मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-44
सुबाहुरुवाच ।
यदर्थं नृपशार्दूल त्वामहं शरणं गतः ।
तन्मया सकलं प्राप्तं यास्यामि त्वं सुखी भव ॥१॥
यदर्थं नृपशार्दूल त्वामहं शरणं गतः ।
तन्मया सकलं प्राप्तं यास्यामि त्वं सुखी भव ॥१॥
1. subāhuruvāca .
yadarthaṃ nṛpaśārdūla tvāmahaṃ śaraṇaṃ gataḥ .
tanmayā sakalaṃ prāptaṃ yāsyāmi tvaṃ sukhī bhava.
yadarthaṃ nṛpaśārdūla tvāmahaṃ śaraṇaṃ gataḥ .
tanmayā sakalaṃ prāptaṃ yāsyāmi tvaṃ sukhī bhava.
1.
subāhuḥ uvāca yadartham nṛpaśārdūla tvām aham śaraṇam
gataḥ tat mayā sakalam prāptam yāsyāmi tvam sukhī bhava
gataḥ tat mayā sakalam prāptam yāsyāmi tvam sukhī bhava
1.
Subāhu said: 'O tiger among kings, all that for which I came to you seeking refuge, I have now achieved. I will depart; may you be happy.'
काखिराज उवाच ।
किं निमित्तं भवान् प्राप्तो निष्पन्नोर्ऽथश्च कस्तव ।
सुबाहो तन्ममाचक्ष्व परं कौतूहलं हि मे ॥२॥
किं निमित्तं भवान् प्राप्तो निष्पन्नोर्ऽथश्च कस्तव ।
सुबाहो तन्ममाचक्ष्व परं कौतूहलं हि मे ॥२॥
2. kākhirāja uvāca .
kiṃ nimittaṃ bhavān prāpto niṣpannor'thaśca kastava .
subāho tanmamācakṣva paraṃ kautūhalaṃ hi me.
kiṃ nimittaṃ bhavān prāpto niṣpannor'thaśca kastava .
subāho tanmamācakṣva paraṃ kautūhalaṃ hi me.
2.
kākhirājaḥ uvāca kim nimittam bhavān prāptaḥ niṣpannaḥ arthaḥ
ca kaḥ tava subāho tat mama ācakṣva param kautūhalam hi me
ca kaḥ tava subāho tat mama ācakṣva param kautūhalam hi me
2.
King Kākhi said: 'O Subāhu, for what reason did you come, and what purpose of yours has been accomplished? Tell me that, for indeed, my curiosity is immense.'
समाक्रान्तमलर्केण पितृपैतामहं महत् ।
राज्यं देहीति निर्जित्य त्वयाहमभिचोदितः ॥३॥
राज्यं देहीति निर्जित्य त्वयाहमभिचोदितः ॥३॥
3. samākrāntamalarkeṇa pitṛpaitāmahaṃ mahat .
rājyaṃ dehīti nirjitya tvayāhamabhicoditaḥ.
rājyaṃ dehīti nirjitya tvayāhamabhicoditaḥ.
3.
samākrāntam alarkeṇa pitṛpaitāmaham mahat
rājyam dehi iti nirjitya tvayā aham abhicoditaḥ
rājyam dehi iti nirjitya tvayā aham abhicoditaḥ
3.
My great ancestral kingdom had been seized by Alarka. (Therefore) I was urged by you (Subāhu), saying, 'Conquer it and give me the kingdom!'
ततो मया समाक्रम्य राज्यमस्यानुजस्य ते ।
एतत्ते बलमानीतं तद्भुङ्क्ष्वस्वकुलोचितम् ॥४॥
एतत्ते बलमानीतं तद्भुङ्क्ष्वस्वकुलोचितम् ॥४॥
4. tato mayā samākramya rājyamasyānujasya te .
etatte balamānītaṃ tadbhuṅkṣvasvakulocitam.
etatte balamānītaṃ tadbhuṅkṣvasvakulocitam.
4.
tataḥ mayā samākramya rājyam asya anujasya te
etat te balam ānītam tat bhuṅkṣva svakulocitam
etat te balam ānītam tat bhuṅkṣva svakulocitam
4.
Therefore, I have seized the kingdom from this younger brother of yours. This army has been brought for you; so, enjoy what is appropriate for your lineage.
सुबाहुरुवाच ।
काशिराज निबोध त्वं यदर्थमयमुद्यमः ।
कृतो मया भवांश्चैव कारितोऽत्यन्तमुद्यमम् ॥५॥
काशिराज निबोध त्वं यदर्थमयमुद्यमः ।
कृतो मया भवांश्चैव कारितोऽत्यन्तमुद्यमम् ॥५॥
5. subāhuruvāca .
kāśirāja nibodha tvaṃ yadarthamayamudyamaḥ .
kṛto mayā bhavāṃścaiva kārito'tyantamudyamam.
kāśirāja nibodha tvaṃ yadarthamayamudyamaḥ .
kṛto mayā bhavāṃścaiva kārito'tyantamudyamam.
