Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-19

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
पुत्र उवाच ।
इत्यृषेर्वचनं श्रुत्वा कार्तवीर्यो नरेश्वरः ।
दत्तात्रेयाश्रमं गत्त्वा तं भक्त्या समपूजयत् ॥१॥
1. putra uvāca .
ityṛṣervacanaṃ śrutvā kārtavīryo nareśvaraḥ .
dattātreyāśramaṃ gattvā taṃ bhaktyā samapūjayat.
1. putraḥ uvāca iti ṛṣeḥ vacanam śrutvā kārtavīryaḥ nareśvaraḥ
dattātreya āśramam gatvā tam bhaktyā samapūjayat
1. The son spoke: Having heard these words of the sage, Kārtavīrya, the king (nareśvaraḥ), went to Dattātreya's hermitage (āśrama) and worshipped him with devotion (bhakti).
पादसंवाहनाद्येन मध्वाद्याहरणेन च ।
स्त्रक्चन्दनादिगन्धाम्बु-फलाद्यनयनेन च ॥२॥
2. pādasaṃvāhanādyena madhvādyāharaṇena ca .
strakcandanādigandhāmbu-phalādyanayanena ca.
2. pādasaṃvāhanādyena madhvādyāharaṇena ca
srakcandanādigandhāmbuphalādyanayanena ca
2. (He worshipped him) through services like massaging his feet, by bringing honey and other offerings, and by presenting garlands, sandalwood paste, fragrant water, fruits, and similar items.
तथान्नसाधनैस्तस्य उच्छिष्टापोहनेन च ।
परितुष्टो मुनिर्भूतं तमुवाच तथैव सः ॥३॥
3. tathānnasādhanaistasya ucchiṣṭāpohanena ca .
parituṣṭo munirbhūtaṃ tamuvāca tathaiva saḥ.
3. tathā anna-sādhanaiḥ tasya ucchiṣṭa-apohanena ca
parituṣṭaḥ muniḥ bhūtam tam uvāca tathā eva saḥ
3. And similarly, the sage, being greatly pleased by his provision of food and by the cleaning up of his leftovers, spoke to that being (Jada) in the same manner.
यथैवोक्ताः पुरा देवा मद्यभोगादिकुत्सनम् ।
स्त्री चेयं मम पार्श्वस्थेत्येतद्भोगाच्च कुत्सितम् ॥४॥
4. yathaivoktāḥ purā devā madyabhogādikutsanam .
strī ceyaṃ mama pārśvasthetyetadbhogācca kutsitam.
4. yathā eva uktāḥ purā devāḥ madya-bhoga-ādi-kutsanam strī
ca iyam mama pārśvasthā iti etat bhogāt ca kutsitam
4. Just as the gods were previously instructed concerning the condemnation of indulging in liquor and other sensual pleasures, so too, this woman standing by my side - the enjoyment of her is also considered contemptible.
सदैवाहं न मामेवमुपरोद्धुं त्वमर्हसि ।
अशक्तमुपकाराय शक्तमाराधयस्व भोः ॥५॥
5. sadaivāhaṃ na māmevamuparoddhuṃ tvamarhasi .
aśaktamupakārāya śaktamārādhayasva bhoḥ.
5. sadā eva aham na mām evam uparoddhum tvam arhasi
aśaktam upakārāya śaktam ārādhayasva bhoḥ
5. I am always like this; you should not try to detain me in this way. O! Propitiate someone capable of rendering assistance, not someone who is powerless.
जड उवाच ।
तेनैवमुक्तो मुनिना स्मृत्वा गर्गवचश्च तत् ।
प्रत्युवाच प्रणम्यैनं सार्तवीर्यार्जुनस्तदा ॥६॥
6. jaḍa uvāca .
tenaivamukto muninā smṛtvā gargavacaśca tat .
pratyuvāca praṇamyainaṃ sārtavīryārjunastadā.
6. jaḍaḥ uvāca tena eva uktaḥ muninā smṛtvā garga-vacaḥ
ca tat prati uvāca praṇamya enam sārtavīryārjunaḥ tadā
6. Jada spoke: Thus addressed by that sage, Kārtavīryārjuna (Jada), remembering those words of Garga, bowed to him and then replied.
अर्जुन उवाच ।
किं मां मोहयसे देव स्वां मायां समुपाश्रितः ।
अनघस्त्वं तथैवेयं देवी सर्वभवारणिः ॥७॥
7. arjuna uvāca .
kiṃ māṃ mohayase deva svāṃ māyāṃ samupāśritaḥ .
anaghastvaṃ tathaiveyaṃ devī sarvabhavāraṇiḥ.
