Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-127

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मार्कण्डेय उवाच ।
इति तापसवाक्यं स श्रुत्वा लज्जापरो नृपः ।
धिङ्मां चारान्धमित्युक्त्वा निःश्वस्य जगृहे धनुः ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
iti tāpasavākyaṃ sa śrutvā lajjāparo nṛpaḥ .
dhiṅmāṃ cārāndhamityuktvā niḥśvasya jagṛhe dhanuḥ.
1. mārkaṇḍeya uvāca iti tāpasavākyam sa śrutvā lajjāparaḥ
nṛpaḥ dhik mām cārāndham iti uktvā niḥśvasya jagṛhe dhanuḥ
1. Mārkaṇḍeya said: Having heard these words from the ascetic, the king, overcome with shame, exclaimed, "Woe is me, blind to the reports of my agents (cārāndham)!" He then sighed and took up his bow.
ततः स त्वरितं गत्वा तमौर्वस्याश्रमं प्रति ।
ववन्दे शिरसा वीरां मातरं पितुरात्मनः ॥२॥
2. tataḥ sa tvaritaṃ gatvā tamaurvasyāśramaṃ prati .
vavande śirasā vīrāṃ mātaraṃ piturātmanaḥ.
2. tataḥ sa tvaritam gatvā tam aurvasyāśramam
prati vavande śirasā vīrām mātaram pituḥ ātmanaḥ
2. Then, he quickly went to Urvaśī's hermitage and bowed his head to his own father's heroic mother.
तापसांश्च यथान्यायं तैश्चाशीर्भिरभिष्टुतः ।
दृष्ट्वा च तापसान्सप्त नागैर्दष्टान्मृतान्भुवि ॥३॥
3. tāpasāṃśca yathānyāyaṃ taiścāśīrbhirabhiṣṭutaḥ .
dṛṣṭvā ca tāpasānsapta nāgairdaṣṭānmṛtānbhuvi.
3. tāpasān ca yathānyāyam taiḥ ca āśīrbhiḥ abhiṣṭutaḥ
dṛṣṭvā ca tāpasān sapta nāgaiḥ daṣṭān mṛtān bhuvi
3. He also properly honored the other ascetics and was blessed by them. And when he saw the seven ascetics bitten by serpents and lying dead on the ground...
निनिन्दात्मानमसकृत्पुरस्तेषां महीपतिः ।
उवाच चैतदद्याहं मद्वीर्यमवमन्यताम् ॥४॥
4. ninindātmānamasakṛtpurasteṣāṃ mahīpatiḥ .
uvāca caitadadyāhaṃ madvīryamavamanyatām.
4. nininda ātmānam asakṛt puraḥ teṣām mahīpatiḥ
uvāca ca etat adya aham mat vīryam avamanyatām
4. The king, standing before them, repeatedly blamed himself and then declared, "Today, let my valor be disregarded."
यत्करोमि भुजङ्गानां दुष्टानां ब्राह्मणद्विषाम् ।
तत्पश्यतु जगत्सर्वं सदेवासुरमानुषम् ॥५॥
5. yatkaromi bhujaṅgānāṃ duṣṭānāṃ brāhmaṇadviṣām .
tatpaśyatu jagatsarvaṃ sadevāsuramānuṣam.
5. yat karomi bhujaṅgānām duṣṭānām brāhmaṇadviṣām
| tat paśyatu jagat sarvam sadevāsuramānuṣam
5. Let the entire world, including gods, demons, and humans, witness what I do to these wicked serpents who despise Brahmins.
मार्कण्डेय उवाच ।
इत्युक्त्वा जगृहे कोपादस्त्रं संवर्तकं नृपः ।
नाशायाशेषनागानां पातालोर्वीविचारिणाम् ॥६॥
6. mārkaṇḍeya uvāca .
ityuktvā jagṛhe kopādastraṃ saṃvartakaṃ nṛpaḥ .
nāśāyāśeṣanāgānāṃ pātālorvīvicāriṇām.
6. mārkaṇḍeyaḥ uvāca | iti uktvā jagṛhe kopāt astram
saṃvartakam nṛpaḥ | nāśāya aśeṣanāgānām pātālorvīvicāriṇām
6. Mārkaṇḍeya said: Having spoken thus, the king, in anger, seized the saṃvartaka missile for the destruction of all the remaining serpents dwelling in the netherworld and on earth.