5.
subāhuḥ uvāca kāśirāja nibodha tvam yadartham ayam
udyamaḥ kṛtaḥ mayā bhavān ca eva kāritaḥ atyantam udyamam
udyamaḥ kṛtaḥ mayā bhavān ca eva kāritaḥ atyantam udyamam
5.
Subahu said: 'O King of Kashi, understand the reason for this endeavor undertaken by me, and why you, too, have been made to exert such great effort.'
भ्राता ममायं ग्राम्येषु सक्तो भोगेषु तत्त्ववित् ।
विमूढौ बोधवन्तौ च भ्रातरावग्रजौ मम ॥६॥
विमूढौ बोधवन्तौ च भ्रातरावग्रजौ मम ॥६॥
6. bhrātā mamāyaṃ grāmyeṣu sakto bhogeṣu tattvavit .
vimūḍhau bodhavantau ca bhrātarāvagrajau mama.
vimūḍhau bodhavantau ca bhrātarāvagrajau mama.
6.
bhrātā mama ayam grāmyeṣu saktaḥ bhogeṣu tattvavit
vimūḍhau bodhavantau ca bhrātarau agrajau mama
vimūḍhau bodhavantau ca bhrātarau agrajau mama
6.
This brother of mine, though a knower of truth, is attached to common pleasures. And my two elder brothers are both bewildered and enlightened.
तयोर्मम च यन्मात्रा बाल्ये स्तन्यं यथा मुखे ।
तथावबोधो विन्यस्तः कर्णयोरवनीपते ॥७॥
तथावबोधो विन्यस्तः कर्णयोरवनीपते ॥७॥
7. tayormama ca yanmātrā bālye stanyaṃ yathā mukhe .
tathāvabodho vinyastaḥ karṇayoravanīpate.
tathāvabodho vinyastaḥ karṇayoravanīpate.
7.
tayoḥ mama ca yat mātrā bālye stanyam yathā mukhe
tathā avabodhaḥ vinyastaḥ karṇayoḥ avanīpate
tathā avabodhaḥ vinyastaḥ karṇayoḥ avanīpate
7.
O King, just as in childhood, breast milk was given in equal measure into the mouths of those two and myself, similarly, understanding was imparted into our ears.
तयोर्मम च विज्ञेयाः पदार्था ये मता नृभिः ।
प्राकाश्यं मनसो नीतास्ते मात्रा नास्य पार्थिव ॥८॥
प्राकाश्यं मनसो नीतास्ते मात्रा नास्य पार्थिव ॥८॥
8. tayormama ca vijñeyāḥ padārthā ye matā nṛbhiḥ .
prākāśyaṃ manaso nītāste mātrā nāsya pārthiva.
prākāśyaṃ manaso nītāste mātrā nāsya pārthiva.
8.
tayoḥ mama ca vijñeyāḥ padārthāḥ ye matāḥ nṛbhiḥ
prākāśyam manasaḥ nītāḥ te mātrā na asya pārthiva
prākāśyam manasaḥ nītāḥ te mātrā na asya pārthiva
8.
The things that are considered knowable by people, whether they pertain to those two or to me, when brought into the light of the mind, are not merely of a material (pārthiva) nature, O king.
यथैकमर्थे यातानामेकस्मिन्नवसीदति ।
दुः खं भवति साधूनां ततास्माकं महीपते ॥९॥
दुः खं भवति साधूनां ततास्माकं महीपते ॥९॥
9. yathaikamarthe yātānāmekasminnavasīdati .
duḥ khaṃ bhavati sādhūnāṃ tatāsmākaṃ mahīpate.
duḥ khaṃ bhavati sādhūnāṃ tatāsmākaṃ mahīpate.
9.
yathā ekam arthe yātānām ekasmin avasīdati
duḥkham bhavati sādhūnām tathā asmākam mahīpate
duḥkham bhavati sādhūnām tathā asmākam mahīpate
9.
Just as sorrow befalls good people when one among those pursuing a single objective falters, so too does it affect us, O king (mahīpati).
गार्हस्थ्यमोहमापन्ने सीदत्यस्मिन्नरेश्वर ।
सम्बन्धिन्यस्य देहस्य बिभ्रति भ्रातृकल्पनाम् ॥१०॥
सम्बन्धिन्यस्य देहस्य बिभ्रति भ्रातृकल्पनाम् ॥१०॥
10. gārhasthyamohamāpanne sīdatyasminnareśvara .
sambandhinyasya dehasya bibhrati bhrātṛkalpanām.
sambandhinyasya dehasya bibhrati bhrātṛkalpanām.
10.
gārhasthyamoham āpanne sīdati asmin naraīśvara
sambandhinī asya dehasya bibhrati bhrātṛkalpanām
sambandhinī asya dehasya bibhrati bhrātṛkalpanām
10.
O lord of men (naraīśvara), when this person, having fallen into the delusion (moha) of household life, despairs, the relatives of this body assume the notion of brotherhood.
