मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-26
जड उवाच ।
वर्धमानं सुतं सा तु राजपत्नी दिने दिने ।
तमुल्लापादिना बोधमनयन्निर्ममात्मकम् ॥१॥
वर्धमानं सुतं सा तु राजपत्नी दिने दिने ।
तमुल्लापादिना बोधमनयन्निर्ममात्मकम् ॥१॥
1. jaḍa uvāca .
vardhamānaṃ sutaṃ sā tu rājapatnī dine dine .
tamullāpādinā bodhamanayannirmamātmakam.
vardhamānaṃ sutaṃ sā tu rājapatnī dine dine .
tamullāpādinā bodhamanayannirmamātmakam.
1.
jaḍa uvāca vardhamānam sutam sā tu rājapatnī dine
dine tam ullāpādinā bodham anayat nirmamātmakam
dine tam ullāpādinā bodham anayat nirmamātmakam
1.
Jaḍa said: Day by day, that royal wife enlightened her growing son, bringing him to an understanding (bodha) of detachment (nirmamātmakam) through conversations and similar means.
यथायथं बलं लेभे यथा लेभे मतिं पितुः ।
तथा तथात्मबोधञ्च सोऽवापन्मातृभाषितैः ॥२॥
तथा तथात्मबोधञ्च सोऽवापन्मातृभाषितैः ॥२॥
2. yathāyathaṃ balaṃ lebhe yathā lebhe matiṃ pituḥ .
tathā tathātmabodhañca so'vāpanmātṛbhāṣitaiḥ.
tathā tathātmabodhañca so'vāpanmātṛbhāṣitaiḥ.
2.
yathāyatham balam lebhe yathā lebhe matim pituḥ
tathā tathā ātma-bodham ca saḥ avāpat mātṛbhāṣitaiḥ
tathā tathā ātma-bodham ca saḥ avāpat mātṛbhāṣitaiḥ
2.
As he gradually gained strength and acquired his father's intellect, so too he attained self-knowledge (ātman) through the words spoken by his mother.
इत्थं तया स तनयो जन्मप्रभृति बोधितः ।
चकार न मतिं प्राज्ञो गार्हस्थ्यं प्रति निर्ममः ॥३॥
चकार न मतिं प्राज्ञो गार्हस्थ्यं प्रति निर्ममः ॥३॥
3. itthaṃ tayā sa tanayo janmaprabhṛti bodhitaḥ .
cakāra na matiṃ prājño gārhasthyaṃ prati nirmamaḥ.
cakāra na matiṃ prājño gārhasthyaṃ prati nirmamaḥ.
3.
ittham tayā saḥ tanayaḥ janmaprabhṛti bodhitaḥ
cakāra na matim prājñaḥ gārhasthyam prati nirmamaḥ
cakāra na matim prājñaḥ gārhasthyam prati nirmamaḥ
3.
Thus, that wise (prājña) son, having been taught by her from birth, did not set his mind towards household life (gārhasthyam), remaining detached (nirmamaḥ).
द्वितीयोऽस्याः सुतो जज्ञे तस्य नामाकरोत्पिता ।
सुबाहुरयमित्युक्ते सा जाहस मदालसा ॥४॥
सुबाहुरयमित्युक्ते सा जाहस मदालसा ॥४॥
4. dvitīyo'syāḥ suto jajñe tasya nāmākarotpitā .
subāhurayamityukte sā jāhasa madālasā.
subāhurayamityukte sā jāhasa madālasā.
4.
dvitīyaḥ asyāḥ sutaḥ jajñe tasya nāma akarot
pitā subāhuḥ ayam iti ukte sā jāhasa madālasā
pitā subāhuḥ ayam iti ukte sā jāhasa madālasā
4.
A second son was born to her, and his father named him. When it was declared, "This one is Subāhu," Madālasā laughed.
तमप्येवं यथापूर्वं बालमुल्लापनादिना ।
प्राह बाल्यात् स च प्राप तथा बोधं माहमतिः ॥५॥
प्राह बाल्यात् स च प्राप तथा बोधं माहमतिः ॥५॥
5. tamapyevaṃ yathāpūrvaṃ bālamullāpanādinā .
prāha bālyāt sa ca prāpa tathā bodhaṃ māhamatiḥ.
prāha bālyāt sa ca prāpa tathā bodhaṃ māhamatiḥ.
5.
tam api evaṃ yathāpūrvaṃ bālam ullāpanādinā
prāha bālyāt saḥ ca prāpa tathā bodhaṃ māhamatiḥ
prāha bālyāt saḥ ca prāpa tathā bodhaṃ māhamatiḥ
5.
As before, she thus instructed even that boy, Māhamati (māhamati), with soothing words and other means. And he, Māhamati, similarly attained (spiritual) understanding from childhood.
तृतीयं तनयं जातं स राजा शत्रुमर्दनम् ।
यदाह तेन सा सुभ्रुर्जहासातिचिरं पुनः ॥६॥
यदाह तेन सा सुभ्रुर्जहासातिचिरं पुनः ॥६॥
6. tṛtīyaṃ tanayaṃ jātaṃ sa rājā śatrumardanam .
yadāha tena sā subhrurjahāsāticiraṃ punaḥ.
yadāha tena sā subhrurjahāsāticiraṃ punaḥ.
