Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-122

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मार्कण्डेय उवाच ।
अथ साऽविक्षितो माता वीरा वीर प्रजावती ।
पुण्येऽहनि समाहूय प्राह पुत्रमविक्षितम् ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
atha sā'vikṣito mātā vīrā vīra prajāvatī .
puṇye'hani samāhūya prāha putramavikṣitam.
1. mārkaṇḍeyaḥ uvāca | atha sā avikṣitaḥ mātā vīrā vīra
prajāvatī | puṇye ahani samāhūya prāha putram avikṣitam
1. Mārkaṇḍeya said: "Then, she, Avikṣit's mother, who was brave and had heroic progeny, summoned her son Avikṣit on an auspicious day and spoke to him."
पुत्राहमभ्यनुज्ञाता तव पित्रा महात्मना ।
उपवासं करिष्यामि दुष्करोऽयं किमिच्छकः ॥२॥
2. putrāhamabhyanujñātā tava pitrā mahātmanā .
upavāsaṃ kariṣyāmi duṣkaro'yaṃ kimicchakaḥ.
2. putra aham abhyanujñātā tava pitrā mahātmanā
upavāsam kariṣyāmi duṣkaraḥ ayam kim icchakaḥ
2. Son, I have been permitted by your great-souled father. I will undertake a difficult fast (upavāsa); what is your wish regarding this?
स चायत्तस्तव पितुस्त्वया साध्यो मयापि च ।
प्रतिज्ञाते त्वया पुत्र ततस्तत्र यताम्यहम् ॥३॥
3. sa cāyattastava pitustvayā sādhyo mayāpi ca .
pratijñāte tvayā putra tatastatra yatāmyaham.
3. saḥ ca āyattaḥ tava pituḥ tvayā sādhyaḥ mayā api
ca pratijñāte tvayā putra tataḥ tatra yatāmi aham
3. And that (fast) is dependent on your father, to be accomplished by you and also by me. Son, once you have promised it, then I will strive for it.
द्रव्यस्यार्द्धं महाकोशात्तव दास्याम्यहं पितुः ।
धनं ते पितुरायत्तमनुज्ञाताऽस्मि तेन च ॥४॥
4. dravyasyārddhaṃ mahākośāttava dāsyāmyahaṃ pituḥ .
dhanaṃ te piturāyattamanujñātā'smi tena ca.
4. dravyasya arddham mahākośāt tava dāsyāmi aham
pituḥ dhanam te pituḥ āyattam anujñātā asmi tena ca
4. I will give you half of the wealth from your great treasury, belonging to your father. The wealth is dependent on your father, and I am permitted by him regarding it.
क्लेशसाध्यो मदायत्तः स हि श्रेयो भविष्यति ।
साध्यो भवेद्वा यदि ते कश्चिद्बलपराक्रमैः ॥५॥
5. kleśasādhyo madāyattaḥ sa hi śreyo bhaviṣyati .
sādhyo bhavedvā yadi te kaścidbalaparākramaiḥ.
5. kleśasādhyaḥ madāyattaḥ saḥ hi śreyaḥ bhaviṣyati
sādhyaḥ bhavet vā yadi te kaścit balaparākramaiḥ
5. That (fast) is accomplished through effort and dependent on me; indeed, it will bring welfare. Or, if something (else) can be accomplished by your strength and prowess, let it be so.
स तेऽसाध्यो ह्यन्यथा वा दुःखसाध्यो भविष्यति ।
तत्त्वं प्रतिज्ञां कुरुषे यदि पुत्रात्र चैव ते ॥६॥
6. sa te'sādhyo hyanyathā vā duḥkhasādhyo bhaviṣyati .
tattvaṃ pratijñāṃ kuruṣe yadi putrātra caiva te.
6. saḥ te asādhyaḥ hi anyathā vā duḥkhasādhyaḥ bhaviṣyati
| tat tvam pratijñām kuruṣe yadi putra atra ca eva te
6. Indeed, he will be unconquerable by you, or otherwise difficult to conquer. Therefore, O son, if you make a vow here, it will be to your advantage.
अविक्षिदुवाच ।
वित्तं मे पितुरायत्तं मत्स्वामित्वं न तत्र वै ।
यन्मच्छरीरनिष्पाद्यं तत्करिष्ये त्वयोदितम् ॥७॥
7. avikṣiduvāca .
vittaṃ me piturāyattaṃ matsvāmitvaṃ na tatra vai .
yanmaccharīraniṣpādyaṃ tatkariṣye tvayoditam.