7. arjuna uvāca kim mām mohayase deva svām māyām samupāśritaḥ
anaghaḥ tvam tathā eva iyam devī sarvabhavāraṇiḥ
7. Arjuna said: "O Lord, why do you delude me, having resorted to your own illusion (māyā)? You are sinless, and so is this goddess, the remover of all worldly existence and suffering."
इत्युक्तः प्रीतिमान् देवस्ततस्तं प्रत्युवाच ह ।
कार्तवीर्यं महाभागं वशीकृतमहीतलम् ॥८॥
8. ityuktaḥ prītimān devastatastaṃ pratyuvāca ha .
kārtavīryaṃ mahābhāgaṃ vaśīkṛtamahītalam.
8. iti uktaḥ prītimān devaḥ tataḥ tam prati uvāca
ha kārtavīryam mahābhāgam vaśīkṛtamahītalam
8. Being thus addressed, the pleased deity then replied to him, Kārtavīrya, who was greatly fortunate and had brought the entire earth under his control.
वरं वृणीष्व गुह्यं मे यत् त्वया समुदीरितम् ।
तेन तुष्टिः परा जाता त्वय्यद्य मम पार्थिव ॥९॥
9. varaṃ vṛṇīṣva guhyaṃ me yat tvayā samudīritam .
tena tuṣṭiḥ parā jātā tvayyadya mama pārthiva.
9. varam vṛṇīṣva guhyam me yat tvayā samudīritam
tena tuṣṭiḥ parā jātā tvayi adya mama pārthiva
9. Choose a boon – a secret desire of mine which you have expressed. Because of that, O King, a supreme satisfaction has arisen in me regarding you today.
ये च मां पूजयिष्यन्ति गन्धमाल्यादिभिर्नराः ।
मांसमद्योपहारैश्च मिष्टान्नैश्चाज्यसंयुतैः ॥१०॥
10. ye ca māṃ pūjayiṣyanti gandhamālyādibhirnarāḥ .
māṃsamadyopahāraiśca miṣṭānnaiścājyasaṃyutaiḥ.
10. ye ca mām pūjayiṣyanti gandhamālyādibhiḥ narāḥ
māṃsamadyopahāraiḥ ca miṣṭānnaiḥ ca ājyasaṃyutaiḥ
10. And those men who will worship me with perfumes, garlands, and other such things; and with offerings of meat and intoxicating drinks; and with sweet foods mixed with ghee.
लक्ष्मीसमेतं गीतैश्च ब्राह्मणानां तथार्च्चनैः ।
वाद्यैर्मनोरमैर्वोणा-वेणु-शङ्कादिभिस्तथा ॥११॥
11. lakṣmīsametaṃ gītaiśca brāhmaṇānāṃ tathārccanaiḥ .
vādyairmanoramairvoṇā-veṇu-śaṅkādibhistathā.
11. lakṣmīsametam gītaiḥ ca brāhmaṇānām tathā arccanaiḥ
vādyaiḥ manoramaiḥ vīṇā-veṇu-śaṅkhādibhiḥ tathā
11. I am pleased by songs accompanied by Lakṣmī, by the worship of Brahmins, and by delightful musical instruments such as the vīṇā, flute, conch, and others.
तेषामहं परां तुष्टिं पुत्रदारधनादिकम् ।
प्रदास्याम्यवघातञ्च हनिष्याम्यवमन्यताम् ॥१२॥
12. teṣāmahaṃ parāṃ tuṣṭiṃ putradāradhanādikam .
pradāsyāmyavaghātañca haniṣyāmyavamanyatām.
12. teṣām aham parām tuṣṭim putradāradhanādikam
pradāsyāmi avaghātam ca haniṣyāmi avamanyatām
12. I shall grant them supreme satisfaction (tuṣṭi) - sons, wives, wealth, and so on. And I shall eliminate both offense and disrespect.
स त्वं वरय भद्रं ते वरं यन्मसेप्सितम् ।
प्रसादसुमुखस्तेऽहं गुह्यनामप्रकीर्तनात् ॥१३॥
13. sa tvaṃ varaya bhadraṃ te varaṃ yanmasepsitam .
prasādasumukhaste'haṃ guhyanāmaprakīrtanāt.
13. sa tvam varaya bhadram te varam yat me īpsitam
prasādasumukhaḥ te aham guhyanāmaprakīrtanāt
13. So, you, choose a boon for your welfare, whatever I (the deity) desire. I am gracious and favorably disposed towards you because of your chanting of my secret names.