ततो जज्वाल सहसा नागलोकः समन्ततः ।
महास्त्रतेजसा विप्र दह्यमानो निवारितः ॥७॥
7. tato jajvāla sahasā nāgalokaḥ samantataḥ .
mahāstratejasā vipra dahyamāno nivāritaḥ.
7. tataḥ jajjvāla sahasā nāgalokaḥ samantataḥ
| mahāstratejasā vipra dahyamānaḥ nivāritaḥ
7. Then, O Brahmin, the serpent world suddenly blazed up completely, distressed and consumed by the energy of that great missile.
हा हा तातेति हा मातर्हा हा वत्सेति संभ्रमे ।
तस्मिन्नस्त्रकृते वाचः पन्नगानामथाभवन् ॥८॥
8. hā hā tāteti hā mātarhā hā vatseti saṃbhrame .
tasminnastrakṛte vācaḥ pannagānāmathābhavan.
8. hā hā tāta iti hā mātaḥ hā hā vatsa iti sambhrame
| tasmin astrakṛte vācaḥ pannagānām atha abhavan
8. Then, amidst the great panic caused by that missile, cries arose from the serpents: 'Alas, alas, father!', 'Alas, mother!', 'Alas, alas, child!'
केचिज्ज्वलद्भिः पुच्छाग्रैः फणैरन्ये भुजङ्गमाः ।
गृहीतपुत्रदाराश्च त्यक्ताभरणवाससः ॥९॥
9. kecijjvaladbhiḥ pucchāgraiḥ phaṇairanye bhujaṅgamāḥ .
gṛhītaputradārāśca tyaktābharaṇavāsasaḥ.
9. kecit jvaladbhiḥ pucchāgraiḥ phaṇaiḥ anye
bhujaṅgamāḥ gṛhītaputradārāḥ ca tyaktābharaṇavāsasaḥ
9. Some serpents, their tail-ends blazing, and others with their hoods, having gathered their sons and wives, had abandoned their ornaments and garments.
पातालमुत्सृज्य ययुः शरणं भामिनीं तदा ।
मरुत्तमातरं पूर्वं यया दत्तं तदाभयम् ॥१०॥
10. pātālamutsṛjya yayuḥ śaraṇaṃ bhāminīṃ tadā .
maruttamātaraṃ pūrvaṃ yayā dattaṃ tadābhayam.
10. pātālam utsṛjya yayuḥ śaraṇam bhāminīm tadā
maruttamātaram pūrvam yayā dattam tadā abhayam
10. Abandoning Pātāla, they then went to Bhāminī for protection. She was the mother of Marutta, who had previously granted them safety.
तामुपेत्योरगाः सर्वे सप्रणामं भयातुराः ।
सगद्गदमिदं प्रोचुः स्मर्यतां नः पुरोदितम् ॥११॥
11. tāmupetyoragāḥ sarve sapraṇāmaṃ bhayāturāḥ .
sagadgadamidaṃ procuḥ smaryatāṃ naḥ puroditam.
11. tām upetya uragāḥ sarve sapraṇāmam bhayāturāḥ
sagadgadam idam procuḥ smaryatām naḥ puroruditam
11. All the serpents, overwhelmed by fear and offering salutations, approached her. Stammering, they spoke these words: "Let that which was previously promised to us be remembered."
प्रणम्याभ्यर्थितं पूर्वं यदस्माभिः रसातले ।
तस्य कालोऽयमायातस्त्राहि वीरप्रजायिनि ॥१२॥
12. praṇamyābhyarthitaṃ pūrvaṃ yadasmābhiḥ rasātale .
tasya kālo'yamāyātastrāhi vīraprajāyini.
12. praṇamya abhyarthitam pūrvam yat asmābhiḥ rasātale
tasya kālaḥ ayam āyātaḥ trāhi vīraprajāyini
12. Having bowed, they said, "What was previously requested by us in Rasātala - the time for that has now arrived. Protect us, O mother of heroes!"
पुत्रो निवार्यतां राज्ञि प्राणैः संयोज्यमस्तु नः ।
दह्यते सकलो लोको नागानामस्त्रवह्निना ॥१३॥
13. putro nivāryatāṃ rājñi prāṇaiḥ saṃyojyamastu naḥ .
dahyate sakalo loko nāgānāmastravahninā.