7. avikṣit uvāca | vittam me pituḥ āyattam matsvāmitvam na
tatra vai | yat matśarīraniṣpādyam tat kariṣye tvayā uditam
7. Avikṣit said: My wealth is dependent on my father; indeed, I have no ownership (svāmitva) over it. Whatever is to be accomplished by my body, that I will do as instructed by you.
किमिच्छकं व्रतं मातर्निश्चिन्ता भव निर्व्यथा ।
राज्ञा पित्राऽभ्यनुज्ञातं यदि वित्तेश्वरेण मे ॥८॥
8. kimicchakaṃ vrataṃ mātarniścintā bhava nirvyathā .
rājñā pitrā'bhyanujñātaṃ yadi vitteśvareṇa me.
8. kim icchakam vratam mātar niśchintā bhava nirvyathā
| rājñā pitrā abhyanujñātam yadi vitteśvareṇa me
8. What is the desired vow, O mother? Be unworried and free from distress. (I will perform it) if it is permitted by my father, the king and lord of wealth (vitteśvara).
मार्कण्डेय उवाच ।
ततः सा राजमहिषी तद्व्रतं समुपोषिता ।
यथोक्तं साऽकरोत्पूजां राजराजस्य संयता ॥९॥
9. mārkaṇḍeya uvāca .
tataḥ sā rājamahiṣī tadvrataṃ samupoṣitā .
yathoktaṃ sā'karotpūjāṃ rājarājasya saṃyatā.
9. mārkaṇḍeya uvāca | tataḥ sā rājamahiṣī tat vratam samupoṣitā
| yathā uktam sā akarot pūjām rājarājasya saṃyatā
9. Mārkaṇḍeya said: Then that queen, having completely observed that vow, performed the worship (pūjā) of the King of kings as prescribed, being self-restrained.
निधीनामप्यशेषाणां निधिपालगणस्य च ।
लक्ष्म्याश्च परया भक्त्या यतवाक्कायमानसा ॥१०॥
10. nidhīnāmapyaśeṣāṇāṃ nidhipālagaṇasya ca .
lakṣmyāśca parayā bhaktyā yatavākkāyamānasā.
10. nidhīnām api aśeṣāṇām nidhipālagaṇasya ca
lakṣmyāḥ ca parayā bhaktyā yatavākkāyamānasā
10. One whose speech, body, and mind are controlled, and who is endowed with supreme devotion (bhakti), is connected to all treasures, their guardians, and Lakṣmī.
विविक्ते तु गृहस्थोऽयमथ राजा करन्धमः ।
आसीन उक्तः सचिवैर्नीतिशास्त्रविशारदैः ॥११॥
11. vivikte tu gṛhastho'yamatha rājā karandhamaḥ .
āsīna uktaḥ sacivairnītiśāstraviśāradaiḥ.
11. vivikte tu gṛhasthaḥ ayam atha rājā karandhamaḥ
āsīnaḥ uktaḥ sacivaiḥ nītiśāstraviśāradaiḥ
11. Then, in a solitary place, this King Karandhama, who was a householder, was seated. He was addressed by his ministers, who were skilled in political science (nītiśāstra).
सचिवा ऊचुः ।
राजन्वयः परिणतं तवैतच्छासतो महीम् ।
एकस्ते तनयोऽविक्षित्त्यक्तदारपरिग्रहः ॥१२॥
12. sacivā ūcuḥ .
rājanvayaḥ pariṇataṃ tavaitacchāsato mahīm .
ekaste tanayo'vikṣittyaktadāraparigrahaḥ.
12. sacivāḥ ūcuḥ rājan vayaḥ pariṇatam tava etat śāsataḥ
mahīm ekaḥ te tanayaḥ avikṣit tyaktadāraparigrahaḥ
12. The ministers said: 'O King, your age has advanced while you have been ruling this earth. And your only son, Avikṣit, has abandoned marriage.'
अपुत्रः स च ते निष्ठां यदा भूप गमिष्यति ।
तदारिपक्षं पृथिवी निश्चितं तव यास्यति ॥१३॥
13. aputraḥ sa ca te niṣṭhāṃ yadā bhūpa gamiṣyati .
tadāripakṣaṃ pṛthivī niścitaṃ tava yāsyati.
13. aputraḥ saḥ ca te niṣṭhām yadā bhūpa gamiṣyati
tadā aripakṣam pṛthivī niścitam tava yāsyati
13. O King, when that sonless Avikṣit, your son, reaches his end (death), then your earth will certainly fall into the hands of your enemies.
