मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-134
पक्षिण ऊचुः ।
एवमुक्त्वा जैमिनेयं मार्कण्डेयो महामुनिः ।
विसृज्य क्रौष्टुकिमुनिं चक्रे माध्याह्निकीं क्रियाम् ॥१॥
एवमुक्त्वा जैमिनेयं मार्कण्डेयो महामुनिः ।
विसृज्य क्रौष्टुकिमुनिं चक्रे माध्याह्निकीं क्रियाम् ॥१॥
1. pakṣiṇa ūcuḥ .
evamuktvā jaimineyaṃ mārkaṇḍeyo mahāmuniḥ .
visṛjya krauṣṭukimuniṃ cakre mādhyāhnikīṃ kriyām.
evamuktvā jaimineyaṃ mārkaṇḍeyo mahāmuniḥ .
visṛjya krauṣṭukimuniṃ cakre mādhyāhnikīṃ kriyām.
1.
pakṣiṇaḥ ūcuḥ evam uktvā jaimineyam mārkaṇḍeyaḥ mahāmuniḥ
visṛjya krauṣṭukimunim cakre mādhyāhnikīm kriyām
visṛjya krauṣṭukimunim cakre mādhyāhnikīm kriyām
1.
The birds said: Having spoken thus to Jaimini, the great sage Markandeya, after dismissing the sage Kroshtuki, performed his midday ritual.
अस्माभिश्च श्रुतं तस्माद्यत्ते प्रोक्तं महामुने ।
अनादिसिद्धमेतद्धि पुरा प्रोक्तं स्वयंभुवा ॥२॥
अनादिसिद्धमेतद्धि पुरा प्रोक्तं स्वयंभुवा ॥२॥
2. asmābhiśca śrutaṃ tasmādyatte proktaṃ mahāmune .
anādisiddhametaddhi purā proktaṃ svayaṃbhuvā.
anādisiddhametaddhi purā proktaṃ svayaṃbhuvā.
2.
asmābhiḥ ca śrutam tasmāt yat te proktam mahāmune
anādisiddham etat hi purā proktam svayambhuvā
anādisiddham etat hi purā proktam svayambhuvā
2.
And O great sage, we have also heard from you that which you declared. Indeed, this eternally established teaching was formerly proclaimed by Svayambhu (Brahma) himself.
मार्कण्डेयाय मुनये यत्तेऽस्माभिरुदाहृतम् ।
पुण्यं पवित्रमायुष्यं धर्मकामार्थसिद्धिदम् ॥३॥
पुण्यं पवित्रमायुष्यं धर्मकामार्थसिद्धिदम् ॥३॥
3. mārkaṇḍeyāya munaye yatte'smābhirudāhṛtam .
puṇyaṃ pavitramāyuṣyaṃ dharmakāmārthasiddhidam.
puṇyaṃ pavitramāyuṣyaṃ dharmakāmārthasiddhidam.
3.
mārkaṇḍeyāya munaye yat te asmābhiḥ udāhṛtam
puṇyam pavitram āyuṣyam dharmakāmārthasiddhidam
puṇyam pavitram āyuṣyam dharmakāmārthasiddhidam
3.
That which we narrated to the sage Markaṇḍeya, (it is) sacred, purifying, conducive to longevity, and bestows success in righteousness (dharma), legitimate desires, and material prosperity.
पठतां शृण्वतां सद्यः सर्वपापप्रमोचनम् ।
आदावेव कृता ये च प्रश्नाश्चत्वार एव हि ॥४॥
आदावेव कृता ये च प्रश्नाश्चत्वार एव हि ॥४॥
4. paṭhatāṃ śṛṇvatāṃ sadyaḥ sarvapāpapramocanam .
ādāveva kṛtā ye ca praśnāścatvāra eva hi.
ādāveva kṛtā ye ca praśnāścatvāra eva hi.
4.
paṭhatām śṛṇvatām sadyaḥ sarvapāpapramocanam
ādau eva kṛtāḥ ye ca praśnāḥ catvāraḥ eva hi
ādau eva kṛtāḥ ye ca praśnāḥ catvāraḥ eva hi
4.
For those who read and those who listen, it immediately brings liberation from all sins. And indeed, these are the four questions that were posed right at the outset.
पितुः पुत्रस्य संवादस्तथा सृष्टिः स्वयंभुवः ।
तथा मनूनां स्थितयो राज्ञां च चरितं मुने ॥५॥
तथा मनूनां स्थितयो राज्ञां च चरितं मुने ॥५॥
5. pituḥ putrasya saṃvādastathā sṛṣṭiḥ svayaṃbhuvaḥ .
tathā manūnāṃ sthitayo rājñāṃ ca caritaṃ mune.
tathā manūnāṃ sthitayo rājñāṃ ca caritaṃ mune.
5.
pituḥ putrasya saṃvādaḥ tathā sṛṣṭiḥ svayambhuvaḥ
tathā manūnām sthitayaḥ rājñām ca caritam mune
tathā manūnām sthitayaḥ rājñām ca caritam mune
5.
O sage, (these questions concern) the dialogue between a father and his son, the creation by Svayambhu (Brahma), the established laws and conduct of the Manus, and the deeds of kings.
अस्माभिरेतत्ते प्रोक्तं किमद्य श्रोतुमिच्छसि ।
एतान्सर्वान्नरः श्रुत्वा पठते वा सभासु च ॥६॥
एतान्सर्वान्नरः श्रुत्वा पठते वा सभासु च ॥६॥
6. asmābhiretatte proktaṃ kimadya śrotumicchasi .
etānsarvānnaraḥ śrutvā paṭhate vā sabhāsu ca.
etānsarvānnaraḥ śrutvā paṭhate vā sabhāsu ca.
