मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-23
पुत्रावूचतुः ।
स राजपुत्रः संप्राप्य वेगादात्मपुरं ततः ।
पित्रोर्ववन्दिषुः पादौ दिदृक्षुश्च मदालसाम् ॥१॥
स राजपुत्रः संप्राप्य वेगादात्मपुरं ततः ।
पित्रोर्ववन्दिषुः पादौ दिदृक्षुश्च मदालसाम् ॥१॥
1. putrāvūcatuḥ .
sa rājaputraḥ saṃprāpya vegādātmapuraṃ tataḥ .
pitrorvavandiṣuḥ pādau didṛkṣuśca madālasām.
sa rājaputraḥ saṃprāpya vegādātmapuraṃ tataḥ .
pitrorvavandiṣuḥ pādau didṛkṣuśca madālasām.
1.
putrau ūcatuḥ sa rājaputraḥ samprāpya vegāt ātmapuraṃ
tataḥ pitroḥ vavandiṣuḥ pādau didṛkṣuḥ ca madālasām
tataḥ pitroḥ vavandiṣuḥ pādau didṛkṣuḥ ca madālasām
1.
The two sons spoke. That prince, having swiftly reached his own city, then wished to worship his parents' feet and to see Madālasā.
ददर्श जनमुद्विग्नमप्रहृष्टमुखं पुरः ।
पुनश्च विस्मिताकारं प्रहृष्टवदनं ततः ॥२॥
पुनश्च विस्मिताकारं प्रहृष्टवदनं ततः ॥२॥
2. dadarśa janamudvignamaprahṛṣṭamukhaṃ puraḥ .
punaśca vismitākāraṃ prahṛṣṭavadanaṃ tataḥ.
punaśca vismitākāraṃ prahṛṣṭavadanaṃ tataḥ.
2.
dadarśa janam udvignam aprahṛṣṭamukham puraḥ
punaḥ ca vismitākāram prahṛṣṭavadanam tataḥ
punaḥ ca vismitākāram prahṛṣṭavadanam tataḥ
2.
He first saw the people anxious and with uncheerful faces; then, again, he saw them with surprised expressions and joyful faces.
अन्यमुत्फुल्लनयनं दिष्ट्या दिष्ट्येतिवादिनम् ।
परिष्वजन्तमन्योन्यमतिकौतूहलान्वितम् ॥३॥
परिष्वजन्तमन्योन्यमतिकौतूहलान्वितम् ॥३॥
3. anyamutphullanayanaṃ diṣṭyā diṣṭyetivādinam .
pariṣvajantamanyonyamatikautūhalānvitam.
pariṣvajantamanyonyamatikautūhalānvitam.
3.
anyam utphullanayanam diṣṭyā diṣṭyā iti vādinam
pariṣvajantam anyonyam atikautuhalānvitam
pariṣvajantam anyonyam atikautuhalānvitam
3.
He saw others with wide-open eyes, exclaiming 'Fortunately! Fortunately!', embracing one another, and filled with extreme curiosity.
चिरं जीवोरुकल्याण हतास्ते परिपन्थिनः ।
पित्रोः प्रह्लादय मनस्तथास्माकमकण्टकम् ॥४॥
पित्रोः प्रह्लादय मनस्तथास्माकमकण्टकम् ॥४॥
4. ciraṃ jīvorukalyāṇa hatāste paripanthinaḥ .
pitroḥ prahlādaya manastathāsmākamakaṇṭakam.
pitroḥ prahlādaya manastathāsmākamakaṇṭakam.
4.
ciram jīvaḥ uru-kalyāṇa hatāḥ te paripanthinaḥ
pitroḥ prahlādaya manaḥ tathā asmākam akaṇṭakam
pitroḥ prahlādaya manaḥ tathā asmākam akaṇṭakam
4.
Live long, O greatly blessed one! Your enemies have been vanquished. Gladden the minds of your parents, and likewise ours, by being free from all obstacles.
पुत्रावूचतुः ।
इत्येवं वादिभिः पौरैः पुरः पृष्ठे च संवृतः ।
तत्क्षणप्रभवानन्दः प्रविवेश पितुर्गृहम् ॥५॥
इत्येवं वादिभिः पौरैः पुरः पृष्ठे च संवृतः ।
तत्क्षणप्रभवानन्दः प्रविवेश पितुर्गृहम् ॥५॥
5. putrāvūcatuḥ .
ityevaṃ vādibhiḥ pauraiḥ puraḥ pṛṣṭhe ca saṃvṛtaḥ .
tatkṣaṇaprabhavānandaḥ praviveśa piturgṛham.
ityevaṃ vādibhiḥ pauraiḥ puraḥ pṛṣṭhe ca saṃvṛtaḥ .
tatkṣaṇaprabhavānandaḥ praviveśa piturgṛham.
5.
putrau ūcatuḥ iti evam vādibhiḥ pauraiḥ puraḥ pṛṣṭhe ca
saṃvṛtaḥ tat-kṣaṇa-prabhava-ānandaḥ praviveśa pituḥ gṛham
saṃvṛtaḥ tat-kṣaṇa-prabhava-ānandaḥ praviveśa pituḥ gṛham
5.