कार्तवीर्य उवाच ।
यदि देव प्रसन्नस्त्वं तत् प्रयच्छर्धिमुत्तमाम् ।
यया प्रजाः पालयेऽहं न चाधर्ममवाप्नुयाम् ॥१४॥
14. kārtavīrya uvāca .
yadi deva prasannastvaṃ tat prayacchardhimuttamām .
yayā prajāḥ pālaye'haṃ na cādharmamavāpnuyām.
14. kārtavīrya uvāca yadi deva prasannaḥ tvam tat prayaccha ṛddhim
uttamām yayā prajāḥ pālaye aham na ca adharmam avāpnuyām
14. Kārtavīrya said: 'O God, if you are pleased, then grant me supreme prosperity (ṛddhi) by which I may govern the populace and not fall into unrighteousness (adharma).'
परानुसरणे ज्ञानमप्रतिद्वन्द्वतां रणे ।
सहस्रमाप्तुमिच्छामि बाहूनां लघुतागुणम् ॥१५॥
15. parānusaraṇe jñānamapratidvandvatāṃ raṇe .
sahasramāptumicchāmi bāhūnāṃ laghutāguṇam.
15. parānusaraṇe jñānam apratidvandvatām raṇe
sahasram āptum icchāmi bāhūnām laghutāguṇam
15. I desire to obtain knowledge concerning the pursuit of others, invincibility in battle, and the quality of swiftness of a thousand arms.
असङ्गा गतयः सन्तु शैलाकाशाम्बु-भूमिषु ।
पातालेषु च सर्वेषु वधश्चाप्यधिकान्नरात् ॥१६॥
16. asaṅgā gatayaḥ santu śailākāśāmbu-bhūmiṣu .
pātāleṣu ca sarveṣu vadhaścāpyadhikānnarāt.
16. asaṅgāḥ gatayaḥ santu śailākāśāmbu-bhūmiṣu
pātāleṣu ca sarveṣu vadhaḥ ca api adhikāt narāt
16. May my movements be unimpeded (asaṅgāḥ gatayaḥ) across mountains, sky, water, and earth, and throughout all the netherworlds. And may I also (api ca) be capable of slaying (vadhaḥ) even a superior man (adhikāt narāt).
तथोन्मार्गप्रवृत्तस्य चास्तु सन्मार्गदेशकः ।
सन्तु मेऽतिथयः श्लाघ्या वित्तदाने तथाक्षये ॥१७॥
17. tathonmārgapravṛttasya cāstu sanmārgadeśakaḥ .
santu me'tithayaḥ ślāghyā vittadāne tathākṣaye.
17. tathā unmārgapravṛttasya ca astu sanmārgadeśakaḥ
santu me atithayaḥ ślāghyāḥ vittadāne tathā akṣaye
17. And similarly, may there be a guide to the right path (sanmārgadeśakaḥ) for one who has resorted to the wrong path. May my guests (atithayaḥ) be praiseworthy, and may my act of giving (dāna) wealth be inexhaustible.
अनष्टद्रव्यता राष्ट्रे ममानुस्मरणेन च ।
त्वयि भक्तिर्ममैवास्तु नित्यमव्यभिचारिणी ॥१८॥
18. anaṣṭadravyatā rāṣṭre mamānusmaraṇena ca .
tvayi bhaktirmamaivāstu nityamavyabhicāriṇī.
18. anaṣṭadravyatā rāṣṭre mama anusmaraṇena ca
tvayi bhaktiḥ mama eva astu nityam avyabhicāriṇī
18. And may there be security of wealth in the nation, through my remembrance. And may my devotion (bhakti) to you be always unwavering (avyabhicāriṇī).
दत्तात्रेय उवाच ।
यत्र ते कीर्तिताः सर्वे तान् वरान् समवाप्स्यसि ।
मत्प्रसादाच्च भविता चक्रवर्तो त्वमीश्वरः ॥१९॥
19. dattātreya uvāca .
yatra te kīrtitāḥ sarve tān varān samavāpsyasi .
matprasādācca bhavitā cakravarto tvamīśvaraḥ.
19. dattātreyaḥ uvāca yatra te kīrtitāḥ sarve tān varān
samavāpsyasi matprasādāt ca bhavitā cakravartī tvam īśvaraḥ
19. Dattātreya spoke: "You will obtain all those boons (varān) that have been described to you. Moreover, by my grace, you will become an emperor and a powerful lord (īśvaraḥ)."