6.
asmābhiḥ etat te proktam kim adya śrotum icchasi
etān sarvān naraḥ śrutvā paṭhate vā sabhāsu ca
etān sarvān naraḥ śrutvā paṭhate vā sabhāsu ca
6.
We have thus declared this to you. What do you wish to hear today? A person, having heard all these (narrations) or reciting them in assemblies,
विधूय सर्वपापानि ब्रह्मणोऽन्ते लयं व्रजेत् ।
अष्टादशपुराणानि यानि प्राह पितामहः ॥७॥
अष्टादशपुराणानि यानि प्राह पितामहः ॥७॥
7. vidhūya sarvapāpāni brahmaṇo'nte layaṃ vrajet .
aṣṭādaśapurāṇāni yāni prāha pitāmahaḥ.
aṣṭādaśapurāṇāni yāni prāha pitāmahaḥ.
7.
vidhūya sarvapāpāni brahmaṇaḥ ante layam
vrajet aṣṭādaśapurāṇāni yāni prāha pitāmahaḥ
vrajet aṣṭādaśapurāṇāni yāni prāha pitāmahaḥ
7.
having dispelled all sins, he attains dissolution (laya) at the end of (a cycle of) Brahmā. These are the eighteen Purāṇas which Grandfather (Brahmā) declared:
तेषां तु सप्तमं ज्ञेयं मार्कर्ण्डेयं सुविश्रुतम् ।
ब्राह्मं पाद्मं वैष्णवं च शैवं भागवतं तथा ॥८॥
ब्राह्मं पाद्मं वैष्णवं च शैवं भागवतं तथा ॥८॥
8. teṣāṃ tu saptamaṃ jñeyaṃ mārkarṇḍeyaṃ suviśrutam .
brāhmaṃ pādmaṃ vaiṣṇavaṃ ca śaivaṃ bhāgavataṃ tathā.
brāhmaṃ pādmaṃ vaiṣṇavaṃ ca śaivaṃ bhāgavataṃ tathā.
8.
teṣām tu saptamam jñeyam mārkaṇḍeyam suviśrutam
brāhmam pādmam vaiṣṇavam ca śaivam bhāgavatam tathā
brāhmam pādmam vaiṣṇavam ca śaivam bhāgavatam tathā
8.
Among them, the seventh (Purāṇa) should be known as the very well-known Mārkaṇḍeya. (These are) the Brāhma, Pādma, Vaiṣṇava, Śaiva, and similarly the Bhāgavata.
तथान्यन्नारदीयं च मार्कण्डेयं च सप्तमम् ।
आग्नेयमष्टमं प्रोक्तं भविष्यं नवमं तथा ॥९॥
आग्नेयमष्टमं प्रोक्तं भविष्यं नवमं तथा ॥९॥
9. tathānyannāradīyaṃ ca mārkaṇḍeyaṃ ca saptamam .
āgneyamaṣṭamaṃ proktaṃ bhaviṣyaṃ navamaṃ tathā.
āgneyamaṣṭamaṃ proktaṃ bhaviṣyaṃ navamaṃ tathā.
9.
tathā anyat nāradīyam ca mārkaṇḍeyam ca saptamam
āgneyam aṣṭamam proktam bhaviṣyam navamam tathā
āgneyam aṣṭamam proktam bhaviṣyam navamam tathā
9.
Likewise, there is also the Nāradīya and the Mārkaṇḍeya, which is the seventh. The Agneya is declared to be the eighth, and the Bhaviṣya the ninth, similarly.
दशमं ब्रह्मवैवर्त्तं लैङ्गमेकादशं स्मृतम् ।
वाराहं द्वादशं प्रोक्तं स्कन्दमत्र त्रयोदशम् ॥१०॥
वाराहं द्वादशं प्रोक्तं स्कन्दमत्र त्रयोदशम् ॥१०॥
10. daśamaṃ brahmavaivarttaṃ laiṅgamekādaśaṃ smṛtam .
vārāhaṃ dvādaśaṃ proktaṃ skandamatra trayodaśam.
vārāhaṃ dvādaśaṃ proktaṃ skandamatra trayodaśam.
10.
daśamam brahmavaivarttam laiṅgam ekādaśam smṛtam
vārāham dvādaśam proktam skandam atra trayodaśam
vārāham dvādaśam proktam skandam atra trayodaśam
10.
The Brahmavaivarta (Purāṇa) is remembered as the tenth, and the Liṅga (Purāṇa) as the eleventh. Here, the Vārāha (Purāṇa) is declared as the twelfth, and the Skanda (Purāṇa) as the thirteenth.
चतुर्दशं वामनं च कौर्मं पञ्चदशं तथा ।
मात्स्यं च गारुडं चैव ब्रह्माण्डं च ततः परम् ॥११॥
मात्स्यं च गारुडं चैव ब्रह्माण्डं च ततः परम् ॥११॥
11. caturdaśaṃ vāmanaṃ ca kaurmaṃ pañcadaśaṃ tathā .
mātsyaṃ ca gāruḍaṃ caiva brahmāṇḍaṃ ca tataḥ param.
mātsyaṃ ca gāruḍaṃ caiva brahmāṇḍaṃ ca tataḥ param.
11.
caturdaśam vāmanam ca kaurmam pañcadaśam tathā
mātsyam ca gāruḍam ca eva brahmāṇḍam ca tataḥ param
mātsyam ca gāruḍam ca eva brahmāṇḍam ca tataḥ param
11.
The Vāmana (Purāṇa) is the fourteenth, and similarly, the Kūrma (Purāṇa) is the fifteenth. Thereafter come the Matsya (Purāṇa), the Garuḍa (Purāṇa), and the Brahmāṇḍa (Purāṇa).