वंशक्षयस्ते भविता पितृपिण्डोदकक्षयः ।
एतन्महत्तेऽरिभयं क्रियाहान्या भविष्यति ॥१४॥
14. vaṃśakṣayaste bhavitā pitṛpiṇḍodakakṣayaḥ .
etanmahatte'ribhayaṃ kriyāhānyā bhaviṣyati.
14. vaṃśakṣayaḥ te bhavitā pitṛpiṇḍodakakṣayaḥ
etat mahat te aribhayam kriyāhānyā bhaviṣyati
14. Your lineage will be destroyed, and with it, the offerings of ancestral cakes and water. A great fear from enemies will come upon you due to the neglect of rites.
तस्मात्कुरु तथा भूप यथा ते तनयः पुनः ।
करोति सततं बुद्धिं पितॄणामुपकारिणीम् ॥१५॥
15. tasmātkuru tathā bhūpa yathā te tanayaḥ punaḥ .
karoti satataṃ buddhiṃ pitṝṇāmupakāriṇīm.
15. tasmāt kuru tathā bhūpa yathā te tanayaḥ punaḥ
karoti satatam buddhim pitṝṇām upakāriṇīm
15. Therefore, O King, act in such a way that your son always develops a mind beneficial to the ancestors.
मार्कण्डेय उवाच ।
एतस्मिन्नन्तरे शब्दं शुश्राव जगतीपतिः ।
पुरोहितस्य वीराया गदतो ह्यर्थिनं प्रति ॥१६॥
16. mārkaṇḍeya uvāca .
etasminnantare śabdaṃ śuśrāva jagatīpatiḥ .
purohitasya vīrāyā gadato hyarthinaṃ prati.
16. mārkaṇḍeyaḥ uvāca etasmin antare śabdam śuśrāva
jagatīpatiḥ purohitasya vīrāyā gadatas hi arthinam prati
16. Mārkaṇḍeya said: In the meantime, the king heard the voice of the priest, and of Vīrā, as he (the priest) was speaking to a petitioner.
कः किमिच्छति दुःसाध्यं कस्य किं साध्यतामिति ।
करन्धमस्य महिषी किमिच्छिकमुपोषिता ॥१७॥
17. kaḥ kimicchati duḥsādhyaṃ kasya kiṃ sādhyatāmiti .
karandhamasya mahiṣī kimicchikamupoṣitā.
17. kaḥ kim icchati duḥsādhyam kasya kim sādhyatām
iti karandhamasya mahiṣī kimicchikam upoṣitā
17. “Who desires what, even if it is difficult to achieve? For whom should what be accomplished?” Thus (he said). Karandhama's queen fasted, desiring her specific wish.
राजपुत्रोऽप्यविक्षित्तु श्रुत्वा पौरोहितं वचः ।
प्रत्युवाचार्थिनः सर्वान्राजद्वारमुपागतान् ॥१८॥
18. rājaputro'pyavikṣittu śrutvā paurohitaṃ vacaḥ .
pratyuvācārthinaḥ sarvānrājadvāramupāgatān.
18. rājaputraḥ api avikṣit tu śrutvā paurohitaṃ vacaḥ
pratyuvāca arthinaḥ sarvān rājadvāram upāgatān
18. Prince Avikṣit, having heard the priest's words, replied to all the petitioners who had gathered at the royal gate.
मया साध्यं शरीरेण यस्य किञ्जिद्ब्रवीतु सः ।
मम माता महाभागा किमिच्छिकमुपोषिता ॥१९॥
19. mayā sādhyaṃ śarīreṇa yasya kiñjidbravītu saḥ .
mama mātā mahābhāgā kimicchikamupoṣitā.
19. mayā sādhyaṃ śarīreṇa yasya kiñcit bravītu
saḥ | mama mātā mahābhāgā kimiśchikam upoṣitā
19. Whoever has any request that can be fulfilled by my own body, let him speak. My illustrious mother has observed a "kimiśchikā" vow (a vow of fulfilling desires).
शृण्वन्तु मेऽर्थिनः सर्वे प्रतिज्ञातं मया तदा ।
किमिच्छथ ददाम्येष क्रियमाणो किमिच्छिके ॥२०॥
20. śṛṇvantu me'rthinaḥ sarve pratijñātaṃ mayā tadā .
kimicchatha dadāmyeṣa kriyamāṇo kimicchike.