13. putraḥ nivāryatām rājñi prāṇaiḥ saṃyojyam astu
naḥ dahyate sakalaḥ lokaḥ nāgānām astravahninā
13. O Queen, let the prince be stopped! Let our lives be saved. The entire world is being consumed by the weapon-fire (astravahninā) of the Nāgas.
एवं संदह्यमानानामस्माकं तनयेन ते ।
त्वामृते शरणं नान्यत्कृपां कुरु यशस्विनि ॥१४॥
14. evaṃ saṃdahyamānānāmasmākaṃ tanayena te .
tvāmṛte śaraṇaṃ nānyatkṛpāṃ kuru yaśasvini.
14. evam saṃdahyamānānām asmākam tanayena te tvām
ṛte śaraṇam na anyat kṛpām kuru yaśasvini
14. O glorious one, while we are thus being consumed by your son, there is no other refuge for us apart from you. Show us mercy.
मार्कण्डेय उवाच ।
इति श्रुत्वा वचस्तेषां संस्मृत्यादौ च भाषितम् ।
भर्त्तारमाह सा साध्वी ससम्भ्रममिदं वचः ॥१५॥
15. mārkaṇḍeya uvāca .
iti śrutvā vacasteṣāṃ saṃsmṛtyādau ca bhāṣitam .
bharttāramāha sā sādhvī sasambhramamidaṃ vacaḥ.
15. mārkaṇḍeya uvāca iti śrutvā vacaḥ teṣām saṃsmṛtya ādau ca
bhāṣitam bharttāram āha sā sādhvī sasambhramam idam vacaḥ
15. Mārkaṇḍeya said: Having heard their words, and having recalled what was said previously, that virtuous woman then spoke these words to her husband with agitation.
पूर्वमेव तवाख्यातं पाताले यद्भुजङ्गमैः ।
प्रोक्तमभ्यर्थनापूर्वं ममासीत्तनयं प्रति ॥१६॥
16. pūrvameva tavākhyātaṃ pātāle yadbhujaṅgamaiḥ .
proktamabhyarthanāpūrvaṃ mamāsīttanayaṃ prati.
16. pūrvam eva tava ākhyātam pātāle yat bhujangamaiḥ
proktam abhyarthanāpūrvam mama āsīt tanayam prati
16. Indeed, it was previously told to you by the serpents in Pātāla, that which was spoken to me with a request concerning my son.
त इमेऽभ्यागता भीता दह्यन्ते तस्य तेजसा ।
मामेते शरणं पूर्वं दत्तमेभ्यो मयाऽभयम् ॥१७॥
17. ta ime'bhyāgatā bhītā dahyante tasya tejasā .
māmete śaraṇaṃ pūrvaṃ dattamebhyo mayā'bhayam.
17. taḥ ime abhyāgatāḥ bhītāḥ dahyante tasya tejasā
mām ete śaraṇam pūrvam dattam ebhyaḥ mayā abhayam
17. These frightened ones, who have sought refuge, are being consumed by his brilliance. I had previously granted them safety (abhayam).
ये मां शरणमापन्नास्ते त्वां शरणमागताः ।
अपृथग्धर्मचरणा याताहं शरणं तव ॥१८॥
18. ye māṃ śaraṇamāpannāste tvāṃ śaraṇamāgatāḥ .
apṛthagdharmacaraṇā yātāhaṃ śaraṇaṃ tava.
18. ye mām śaraṇam āpannāḥ te tvām śaraṇam āgatāḥ
apṛthagdharmacaraṇā yātā aham śaraṇam tava
18. Those who sought refuge in me have now come to you for protection. Since their conduct of natural law (dharma) is not separate from mine, I too have resorted to your protection.
तन्निवारय पुत्रं त्वं मरुत्तं वचनात्तव ।
मया चाभ्यर्थितोऽवश्यं शममभ्युपयास्यति ॥१९॥
19. tannivāraya putraṃ tvaṃ maruttaṃ vacanāttava .
mayā cābhyarthito'vaśyaṃ śamamabhyupayāsyati.
19. tat nivāraya putram tvam maruttam vacanāt tava
mayā ca abhyarthitaḥ avaśyam śamam abhyupayāsyati
19. Therefore, you must restrain your son Marutta with your command. And when implored by me, he will surely achieve peace.
राजोवाच ।
महापराधे नियतं मरुत्तः क्रोधमागतः ।
दुर्निर्वर्त्यमहं मन्ये तस्य क्रोधं सुतस्य ते ॥२०॥
20. rājovāca .
mahāparādhe niyataṃ maruttaḥ krodhamāgataḥ .
durnirvartyamahaṃ manye tasya krodhaṃ sutasya te.