अष्टादशपुराणानां नामधेयानि यः पठेत् ।
त्रिसन्ध्यं जपते नित्यं सोऽश्वमेधफलं लभेत् ॥१२॥
त्रिसन्ध्यं जपते नित्यं सोऽश्वमेधफलं लभेत् ॥१२॥
12. aṣṭādaśapurāṇānāṃ nāmadheyāni yaḥ paṭhet .
trisandhyaṃ japate nityaṃ so'śvamedhaphalaṃ labhet.
trisandhyaṃ japate nityaṃ so'śvamedhaphalaṃ labhet.
12.
aṣṭādaśapurāṇānām nāmadheyāni yaḥ paṭhet
trisandhyam japate nityam saḥ aśvamedhaphalam labhet
trisandhyam japate nityam saḥ aśvamedhaphalam labhet
12.
Anyone who recites the names of the eighteen Purāṇas, chanting them daily at the three junctures of the day, obtains the merit of an aśvamedha (horse sacrifice).
सर्गश्च प्रतिसर्गश्च वंशो मन्वन्तराणि च ।
वंशानुचरितं चैव पुराणं पञ्चलक्षणम् ॥१३॥
वंशानुचरितं चैव पुराणं पञ्चलक्षणम् ॥१३॥
13. sargaśca pratisargaśca vaṃśo manvantarāṇi ca .
vaṃśānucaritaṃ caiva purāṇaṃ pañcalakṣaṇam.
vaṃśānucaritaṃ caiva purāṇaṃ pañcalakṣaṇam.
13.
sargaḥ ca pratisargaḥ ca vaṃśaḥ manvantarāṇi
ca vaṃśānucaritam ca eva purāṇam pañcalakṣaṇam
ca vaṃśānucaritam ca eva purāṇam pañcalakṣaṇam
13.
A Purāṇa possesses five characteristics: creation, secondary creation, genealogies (of deities and sages), the epochs of Manus, and accounts of royal dynasties.
चतुःप्रश्नसमोपेतं पुराणं ह्येतदुत्तमम् ।
श्रुत्वा पुनश्च ते पापं कल्पकोटिशतैः कृतम् ॥१४॥
श्रुत्वा पुनश्च ते पापं कल्पकोटिशतैः कृतम् ॥१४॥
14. catuḥpraśnasamopetaṃ purāṇaṃ hyetaduttamam .
śrutvā punaśca te pāpaṃ kalpakoṭiśataiḥ kṛtam.
śrutvā punaśca te pāpaṃ kalpakoṭiśataiḥ kṛtam.
14.
catuḥpraśnasamopetam purāṇam hi etat uttamam
śrutvā punaḥ ca te pāpam kalpakoṭiśataiḥ kṛtam
śrutvā punaḥ ca te pāpam kalpakoṭiśataiḥ kṛtam
14.
Indeed, this excellent Purāṇa encompasses four questions. By hearing it, the sin committed by you repeatedly over hundreds of millions of cosmic aeons (kalpas) is mitigated.
ब्रह्महत्यादिपापानि यान्यन्यान्यशुभानि च ।
तानि सर्वाणि नश्यन्ति तृणं वातहतं यथा ॥१५॥
तानि सर्वाणि नश्यन्ति तृणं वातहतं यथा ॥१५॥
15. brahmahatyādipāpāni yānyanyānyaśubhāni ca .
tāni sarvāṇi naśyanti tṛṇaṃ vātahataṃ yathā.
tāni sarvāṇi naśyanti tṛṇaṃ vātahataṃ yathā.
15.
brahmahatyādipāpāni yāni anyāni aśubhāni ca
tāni sarvāṇi naśyanti tṛṇam vātahatam yathā
tāni sarvāṇi naśyanti tṛṇam vātahatam yathā
15.
Sins like killing a Brahmin (brahmahatyā) and whatever other inauspicious deeds (aśubha) there are, all those are destroyed, just like grass struck by wind.
पुष्करे दानजं पुण्यं श्रवणादस्य जायते ।
सर्ववेदाधिकफलं समाप्त्या चाधिगच्छति ॥१६॥
सर्ववेदाधिकफलं समाप्त्या चाधिगच्छति ॥१६॥
16. puṣkare dānajaṃ puṇyaṃ śravaṇādasya jāyate .
sarvavedādhikaphalaṃ samāptyā cādhigacchati.
sarvavedādhikaphalaṃ samāptyā cādhigacchati.
16.
puṣkare dānajam puṇyam śravaṇāt asya jāyate
sarvavedādhikaphalam samāptyā ca adhigacchati
sarvavedādhikaphalam samāptyā ca adhigacchati
16.
The merit (puṇya) generated by charity (dāna) at Puṣkara arises from hearing this [Purāṇa]. And by its completion, one attains a result superior to all the Vedas.
यः श्रावयेत्पूजयेत्तं यथा देवं पितामहम् ।
गन्धपुष्पैस्तथा वस्त्रैर्ब्राह्मणानां च तर्पणैः ॥१७॥
गन्धपुष्पैस्तथा वस्त्रैर्ब्राह्मणानां च तर्पणैः ॥१७॥
17. yaḥ śrāvayetpūjayettaṃ yathā devaṃ pitāmaham .
gandhapuṣpaistathā vastrairbrāhmaṇānāṃ ca tarpaṇaiḥ.
gandhapuṣpaistathā vastrairbrāhmaṇānāṃ ca tarpaṇaiḥ.
17.
yaḥ śrāvayet pūjayet tam yathā devam pitāmaham
gandhapuṣpaiḥ tathā vastraiḥ brāhmaṇānām ca tarpaṇaiḥ
gandhapuṣpaiḥ tathā vastraiḥ brāhmaṇānām ca tarpaṇaiḥ
17.