6.
tṛtīyaṃ tanayaṃ jātaṃ saḥ rājā śatrumardanam
yat āha tena sā subhrūḥ jahāsa aticiraṃ punaḥ
yat āha tena sā subhrūḥ jahāsa aticiraṃ punaḥ
6.
When the king named the third son, who had been born, 'Destroyer of Enemies' (śatrumardana), that fair-browed queen (madālasā) laughed again for a very long time because of it.
तथैव सोऽपि तन्वङ्ग्या बालत्वादवबोधितः ।
क्रियाश्चकार निष्कामो न किञ्चिदुपकारकम् ॥७॥
क्रियाश्चकार निष्कामो न किञ्चिदुपकारकम् ॥७॥
7. tathaiva so'pi tanvaṅgyā bālatvādavabodhitaḥ .
kriyāścakāra niṣkāmo na kiñcidupakārakam.
kriyāścakāra niṣkāmo na kiñcidupakārakam.
7.
tathā eva saḥ api tanvaṅgyā bālatvāt avabodhitaḥ
kriyāḥ cakāra niṣkāmaḥ na kiñcit upakārakam
kriyāḥ cakāra niṣkāmaḥ na kiñcit upakārakam
7.
Similarly, he too was instructed by the slender-bodied queen (madālasā) from his childhood. He performed actions (karma) without desire, doing nothing that would be for his own (worldly) benefit.
चतुर्थस्य सुतस्याथ चिकीर्षुर्नाम भूमिपः ।
ददर्श तां शुभाचारामीषद्धासां मदालसाम् ।
तामाह राजा हसतीं किञ्चित् कौतूहलान्वितः ॥८॥
ददर्श तां शुभाचारामीषद्धासां मदालसाम् ।
तामाह राजा हसतीं किञ्चित् कौतूहलान्वितः ॥८॥
8. caturthasya sutasyātha cikīrṣurnāma bhūmipaḥ .
dadarśa tāṃ śubhācārāmīṣaddhāsāṃ madālasām .
tāmāha rājā hasatīṃ kiñcit kautūhalānvitaḥ.
dadarśa tāṃ śubhācārāmīṣaddhāsāṃ madālasām .
tāmāha rājā hasatīṃ kiñcit kautūhalānvitaḥ.
8.
caturthasya sutasya atha cikīrṣuḥ
nāma bhūmipaḥ dadarśa tām śubhācārām
īṣaddhāsām madālasām tām āha
rājā hasatīm kiñcit kautūhalānvitaḥ
nāma bhūmipaḥ dadarśa tām śubhācārām
īṣaddhāsām madālasām tām āha
rājā hasatīm kiñcit kautūhalānvitaḥ
8.
Then, the king, intending to name the fourth son, saw Madālasā (madālasā), who was of auspicious conduct and wore a slight smile. The king, somewhat curious, then spoke to her as she laughed.
राजोवाच ।
क्रियमाणेऽसकृन्नाम्नि कथ्यतां हास्यकारणम् ।
विक्रान्तश्च सुबाहुश्च तथान्यः शत्रुमर्दनः ॥९॥
क्रियमाणेऽसकृन्नाम्नि कथ्यतां हास्यकारणम् ।
विक्रान्तश्च सुबाहुश्च तथान्यः शत्रुमर्दनः ॥९॥
9. rājovāca .
kriyamāṇe'sakṛnnāmni kathyatāṃ hāsyakāraṇam .
vikrāntaśca subāhuśca tathānyaḥ śatrumardanaḥ.
kriyamāṇe'sakṛnnāmni kathyatāṃ hāsyakāraṇam .
vikrāntaśca subāhuśca tathānyaḥ śatrumardanaḥ.
9.
rājā uvāca | kriyamāṇe asakṛt nāmni kathyatām hāsyakāraṇam
| vikrāntaḥ ca subāhuḥ ca tathā anyaḥ śatrumardanaḥ
| vikrāntaḥ ca subāhuḥ ca tathā anyaḥ śatrumardanaḥ
9.
The king said, "As names are repeatedly being given, please tell me the reason for your laughter. (I have named them) Vikrānta, Subāhu, and similarly, another (is named) Śatrumardana."
शोभनानीति नामानि मया मन्ये कृतानि वै ।
योग्यानि क्षत्रबन्धूनां शौर्याटोपयुतानि च ॥१०॥
योग्यानि क्षत्रबन्धूनां शौर्याटोपयुतानि च ॥१०॥
10. śobhanānīti nāmāni mayā manye kṛtāni vai .
yogyāni kṣatrabandhūnāṃ śauryāṭopayutāni ca.
yogyāni kṣatrabandhūnāṃ śauryāṭopayutāni ca.
10.
śobhanāni iti nāmāni mayā manye kṛtāni vai |
yogyāni kṣatrabandhūnām śauryāṭopayutāni ca
yogyāni kṣatrabandhūnām śauryāṭopayutāni ca
10.
"I believe that the names I have given are indeed beautiful and appropriate for kṣatriya kinsmen, being endowed with valor (śaurya) and grandeur."