ततो मया विनिश्चित्य दुः खाद्वैराग्यभावना ।
भविष्यतीत्यस्य भवानित्युद्योगाय संश्रितः ॥११॥
भविष्यतीत्यस्य भवानित्युद्योगाय संश्रितः ॥११॥
11. tato mayā viniścitya duḥ khādvairāgyabhāvanā .
bhaviṣyatītyasya bhavānityudyogāya saṃśritaḥ.
bhaviṣyatītyasya bhavānityudyogāya saṃśritaḥ.
11.
tataḥ mayā viniścitya duḥkhāt vairāgyabhāvanā
bhaviṣyati iti asya bhavān iti udyogāya saṃśritaḥ
bhaviṣyati iti asya bhavān iti udyogāya saṃśritaḥ
11.
Therefore, I (the speaker), having resolved that detachment (vairāgya) from suffering (duḥkha) and its cultivation will come to be for him, resorted to this endeavor, O venerable one (bhavat).
तदस्य दुः खाद्वैराग्यं संबोधादवनीपते ।
समुद्भूतं कृतं कार्यं भद्रं तेऽस्तु व्रजाम्यहम् ॥१२॥
समुद्भूतं कृतं कार्यं भद्रं तेऽस्तु व्रजाम्यहम् ॥१२॥
12. tadasya duḥ khādvairāgyaṃ saṃbodhādavanīpate .
samudbhūtaṃ kṛtaṃ kāryaṃ bhadraṃ te'stu vrajāmyaham.
samudbhūtaṃ kṛtaṃ kāryaṃ bhadraṃ te'stu vrajāmyaham.
12.
tat asya duḥkhāt vairāgyam saṃbodhāt avanīpate
samudbhūtam kṛtam kāryam bhadram te astu vrajāmi aham
samudbhūtam kṛtam kāryam bhadram te astu vrajāmi aham
12.
O King, that detachment from suffering has arisen in him due to awakening. My task is accomplished. May good fortune be yours; I depart.
उष्ट्वा मदालसागर्भे पीत्वा सत्सास्तथा स्तनम् ।
नान्यनारीसुतैर्यातं वर्त्म यात्विति पार्थिव ॥१३॥
नान्यनारीसुतैर्यातं वर्त्म यात्विति पार्थिव ॥१३॥
13. uṣṭvā madālasāgarbhe pītvā satsāstathā stanam .
nānyanārīsutairyātaṃ vartma yātviti pārthiva.
nānyanārīsutairyātaṃ vartma yātviti pārthiva.
13.
uṣṭvā madālasāgarbhe pītvā satsāḥ tathā stanam na
anyanārī sutaiḥ yātam vartma yātu iti pārthiva
anyanārī sutaiḥ yātam vartma yātu iti pārthiva
13.
O King, having been born in Madālasā's womb and having drunk from her pure breast, may he (the child) follow a path not traversed by the sons of other women.
विचार्य तन्मया सर्वं युष्मत्संश्रयपूर्वकम् ।
कृतं तच्चापि निष्पन्नं प्रयास्ये सिद्धये पुनः ॥१४॥
कृतं तच्चापि निष्पन्नं प्रयास्ये सिद्धये पुनः ॥१४॥
14. vicārya tanmayā sarvaṃ yuṣmatsaṃśrayapūrvakam .
kṛtaṃ taccāpi niṣpannaṃ prayāsye siddhaye punaḥ.
kṛtaṃ taccāpi niṣpannaṃ prayāsye siddhaye punaḥ.
14.
vicārya tat mayā sarvam yuṣmatsaṃśrayapūrvakam
kṛtam tat ca api niṣpannam prayāsye siddhaye punaḥ
kṛtam tat ca api niṣpannam prayāsye siddhaye punaḥ
14.
Having considered all of this, and with your patronage as the prerequisite, the work has been accomplished by me. That too is fulfilled. I shall now depart again for spiritual perfection (siddhi).
उपेक्ष्यते सीदमानः स्वजनो बान्धवः सुहृत् ।
यैर्नरेन्द्र न तान् मन्ये सेन्द्रिया विकला हि ते ॥१५॥
यैर्नरेन्द्र न तान् मन्ये सेन्द्रिया विकला हि ते ॥१५॥
15. upekṣyate sīdamānaḥ svajano bāndhavaḥ suhṛt .
yairnarendra na tān manye sendriyā vikalā hi te.
yairnarendra na tān manye sendriyā vikalā hi te.
15.
upekṣyate sīdamānaḥ svajanaḥ bāndhavaḥ suhṛt yaiḥ
narendra na tān manye sendriyāḥ vikalāḥ hi te
narendra na tān manye sendriyāḥ vikalāḥ hi te
15.
O King, when one's own people, relatives, or friends are neglected and are suffering, I do not consider those who neglect them to possess functioning senses; indeed, they are truly disabled.