Whoever recites [this Purāṇa] or causes it to be heard, should honor that person just as [one would honor] the revered god Brahmā (pitāmaha), with fragrances, flowers, and garments, and with offerings (tarpaṇa) to Brahmins (brāhmaṇa).
यथाशक्त्या च दातव्यं नृपैर्ग्रामादिवाहनम् ।
एतत्पुराणमखिलं वेदार्थैरुपबृंहितम् ।
धर्मशास्त्रैकनिलयं श्रुत्वा सर्वार्थमाप्नुयात् ॥१८॥
एतत्पुराणमखिलं वेदार्थैरुपबृंहितम् ।
धर्मशास्त्रैकनिलयं श्रुत्वा सर्वार्थमाप्नुयात् ॥१८॥
18. yathāśaktyā ca dātavyaṃ nṛpairgrāmādivāhanam .
etatpurāṇamakhilaṃ vedārthairupabṛṃhitam .
dharmaśāstraikanilayaṃ śrutvā sarvārthamāpnuyāt.
etatpurāṇamakhilaṃ vedārthairupabṛṃhitam .
dharmaśāstraikanilayaṃ śrutvā sarvārthamāpnuyāt.
18.
yathāśaktyā ca dātavyam nṛpaiḥ
grāmādivāhanam etat purāṇam akhilam
vedārthaiḥ upabṛṃhitam dharmaśāstraikanilayam
śrutvā sarvārtham āpnuyāt
grāmādivāhanam etat purāṇam akhilam
vedārthaiḥ upabṛṃhitam dharmaśāstraikanilayam
śrutvā sarvārtham āpnuyāt
18.
According to their capacity, kings should also give gifts like villages and vehicles. This entire Purāṇa, enriched by the meanings of the Vedas and being the sole foundation of the treatises on natural law (dharmaśāstra), ensures that by hearing it, one obtains all objectives.
श्रुत्वा पुराणमखिलं व्यासं सम्पूजयेद्बुधः ।
धर्मार्थकाममोक्षाणां यथोक्तफलहेतवे ॥१९॥
धर्मार्थकाममोक्षाणां यथोक्तफलहेतवे ॥१९॥
19. śrutvā purāṇamakhilaṃ vyāsaṃ sampūjayedbudhaḥ .
dharmārthakāmamokṣāṇāṃ yathoktaphalahetave.
dharmārthakāmamokṣāṇāṃ yathoktaphalahetave.
19.
śrutvā purāṇam akhilam vyāsam sampūjayet budhaḥ
dharmārthakāmamokṣāṇām yathoktaphalhetave
dharmārthakāmamokṣāṇām yathoktaphalhetave
19.
After hearing the entire Purāṇa, a wise person should worship Vyāsa, for the sake of obtaining the prescribed results of natural law (dharma), material prosperity (artha), enjoyment (kāma), and final liberation (mokṣa).
दद्याद्गां गुरवे स्वर्णवस्त्रालङ्कारसंयुताम् ।
श्रवणस्य फलावाप्त्यै दानैः संतोषयेद्गुरुम् ॥२०॥
श्रवणस्य फलावाप्त्यै दानैः संतोषयेद्गुरुम् ॥२०॥
20. dadyādgāṃ gurave svarṇavastrālaṅkārasaṃyutām .
śravaṇasya phalāvāptyai dānaiḥ saṃtoṣayedgurum.
śravaṇasya phalāvāptyai dānaiḥ saṃtoṣayedgurum.
20.
dadyāt gām gurave svarṇavastrālaṅkārasaṃyutām
śravaṇasya phalāvāptyai dānaiḥ saṃtoṣayet gurum
śravaṇasya phalāvāptyai dānaiḥ saṃtoṣayet gurum
20.
One should offer a cow, adorned with gold, clothing, and ornaments, to the spiritual teacher (guru). To attain the full benefit of hearing (the Purāṇa), one should satisfy the spiritual teacher (guru) with further gifts.
अपूज्य पाठकर्तारं श्लोकमेकं शृणोति यः ।
नासौ पुण्यमवाप्नोति शास्त्रचोरः स्मृतो हि सः ॥२१॥
नासौ पुण्यमवाप्नोति शास्त्रचोरः स्मृतो हि सः ॥२१॥
21. apūjya pāṭhakartāraṃ ślokamekaṃ śṛṇoti yaḥ .
nāsau puṇyamavāpnoti śāstracoraḥ smṛto hi saḥ.
nāsau puṇyamavāpnoti śāstracoraḥ smṛto hi saḥ.
21.
apūjya pāṭhakartāram ślokam ekam śṛṇoti yaḥ na
asau puṇyam avāpnoti śāstracoraḥ smṛtaḥ hi saḥ
asau puṇyam avāpnoti śāstracoraḥ smṛtaḥ hi saḥ
21.
Anyone who listens to even a single verse without first honoring the reciter does not acquire any merit (puṇya); indeed, such a person is regarded as a thief of scripture.
न तस्य देवाः प्रीणन्ति पितरो नैव पुत्रकान् ।
दत्तं श्राद्धं तथेच्छन्ति तीर्थस्नानफलं न च ॥२२॥
दत्तं श्राद्धं तथेच्छन्ति तीर्थस्नानफलं न च ॥२२॥
22. na tasya devāḥ prīṇanti pitaro naiva putrakān .
dattaṃ śrāddhaṃ tathecchanti tīrthasnānaphalaṃ na ca.
dattaṃ śrāddhaṃ tathecchanti tīrthasnānaphalaṃ na ca.