20. śṛṇvantu me arthinaḥ sarve pratijñātaṃ mayā tadā
| kim icchatha dadāmi eṣaḥ kriyamāṇaḥ kimiśchike
20. All petitioners, listen to my pledge made at that time. What do you desire? I will give it, acting according to the "kimiśchikā" (vow).
मार्कण्डेय उवाच ।
ततो राजा निशम्यैतद्वाक्यं पुत्रमुखाच्छ्रुतम् ।
समुत्पत्याब्रवीत्पुत्रमहमर्थी प्रयच्छ मे ॥२१॥
21. mārkaṇḍeya uvāca .
tato rājā niśamyaitadvākyaṃ putramukhācchrutam .
samutpatyābravītputramahamarthī prayaccha me.
21. mārkaṇḍeya uvāca | tataḥ rājā niśamya etat vākyaṃ putramukhāt
śrutam | samutpatya abravīt putram aham arthī prayaccha me
21. Mārkaṇḍeya said: Then the king, having heard this speech, which was uttered by his son, quickly rose and said to his son, 'I am a petitioner! Give (something) to me!'
अविक्षिदुवाच ।
दातव्यं यन्मया तात भवते तद्ब्रवीहि माम् ।
कर्तव्यं दुष्करं वा ते साध्यं दुःसाध्यमेव वा ॥२२॥
22. avikṣiduvāca .
dātavyaṃ yanmayā tāta bhavate tadbravīhi mām .
kartavyaṃ duṣkaraṃ vā te sādhyaṃ duḥsādhyameva vā.
22. avikṣit uvāca | dātavyam yat mayā tāta bhavate tat bravīhi
mām | kartavyam duṣkaram vā te sādhyam duḥsādhyam eva vā
22. Avikṣit said: "Dear father, tell me what I am to give you. Or tell me what task I must perform for you, whether it is difficult, or easy to accomplish, or even something very difficult."
राजोवाच ।
यदि सत्यप्रतिज्ञस्त्वं ददासि च किमिच्छकम् ।
पौत्रस्य दर्शय मुखं ममोत्सङ्गगतस्य तत् ॥२३॥
23. rājovāca .
yadi satyapratijñastvaṃ dadāsi ca kimicchakam .
pautrasya darśaya mukhaṃ mamotsaṅgagatasya tat.
23. rājan uvāca | yadi satyapratijñaḥ tvam dadāsi ca kim
icchakam | pautrasya darśaya mukham mama utsaṅgagtasya tat
23. The King said: "If you are true to your promise and will give whatever is desired, then show me the face of my grandson, who will be seated on my lap."
अविक्षिदुवाच ।
अहं तवैकस्तनयो ब्रह्मचर्यं च मे नृप ।
न मे पुत्रोऽस्ति पौत्रस्य दर्शयामि कथं मुखम् ॥२४॥
24. avikṣiduvāca .
ahaṃ tavaikastanayo brahmacaryaṃ ca me nṛpa .
na me putro'sti pautrasya darśayāmi kathaṃ mukham.
24. avikṣit uvāca | aham tava ekaḥ tanayaḥ brahmacaryam ca me
nṛpa | na me putraḥ asti pautrasya darśayāmi katham mukham
24. Avikṣit said: "O King, I am your only son. Furthermore, due to my practice of celibacy (brahmacarya), I have no son. How can I then show you a grandson's face?"
राजोवाच ।
पापाय ब्रह्मचर्यं ते यदिदं धार्यते त्वया ।
तस्मात्त्वं मोचयात्मानं मम पौत्रं च दर्शय ॥२५॥
25. rājovāca .
pāpāya brahmacaryaṃ te yadidaṃ dhāryate tvayā .
tasmāttvaṃ mocayātmānaṃ mama pautraṃ ca darśaya.
25. rājan uvāca | pāpāya brahmacaryam te yat idam dhāryate
tvayā | tasmāt tvam mocaya ātmānam mama pautram ca darśaya
25. The King said: "This practice of celibacy (brahmacarya) which is observed by you leads to sin for you. Therefore, free your own self (ātman) and show me my grandson."
अविक्षिदुवाच ।
विषमं स्यान्महाराज यदन्यत्तत्समादिश ।
वैराग्येण मया त्यक्तः स्त्रीसंभोगस्तथास्तु सः ॥२६॥
26. avikṣiduvāca .
viṣamaṃ syānmahārāja yadanyattatsamādiśa .
vairāgyeṇa mayā tyaktaḥ strīsaṃbhogastathāstu saḥ.