असन्त्येतानि चेद्भद्रे यदि ते मनसि स्थितम् ।
तदस्य क्रियतां नाम चतुर्थस्य सुतस्य मे ॥११॥
तदस्य क्रियतां नाम चतुर्थस्य सुतस्य मे ॥११॥
11. asantyetāni cedbhadre yadi te manasi sthitam .
tadasya kriyatāṃ nāma caturthasya sutasya me.
tadasya kriyatāṃ nāma caturthasya sutasya me.
11.
asanti etāni cet bhadre yadi te manasi sthitam
| tat asya kriyatām nāma caturthasya sutasya me
| tat asya kriyatām nāma caturthasya sutasya me
11.
"O auspicious lady, if these (names I have given) are not satisfactory, and if it is your desire, then let a name be given to this fourth son of mine."
मदालसौवाच ।
मयाज्ञा भवतः कार्या महाराज यथात्थ माम् ।
तथा नाम करिष्यामि चतुर्थस्य सुतस्य ते ॥१२॥
मयाज्ञा भवतः कार्या महाराज यथात्थ माम् ।
तथा नाम करिष्यामि चतुर्थस्य सुतस्य ते ॥१२॥
12. madālasauvāca .
mayājñā bhavataḥ kāryā mahārāja yathāttha mām .
tathā nāma kariṣyāmi caturthasya sutasya te.
mayājñā bhavataḥ kāryā mahārāja yathāttha mām .
tathā nāma kariṣyāmi caturthasya sutasya te.
12.
madālasā uvāca | mayā ājñā bhavataḥ kāryā mahārāja yathā
āttha mām | tathā nāma kariṣyāmi caturthasya sutasya te
āttha mām | tathā nāma kariṣyāmi caturthasya sutasya te
12.
Madālasā said, "O Great King, your command must be fulfilled by me. As you have instructed me, so I shall give a name to your fourth son."
अलर्क इति धर्मज्ञः ख्यातिं लोके प्रयास्यति ।
कनीयानेष ते पुत्रो मतिमांश्च भविष्यति ॥१३॥
कनीयानेष ते पुत्रो मतिमांश्च भविष्यति ॥१३॥
13. alarka iti dharmajñaḥ khyātiṃ loke prayāsyati .
kanīyāneṣa te putro matimāṃśca bhaviṣyati.
kanīyāneṣa te putro matimāṃśca bhaviṣyati.
13.
alarka iti dharmajñaḥ khyātiṃ loke prayāsyati
kanīyān eṣaḥ te putraḥ matimān ca bhaviṣyati
kanīyān eṣaḥ te putraḥ matimān ca bhaviṣyati
13.
This younger son of yours will be known as Alarka. He will be an expert in righteousness (dharma), attain great fame in the world, and be intelligent.
तच्छ्रुत्वा नाम पुत्रस्य कृतं मात्रा महीपतिः ।
अलर्क इत्यसम्बद्धं प्रहस्येदमथाब्रवीत् ॥१४॥
अलर्क इत्यसम्बद्धं प्रहस्येदमथाब्रवीत् ॥१४॥
14. tacchrutvā nāma putrasya kṛtaṃ mātrā mahīpatiḥ .
alarka ityasambaddhaṃ prahasyedamathābravīt.
alarka ityasambaddhaṃ prahasyedamathābravīt.
14.
tat śrutvā nāma putrasya kṛtaṃ mātrā mahīpatiḥ
alarka iti asambaddhaṃ prahasya idam atha abravīt
alarka iti asambaddhaṃ prahasya idam atha abravīt
14.
Upon hearing the name 'Alarka' that his mother had given to their son, the king, finding it unsuitable, laughed and then spoke these words.
राजोवाच ।
भवत्या यदिदं नाम मत्पुत्रस्य कृतं शुभे ।
किमीदृशमसम्बद्धमर्थः कोऽस्य मदालसे ॥१५॥
भवत्या यदिदं नाम मत्पुत्रस्य कृतं शुभे ।
किमीदृशमसम्बद्धमर्थः कोऽस्य मदालसे ॥१५॥
15. rājovāca .
bhavatyā yadidaṃ nāma matputrasya kṛtaṃ śubhe .
kimīdṛśamasambaddhamarthaḥ ko'sya madālase.
bhavatyā yadidaṃ nāma matputrasya kṛtaṃ śubhe .
kimīdṛśamasambaddhamarthaḥ ko'sya madālase.
15.
rājā uvāca bhavatyā yat idam nāma matputrasya kṛtaṃ
śubhe kim īdṛśam asambaddham arthaḥ kaḥ asya madālase
śubhe kim īdṛśam asambaddham arthaḥ kaḥ asya madālase
15.
The king spoke: 'O auspicious one, this name that you have given to my son – why is it so unsuitable? What is its meaning, O Madālasā?'
मदालसोवाच ।
कल्पनेयं महाराज कृता सा व्यावहारिको ।
त्वत्कृतानां तथा नाम्नां शृणु भूप निरर्थताम् ॥१६॥
कल्पनेयं महाराज कृता सा व्यावहारिको ।
त्वत्कृतानां तथा नाम्नां शृणु भूप निरर्थताम् ॥१६॥
16. madālasovāca .
kalpaneyaṃ mahārāja kṛtā sā vyāvahāriko .
tvatkṛtānāṃ tathā nāmnāṃ śṛṇu bhūpa nirarthatām.
kalpaneyaṃ mahārāja kṛtā sā vyāvahāriko .
tvatkṛtānāṃ tathā nāmnāṃ śṛṇu bhūpa nirarthatām.
