bhavati asandigdham asmin manvantare śrute
nṛṇām bhavati asandigdham asmin manvantare śrute
9.
An increase in (natural) law (dharma), good health, and the prosperity of wealth, grain, and sons undoubtedly occurs for people when this manvantara is heard about.
पितृस्तवं तथा श्रुत्वा पितॄणां च तथा गणान् ।
सर्वान्कामानवाप्नोति तत्प्रसादान्महामुने ॥१०॥
सर्वान्कामानवाप्नोति तत्प्रसादान्महामुने ॥१०॥
10. pitṛstavaṃ tathā śrutvā pitṝṇāṃ ca tathā gaṇān .
sarvānkāmānavāpnoti tatprasādānmahāmune.
sarvānkāmānavāpnoti tatprasādānmahāmune.
10.
pitṛstavam tathā śrutvā pitṝṇām ca tathā gaṇān
sarvān kāmān avāpnoti tatprasādāt mahāmune
sarvān kāmān avāpnoti tatprasādāt mahāmune
10.
Having heard the praise of the ancestors (pitṛs) and also their hosts, one attains all desires by their grace, O great sage.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95 (current chapter)
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134