22.
na tasya devāḥ prīṇanti pitaraḥ na eva putrakān |
dattam śrāddham tathā icchanti tīrthasnānaphalam na ca
dattam śrāddham tathā icchanti tīrthasnānaphalam na ca
22.
Neither the gods are pleased by him, nor are the ancestors pleased by his sons. Similarly, they do not desire the offerings (śrāddha) given by him, nor the benefit of bathing in holy places.
लभेत शास्त्रचोरश्च निन्दां सज्जनसंसदि ।
अवज्ञया न श्रोतव्यं शास्त्रमेतद्विचक्षणैः ॥२३॥
अवज्ञया न श्रोतव्यं शास्त्रमेतद्विचक्षणैः ॥२३॥
23. labheta śāstracoraśca nindāṃ sajjanasaṃsadi .
avajñayā na śrotavyaṃ śāstrametadvicakṣaṇaiḥ.
avajñayā na śrotavyaṃ śāstrametadvicakṣaṇaiḥ.
23.
labheta śāstracoraḥ ca nindām sajjanasaṃsadi |
avajñayā na śrotavyam śāstram etat vicakṣaṇaiḥ
avajñayā na śrotavyam śāstram etat vicakṣaṇaiḥ
23.
A thief of scriptures (śāstra) will certainly receive censure in the assembly of good people. This scripture should not be listened to with disrespect by the wise.
पठ्यमाने त्ववज्ञाते साधुभिः शास्त्र उत्तमे ।
मूको भवति जन्मानि सप्त मूर्खः प्रजायते ॥२४॥
मूको भवति जन्मानि सप्त मूर्खः प्रजायते ॥२४॥
24. paṭhyamāne tvavajñāte sādhubhiḥ śāstra uttame .
mūko bhavati janmāni sapta mūrkhaḥ prajāyate.
mūko bhavati janmāni sapta mūrkhaḥ prajāyate.
24.
paṭhyamāne tu avajñāte sādhubhiḥ śāstre uttame
| mūkaḥ bhavati janmāni sapta mūrkhaḥ prajāyate
| mūkaḥ bhavati janmāni sapta mūrkhaḥ prajāyate
24.
However, if this excellent scripture, even while being recited by virtuous people, is disregarded, [one] becomes dumb for seven births and is born a fool.
श्रुत्वा तत्पूजयेद्यस्तु पुराणं सप्तमं पुनः ।
सर्वपापविनिर्मुक्तः पुनात्येव निजं कुलम् ॥२५॥
सर्वपापविनिर्मुक्तः पुनात्येव निजं कुलम् ॥२५॥
25. śrutvā tatpūjayedyastu purāṇaṃ saptamaṃ punaḥ .
sarvapāpavinirmuktaḥ punātyeva nijaṃ kulam.
sarvapāpavinirmuktaḥ punātyeva nijaṃ kulam.
25.
śrutvā tat pūjayet yaḥ tu purāṇam saptamam punaḥ
| sarvapāpavinirmuktaḥ punāti eva nijam kulam
| sarvapāpavinirmuktaḥ punāti eva nijam kulam
25.
However, whoever, having heard this seventh Purāṇa, then honors it, becomes completely freed from all sins and certainly purifies his own family.
पूतो याति न सन्देहो विष्णुलोकं सनातनम् ।
च्युतस्ततः पुनर्नैव स भविष्यति मानवः ॥२६॥
च्युतस्ततः पुनर्नैव स भविष्यति मानवः ॥२६॥
26. pūto yāti na sandeho viṣṇulokaṃ sanātanam .
cyutastataḥ punarnaiva sa bhaviṣyati mānavaḥ.
cyutastataḥ punarnaiva sa bhaviṣyati mānavaḥ.
26.
pūtaḥ yāti na saṃdehaḥ viṣṇulokaṃ sanātanam
cyutaḥ tataḥ punaḥ na eva saḥ bhaviṣyati mānavaḥ
cyutaḥ tataḥ punaḥ na eva saḥ bhaviṣyati mānavaḥ
26.
Being purified, he goes, without doubt, to the eternal realm of Viṣṇu. If he falls from that realm, he will never again be born as a human being.
पुराणश्रवणादेव परमयोगमवाप्नुयात् ।
नास्तिकाय न दातव्यं वृषले वेदनिन्दके ॥२७॥
नास्तिकाय न दातव्यं वृषले वेदनिन्दके ॥२७॥
27. purāṇaśravaṇādeva paramayogamavāpnuyāt .
nāstikāya na dātavyaṃ vṛṣale vedanindake.
nāstikāya na dātavyaṃ vṛṣale vedanindake.
27.
purāṇaśravaṇāt eva paramayogaṃ avāpnuyāt
nāstikāya na dātavyaṃ vṛṣale vedanindake
nāstikāya na dātavyaṃ vṛṣale vedanindake
27.
Indeed, simply by listening to the Purāṇas, one may attain the supreme spiritual union (yoga). This [knowledge] should not be given to an atheist, to one of degraded status, or to a defamer of the Vedas.
गुरुद्विजातिनिन्दाय तथा भग्नव्रताय च ।
मातापित्रोर्निन्दकाय वेदशास्त्रादिनिन्दिने ॥२८॥
मातापित्रोर्निन्दकाय वेदशास्त्रादिनिन्दिने ॥२८॥
28. gurudvijātinindāya tathā bhagnavratāya ca .
mātāpitrornindakāya vedaśāstrādinindine.
mātāpitrornindakāya vedaśāstrādinindine.
28.
gurudvijātinindāya tathā bhagnavratāya ca
mātāpitroḥ nindakāya vedaśāstrādinindine
mātāpitroḥ nindakāya vedaśāstrādinindine
28.