16.
madālasā uvāca kalpanā iyam mahārāja kṛtā sā vyāvahārikī
tvatkṛtānām tathā nāmnām śṛṇu bhūpa nirarthatām
tvatkṛtānām tathā nāmnām śṛṇu bhūpa nirarthatām
16.
Madālasā replied: 'O great king, this is a convention that was adopted for practical purposes. Now, O king, listen also to the meaninglessness of the names you yourself have given.'
वदन्ति पुरुषाः प्राज्ञा व्यापिनं पुरुषं यतः ।
क्रान्तिश्च गतिरुद्दिष्टा देशाद्देशान्तरन्तु या ॥१७॥
क्रान्तिश्च गतिरुद्दिष्टा देशाद्देशान्तरन्तु या ॥१७॥
17. vadanti puruṣāḥ prājñā vyāpinaṃ puruṣaṃ yataḥ .
krāntiśca gatiruddiṣṭā deśāddeśāntarantu yā.
krāntiśca gatiruddiṣṭā deśāddeśāntarantu yā.
17.
vadanti puruṣāḥ prājñāḥ vyāpinaṃ puruṣaṃ yataḥ
krāntiḥ ca gatiḥ uddiṣṭā deśāt deśāntaraṃ tu yā
krāntiḥ ca gatiḥ uddiṣṭā deśāt deśāntaraṃ tu yā
17.
Wise people (prājñāḥ puruṣāḥ) declare the supreme cosmic person (puruṣa) to be all-pervading because, after all, movement (krānti) and motion (gati) are defined as going from one place to another.
सर्वगो न प्रयातीति व्यापी देहेश्वरो यतः ।
ततो विक्रान्तसंज्ञेयं मता मम निरर्थिका ॥१८॥
ततो विक्रान्तसंज्ञेयं मता मम निरर्थिका ॥१८॥
18. sarvago na prayātīti vyāpī deheśvaro yataḥ .
tato vikrāntasaṃjñeyaṃ matā mama nirarthikā.
tato vikrāntasaṃjñeyaṃ matā mama nirarthikā.
18.
sarvagaḥ na prayāti iti vyāpī deheśvaraḥ yataḥ
tataḥ vikrāntasaṃjñā iyaṃ matā mama nirarthikā
tataḥ vikrāntasaṃjñā iyaṃ matā mama nirarthikā
18.
Since the lord of the body (deheśvara), being all-pervading (vyāpī), does not move, therefore, this designation 'Vikrānta' is considered meaningless by me.
सुबाहुरिति या संज्ञा कृतान्यस्य सुतस्य ते ।
निरर्था साप्यमूर्तत्वात् पुरुषस्य महीपते ॥१९॥
निरर्था साप्यमूर्तत्वात् पुरुषस्य महीपते ॥१९॥
19. subāhuriti yā saṃjñā kṛtānyasya sutasya te .
nirarthā sāpyamūrtatvāt puruṣasya mahīpate.
nirarthā sāpyamūrtatvāt puruṣasya mahīpate.
19.
subāhuḥ iti yā saṃjñā kṛtā anyasya sutasya te
nirarthā sā api amūrtatvāt puruṣasya mahīpate
nirarthā sā api amūrtatvāt puruṣasya mahīpate
19.
O King (mahīpate), that name 'Subāhu', which was given to your other son, is also meaningless, because the supreme cosmic person (puruṣa) is bodiless.
पुत्रस्य यद् कृतं नाम तृतीयस्यारिमर्दनः ।
मन्ये तदप्यसम्बद्धं शृणु चाप्यत्र कारणम् ॥२०॥
मन्ये तदप्यसम्बद्धं शृणु चाप्यत्र कारणम् ॥२०॥
20. putrasya yad kṛtaṃ nāma tṛtīyasyārimardanaḥ .
manye tadapyasambaddhaṃ śṛṇu cāpyatra kāraṇam.
manye tadapyasambaddhaṃ śṛṇu cāpyatra kāraṇam.
20.
putrasya yat kṛtaṃ nāma tṛtīyasya arimardanaḥ
manye tat api asambaddhaṃ śṛṇu ca api atra kāraṇam
manye tat api asambaddhaṃ śṛṇu ca api atra kāraṇam
20.
And the name 'Arimardana' which was given to your third son – that too, I consider inappropriate. Now listen to the reason for this.
एक एव शरीरेषु सर्वेषु पुरुषो यदा ।
तदास्य राजन् क शत्रुः को वा मित्रमिहेष्यते ॥२१॥
तदास्य राजन् क शत्रुः को वा मित्रमिहेष्यते ॥२१॥
21. eka eva śarīreṣu sarveṣu puruṣo yadā .
tadāsya rājan ka śatruḥ ko vā mitramiheṣyate.
tadāsya rājan ka śatruḥ ko vā mitramiheṣyate.