सुहृदि स्वजने बन्धौ समर्थे योऽवसीदति ।
धर्मार्थकाममोक्षेभ्यो वाच्यास्ते तत्र न त्वसौ ॥१६॥
धर्मार्थकाममोक्षेभ्यो वाच्यास्ते तत्र न त्वसौ ॥१६॥
16. suhṛdi svajane bandhau samarthe yo'vasīdati .
dharmārthakāmamokṣebhyo vācyāste tatra na tvasau.
dharmārthakāmamokṣebhyo vācyāste tatra na tvasau.
16.
suhṛdi svajane bandhau samarthe yaḥ avasīdati |
dharmārthakāmamokṣebhyaḥ vācyāḥ te tatra na tu asau
dharmārthakāmamokṣebhyaḥ vācyāḥ te tatra na tu asau
16.
One who becomes despondent (avasīdati) even when supported by a good friend, by one's own people, by kinsmen, or by capable individuals - the four aims of human life: right conduct (dharma), prosperity (artha), enjoyment (kāma), and liberation (mokṣa) should be expounded in that situation, but not to such a person.
एतत् त्वत्सङ्गमाद् भूप मया कार्यं महत् कृतम् ।
स्वस्ति तेऽस्तु गमिष्यामि ज्ञानभाग्भव सत्तम ॥१७॥
स्वस्ति तेऽस्तु गमिष्यामि ज्ञानभाग्भव सत्तम ॥१७॥
17. etat tvatsaṅgamād bhūpa mayā kāryaṃ mahat kṛtam .
svasti te'stu gamiṣyāmi jñānabhāgbhava sattama.
svasti te'stu gamiṣyāmi jñānabhāgbhava sattama.
17.
etat tvatsaṅgamāt bhūpa mayā kāryaṃ mahat kṛtam |
svasti te astu gamiṣyāmi jñānabhāk bhava sattama
svasti te astu gamiṣyāmi jñānabhāk bhava sattama
17.
"O King (bhūpa), this great work has been accomplished by me through my association with you. May well-being (svasti) be with you. I shall depart. O best among virtuous people (sattama), be a possessor of knowledge."
काशिराज उवाच ।
उपकारस्त्वया साधोरलर्कस्य कृतो महान् ।
ममोपकाराय कथं न करोषि स्वमानसम् ॥१८॥
उपकारस्त्वया साधोरलर्कस्य कृतो महान् ।
ममोपकाराय कथं न करोषि स्वमानसम् ॥१८॥
18. kāśirāja uvāca .
upakārastvayā sādhoralarkasya kṛto mahān .
mamopakārāya kathaṃ na karoṣi svamānasam.
upakārastvayā sādhoralarkasya kṛto mahān .
mamopakārāya kathaṃ na karoṣi svamānasam.
18.
kāśirāja uvāca | upakāraḥ tvayā sādhoḥ alarkasya kṛtaḥ
mahān | mama upakārāya kathaṃ na karoṣi svamānasam
mahān | mama upakārāya kathaṃ na karoṣi svamānasam
18.
The King of Kashi said: "You rendered a great service (upakāra) to the virtuous (sādhoḥ) Alarka. Why do you not apply your own wisdom (svamānasam) for my benefit?"
फलदायी सतां सदिभः सङ्गमो नाफलो यतः ।
तस्मात्तवत्संश्रयाद्युक्ता मया प्राप्ता समुन्नतिः ॥१९॥
तस्मात्तवत्संश्रयाद्युक्ता मया प्राप्ता समुन्नतिः ॥१९॥
19. phaladāyī satāṃ sadibhaḥ saṅgamo nāphalo yataḥ .
tasmāttavatsaṃśrayādyuktā mayā prāptā samunnatiḥ.
tasmāttavatsaṃśrayādyuktā mayā prāptā samunnatiḥ.
19.
phaladāyī satāṃ sadbhiḥ saṅgamaḥ na aphalaḥ yataḥ
| tasmāt tvatsaṃśrayāt yuktā mayā prāptā samunnatiḥ
| tasmāt tvatsaṃśrayāt yuktā mayā prāptā samunnatiḥ
19.
"Because the company (saṅgama) of the virtuous (satāṃ) is fruitful (phaladāyī) and never without result (aphala); therefore, a proper (yuktā) great advancement (samunnati) has been attained by me through relying on you."
सुबाहुरुवाच ।
धर्मार्थकाममोक्षाख्यं पुरुषार्थचतुष्टयम् ।
तत्र धर्मार्थकामास्ते सकला हीयतेऽपरः ॥२०॥
धर्मार्थकाममोक्षाख्यं पुरुषार्थचतुष्टयम् ।
तत्र धर्मार्थकामास्ते सकला हीयतेऽपरः ॥२०॥
20. subāhuruvāca .
dharmārthakāmamokṣākhyaṃ puruṣārthacatuṣṭayam .
tatra dharmārthakāmāste sakalā hīyate'paraḥ.
dharmārthakāmamokṣākhyaṃ puruṣārthacatuṣṭayam .
tatra dharmārthakāmāste sakalā hīyate'paraḥ.
20.
subāhuḥ uvāca dharmārthakāmamokṣākhyam puruṣārthacatuṣṭayam
tatra dharmārthakāmāḥ te sakalāḥ hīyate aparaḥ
tatra dharmārthakāmāḥ te sakalāḥ hīyate aparaḥ
20.