26. avikṣit uvāca | viṣamam syāt mahārāja yat anyat tat samādiśa
| vairāgyeṇa mayā tyaktaḥ strīsaṃbhogaḥ tathā astu saḥ
26. Avikṣit said: "O great king, it would be improper if you were to command anything else. Sexual enjoyment has been abandoned by me due to detachment (vairāgya); therefore, let it remain so."
राजोवाच ।
बहुभिर्युध्यमानानां दृष्टो वै वैरिणां जयः ।
तत्रापि यदि वैराग्यमुपैषि तदपण्डितः ॥२७॥
27. rājovāca .
bahubhiryudhyamānānāṃ dṛṣṭo vai vairiṇāṃ jayaḥ .
tatrāpi yadi vairāgyamupaiṣi tadapaṇḍitaḥ.
27. rājā uvāca | bahubhiḥ yudhyamānānām dṛṣṭaḥ vai vairiṇām
jayaḥ | tatra api yadi vairāgyam upaiṣi tat apaṇḍitaḥ
27. The king said: "Indeed, victory (jayaḥ) has been observed for those who fight against many enemies. Even in that situation, if you adopt detachment (vairāgya), then you are unwise."
किं वा नो बहुनोक्तेन ब्रह्मचर्यं परित्यज ।
मातुस्त्वमिच्छया वक्त्र पौत्रस्य मम दर्शय ॥२८॥
28. kiṃ vā no bahunoktena brahmacaryaṃ parityaja .
mātustvamicchayā vaktra pautrasya mama darśaya.
28. kim vā naḥ bahunā uktena brahmacaryam parityaja |
mātuḥ tvam icchayā vaktram pautrasya mama darśaya
28. "What indeed is the use of much talk to us? Abandon celibacy (brahmacarya)! You, by your mother's wish, show me the face of my grandson."
मार्कण्डेय उवाच ।
यदा स बहुशस्तेन प्रोक्तः पुत्रेण पार्थिवः ।
नान्यत्प्रार्थयते किंचित्तदा पुत्रोऽब्रवीत्पुनः ॥२९॥
29. mārkaṇḍeya uvāca .
yadā sa bahuśastena proktaḥ putreṇa pārthivaḥ .
nānyatprārthayate kiṃcittadā putro'bravītpunaḥ.
29. mārkaṇḍeyaḥ uvāca | yadā saḥ
bahuśaḥ tena proktaḥ putreṇa
pārthivaḥ | na anyat prārthayate
kiñcit tadā putraḥ abravīt punaḥ
29. Mārkaṇḍeya said: "When that king was thus repeatedly addressed by his son, and he (the king) did not request anything else, then the son spoke again."
दत्त्वा किमिच्छकं तुभ्यं प्राप्तोऽहं तात सङ्कटम् ।
तत्करिष्यामि निर्लज्जो भूयो दारपरिग्रहम् ॥३०॥
30. dattvā kimicchakaṃ tubhyaṃ prāpto'haṃ tāta saṅkaṭam .
tatkariṣyāmi nirlajjo bhūyo dāraparigraham.
30. dattvā kimicchakam tubhyam prāptaḥ aham tāta saṅkaṭam
tat kariṣyāmi nirlajjaḥ bhūyaḥ dāraparigraham
30. Father, by granting you whatever you desired, I have brought this trouble upon myself. Shamelessly, I shall again marry.
स्त्रियाः समक्षं विजितः पतितो धरणीतले ।
स्त्रीपतिर्भविता भूयस्तातैतदतिदुष्करम् ॥३१॥
31. striyāḥ samakṣaṃ vijitaḥ patito dharaṇītale .
strīpatirbhavitā bhūyastātaitadatiduṣkaram.
31. striyāḥ samakṣam vijitaḥ patitaḥ dharaṇītale
strīpatiḥ bhavitā bhūyaḥ tāta etat atiduṣkaram
31. To be defeated and fall to the ground in a woman's presence, and then to become a husband again – father, this is exceedingly difficult.
तथापि किं करोम्येष सत्यपाशवशङ्गतः ।
करिष्यामि यथाऽऽत्थ त्वं भुज्यतां निजशासनम् ॥३२॥
32. tathāpi kiṃ karomyeṣa satyapāśavaśaṅgataḥ .
kariṣyāmi yathā''ttha tvaṃ bhujyatāṃ nijaśāsanam.
32. tathā api kim karomi eṣaḥ satyapāśavaśaṅgataḥ
kariṣyāmi yathā āttha tvam bhujyatām nijaśāsanam
32. Nevertheless, what can I do, having succumbed to the power of the bond of truth (satya)? I shall do as you command. Let your own decree be fulfilled.