21.
ekaḥ eva śarīreṣu sarveṣu puruṣaḥ yadā tadā
asya rājan kaḥ śatruḥ kaḥ vā mitram iha iṣyate
asya rājan kaḥ śatruḥ kaḥ vā mitram iha iṣyate
21.
O king, when the supreme cosmic person (puruṣa) is indeed one in all bodies, then what enemy or what friend can there be for him here?
भूतैर्भूतानि मृद्यन्ते अमूर्तो मृद्यते कथम् ।
क्रोधादीनां पृथग्भावात् कल्पनेयं निरर्थिका ॥२२॥
क्रोधादीनां पृथग्भावात् कल्पनेयं निरर्थिका ॥२२॥
22. bhūtairbhūtāni mṛdyante amūrto mṛdyate katham .
krodhādīnāṃ pṛthagbhāvāt kalpaneyaṃ nirarthikā.
krodhādīnāṃ pṛthagbhāvāt kalpaneyaṃ nirarthikā.
22.
bhūtaiḥ bhūtāni mṛdyante amūrtaḥ mṛdyate katham
krodha-ādīnām pṛthak-bhāvāt kalpanā iyam nirarthikā
krodha-ādīnām pṛthak-bhāvāt kalpanā iyam nirarthikā
22.
Living beings are crushed by other living beings; how can that which is formless (amūrta) be crushed? Due to the separate existence of anger and other such qualities, this conception is meaningless.
यदि संव्यवहारार्थमसन्नाम प्रकल्प्यते ।
नाम्नि कस्मादलर्काख्ये नैरर्थ्यं भवतो मतम् ॥२३॥
नाम्नि कस्मादलर्काख्ये नैरर्थ्यं भवतो मतम् ॥२३॥
23. yadi saṃvyavahārārthamasannāma prakalpyate .
nāmni kasmādalarkākhye nairarthyaṃ bhavato matam.
nāmni kasmādalarkākhye nairarthyaṃ bhavato matam.
23.
yadi saṃvyavahāra-artham asat nāma prakalpyate
nāmni kasmāt alarka-ākhye nairarthyam bhavataḥ matam
nāmni kasmāt alarka-ākhye nairarthyam bhavataḥ matam
23.
If for the sake of practical usage a non-existent name is fabricated, then why, regarding the name 'Alarka,' is meaninglessness considered by you?
जड उवाच ।
एवमुक्तस्तया साधु महीष्या स महीपतिः ।
तथेत्याह महाबुद्धिर्दयितां तथ्यवादिनीम् ॥२४॥
एवमुक्तस्तया साधु महीष्या स महीपतिः ।
तथेत्याह महाबुद्धिर्दयितां तथ्यवादिनीम् ॥२४॥
24. jaḍa uvāca .
evamuktastayā sādhu mahīṣyā sa mahīpatiḥ .
tathetyāha mahābuddhirdayitāṃ tathyavādinīm.
evamuktastayā sādhu mahīṣyā sa mahīpatiḥ .
tathetyāha mahābuddhirdayitāṃ tathyavādinīm.
24.
jaḍaḥ uvāca evam uktaḥ tayā sādhu mahīṣyā saḥ mahī-patiḥ
tathā iti āha mahā-buddhiḥ dayitām tathya-vādinīm
tathā iti āha mahā-buddhiḥ dayitām tathya-vādinīm
24.
Jaḍa said: Thus properly addressed by that queen, that king, who possessed great wisdom, replied 'So be it' to his beloved truthful speaker.
तञ्चापि सा सुतं सुभ्रूर्यथा पूर्वसुतांस्तथा ।
प्रोवाच बोधजननं तामुवाच स पार्थिवः ॥२५॥
प्रोवाच बोधजननं तामुवाच स पार्थिवः ॥२५॥
25. tañcāpi sā sutaṃ subhrūryathā pūrvasutāṃstathā .
provāca bodhajananaṃ tāmuvāca sa pārthivaḥ.
provāca bodhajananaṃ tāmuvāca sa pārthivaḥ.
25.
tam ca api sā sutam subhrūḥ yathā pūrvasutān
tathā provāca bodhajananam tam uvāca sa pārthivaḥ
tathā provāca bodhajananam tam uvāca sa pārthivaḥ
25.
And she, the beautiful-browed woman, spoke to that son just as she had to her previous sons, giving him instruction (or, causing understanding). Then, that king spoke to her.
करोषि किमिदं मूढे ममाभावाय सन्ततेः ।
दुष्टावबोधदानेन यथापूर्वं सुतेषु मे ॥२६॥
दुष्टावबोधदानेन यथापूर्वं सुतेषु मे ॥२६॥
26. karoṣi kimidaṃ mūḍhe mamābhāvāya santateḥ .
duṣṭāvabodhadānena yathāpūrvaṃ suteṣu me.
duṣṭāvabodhadānena yathāpūrvaṃ suteṣu me.
26.
karoṣi kim idam mūḍhe mama abhāvāya santateḥ
duṣṭāvabodhadānena yathāpūrvam suteṣu me
duṣṭāvabodhadānena yathāpūrvam suteṣu me
26.
O foolish one, what are you doing that is detrimental to my lineage? You are giving corrupt instruction to my sons, just as before.