Subāhu said: The four human aims (puruṣārtha) are known as natural law (dharma), prosperity (artha), pleasure (kāma), and liberation (mokṣa). Among these, natural law (dharma), prosperity (artha), and pleasure (kāma) are considered complete, [but if one focuses solely on them,] the other [aim, liberation (mokṣa)] is lost.
तत्ते संक्षेपतो वक्ष्ये तदिहैकमनाः शृणु ।
श्रुत्वा च सम्यगालोच्य यतेथाः श्रेयसे नृप ॥२१॥
श्रुत्वा च सम्यगालोच्य यतेथाः श्रेयसे नृप ॥२१॥
21. tatte saṃkṣepato vakṣye tadihaikamanāḥ śṛṇu .
śrutvā ca samyagālocya yatethāḥ śreyase nṛpa.
śrutvā ca samyagālocya yatethāḥ śreyase nṛpa.
21.
tat te saṃkṣepataḥ vakṣye tat iha ekamanāḥ śṛṇu
śrutvā ca samyak ālocya yatethāḥ śreyase nṛpa
śrutvā ca samyak ālocya yatethāḥ śreyase nṛpa
21.
O king, I shall briefly explain that to you; therefore, listen here with an attentive mind. And having heard and properly reflected upon it, you should strive for your highest welfare.
ममेतिप्रत्ययो भूप न कार्योऽहमिति त्वया ।
सम्यगालोच्य धर्मो हि धर्माभावे निराश्रयः ॥२२॥
सम्यगालोच्य धर्मो हि धर्माभावे निराश्रयः ॥२२॥
22. mametipratyayo bhūpa na kāryo'hamiti tvayā .
samyagālocya dharmo hi dharmābhāve nirāśrayaḥ.
samyagālocya dharmo hi dharmābhāve nirāśrayaḥ.
22.
mama iti pratyayaḥ bhūpa na kāryaḥ aham iti tvayā
samyak ālocya dharmaḥ hi dharmābhāve nirāśrayaḥ
samyak ālocya dharmaḥ hi dharmābhāve nirāśrayaḥ
22.
O king, the notion 'this is mine' or 'I am [the doer]' should not be cultivated by you. For, upon proper reflection, natural law (dharma) is indeed without support when there is an absence of natural law (dharma).
कस्याहमिति संज्ञेयमित्यालोच्य त्वयात्मना ।
बाह्यन्तर्गतमालोच्यमालोच्यापररात्रिषु ॥२३॥
बाह्यन्तर्गतमालोच्यमालोच्यापररात्रिषु ॥२३॥
23. kasyāhamiti saṃjñeyamityālocya tvayātmanā .
bāhyantargatamālocyamālocyāpararātriṣu.
bāhyantargatamālocyamālocyāpararātriṣu.
23.
kasya aham iti saṃjñeyam iti ālocya tvayā ātmanā
bāhya antargatam ālocyam ālocya apararātriṣu
bāhya antargatam ālocyam ālocya apararātriṣu
23.
By your true self (ātman), you should contemplate and understand, 'To whom do I belong?' And during the last watches of the night, having thoroughly considered the external and internal matters that are to be reflected upon, [you should proceed].
अव्यक्तादिविशेषन्तमविकारमचेतनम् ।
व्यक्ताव्यक्तं त्वया ज्ञेयं ज्ञाता कश्चाहमित्युत ॥२४॥
व्यक्ताव्यक्तं त्वया ज्ञेयं ज्ञाता कश्चाहमित्युत ॥२४॥
24. avyaktādiviśeṣantamavikāramacetanam .
vyaktāvyaktaṃ tvayā jñeyaṃ jñātā kaścāhamityuta.
vyaktāvyaktaṃ tvayā jñeyaṃ jñātā kaścāhamityuta.
24.
avyaktādiviśeṣāntam avikāram acetanam vyaktāvyaktam
tvayā jñeyam jñātā kaḥ ca aham iti uta
tvayā jñeyam jñātā kaḥ ca aham iti uta
24.
That which extends from the unmanifest (avyakta) to the particular, which is immutable and insentient - this manifest and unmanifest reality - should be known by you. And who am I, the knower, in all this?
एतस्मिन्नेव विज्ञाने विज्ञातमखिलं त्वया ।
अनात्मन्यात्मविज्ञानमखे खमिति मूढता ॥२५॥
अनात्मन्यात्मविज्ञानमखे खमिति मूढता ॥२५॥
25. etasminneva vijñāne vijñātamakhilaṃ tvayā .
anātmanyātmavijñānamakhe khamiti mūḍhatā.
anātmanyātmavijñānamakhe khamiti mūḍhatā.
25.
etasmīn eva vijñāne vijñātam akhilam tvayā
anātmani ātmajñānam akhe kham iti mūḍhatā
anātmani ātmajñānam akhe kham iti mūḍhatā
25.