जड उवाच ।
प्रणिपत्य ततस्तस्मै दत्तात्रेयाय सोऽर्जुनः ।
आनाय्य प्रकृतीः सम्यगभिषेकमगृह्णत ॥२०॥
20. jaḍa uvāca .
praṇipatya tatastasmai dattātreyāya so'rjunaḥ .
ānāyya prakṛtīḥ samyagabhiṣekamagṛhṇata.
20. jaḍaḥ uvāca praṇipatya tataḥ tasmai dattātreyāya saḥ
arjunaḥ ānāyya prakṛtīḥ samyak abhiṣekam agṛhṇata
20. Jaḍa spoke: "Then, having bowed down to Dattātreya, Arjuna properly summoned his subjects (prakṛtīḥ) and underwent the royal consecration."
आघोषयामास तदा स्थितो राज्ये स हैहयः ।
दत्तात्रेयात् परामृद्धिमवाप्यातिबलान्वितः ॥२१॥
21. āghoṣayāmāsa tadā sthito rājye sa haihayaḥ .
dattātreyāt parāmṛddhimavāpyātibalānvitaḥ.
21. āghoṣayāmāsa tadā sthitaḥ rājye saḥ haihayaḥ
dattātreyāt parām ṛddhim avāpya atibalānvitaḥ
21. Then, that Haihaya king, having been established in the kingdom, and having obtained supreme prosperity (ṛddhim) from Dattātreya, thus endowed with immense strength, made a proclamation.
अद्यप्रभृति यः शस्त्रं मामृतेऽन्यो ग्रहीष्यति ।
हन्तव्यः स मया दस्युः परिहंसारतोऽपि वा ॥२२॥
22. adyaprabhṛti yaḥ śastraṃ māmṛte'nyo grahīṣyati .
hantavyaḥ sa mayā dasyuḥ parihaṃsārato'pi vā.
22. adyaprabhṛti yaḥ śastram mām ṛte anyaḥ grahīṣyati
hantavyaḥ saḥ mayā dasyuḥ parihaṃsarataḥ api vā
22. From today onwards, whoever else takes up a weapon apart from me - that bandit (dasyu), or even one who delights in mockery (parihaṃsarataḥ), must be killed by me.
इत्याज्ञप्तेन तद्राष्ट्रे कश्चिदायुधधृङ्नरः ।
तमृते पुरुषव्याघ्रं बभूवोरुपराक्रमः ॥२३॥
23. ityājñaptena tadrāṣṭre kaścidāyudhadhṛṅnaraḥ .
tamṛte puruṣavyāghraṃ babhūvoruparākramaḥ.
23. iti ājñāptena tat rāṣṭre kaścit āyudhadhṛk naraḥ
tam ṛte puruṣavyāghram babhūva uruparākramaḥ
23. Thus, following the command, in that kingdom, there was no armed man of great valor except for that tiger among men (puruṣavyāghra).
स एव ग्रामपालोऽभूत् पशुपालः स एव च ।
क्षेत्रपालः स एवासीद् द्विजातीनाञ्च रक्षिता ॥२४॥
24. sa eva grāmapālo'bhūt paśupālaḥ sa eva ca .
kṣetrapālaḥ sa evāsīd dvijātīnāñca rakṣitā.
24. saḥ eva grāmapālaḥ abhūt paśupālaḥ saḥ eva ca
kṣetrapālaḥ saḥ eva āsīt dvijātīnām ca rakṣitā
24. He alone was the protector of villages, and he himself was the guardian of cattle. He himself was also the protector of fields and the guardian of the twice-born (dvijāti).
तपस्विनां पालयिता सार्थपालस्तु सोऽभवत् ।
द्स्यु-व्यालाग्रि-शस्त्रादि-भयेष्वब्धौ निमज्जताम् ॥२५॥
25. tapasvināṃ pālayitā sārthapālastu so'bhavat .
dsyu-vyālāgri-śastrādi-bhayeṣvabdhau nimajjatām.
25. tapasvinām pālayitā sārthapālaḥ tu saḥ abhavat
dasyu-vyāla-agni-śastra-ādi-bhayeṣu abdhau nimajjatām
25. He was indeed the protector of ascetics (tapasvin) and the protector of caravans; he was [a rescuer] for those drowning in an ocean of fears (bhaya) such as those from robbers, wild beasts, fire, and weapons.