यदि ते मत्प्रियं कार्यं यदि ग्राह्यं वचो मम ।
तदेनं तनयं मार्गे प्रवृत्तेः सन्नियोजय ॥२७॥
तदेनं तनयं मार्गे प्रवृत्तेः सन्नियोजय ॥२७॥
27. yadi te matpriyaṃ kāryaṃ yadi grāhyaṃ vaco mama .
tadenaṃ tanayaṃ mārge pravṛtteḥ sanniyojaya.
tadenaṃ tanayaṃ mārge pravṛtteḥ sanniyojaya.
27.
yadi te mat priyam kāryam yadi grāhyam vacaḥ mama
tat enam tanayam mārge pravṛtteḥ sanniyojaya
tat enam tanayam mārge pravṛtteḥ sanniyojaya
27.
If you desire to do what is pleasing to me, if my word is to be accepted, then engage this son on the path of activity (pravṛtti).
कर्ममार्गः समुच्छेदं नैवं देवि गमिष्यति ।
पितृपिण्डनिवृत्तिश्च नैवं साध्वि भविष्यति ॥२८॥
पितृपिण्डनिवृत्तिश्च नैवं साध्वि भविष्यति ॥२८॥
28. karmamārgaḥ samucchedaṃ naivaṃ devi gamiṣyati .
pitṛpiṇḍanivṛttiśca naivaṃ sādhvi bhaviṣyati.
pitṛpiṇḍanivṛttiśca naivaṃ sādhvi bhaviṣyati.
28.
karmamārgaḥ samucchedam na evam devi gamiṣyati
pitṛpiṇḍanivṛttiḥ ca na evam sādhvi bhaviṣyati
pitṛpiṇḍanivṛttiḥ ca na evam sādhvi bhaviṣyati
28.
O Goddess, the path of action (karma) will not be completely destroyed in this way. Nor, O virtuous woman, will the offering of ancestral oblations cease in this way.
पितरो देवलोकस्थास्तथा तिर्यक्त्वमागताः ।
तद्वन्मनुष्यतां याता भूतवर्गे च संस्थिताः ॥२९॥
तद्वन्मनुष्यतां याता भूतवर्गे च संस्थिताः ॥२९॥
29. pitaro devalokasthāstathā tiryaktvamāgatāḥ .
tadvanmanuṣyatāṃ yātā bhūtavarge ca saṃsthitāḥ.
tadvanmanuṣyatāṃ yātā bhūtavarge ca saṃsthitāḥ.
29.
pitaraḥ devalokasthāḥ tathā tiryaktvam āgatāḥ
tadvat manuṣyatām yātāḥ bhūtavarge ca saṃsthitāḥ
tadvat manuṣyatām yātāḥ bhūtavarge ca saṃsthitāḥ
29.
The ancestors (pitṛs), whether abiding in the celestial realm, having attained animal forms, or similarly having assumed human existence, and those who are situated among the various classes of beings...
सपुण्यानसपुण्यांश्च क्षुत्क्षामान् तृट्परिप्लुतान् ।
पिण्डोदकप्रदानेन नरः कर्मण्यवस्थितः ॥३०॥
पिण्डोदकप्रदानेन नरः कर्मण्यवस्थितः ॥३०॥
30. sapuṇyānasapuṇyāṃśca kṣutkṣāmān tṛṭpariplutān .
piṇḍodakapradānena naraḥ karmaṇyavasthitaḥ.
piṇḍodakapradānena naraḥ karmaṇyavasthitaḥ.
30.
sapuṇyān asapuṇyān ca kṣutkṣāmān tṛṭpariplutān
piṇḍodakapradānena naraḥ karmaṇi avasthitaḥ
piṇḍodakapradānena naraḥ karmaṇi avasthitaḥ
30.
A person (naraḥ) steadfast in his ritual (karma) provides satisfaction, through the offering of rice balls and water, to both meritorious and unmeritorious ancestors (pitṛs) who are emaciated by hunger and afflicted by thirst.
सदाप्यायते सुभ्रु तद्वद्देवातिथोनपि ।
देवैर्मनुष्यैः पितृभिः प्रेतैर्भूतैः सगुह्यकैः ॥३१॥
देवैर्मनुष्यैः पितृभिः प्रेतैर्भूतैः सगुह्यकैः ॥३१॥
31. sadāpyāyate subhru tadvaddevātithonapi .
devairmanuṣyaiḥ pitṛbhiḥ pretairbhūtaiḥ saguhyakaiḥ.
devairmanuṣyaiḥ pitṛbhiḥ pretairbhūtaiḥ saguhyakaiḥ.
31.
sadā āpyāyate subhru tadvat devātithīn api devaiḥ
manuṣyaiḥ pitṛbhiḥ pretaiḥ bhūtaiḥ saguhyakaiḥ
manuṣyaiḥ pitṛbhiḥ pretaiḥ bhūtaiḥ saguhyakaiḥ
31.
O beautiful-browed one (subhru), such a person is always nourished, and similarly, gods and guests are also nourished (by this action). Furthermore, he is supported by gods, humans, ancestors (pitṛs), ghosts, spirits, and guhyakas.