20. rājā uvāca mahāparādhe niyatam maruttaḥ krodham āgataḥ
durnirvartyam aham manye tasya krodham sutasya te
20. The King said: "Marutta is certainly enraged by a great offense. I believe that anger of your son is difficult to appease."
नागा ऊचुः ।
शरणागतास्तव वयं प्रसादः क्रियतां नृप ।
क्षत्रस्यार्तपरित्राणनिमित्तं शस्त्रधारणम् ॥२१॥
21. nāgā ūcuḥ .
śaraṇāgatāstava vayaṃ prasādaḥ kriyatāṃ nṛpa .
kṣatrasyārtaparitrāṇanimittaṃ śastradhāraṇam.
21. nāgā ūcuḥ śaraṇāgatāḥ tava vayam prasādaḥ kriyatām
nṛpa kṣatrasya ārta-paritrāṇa-nimittam śastra-dhāraṇam
21. The Nagas said: "We have sought refuge in you, O King. Please show us mercy. The bearing of weapons by a warrior (kṣatra) is for the purpose of protecting those in distress."
मार्कण्डेय उवाच ।
नागानां तद्वचः श्रुत्वा भूतानां शरणैषिणाम् ।
तया चाभ्यर्थितः पत्न्या प्राहावीक्षिन्महायशाः ॥२२॥
22. mārkaṇḍeya uvāca .
nāgānāṃ tadvacaḥ śrutvā bhūtānāṃ śaraṇaiṣiṇām .
tayā cābhyarthitaḥ patnyā prāhāvīkṣinmahāyaśāḥ.
22. mārkaṇḍeya uvāca nāgānām tat vacaḥ śrutvā bhūtānām śaraṇa-aiṣiṇām
tayā ca abhyarthitaḥ patnyā prāha avīkṣin mahā-yaśāḥ
22. Mārkaṇḍeya said: "Having heard those words of the Nāgas, who were seeking refuge, and entreated by his wife, the greatly renowned Avīkṣin spoke."
गत्वा ब्रवीमि तं भद्रे तनयं त्वरया तव ।
परित्राणाय नागानां न त्याज्याः शरणागताः ॥२३॥
23. gatvā bravīmi taṃ bhadre tanayaṃ tvarayā tava .
paritrāṇāya nāgānāṃ na tyājyāḥ śaraṇāgatāḥ.
23. gatvā bravīmi tam bhadre tanayam tvarayā tava
paritrāṇāya nāgānām na tyājyāḥ śaraṇāgatāḥ
23. "O virtuous lady, I will go and quickly speak to your son. Those who have sought refuge (śaraṇāgata) must not be abandoned, for the protection of the Nāgas."
नोपसंहरते सोऽस्त्रं यदि मद्वचनान्नृपः ।
तदास्त्रैर्वारयिष्यामि तस्यास्त्रं तनयस्य ते ॥२४॥
24. nopasaṃharate so'straṃ yadi madvacanānnṛpaḥ .
tadāstrairvārayiṣyāmi tasyāstraṃ tanayasya te.
24. na upasaṃharate saḥ astram yadi mat-vacanāt nṛpaḥ
tadā astraiḥ vārayiṣyāmi tasya astram tanayasya te
24. "If that king does not withdraw his weapon (astra) at my word, then I will obstruct that weapon of your son with my own weapons."
मार्कण्डेय उवाच ।
ततो गृहीत्वा स धनुरविक्षित्क्षत्रियोत्तमः ।
भार्यया सहितः प्रायात्त्वरावान्भार्गवाश्रमम् ॥२५॥
25. mārkaṇḍeya uvāca .
tato gṛhītvā sa dhanuravikṣitkṣatriyottamaḥ .
bhāryayā sahitaḥ prāyāttvarāvānbhārgavāśramam.
25. mārkaṇḍeya uvāca tataḥ gṛhītvā saḥ dhanuḥ avikṣit
kṣatriyottamaḥ bhāryayā sahitaḥ prāyāt tvarāvān bhārgavāśramam
25. Mārkaṇḍeya said: Then, Avikṣit, that foremost warrior (kṣatriya), swiftly proceeded to Bhārgava's hermitage (āśrama) with his wife, carrying his bow.