अन्यासु चैव मग्रानामापत्सु परवीरहा ।
स एव संस्मृतः सद्यः समुद्धर्ताभवन्नृणाम् ॥२६॥
26. anyāsu caiva magrānāmāpatsu paravīrahā .
sa eva saṃsmṛtaḥ sadyaḥ samuddhartābhavannṛṇām.
26. anyāsu ca eva magnānām āpatsu paravīrahā saḥ
eva saṃsmṛtaḥ sadyaḥ samuddhartā abhavat nṛṇām
26. And truly, in other calamities where people were immersed, that slayer of enemy heroes (paravīra-han), when remembered instantly, became the deliverer of human beings.
अनष्टद्रव्यता चासीत् तस्मिन् शासति पार्थिवे ।
तेनेष्टं बहुभिर्यज्ञैः समाप्तवरदक्षिणैः ॥२७॥
27. anaṣṭadravyatā cāsīt tasmin śāsati pārthive .
teneṣṭaṃ bahubhiryajñaiḥ samāptavaradakṣiṇaiḥ.
27. anaṣṭadravyatā ca āsīt tasmin śāsati pārthive |
tena iṣṭam bahubhiḥ yajñaiḥ samāptavaradakṣiṇaiḥ
27. When that king (pārthiva) ruled, there was no loss of property. He performed many Vedic rituals (yajña) for which excellent sacrificial fees were fully paid.
तेनैव च तपस्तप्तं संग्रामेष्वभिचेष्टितम् ।
तस्यार्धिमतिमानञ्च दृष्ट्वा प्राहाङ्गिरा मुनिः ॥२८॥
28. tenaiva ca tapastaptaṃ saṃgrāmeṣvabhiceṣṭitam .
tasyārdhimatimānañca dṛṣṭvā prāhāṅgirā muniḥ.
28. tena eva ca tapaḥ taptam saṅgrāmeṣu abhiceṣṭitam |
tasya ṛddhim atimānam ca dṛṣṭvā prāha aṅgirā muniḥ
28. He alone performed penance (tapas), and great effort was made by him in battles. Seeing his prosperity (ṛddhi) and excessive pride, the sage Aṅgirā said:
न नूनं कार्तवीर्यस्य गतिं यास्यन्ति पार्थिवाः ।
यज्ञैर्दानैस्तपोभिर्वा संग्रामे चातिचेष्चितैः ॥२९॥
29. na nūnaṃ kārtavīryasya gatiṃ yāsyanti pārthivāḥ .
yajñairdānaistapobhirvā saṃgrāme cāticeṣcitaiḥ.
29. na nūnam kārtavīryasya gatim yāsyanti pārthivāḥ |
yajñaiḥ dānaiḥ tapobhiḥ vā saṅgrāme ca aticeṣṭitaiḥ
29. Certainly, kings (pārthiva) will not attain the status of Kārtavīrya, neither through Vedic rituals (yajña), nor through gifts (dāna), nor through penances (tapas), nor through intense exertion in battle.
दत्तात्रेयाद्दिन् यस्मिन् स प्रापर्धि नरेश्वरः ।
तस्मिंस्तस्मिन् दिने यागं दत्तात्रेयस्य सोऽकरोत् ॥३०॥
30. dattātreyāddin yasmin sa prāpardhi nareśvaraḥ .
tasmiṃstasmin dine yāgaṃ dattātreyasya so'karot.
30. dattātreyāt ṛddhim yasmin saḥ prāpa ṛddhim nareśvaraḥ
| tasmin tasmin dine yāgam dattātreyasya saḥ akarot
30. On the day when that king (nareśvara) obtained supernatural powers (ṛddhi) from Dattātreya, on that very same day, he performed a ritual (yāga) for Dattātreya.
तत्रैव च प्रजाः सर्वास्तस्मिन्नहनि भूपतेः ।
तस्यर्धि परमां दृष्ट्वा यागं चक्रुः समाधिना ॥३१॥
31. tatraiva ca prajāḥ sarvāstasminnahani bhūpateḥ .
tasyardhi paramāṃ dṛṣṭvā yāgaṃ cakruḥ samādhinā.
31. tatra eva ca prajāḥ sarvāḥ tasmin ahani bhūpateḥ
tasya ṛddhim paramām dṛṣṭvā yāgam cakruḥ samādhinā
31. ca tatra eva tasmin ahani sarvāḥ prajāḥ bhūpateḥ
tasya paramām ṛddhim dṛṣṭvā samādhinā yāgam cakruḥ
31. And right there, on that very day, all the people, having witnessed the king's supreme prosperity, performed a Vedic ritual (yajña) with deep concentration (samādhi).