वयोभिः कृमिकीटैश्च नर एवोपजीव्यते ।
तस्मात् तन्वड्गि पुत्रं यत्कार्यं क्षत्रयोनिभिः ॥३२॥
तस्मात् तन्वड्गि पुत्रं यत्कार्यं क्षत्रयोनिभिः ॥३२॥
32. vayobhiḥ kṛmikīṭaiśca nara evopajīvyate .
tasmāt tanvaḍgi putraṃ yatkāryaṃ kṣatrayonibhiḥ.
tasmāt tanvaḍgi putraṃ yatkāryaṃ kṣatrayonibhiḥ.
32.
vayobhiḥ kṛmikīṭaiḥ ca naraḥ eva upajīvyate
tasmāt tanvaṅgi putram yat kāryam kṣatrayonibhiḥ
tasmāt tanvaṅgi putram yat kāryam kṣatrayonibhiḥ
32.
He is also subsisted upon by birds, worms, and insects. Therefore, O slender-bodied one (tanvaṅgi), concerning a son, what duty is to be performed by those of kṣatriya birth [is as follows...]
ऐहिकामुष्मिकफलं तत्
सम्यक् प्रतिपादय ॥३३॥
सम्यक् प्रतिपादय ॥३३॥
33. aihikāmuṣmikaphalaṃ
tat samyak pratipādaya.
tat samyak pratipādaya.
33.
aihukāmuṣmikaphalam
tat samyak pratipādaya
tat samyak pratipādaya
33.
Therefore, fully explain the results (phalam) pertaining to both this world (aihika) and the next (āmuṣmika).
जड उवाच ।
तेनैवमुक्ता सा भर्त्रा वरनारी मदालसा ।
अलर्कं नाम तनयमुवाचोल्लापवादिनी ॥३४॥
तेनैवमुक्ता सा भर्त्रा वरनारी मदालसा ।
अलर्कं नाम तनयमुवाचोल्लापवादिनी ॥३४॥
34. jaḍa uvāca .
tenaivamuktā sā bhartrā varanārī madālasā .
alarkaṃ nāma tanayamuvācollāpavādinī.
tenaivamuktā sā bhartrā varanārī madālasā .
alarkaṃ nāma tanayamuvācollāpavādinī.
34.
jaḍaḥ uvāca tena evam uktā sā bhartrā varanārī
madālasā alarkam nāma tanayam uvāca ullāpavādinī
madālasā alarkam nāma tanayam uvāca ullāpavādinī
34.
Jaḍa said: When she, Madālasā, that excellent woman, was thus addressed by her husband, she then spoke encouraging words to her son named Alarka.
पुत्र वर्धस्व मद्भर्तुर्मनो नन्दय कर्मभिः ।
मित्राणामुपकाराय दुर्हृदां नाशनाय च ॥३५॥
मित्राणामुपकाराय दुर्हृदां नाशनाय च ॥३५॥
35. putra vardhasva madbharturmano nandaya karmabhiḥ .
mitrāṇāmupakārāya durhṛdāṃ nāśanāya ca.
mitrāṇāmupakārāya durhṛdāṃ nāśanāya ca.
35.
putra vardhasva mat bhartuḥ manaḥ nandaya
karmabhiḥ mitrāṇām upakārāya durhṛdām nāśanāya ca
karmabhiḥ mitrāṇām upakārāya durhṛdām nāśanāya ca
35.
Son, may you grow and prosper! Delight my husband's mind (manas) with your actions (karma), for the benefit of friends and the destruction of enemies.
धन्योऽसि रे यो वसुधामशत्रुर् एकश्चिरं पालयितासि पुत्र ।
तत्पालनादस्तु सुखोपभोगो धर्मात् फलं प्राप्स्यसि चामरत्वम् ॥३६॥
तत्पालनादस्तु सुखोपभोगो धर्मात् फलं प्राप्स्यसि चामरत्वम् ॥३६॥
36. dhanyo'si re yo vasudhāmaśatrur ekaściraṃ pālayitāsi putra .
tatpālanādastu sukhopabhogo dharmāt phalaṃ prāpsyasi cāmaratvam.
tatpālanādastu sukhopabhogo dharmāt phalaṃ prāpsyasi cāmaratvam.
36.
dhanyaḥ asi re yaḥ vasudhām aśatruḥ
ekaḥ ciram pālayitā asi putra
tat pālanāt astu sukhopabhogaḥ
dharmāt phalam prāpsyasi ca amaratvam
ekaḥ ciram pālayitā asi putra
tat pālanāt astu sukhopabhogaḥ
dharmāt phalam prāpsyasi ca amaratvam
36.
Blessed are you, my son, who, unrivaled and alone, will protect the earth for a long time. From that act of protection, may there be enjoyment and prosperity. And through your natural law (dharma), you shall attain the fruit (phalam) of immortality.
धरामरान् पर्वसु तर्पयेथाः समीहितं बन्धुषु पूरयेथाः ।
हितं परस्मै हृदि चिन्तयेथाः मनः परस्त्रीषु निवर्तयेथाः ॥३७॥
हितं परस्मै हृदि चिन्तयेथाः मनः परस्त्रीषु निवर्तयेथाः ॥३७॥
37. dharāmarān parvasu tarpayethāḥ samīhitaṃ bandhuṣu pūrayethāḥ .
hitaṃ parasmai hṛdi cintayethāḥ manaḥ parastrīṣu nivartayethāḥ.
hitaṃ parasmai hṛdi cintayethāḥ manaḥ parastrīṣu nivartayethāḥ.
