मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-36
जड उवाच ।
स एवमनुशिष्टः सन् मात्रा संप्राप्य यौवनम् ।
ऋतध्वजसुतश्चक्रे सम्यग्दारपरिग्रहम् ॥१॥
स एवमनुशिष्टः सन् मात्रा संप्राप्य यौवनम् ।
ऋतध्वजसुतश्चक्रे सम्यग्दारपरिग्रहम् ॥१॥
1. jaḍa uvāca .
sa evamanuśiṣṭaḥ san mātrā saṃprāpya yauvanam .
ṛtadhvajasutaścakre samyagdāraparigraham.
sa evamanuśiṣṭaḥ san mātrā saṃprāpya yauvanam .
ṛtadhvajasutaścakre samyagdāraparigraham.
1.
jaḍa uvāca saḥ evam anuśiṣṭaḥ san mātrā saṃprāpya
yauvanam ṛtadhvajasutaḥ cakre samyak dāraparigraham
yauvanam ṛtadhvajasutaḥ cakre samyak dāraparigraham
1.
Jaḍa said: Having been thus instructed by his mother, and having reached youth, the son of Ṛtadhvaja properly performed the marriage ceremony (dāraparigraha).
पुत्रांश्चोत्पादयामास यज्ञैश्चाप्ययजद्विभुः ।
पितुश्च सर्वकालेषु चकाराज्ञानुपालनम् ॥२॥
पितुश्च सर्वकालेषु चकाराज्ञानुपालनम् ॥२॥
2. putrāṃścotpādayāmāsa yajñaiścāpyayajadvibhuḥ .
pituśca sarvakāleṣu cakārājñānupālanam.
pituśca sarvakāleṣu cakārājñānupālanam.
2.
putrān ca utpādayām āsa yajñaiḥ ca api ayajat
vibhuḥ pituḥ ca sarvakāleṣu ca cakāra ājñānupālanam
vibhuḥ pituḥ ca sarvakāleṣu ca cakāra ājñānupālanam
2.
The powerful (vibhu) one also begot sons and performed Vedic rituals (yajña). Moreover, he consistently observed his father's commands at all times.
ततः कालेन महता संप्राप्य चरमं वयः ।
चक्रेऽभिषेकं पुत्रस्य तस्य रज्ये ऋतध्वजः ॥३॥
चक्रेऽभिषेकं पुत्रस्य तस्य रज्ये ऋतध्वजः ॥३॥
3. tataḥ kālena mahatā saṃprāpya caramaṃ vayaḥ .
cakre'bhiṣekaṃ putrasya tasya rajye ṛtadhvajaḥ.
cakre'bhiṣekaṃ putrasya tasya rajye ṛtadhvajaḥ.
3.
tataḥ kālena mahatā saṃprāpya caramam vayaḥ
cakre abhiṣekam putrasya tasya rājye ṛtadhvajaḥ
cakre abhiṣekam putrasya tasya rājye ṛtadhvajaḥ
3.
Thereafter, having reached old age after a long time, King Ṛtadhvaja performed the consecration (abhiṣeka) of his son in his kingdom.
भार्यया सह धर्मात्मा यियासुस्तपसे वनम् ।
अवतीर्णो महारक्षो महाभागो महीपतिः ॥४॥
अवतीर्णो महारक्षो महाभागो महीपतिः ॥४॥
4. bhāryayā saha dharmātmā yiyāsustapase vanam .
avatīrṇo mahārakṣo mahābhāgo mahīpatiḥ.
avatīrṇo mahārakṣo mahābhāgo mahīpatiḥ.
4.
bhāryayā saha dharmātmā yiyāsuḥ tapase vanam
avatīrṇaḥ mahārakṣaḥ mahābhāgaḥ mahīpatiḥ
avatīrṇaḥ mahārakṣaḥ mahābhāgaḥ mahīpatiḥ
4.
That great king (mahīpati), a righteous soul (dharma-ātman), a great protector, and highly illustrious, having retired from his duties, went to the forest with his wife, desiring to undertake austerities (tapas).
मदालसा च तनयं प्राहेदं पश्चिमं वच ।
कामोपभोगसंसर्गप्रहाणाय सुतस्य वै ॥५॥
कामोपभोगसंसर्गप्रहाणाय सुतस्य वै ॥५॥
5. madālasā ca tanayaṃ prāhedaṃ paścimaṃ vaca .
kāmopabhogasaṃsargaprahāṇāya sutasya vai.
kāmopabhogasaṃsargaprahāṇāya sutasya vai.
5.
madālasā ca tanayam prāha idam paścimam vacaḥ
kāmopabhogasaṃsargaprahāṇāya sutasya vai
kāmopabhogasaṃsargaprahāṇāya sutasya vai
5.
And Madālasā spoke this final instruction to her son, indeed for the purpose of him abandoning attachment to sensual enjoyments.
मदालसोवाच ।
यदा दुः खमसह्यं ते प्रियबन्धुवियोगजम् ।
शत्रुबाधोद्भवं वापि वित्तनाशात्मसम्भवम् ॥६॥
यदा दुः खमसह्यं ते प्रियबन्धुवियोगजम् ।
शत्रुबाधोद्भवं वापि वित्तनाशात्मसम्भवम् ॥६॥
6. madālasovāca .
yadā duḥ khamasahyaṃ te priyabandhuviyogajam .