Likewise, [it should not be given] to one who slanders their guru or the twice-born (dvijāti), and to one whose vows are broken. Nor should it be given to a reviler of parents, or to one who condemns the Vedas, sacred texts (śāstra), and so forth.
भिन्नमर्यादिने चैव तथा वै ज्ञातिकोपिने ।
एतेषां नैव दातव्यं प्राणैः कण्ठगतैरपि ॥२९॥
एतेषां नैव दातव्यं प्राणैः कण्ठगतैरपि ॥२९॥
29. bhinnamaryādine caiva tathā vai jñātikopine .
eteṣāṃ naiva dātavyaṃ prāṇaiḥ kaṇṭhagatairapi.
eteṣāṃ naiva dātavyaṃ prāṇaiḥ kaṇṭhagatairapi.
29.
bhinnamaryādine ca eva tathā vai jñātikopine
eteṣām na eva dātavyaṃ prāṇaiḥ kaṇṭhagataiḥ api
eteṣām na eva dātavyaṃ prāṇaiḥ kaṇṭhagataiḥ api
29.
And indeed, likewise, to one who has transgressed moral boundaries, and to one who angers their relatives. This [knowledge] should certainly not be given to any of these, even if one's life (prāṇa) is at the point of expiring.
लोभाद्वा यदि वा मोहाद्भयाद्वापि विशेषतः ।
पठेद्वा पाठयेद्वापि स गच्छेन्नरकं ध्रुवम् ॥३०॥
पठेद्वा पाठयेद्वापि स गच्छेन्नरकं ध्रुवम् ॥३०॥
30. lobhādvā yadi vā mohādbhayādvāpi viśeṣataḥ .
paṭhedvā pāṭhayedvāpi sa gacchennarakaṃ dhruvam.
paṭhedvā pāṭhayedvāpi sa gacchennarakaṃ dhruvam.
30.
lobhāt vā yadi vā mohāt bhayāt vā api viśeṣataḥ |
paṭhet vā pāṭhayet vā api saḥ gacchet narakam dhruvam
paṭhet vā pāṭhayet vā api saḥ gacchet narakam dhruvam
30.
Whoever reads (this text) or causes it to be read, whether from greed, or from delusion, or even especially from fear, will certainly go to hell.
मार्कण्डेय उवाच ।
एतत्सर्वमुपाख्यानं धर्म्यं स्वर्गापवर्गदम् ।
यः शृणोति पठेद्वापि सिद्धं तस्य समीहितम् ॥३१॥
एतत्सर्वमुपाख्यानं धर्म्यं स्वर्गापवर्गदम् ।
यः शृणोति पठेद्वापि सिद्धं तस्य समीहितम् ॥३१॥
31. mārkaṇḍeya uvāca .
etatsarvamupākhyānaṃ dharmyaṃ svargāpavargadam .
yaḥ śṛṇoti paṭhedvāpi siddhaṃ tasya samīhitam.
etatsarvamupākhyānaṃ dharmyaṃ svargāpavargadam .
yaḥ śṛṇoti paṭhedvāpi siddhaṃ tasya samīhitam.
31.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca | etat sarvam upākhyānam dharmyam
svargāpavargadam | yaḥ śṛṇoti paṭhet vā api siddham tasya samīhitam
svargāpavargadam | yaḥ śṛṇoti paṭhet vā api siddham tasya samīhitam
31.
Mārkaṇḍeya said: This entire narrative is righteous (dharmya) and bestows heaven and final liberation (apavarga). Whoever hears or reads it will have their desires fulfilled.
आधिव्याधिजदुःखेन कदाचिन्नाभियुज्यते ।
ब्रह्महत्यादिपापेभ्यो मुच्यते नात्र संशयः ॥३२॥
ब्रह्महत्यादिपापेभ्यो मुच्यते नात्र संशयः ॥३२॥
32. ādhivyādhijaduḥkhena kadācinnābhiyujyate .
brahmahatyādipāpebhyo mucyate nātra saṃśayaḥ.
brahmahatyādipāpebhyo mucyate nātra saṃśayaḥ.
32.
ādhivyādhijaduḥkhena kadācit na abhiyujyate |
brahmahatyādipāpebhyaḥ mucyate na atra saṃśayaḥ
brahmahatyādipāpebhyaḥ mucyate na atra saṃśayaḥ
32.
Such a person is never afflicted by suffering arising from mental anguish (ādhi) or physical diseases (vyādhi). There is no doubt that they are freed from sins like the killing of a Brahmin (brahmahatyā) and others.
सन्तः स्वजनमित्राणि भवन्ति हितबुद्धयः ।
नारयः सम्भविष्यन्ति दस्यवो वा कदाचन ॥३३॥
नारयः सम्भविष्यन्ति दस्यवो वा कदाचन ॥३३॥
33. santaḥ svajanamitrāṇi bhavanti hitabuddhayaḥ .
nārayaḥ sambhaviṣyanti dasyavo vā kadācana.
nārayaḥ sambhaviṣyanti dasyavo vā kadācana.
33.
santaḥ svajanamitrāṇi bhavanti hitabuddhayaḥ |
na arayaḥ sambhaviṣyanti dasyavaḥ vā kadācana
na arayaḥ sambhaviṣyanti dasyavaḥ vā kadācana
33.
Virtuous people will become one's relatives and friends, and they will be benevolent. Enemies or robbers will never arise at any time.
सदर्थो मिष्टभोगी च दुर्भिक्षैर्नावसीदति ।
परदारपरद्रव्यपरहिंसादिकिल्बिषैः ॥३४॥
परदारपरद्रव्यपरहिंसादिकिल्बिषैः ॥३४॥
34. sadartho miṣṭabhogī ca durbhikṣairnāvasīdati .
paradāraparadravyaparahiṃsādikilbiṣaiḥ.
paradāraparadravyaparahiṃsādikilbiṣaiḥ.