Through this very knowledge, everything has been fully understood by you. To perceive the self (ātman) in the non-self (anātman) is utter foolishness, akin to seeking the sky (kha) in that which is not sky (akha).
सोऽहं सर्वगतो भूप लोकसंव्यवहारतः ।
मयेदमुच्यते सर्वं त्वया पृष्टो व्रजाम्यहम् ॥२६॥
मयेदमुच्यते सर्वं त्वया पृष्टो व्रजाम्यहम् ॥२६॥
26. so'haṃ sarvagato bhūpa lokasaṃvyavahārataḥ .
mayedamucyate sarvaṃ tvayā pṛṣṭo vrajāmyaham.
mayedamucyate sarvaṃ tvayā pṛṣṭo vrajāmyaham.
26.
saḥ aham sarvagataḥ bhūpa lokasaṃvyavahārataḥ
mayā idam ucyate sarvam tvayā pṛṣṭaḥ vrajāmi aham
mayā idam ucyate sarvam tvayā pṛṣṭaḥ vrajāmi aham
26.
O King, I am that all-pervading (sarvagata) one, for the sake of worldly convention (lokasaṃvyavahāra). All this has been spoken by me because you asked. Now I shall depart.
एवमुक्त्वा ययौ धीमान् सुबाहुः काशिभूमिपम् ।
काशिराजोऽपि संपूज्य सोऽलर्कं स्वपुरं ययौ ॥२७॥
काशिराजोऽपि संपूज्य सोऽलर्कं स्वपुरं ययौ ॥२७॥
27. evamuktvā yayau dhīmān subāhuḥ kāśibhūmipam .
kāśirājo'pi saṃpūjya so'larkaṃ svapuraṃ yayau.
kāśirājo'pi saṃpūjya so'larkaṃ svapuraṃ yayau.
27.
evam uktvā yayau dhīmān subāhuḥ kāśibhūmipam
kāśirājaḥ api sampūjya saḥ alarkam svapuram yayau
kāśirājaḥ api sampūjya saḥ alarkam svapuram yayau
27.
Having spoken thus, the wise Subahu went to the king of Kashi. The King of Kashi (Kāśirāja), after honoring him, then returned with Alarka to his own city.
अलर्कोऽपि सुतं ज्येष्ठमभिषिच्य नराधिपम् ।
वनं जगाम सन्त्यक्तसर्वसङ्गः स्वसिद्धये ॥२८॥
वनं जगाम सन्त्यक्तसर्वसङ्गः स्वसिद्धये ॥२८॥
28. alarko'pi sutaṃ jyeṣṭhamabhiṣicya narādhipam .
vanaṃ jagāma santyaktasarvasaṅgaḥ svasiddhaye.
vanaṃ jagāma santyaktasarvasaṅgaḥ svasiddhaye.
28.
alarkaḥ api sutam jyeṣṭham abhiṣicya narādhipam
vanam jagāma santyaktasarvasaṅgaḥ svasiddhaye
vanam jagāma santyaktasarvasaṅgaḥ svasiddhaye
28.
King Alarka also, having consecrated his eldest son as king, went to the forest, having completely abandoned all attachments, for his own spiritual accomplishment.
ततः कालेन महाता निर्द्वन्द्वो निष्परिग्रहः ।
प्राप्य योगर्धिमतुलां परं निर्वाणमाप्तवान् ॥२९॥
प्राप्य योगर्धिमतुलां परं निर्वाणमाप्तवान् ॥२९॥
29. tataḥ kālena mahātā nirdvandvo niṣparigrahaḥ .
prāpya yogardhimatulāṃ paraṃ nirvāṇamāptavān.
prāpya yogardhimatulāṃ paraṃ nirvāṇamāptavān.
29.
tataḥ kālena mahātā nirdvandvaḥ niṣparigrahaḥ
prāpya yogardhim atulām param nirvāṇam āptavān
prāpya yogardhim atulām param nirvāṇam āptavān
29.
Then, after a long period of time, being free from dualities and without possessions, having attained incomparable spiritual power (yogardhi), he achieved the supreme liberation (nirvāṇa).
पश्यन् जगदिदं सर्वं सदेवासुरमानुषम् ।
पाशैर्गुणमयैर्बद्धं बध्यमानञ्च नित्यशः ॥३०॥
पाशैर्गुणमयैर्बद्धं बध्यमानञ्च नित्यशः ॥३०॥
30. paśyan jagadidaṃ sarvaṃ sadevāsuramānuṣam .
pāśairguṇamayairbaddhaṃ badhyamānañca nityaśaḥ.
pāśairguṇamayairbaddhaṃ badhyamānañca nityaśaḥ.
30.
paśyan jagat idam sarvam sadevāsuramānuṣam pāśaiḥ
guṇamayaiḥ baddham badhyamānam ca nityaśaḥ
guṇamayaiḥ baddham badhyamānam ca nityaśaḥ
30.
