Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-36

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
जड उवाच ।
स एवमनुशिष्टः सन् मात्रा संप्राप्य यौवनम् ।
ऋतध्वजसुतश्चक्रे सम्यग्दारपरिग्रहम् ॥१॥
1. jaḍa uvāca .
sa evamanuśiṣṭaḥ san mātrā saṃprāpya yauvanam .
ṛtadhvajasutaścakre samyagdāraparigraham.
1. jaḍa uvāca saḥ evam anuśiṣṭaḥ san mātrā saṃprāpya
yauvanam ṛtadhvajasutaḥ cakre samyak dāraparigraham
1. Jaḍa said: Having been thus instructed by his mother, and having reached youth, the son of Ṛtadhvaja properly performed the marriage ceremony (dāraparigraha).
पुत्रांश्चोत्पादयामास यज्ञैश्चाप्ययजद्विभुः ।
पितुश्च सर्वकालेषु चकाराज्ञानुपालनम् ॥२॥
2. putrāṃścotpādayāmāsa yajñaiścāpyayajadvibhuḥ .
pituśca sarvakāleṣu cakārājñānupālanam.
2. putrān ca utpādayām āsa yajñaiḥ ca api ayajat
vibhuḥ pituḥ ca sarvakāleṣu ca cakāra ājñānupālanam
2. The powerful (vibhu) one also begot sons and performed Vedic rituals (yajña). Moreover, he consistently observed his father's commands at all times.
ततः कालेन महता संप्राप्य चरमं वयः ।
चक्रेऽभिषेकं पुत्रस्य तस्य रज्ये ऋतध्वजः ॥३॥
3. tataḥ kālena mahatā saṃprāpya caramaṃ vayaḥ .
cakre'bhiṣekaṃ putrasya tasya rajye ṛtadhvajaḥ.
3. tataḥ kālena mahatā saṃprāpya caramam vayaḥ
cakre abhiṣekam putrasya tasya rājye ṛtadhvajaḥ
3. Thereafter, having reached old age after a long time, King Ṛtadhvaja performed the consecration (abhiṣeka) of his son in his kingdom.
भार्यया सह धर्मात्मा यियासुस्तपसे वनम् ।
अवतीर्णो महारक्षो महाभागो महीपतिः ॥४॥
4. bhāryayā saha dharmātmā yiyāsustapase vanam .
avatīrṇo mahārakṣo mahābhāgo mahīpatiḥ.
4. bhāryayā saha dharmātmā yiyāsuḥ tapase vanam
avatīrṇaḥ mahārakṣaḥ mahābhāgaḥ mahīpatiḥ
4. That great king (mahīpati), a righteous soul (dharma-ātman), a great protector, and highly illustrious, having retired from his duties, went to the forest with his wife, desiring to undertake austerities (tapas).
मदालसा च तनयं प्राहेदं पश्चिमं वच ।
कामोपभोगसंसर्गप्रहाणाय सुतस्य वै ॥५॥
5. madālasā ca tanayaṃ prāhedaṃ paścimaṃ vaca .
kāmopabhogasaṃsargaprahāṇāya sutasya vai.
5. madālasā ca tanayam prāha idam paścimam vacaḥ
kāmopabhogasaṃsargaprahāṇāya sutasya vai
5. And Madālasā spoke this final instruction to her son, indeed for the purpose of him abandoning attachment to sensual enjoyments.
मदालसोवाच ।
यदा दुः खमसह्यं ते प्रियबन्धुवियोगजम् ।
शत्रुबाधोद्भवं वापि वित्तनाशात्मसम्भवम् ॥६॥
6. madālasovāca .
yadā duḥ khamasahyaṃ te priyabandhuviyogajam .
śatrubādhodbhavaṃ vāpi vittanāśātmasambhavam.
6. madālasā uvāca yadā duḥkham asahyam te priyabandhuvayogajam
śatrubādhodbhavam vā api vittanāśātmasambhavam
6. Madālasā said: 'When you experience unbearable sorrow, whether it is born from the separation from dear relatives, or arises from harassment by enemies, or originates from the loss of wealth and from within the self (ātman)...'
भवेत्तत् कुर्वतो राज्यं गृहधर्मावलम्बिनः ।
दुः खायतनभूतो हि ममत्वालम्बनो गृही ॥७॥
7. bhavettat kurvato rājyaṃ gṛhadharmāvalambinaḥ .
duḥ khāyatanabhūto hi mamatvālambano gṛhī.
7. bhavet tat kurvataḥ rājyam gṛhadharmāvalambinaḥ
duḥkhāyatanabhūtaḥ hi mamatvāvalambanaḥ gṛhī
7. A kingdom may exist for one who performs those actions while adhering to the household duties (dharma). However, a householder (gṛhī) who clings to possessiveness (mamatā) indeed becomes a source of sorrow.
तदास्मात् पुत्र निष्कृष्य मद्दत्तादङ्गुलीयकात् ।
वाच्यं ते शासनं पट्टे सूक्ष्माक्षरनिवेशितम् ॥८॥
8. tadāsmāt putra niṣkṛṣya maddattādaṅgulīyakāt .
vācyaṃ te śāsanaṃ paṭṭe sūkṣmākṣaraniveśitam.
8. tadā asmāt putra niṣkṛṣya mat-dattāt aṅgulīyakāt
vācyam te śāsanam paṭṭe sūkṣmākṣaraniveśitam
8. Then, my son, after taking it out from this ring (aṅgulīyaka) given by me, you should read the decree inscribed on the tablet with fine letters.
जड उवाच ।
इत्युक्त्वा प्रददौ तस्मै सौवर्णं साङ्गुलीयकम् ।
आशिषश्चापि या योग्याः परुषस्य गृहे सतः ॥९॥
9. jaḍa uvāca .
ityuktvā pradadau tasmai sauvarṇaṃ sāṅgulīyakam .
āśiṣaścāpi yā yogyāḥ paruṣasya gṛhe sataḥ.
9. jaḍaḥ uvāca iti uktvā pradadau tasmai sauvarṇam
sa-aṅgulīyakam āśiṣaḥ ca api yāḥ yogyāḥ puruṣasya gṛhe sataḥ
9. Jaḍa spoke. Having said this, he gave him a golden ring (aṅgulīyaka). He also bestowed blessings that were fitting for a man (puruṣa) dwelling in a home.
ततः कुबलयाश्वोऽसौ सा च देवी मदालसा ।
पुत्राय दत्त्वा तद्राज्यं तपसे काननं गतौ ॥१०॥
10. tataḥ kubalayāśvo'sau sā ca devī madālasā .
putrāya dattvā tadrājyaṃ tapase kānanaṃ gatau.
10. tataḥ kuvalayāśvaḥ asau sā ca devī madālasā
putrāya dattvā tat-rājyam tapase kānanam gatau
10. Thereafter, Kuvalayāśva and the goddess Madālasā, having bestowed that kingdom upon their son, went to the forest for spiritual austerities (tapas).