34.
sadarthaḥ miṣṭabhogī ca durbhikṣaiḥ na
avasīdati paradāraparadravyaparahiṃsādikilbiṣaiḥ
avasīdati paradāraparadravyaparahiṃsādikilbiṣaiḥ
34.
A person with noble aims and who enjoys wholesome sustenance is not afflicted by famines, nor by sins like adultery, coveting others' property, or violence against others.
मुच्यतेऽनेकदुःखेभ्यो नित्यं चैव द्विजोत्तम ।
ऋद्धिर्वृद्धिः स्मृतिः शान्तिः श्रीः पुष्टिस्तुष्टिरेव च ।
नित्यं तस्य भवेद्विप्र यः शृणोति कथामिमाम् ॥३५॥
ऋद्धिर्वृद्धिः स्मृतिः शान्तिः श्रीः पुष्टिस्तुष्टिरेव च ।
नित्यं तस्य भवेद्विप्र यः शृणोति कथामिमाम् ॥३५॥
35. mucyate'nekaduḥkhebhyo nityaṃ caiva dvijottama .
ṛddhirvṛddhiḥ smṛtiḥ śāntiḥ śrīḥ puṣṭistuṣṭireva ca .
nityaṃ tasya bhavedvipra yaḥ śṛṇoti kathāmimām.
ṛddhirvṛddhiḥ smṛtiḥ śāntiḥ śrīḥ puṣṭistuṣṭireva ca .
nityaṃ tasya bhavedvipra yaḥ śṛṇoti kathāmimām.
35.
mucyate aneka duḥkhebhyaḥ nityam ca eva
dvijottama ṛddhiḥ vṛddhiḥ smṛtiḥ śāntiḥ
śrīḥ puṣṭiḥ tuṣṭiḥ eva ca nityam
tasya bhavet vipra yaḥ śṛṇoti kathām imām
dvijottama ṛddhiḥ vṛddhiḥ smṛtiḥ śāntiḥ
śrīḥ puṣṭiḥ tuṣṭiḥ eva ca nityam
tasya bhavet vipra yaḥ śṛṇoti kathām imām
35.
O best among the twice-born, he is always freed from many sufferings. Prosperity, growth, memory, peace, wealth, nourishment, and contentment will always come to that Brahmin who listens to this story.
मार्कण्डेयपुराणमेतदखिलं शृण्वन्नशोच्यः पुमान्यो वा सम्यगुदीयरयेद्रसमयं शोच्यो न सोऽपि द्विज ।
योगज्ञानविशुद्धसिद्धिसहितः स्वर्गादिलोकेऽप्यसौ शक्राद्यैश्च सुरादिभिः परिवृतः स्वर्गे सदा पूज्यते ॥३६॥
योगज्ञानविशुद्धसिद्धिसहितः स्वर्गादिलोकेऽप्यसौ शक्राद्यैश्च सुरादिभिः परिवृतः स्वर्गे सदा पूज्यते ॥३६॥
36. mārkaṇḍeyapurāṇametadakhilaṃ śṛṇvannaśocyaḥ pumānyo vā samyagudīyarayedrasamayaṃ śocyo na so'pi dvija .
yogajñānaviśuddhasiddhisahitaḥ svargādiloke'pyasau śakrādyaiśca surādibhiḥ parivṛtaḥ svarge sadā pūjyate.
yogajñānaviśuddhasiddhisahitaḥ svargādiloke'pyasau śakrādyaiśca surādibhiḥ parivṛtaḥ svarge sadā pūjyate.
36.
mārkaṇḍeyapurāṇam etat akhilam śṛṇvan na aśocyaḥ pumān
yaḥ vā samyak udīrayet rasamayam śocyaḥ na saḥ api
dvija yogajñānaviśuddhasiddhisahitaḥ svargādiloke api asau
śakrādyaiḥ ca surādibhiḥ parivṛtaḥ svarge sadā pūjyate
yaḥ vā samyak udīrayet rasamayam śocyaḥ na saḥ api
dvija yogajñānaviśuddhasiddhisahitaḥ svargādiloke api asau
śakrādyaiḥ ca surādibhiḥ parivṛtaḥ svarge sadā pūjyate
36.
A person who listens to this entire Mārkaṇḍeya Purāṇa is not to be grieved for. Or, O twice-born, he who properly recites this delightful [Purāṇa] is also not to be grieved for. Such a one, endowed with perfection purified by spiritual discipline (yoga) and knowledge, is, even in heavenly and other realms, surrounded by Indra and other celestial beings, and is always worshipped in heaven.
पुराणमेतच्छ्रुत्वा च ज्ञानविज्ञानसंयुतम् ।
विमानवरमारुह्य स्वर्गलोके महीयते ॥३७॥
विमानवरमारुह्य स्वर्गलोके महीयते ॥३७॥
37. purāṇametacchrutvā ca jñānavijñānasaṃyutam .
vimānavaramāruhya svargaloke mahīyate.
vimānavaramāruhya svargaloke mahīyate.
37.
purāṇam etat śrutvā ca jñānavijñānasaṃyutam
vimānavaram āruhya svargaloke mahīyate
vimānavaram āruhya svargaloke mahīyate
37.
And having heard this Purāṇa, which is endowed with knowledge and discriminative knowledge, [such a person] ascends an excellent celestial car and is glorified in the heavenly world.