Perceiving this entire world, including gods, demons, and humans, already bound by the ropes made of the material qualities (guṇas) and continually being bound,
पुत्रादिभ्रातृपुत्रादि-स्वपारक्यादिभावितैः ।
आकृष्यमाणं करणैर्दुःखार्तं भिन्नदर्शनम् ॥३१॥
आकृष्यमाणं करणैर्दुःखार्तं भिन्नदर्शनम् ॥३१॥
31. putrādibhrātṛputrādi-svapārakyādibhāvitaiḥ .
ākṛṣyamāṇaṃ karaṇairduḥkhārtaṃ bhinnadarśanam.
ākṛṣyamāṇaṃ karaṇairduḥkhārtaṃ bhinnadarśanam.
31.
putrādibhrātṛputrādisvapārakyādibhāvitaiḥ
ākṛṣyamāṇam karaṇaiḥ duḥkhārtam bhinnadarśanam
ākṛṣyamāṇam karaṇaiḥ duḥkhārtam bhinnadarśanam
31.
...being dragged by the senses (karaṇaiḥ), which are imbued with ideas of 'my own' regarding sons, nephews, and so forth, and 'others', being afflicted by suffering, and having a fragmented perception.
अज्ञानपङ्कगर्भस्थमनुद्धारं महामतिः ।
आत्मानञ्च समुत्तीर्णं गाथामेतामगायत ॥३२॥
आत्मानञ्च समुत्तीर्णं गाथामेतामगायत ॥३२॥
32. ajñānapaṅkagarbhasthamanuddhāraṃ mahāmatiḥ .
ātmānañca samuttīrṇaṃ gāthāmetāmagāyata.
ātmānañca samuttīrṇaṃ gāthāmetāmagāyata.
32.
ajñānapaṅkagarbhastham anuddhāram mahāmatiḥ
ātmanam ca samuttīrṇam gāthām etām agāyata
ātmanam ca samuttīrṇam gāthām etām agāyata
32.
The great-minded one sang this verse, having perceived the self (ātman) as completely liberated from the inextricable depths of the mud of ignorance.
अहो कष्टं यदस्माभैः पूर्वं राज्यमनुष्ठितम् ।
इति पश्चान्मया ज्ञातं योगान्नास्ति परं सुखम् ॥३३॥
इति पश्चान्मया ज्ञातं योगान्नास्ति परं सुखम् ॥३३॥
33. aho kaṣṭaṃ yadasmābhaiḥ pūrvaṃ rājyamanuṣṭhitam .
iti paścānmayā jñātaṃ yogānnāsti paraṃ sukham.
iti paścānmayā jñātaṃ yogānnāsti paraṃ sukham.
33.
aho kaṣṭam yat asmābhiḥ pūrvam rājyam anuṣṭhitam
iti paścāt mayā jñātam yogāt na asti param sukham
iti paścāt mayā jñātam yogāt na asti param sukham
33.
Oh, what a misfortune it was that we previously administered a kingdom! I later realized: "There is no greater happiness than (yoga)."
जड उवाच ।
तातैनं त्वं समातिष्ठ मुक्तये योगमुत्तमम् ।
प्राप्स्यसे येन तद् ब्रह्म यत्र गत्वा न शोचसि ॥३४॥
तातैनं त्वं समातिष्ठ मुक्तये योगमुत्तमम् ।
प्राप्स्यसे येन तद् ब्रह्म यत्र गत्वा न शोचसि ॥३४॥
34. jaḍa uvāca .
tātainaṃ tvaṃ samātiṣṭha muktaye yogamuttamam .
prāpsyase yena tad brahma yatra gatvā na śocasi.
tātainaṃ tvaṃ samātiṣṭha muktaye yogamuttamam .
prāpsyase yena tad brahma yatra gatvā na śocasi.
34.
jaḍa uvāca tāta enam tvam samātiṣṭha muktaye yogam
uttamam prāpsyase yena tat brahma yatra gatvā na śocasi
uttamam prāpsyase yena tat brahma yatra gatvā na śocasi
34.
Jada said: "O father, you should undertake this supreme (yoga) for liberation (mokṣa). By it, you will attain that ultimate reality (brahman), having reached which you will not grieve."
ततोऽहमपि यास्यामि किं यज्ञैः किं जपेन मे ।
कृतकृत्यस्य करणं ब्रह्मभावाय कल्पते ॥३५॥
कृतकृत्यस्य करणं ब्रह्मभावाय कल्पते ॥३५॥
35. tato'hamapi yāsyāmi kiṃ yajñaiḥ kiṃ japena me .
kṛtakṛtyasya karaṇaṃ brahmabhāvāya kalpate.
kṛtakṛtyasya karaṇaṃ brahmabhāvāya kalpate.
35.
tataḥ aham api yāsyāmi kim yajñaiḥ kim japena
me kṛtakṛtyasya karaṇam brahmabhāvāya kalpate
me kṛtakṛtyasya karaṇam brahmabhāvāya kalpate
35.
Then I too will depart. Of what use are Vedic rituals (yajña)? Of what use is chanting (japa) to me? The actions of one who has accomplished all that needs to be done are conducive to the state of (brahman).