37.
dharāmarān parvasu tarpayethāḥ
samīhitam bandhuṣu pūrayethāḥ
hitam parasmai hṛdi cintayethāḥ
manaḥ parastrīṣu nivartayethāḥ
samīhitam bandhuṣu pūrayethāḥ
hitam parasmai hṛdi cintayethāḥ
manaḥ parastrīṣu nivartayethāḥ
37.
You should satisfy Brahmins on auspicious days, and fulfill the wishes of your relatives. You should always wish for the well-being of others in your heart, and restrain your mind from other men's wives.
यज्ञौरनेकैर्विबुधानजस्त्रम् अर्थैर्द्विजान् प्रीणय संश्रितांश्च ।
स्त्रियश्च कामैरतुलैश्चिराय युद्धैश्चारींस्तोषयितासि वीर ॥३८॥
स्त्रियश्च कामैरतुलैश्चिराय युद्धैश्चारींस्तोषयितासि वीर ॥३८॥
38. yajñauranekairvibudhānajastram arthairdvijān prīṇaya saṃśritāṃśca .
striyaśca kāmairatulaiścirāya yuddhaiścārīṃstoṣayitāsi vīra.
striyaśca kāmairatulaiścirāya yuddhaiścārīṃstoṣayitāsi vīra.
38.
yajñaiḥ anekaiḥ vibudhān ajastram
arthaiḥ dvijān prīṇaya saṃśritān
ca striyaḥ ca kāmaiḥ atulaiḥ cirāya
yuddhāiḥ cārīn toṣayitā asi vīra
arthaiḥ dvijān prīṇaya saṃśritān
ca striyaḥ ca kāmaiḥ atulaiḥ cirāya
yuddhāiḥ cārīn toṣayitā asi vīra
38.
O hero, you should constantly satisfy the gods with many acts of worship (yajña), and Brahmins (dvija) and your dependents with wealth. You will also, for a long time, satisfy women with incomparable pleasures, and your enemies with battles.
बालो मनो नन्दय बान्धवानां गुरोस्तथाज्ञानकरणैः कुमारः ।
स्त्रीणां युवा सत्कुलभूषणानां वृद्धो वने वत्स वनेचराणाम् ॥३९॥
स्त्रीणां युवा सत्कुलभूषणानां वृद्धो वने वत्स वनेचराणाम् ॥३९॥
39. bālo mano nandaya bāndhavānāṃ gurostathājñānakaraṇaiḥ kumāraḥ .
strīṇāṃ yuvā satkulabhūṣaṇānāṃ vṛddho vane vatsa vanecarāṇām.
strīṇāṃ yuvā satkulabhūṣaṇānāṃ vṛddho vane vatsa vanecarāṇām.
39.
bālaḥ manaḥ nandaya bāndhavānām
guroḥ tathā ājñākaraṇaiḥ kumāraḥ
strīṇām yuvā satkulabhūṣaṇānām
vṛddhaḥ vane vatsa vanecarāṇām
guroḥ tathā ājñākaraṇaiḥ kumāraḥ
strīṇām yuvā satkulabhūṣaṇānām
vṛddhaḥ vane vatsa vanecarāṇām
39.
O dear one, as a child, you should gladden the hearts of your relatives. As a youth, you should please your teacher (guru) by obeying his commands. As a young man, you should gladden women who are the ornaments of good families. And as an old man, you should gladden the forest dwellers in the forest.
राज्यं कुर्वन् सुहृदो नन्दयेथाः साधून् रक्षंस्तात यज्ञैर्यजेथाः ।
दुष्टान्निघ्रन् वैरिणश्चाजिमध्ये गोविप्रार्थे वत्स मृत्युं व्रजेथाः ॥४०॥
दुष्टान्निघ्रन् वैरिणश्चाजिमध्ये गोविप्रार्थे वत्स मृत्युं व्रजेथाः ॥४०॥
40. rājyaṃ kurvan suhṛdo nandayethāḥ sādhūn rakṣaṃstāta yajñairyajethāḥ .
duṣṭānnighran vairiṇaścājimadhye goviprārthe vatsa mṛtyuṃ vrajethāḥ.
duṣṭānnighran vairiṇaścājimadhye goviprārthe vatsa mṛtyuṃ vrajethāḥ.
40.
rājyam kurvan suhṛdaḥ nandayethāḥ
sādhūn rakṣan tāta yajñaiḥ yajethāḥ
duṣṭān nighnan vairiṇaḥ ca ājimadhye
goviprārthe vatsa mṛtyum vrajethāḥ
sādhūn rakṣan tāta yajñaiḥ yajethāḥ
duṣṭān nighnan vairiṇaḥ ca ājimadhye
goviprārthe vatsa mṛtyum vrajethāḥ
40.
O dear one, while ruling the kingdom, you should gladden your friends. While protecting the virtuous, you should perform worship (yajña). Striking down the wicked and your enemies in the midst of battle, you should even face death for the sake of cows and Brahmins (dvija).
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26 (current chapter)
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134