पुराणाक्षरसंख्या च प्रख्याता तत्त्वबुद्धिना ।
श्लोकानां षट्सहस्राणि तथा चाष्टशतानि च ॥३८॥
श्लोकानां षट्सहस्राणि तथा चाष्टशतानि च ॥३८॥
38. purāṇākṣarasaṃkhyā ca prakhyātā tattvabuddhinā .
ślokānāṃ ṣaṭsahasrāṇi tathā cāṣṭaśatāni ca.
ślokānāṃ ṣaṭsahasrāṇi tathā cāṣṭaśatāni ca.
38.
purāṇākṣarasaṅkhyā ca prakhyātā tattvabuddhinā
ślokānām ṣaṭsahasrāṇi tathā ca aṣṭaśatāni ca
ślokānām ṣaṭsahasrāṇi tathā ca aṣṭaśatāni ca
38.
The total number of verses (or letters) in the Purāṇa, well-known to those possessing insight into reality (tattva), is six thousand eight hundred.
श्लोकास्तत्र नवाशीतिरेकादशसमाहिताः ।
कथिता मुनिना पूर्वं मार्कण्डेयेन धीमता ॥३९॥
कथिता मुनिना पूर्वं मार्कण्डेयेन धीमता ॥३९॥
39. ślokāstatra navāśītirekādaśasamāhitāḥ .
kathitā muninā pūrvaṃ mārkaṇḍeyena dhīmatā.
kathitā muninā pūrvaṃ mārkaṇḍeyena dhīmatā.
39.
ślokāḥ tatra navāśītiḥ ekādaśa samāhitāḥ
kathitāḥ muninā pūrvaṃ mārkaṇḍeyena dhīmatā
kathitāḥ muninā pūrvaṃ mārkaṇḍeyena dhīmatā
39.
There are eighty-nine and eleven verses contained therein, which were formerly narrated by the wise sage Mārkaṇḍeya.
जैमिनिरुवाच ।
भारतेनाभवद्यन्मे संशयस्फोटनं द्विजाः ।
तद्भवद्भिः कृतं यन्न कश्चिदद्य करिष्यति ॥४०॥
भारतेनाभवद्यन्मे संशयस्फोटनं द्विजाः ।
तद्भवद्भिः कृतं यन्न कश्चिदद्य करिष्यति ॥४०॥
40. jaiminiruvāca .
bhāratenābhavadyanme saṃśayasphoṭanaṃ dvijāḥ .
tadbhavadbhiḥ kṛtaṃ yanna kaścidadya kariṣyati.
bhāratenābhavadyanme saṃśayasphoṭanaṃ dvijāḥ .
tadbhavadbhiḥ kṛtaṃ yanna kaścidadya kariṣyati.
40.
jaiminiḥ uvāca | bhāratena abhavat yat me saṃśayasphoṭanam
dvijāḥ | tat bhavadbhiḥ kṛtam yat na kaścit adya kariṣyati
dvijāḥ | tat bhavadbhiḥ kṛtam yat na kaścit adya kariṣyati
40.
Jaimini said: "O twice-born ones (dvijāḥ), the removal of my doubt, which was brought about by the Bhārata (Mahābhārata) - that very task which you have accomplished, no one else today will be able to do."
यूयं दीर्घायुषः स्यात प्रज्ञाबुद्धिविशारदाः ।
सांख्ययोगे तथा चास्तु बुद्धिरव्यभिचारिणी ॥४१॥
सांख्ययोगे तथा चास्तु बुद्धिरव्यभिचारिणी ॥४१॥
41. yūyaṃ dīrghāyuṣaḥ syāta prajñābuddhiviśāradāḥ .
sāṃkhyayoge tathā cāstu buddhiravyabhicāriṇī.
sāṃkhyayoge tathā cāstu buddhiravyabhicāriṇī.
41.
yūyam dīrghāyuṣaḥ syāta prajñābuddhivisāradāḥ |
sāṅkhyayoge tathā ca astu buddhiḥ avyabhicāriṇī
sāṅkhyayoge tathā ca astu buddhiḥ avyabhicāriṇī
41.
May you all be long-lived and experts in discerning wisdom (prajñā-buddhi). Furthermore, may your understanding (buddhi) in Sāṅkhya and Yoga (philosophies) be unwavering.
पितृशापकृताद्दुःखाद्दौर्मनस्यं व्यपेतु वः ।
एतावदुक्त्वा वचनं जगाम स्वाश्रमं मुनिः ।
चितयन्परमोदारं पक्षिणां वाक्यमीरितम् ॥४२॥
एतावदुक्त्वा वचनं जगाम स्वाश्रमं मुनिः ।
चितयन्परमोदारं पक्षिणां वाक्यमीरितम् ॥४२॥
42. pitṛśāpakṛtādduḥkhāddaurmanasyaṃ vyapetu vaḥ .
etāvaduktvā vacanaṃ jagāma svāśramaṃ muniḥ .
citayanparamodāraṃ pakṣiṇāṃ vākyamīritam.
etāvaduktvā vacanaṃ jagāma svāśramaṃ muniḥ .
citayanparamodāraṃ pakṣiṇāṃ vākyamīritam.
42.
pitṛśāpakṛtāt duḥkhāt daurmanasyaṃ
vyapetu vaḥ etāvat uktvā vacanaṃ
jagāma svāśramaṃ muniḥ citayan
paramodāraṃ pakṣiṇāṃ vākyaṃ īritam
vyapetu vaḥ etāvat uktvā vacanaṃ
jagāma svāśramaṃ muniḥ citayan
paramodāraṃ pakṣiṇāṃ vākyaṃ īritam
42.
Let the dejection (daurmanasya) stemming from the suffering caused by the ancestral curse depart from you. Having uttered these words, the sage (muni) returned to his own hermitage (āśrama), pondering the exceedingly noble words spoken by the birds.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134 (current chapter)