śatrubādhodbhavaṃ vāpi vittanāśātmasambhavam.
yadā duḥ khamasahyaṃ te priyabandhuviyogajam .
śatrubādhodbhavaṃ vāpi vittanāśātmasambhavam.
6.
madālasā uvāca yadā duḥkham asahyam te priyabandhuvayogajam
śatrubādhodbhavam vā api vittanāśātmasambhavam
śatrubādhodbhavam vā api vittanāśātmasambhavam
6.
Madālasā said: 'When you experience unbearable sorrow, whether it is born from the separation from dear relatives, or arises from harassment by enemies, or originates from the loss of wealth and from within the self (ātman)...'
भवेत्तत् कुर्वतो राज्यं गृहधर्मावलम्बिनः ।
दुः खायतनभूतो हि ममत्वालम्बनो गृही ॥७॥
दुः खायतनभूतो हि ममत्वालम्बनो गृही ॥७॥
7. bhavettat kurvato rājyaṃ gṛhadharmāvalambinaḥ .
duḥ khāyatanabhūto hi mamatvālambano gṛhī.
duḥ khāyatanabhūto hi mamatvālambano gṛhī.
7.
bhavet tat kurvataḥ rājyam gṛhadharmāvalambinaḥ
duḥkhāyatanabhūtaḥ hi mamatvāvalambanaḥ gṛhī
duḥkhāyatanabhūtaḥ hi mamatvāvalambanaḥ gṛhī
7.
A kingdom may exist for one who performs those actions while adhering to the household duties (dharma). However, a householder (gṛhī) who clings to possessiveness (mamatā) indeed becomes a source of sorrow.
तदास्मात् पुत्र निष्कृष्य मद्दत्तादङ्गुलीयकात् ।
वाच्यं ते शासनं पट्टे सूक्ष्माक्षरनिवेशितम् ॥८॥
वाच्यं ते शासनं पट्टे सूक्ष्माक्षरनिवेशितम् ॥८॥
8. tadāsmāt putra niṣkṛṣya maddattādaṅgulīyakāt .
vācyaṃ te śāsanaṃ paṭṭe sūkṣmākṣaraniveśitam.
vācyaṃ te śāsanaṃ paṭṭe sūkṣmākṣaraniveśitam.
8.
tadā asmāt putra niṣkṛṣya mat-dattāt aṅgulīyakāt
vācyam te śāsanam paṭṭe sūkṣmākṣaraniveśitam
vācyam te śāsanam paṭṭe sūkṣmākṣaraniveśitam
8.
Then, my son, after taking it out from this ring (aṅgulīyaka) given by me, you should read the decree inscribed on the tablet with fine letters.
जड उवाच ।
इत्युक्त्वा प्रददौ तस्मै सौवर्णं साङ्गुलीयकम् ।
आशिषश्चापि या योग्याः परुषस्य गृहे सतः ॥९॥
इत्युक्त्वा प्रददौ तस्मै सौवर्णं साङ्गुलीयकम् ।
आशिषश्चापि या योग्याः परुषस्य गृहे सतः ॥९॥
9. jaḍa uvāca .
ityuktvā pradadau tasmai sauvarṇaṃ sāṅgulīyakam .
āśiṣaścāpi yā yogyāḥ paruṣasya gṛhe sataḥ.
ityuktvā pradadau tasmai sauvarṇaṃ sāṅgulīyakam .
āśiṣaścāpi yā yogyāḥ paruṣasya gṛhe sataḥ.
9.
jaḍaḥ uvāca iti uktvā pradadau tasmai sauvarṇam
sa-aṅgulīyakam āśiṣaḥ ca api yāḥ yogyāḥ puruṣasya gṛhe sataḥ
sa-aṅgulīyakam āśiṣaḥ ca api yāḥ yogyāḥ puruṣasya gṛhe sataḥ
9.
Jaḍa spoke. Having said this, he gave him a golden ring (aṅgulīyaka). He also bestowed blessings that were fitting for a man (puruṣa) dwelling in a home.
ततः कुबलयाश्वोऽसौ सा च देवी मदालसा ।
पुत्राय दत्त्वा तद्राज्यं तपसे काननं गतौ ॥१०॥
पुत्राय दत्त्वा तद्राज्यं तपसे काननं गतौ ॥१०॥
10. tataḥ kubalayāśvo'sau sā ca devī madālasā .
putrāya dattvā tadrājyaṃ tapase kānanaṃ gatau.
putrāya dattvā tadrājyaṃ tapase kānanaṃ gatau.
10.
tataḥ kuvalayāśvaḥ asau sā ca devī madālasā
putrāya dattvā tat-rājyam tapase kānanam gatau
putrāya dattvā tat-rājyam tapase kānanam gatau
10.
Thereafter, Kuvalayāśva and the goddess Madālasā, having bestowed that kingdom upon their son, went to the forest for spiritual austerities (tapas).
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36 (current chapter)
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134