इत्येतत् तस्य माहात्म्यं दत्तात्रेयस्य धीमतः ।
विष्णोश्चराचरगुरोरनन्तस्य महात्मनः ॥३२॥
32. ityetat tasya māhātmyaṃ dattātreyasya dhīmataḥ .
viṣṇoścarācaraguroranantasya mahātmanaḥ.
32. iti etat tasya māhātmyam dattātreyasya dhīmataḥ
viṣṇoḥ ca carācaraguroḥ anantasya mahātmanaḥ
32. Thus, this is the glory of that wise Dattātreya, who is Viṣṇu, the infinite and great-souled spiritual teacher (guru) of all animate and inanimate beings.
प्रादुर्भावाः पुराणेषु कथ्यन्ते शार्ड्गधन्विनः ।
अनन्तस्याप्रमेयस्य शङ्ख-चक्र-गदाभृतः ॥३३॥
33. prādurbhāvāḥ purāṇeṣu kathyante śārḍgadhanvinaḥ .
anantasyāprameyasya śaṅkha-cakra-gadābhṛtaḥ.
33. prādurbhāvāḥ purāṇeṣu kathyante śārṅgadhanvinaḥ
anantasya aprameyasya śaṅkhacakragadābhṛtaḥ
33. His manifestations are recounted in the Purāṇas, of the wielder of the Śārṅga bow, the infinite, the immeasurable, and the one bearing the conch, discus, and mace.
एतस्य परमं रूपं यश्चिन्तयति मानवः ।
स सुखी स च संसारात् समुत्तीर्णोऽचिराद्भवेत् ॥३४॥
34. etasya paramaṃ rūpaṃ yaścintayati mānavaḥ .
sa sukhī sa ca saṃsārāt samuttīrṇo'cirādbhavet.
34. etasya paramam rūpam yaḥ cintayati mānavaḥ saḥ
sukhī saḥ ca saṃsārāt samuttīrṇaḥ acirāt bhavet
34. Any person who meditates on this supreme form becomes happy, and he is swiftly liberated from the cycle of rebirth (saṃsāra).
सदैव वैष्णवानाञ्च भक्त्याहं सुलभोऽस्मि भोः ।
इत्येवं यस्य वै वाचस्तं कथं नाश्रयेज्जनः ॥३५॥
35. sadaiva vaiṣṇavānāñca bhaktyāhaṃ sulabho'smi bhoḥ .
ityevaṃ yasya vai vācastaṃ kathaṃ nāśrayejjanaḥ.
35. sadā eva vaiṣṇavānām ca bhaktyā aham sulabhaḥ asmi bhoḥ
iti evam yasya vai vācaḥ tam katham na āśrayet janaḥ
35. "Oh, I am always easily attainable by the Vaiṣṇavas (vaiṣṇava) through devotion (bhakti)!" - why would a person not take refuge in one whose words are thus?
अधर्मस्य विनाशाय धर्माचारार्थमेव च ।
अनादिनिधनो देवः करोति स्थिति-पालनम् ॥३६॥
36. adharmasya vināśāya dharmācārārthameva ca .
anādinidhano devaḥ karoti sthiti-pālanam.
36. adharmasya vināśāya dharmācārārtham eva ca
anādinidhanaḥ devaḥ karoti sthiti-pālanam
36. For the destruction of unrighteousness (adharma) and indeed for the sake of practicing natural law (dharma), the God, who is without beginning or end, carries out the preservation of order.
तथैव जन्म चाख्यातमलर्कं कथयामि ते ।
तथा च योगः कथितो दत्तात्रेयेण तस्य वै ।
पितृभक्तस्य राजर्षेरलर्कस्य महात्मनः ॥३७॥
37. tathaiva janma cākhyātamalarkaṃ kathayāmi te .
tathā ca yogaḥ kathito dattātreyeṇa tasya vai .
pitṛbhaktasya rājarṣeralarkasya mahātmanaḥ.
37. tathā eva janma ca ākhyātam alarkam
kathayāmi te tathā ca yogaḥ kathitaḥ
dattātreyeṇa tasya vai
pitṛbhaktasya rājarṣeḥ alarkasya mahātmanaḥ
37. Thus, I will tell you about the birth of Alarka, which has already been described. And in the same way, the yoga (yoga) of that royal sage (rājarṣi) Alarka, the great soul (mahātman) and devotee of his father, was taught by Dattātreya.