त्वत्तोऽनुज्ञामवाप्याहं निर्द्वन्द्वो निष्परिग्रहः ।
प्रयतिष्ये तथा मुक्तौ यथा यास्यामि निर्वृतिम् ॥३६॥
प्रयतिष्ये तथा मुक्तौ यथा यास्यामि निर्वृतिम् ॥३६॥
36. tvatto'nujñāmavāpyāhaṃ nirdvandvo niṣparigrahaḥ .
prayatiṣye tathā muktau yathā yāsyāmi nirvṛtim.
prayatiṣye tathā muktau yathā yāsyāmi nirvṛtim.
36.
tvattaḥ anujñām avāpya aham nirdvandvaḥ niṣparigrahaḥ
prayatiṣye tathā muktau yathā yāsyāmi nirvṛtim
prayatiṣye tathā muktau yathā yāsyāmi nirvṛtim
36.
Having obtained your permission, I shall become free from dualities and possessions. I will then strive for liberation (mokṣa) in such a way that I shall attain supreme peace.
पक्षिण ऊचुः ।
एवमुक्त्वा स पितरं प्राप्यानुज्ञां ततश्च सः ।
ब्रह्मन् जगाम मेधावी परित्यक्तपरिग्रहः ॥३७॥
एवमुक्त्वा स पितरं प्राप्यानुज्ञां ततश्च सः ।
ब्रह्मन् जगाम मेधावी परित्यक्तपरिग्रहः ॥३७॥
37. pakṣiṇa ūcuḥ .
evamuktvā sa pitaraṃ prāpyānujñāṃ tataśca saḥ .
brahman jagāma medhāvī parityaktaparigrahaḥ.
evamuktvā sa pitaraṃ prāpyānujñāṃ tataśca saḥ .
brahman jagāma medhāvī parityaktaparigrahaḥ.
37.
pakṣiṇaḥ ūcuḥ evam uktvā saḥ pitaram prāpya anujñām
tataḥ ca saḥ brahman jagāma medhāvī parityaktaparigrahaḥ
tataḥ ca saḥ brahman jagāma medhāvī parityaktaparigrahaḥ
37.
The birds said: Having thus spoken to his father and obtained his permission, that intelligent one then went to Brahman (brahman), having renounced all possessions.
सोऽपि तस्य पिता तद्वत् क्रमेण सुमहामतिः ।
वानप्रस्थं समास्थाय चतुर्थाश्रममभ्यगात् ॥३८॥
वानप्रस्थं समास्थाय चतुर्थाश्रममभ्यगात् ॥३८॥
38. so'pi tasya pitā tadvat krameṇa sumahāmatiḥ .
vānaprasthaṃ samāsthāya caturthāśramamabhyagāt.
vānaprasthaṃ samāsthāya caturthāśramamabhyagāt.
38.
saḥ api tasya pitā tadvat krameṇa sumahāmatiḥ
vānaprastham samāsthāya caturthāśramam abhi agāt
vānaprastham samāsthāya caturthāśramam abhi agāt
38.
His father too, being very intelligent, similarly in due course, embraced the forest-dweller stage (vānaprastha āśrama) and entered the fourth stage of life (āśrama).
तत्रात्मजं समासाद्य हित्वा बन्धं गुणादिकम् ।
प्राप सिद्धिं परां प्राज्ञस्तत्कालोपात्तसंमतिः ॥३९॥
प्राप सिद्धिं परां प्राज्ञस्तत्कालोपात्तसंमतिः ॥३९॥
39. tatrātmajaṃ samāsādya hitvā bandhaṃ guṇādikam .
prāpa siddhiṃ parāṃ prājñastatkālopāttasaṃmatiḥ.
prāpa siddhiṃ parāṃ prājñastatkālopāttasaṃmatiḥ.
39.
tatra ātmajam samāsādya hitvā bandham guṇādikam
prāpa siddhim parām prājñaḥ tatkālopāttasaṃmatiḥ
prāpa siddhim parām prājñaḥ tatkālopāttasaṃmatiḥ
39.
There, having met his son, and having abandoned all attachments (bandham) arising from the guṇas and other such things, that wise man attained supreme spiritual accomplishment (siddhi), having acquired the proper understanding at that opportune moment.
एतत्ते कथितं ब्रह्मन् यत्पृष्टा भवता वयम् ।
सुविस्तरं यथावच्च किमन्यच्छ्रोतुमिच्छसि ॥४०॥
सुविस्तरं यथावच्च किमन्यच्छ्रोतुमिच्छसि ॥४०॥
40. etatte kathitaṃ brahman yatpṛṣṭā bhavatā vayam .
suvistaraṃ yathāvacca kimanyacchrotumicchasi.
suvistaraṃ yathāvacca kimanyacchrotumicchasi.
40.
etat te kathitam brahman yat pṛṣṭāḥ bhavatā vayam
suvistaram yathāvat ca kim anyat śrotum icchasi
suvistaram yathāvat ca kim anyat śrotum icchasi
40.
O Brahmin, we have thoroughly and properly explained to you what you asked. What else do you wish to hear?
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44 (current chapter)
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134