The two sons said: Thus, surrounded both in front and behind by citizens who were speaking such words, and filled with joy that arose at that very moment, he entered his father's house.
पिता च तं परिष्वज्य माता चान्ये च बान्धवाः ।
चिरं जीवेति कल्याणीर्ददुस्तस्मै तदाशिषः ॥६॥
चिरं जीवेति कल्याणीर्ददुस्तस्मै तदाशिषः ॥६॥
6. pitā ca taṃ pariṣvajya mātā cānye ca bāndhavāḥ .
ciraṃ jīveti kalyāṇīrdadustasmai tadāśiṣaḥ.
ciraṃ jīveti kalyāṇīrdadustasmai tadāśiṣaḥ.
6.
pitā ca tam pariṣvajya mātā ca anye ca bāndhavāḥ
ciram jīva iti kalyāṇīḥ daduḥ tasmai tadā āśiṣaḥ
ciram jīva iti kalyāṇīḥ daduḥ tasmai tadā āśiṣaḥ
6.
His father, embracing him, and his mother, along with other relatives, then gave him auspicious blessings, saying, 'May you live long!'
प्रणिपत्य ततः सोऽथ किमेतदिति विस्मितः ।
पप्रच्छ पितरं तात सोऽस्मै सम्यक् तदुक्तवान् ॥७॥
पप्रच्छ पितरं तात सोऽस्मै सम्यक् तदुक्तवान् ॥७॥
7. praṇipatya tataḥ so'tha kimetaditi vismitaḥ .
papraccha pitaraṃ tāta so'smai samyak taduktavān.
papraccha pitaraṃ tāta so'smai samyak taduktavān.
7.
praṇipatya tataḥ saḥ atha kim etat iti vismitaḥ
papraccha pitaram tāta saḥ asmai samyak tat uktavān
papraccha pitaram tāta saḥ asmai samyak tat uktavān
7.
Then, having prostrated himself, he, surprised and asking, 'What is this?', questioned his father. His father, in turn, properly explained everything to him.
स भार्यां तां मृतां श्रुत्वा हृदयेष्टां मदालसाम् ।
पितरौ च पुरो दृष्ट्वा लज्जाशोकाब्धिमध्यगः ॥८॥
पितरौ च पुरो दृष्ट्वा लज्जाशोकाब्धिमध्यगः ॥८॥
8. sa bhāryāṃ tāṃ mṛtāṃ śrutvā hṛdayeṣṭāṃ madālasām .
pitarau ca puro dṛṣṭvā lajjāśokābdhimadhyagaḥ.
pitarau ca puro dṛṣṭvā lajjāśokābdhimadhyagaḥ.
8.
sa bhāryām tām mṛtām śrutvā hṛdayeṣṭām madālasām
pitarau ca puraḥ dṛṣṭvā lajjāśokābdhimadhyagaḥ
pitarau ca puraḥ dṛṣṭvā lajjāśokābdhimadhyagaḥ
8.
Having heard that his beloved wife, Madālasā, was dead, and seeing his parents before him, he became immersed in an ocean of shame and grief.
चिन्तयामास सा बाला मां श्रुत्वा निधनं गतम् ।
तत्याज जीवितं साध्वी धिङ्मां निष्ठुरमानसम् ॥९॥
तत्याज जीवितं साध्वी धिङ्मां निष्ठुरमानसम् ॥९॥
9. cintayāmāsa sā bālā māṃ śrutvā nidhanaṃ gatam .
tatyāja jīvitaṃ sādhvī dhiṅmāṃ niṣṭhuramānasam.
tatyāja jīvitaṃ sādhvī dhiṅmāṃ niṣṭhuramānasam.
9.
cintayāmāsa sā bālā mām śrutvā nidhanam gatam
tatyāja jīvitam sādhvī dhik mām niṣṭhuramānasam
tatyāja jīvitam sādhvī dhik mām niṣṭhuramānasam
9.
He thought, 'That virtuous young woman, having heard that I had died, gave up her life. Shame on me, the cruel-minded man!'
नृशंसोऽहमनार्योऽहं विना तां मृगलोचनाम् ।
मत्कृते निधनं प्राप्तां यज्जीवाम्यतिनिर्घृणः ॥१०॥
मत्कृते निधनं प्राप्तां यज्जीवाम्यतिनिर्घृणः ॥१०॥
10. nṛśaṃso'hamanāryo'haṃ vinā tāṃ mṛgalocanām .
matkṛte nidhanaṃ prāptāṃ yajjīvāmyatinirghṛṇaḥ.
matkṛte nidhanaṃ prāptāṃ yajjīvāmyatinirghṛṇaḥ.
10.
nṛśaṃsaḥ aham anāryaḥ aham vinā tām mṛgalocanām
matkṛte nidhanam prāptām yat jīvāmi atinirghṛṇaḥ
matkṛte nidhanam prāptām yat jīvāmi atinirghṛṇaḥ
10.
I am cruel; I am ignoble, living without that deer-eyed woman who died for my sake. I am excessively merciless for still being alive.
पुनः स चिन्तयामास परिसंस्तभ्य मानसम् ।
मोहोद्गममपास्याशु निः श्वस्योच्छवस्य चातरः ॥११॥
मोहोद्गममपास्याशु निः श्वस्योच्छवस्य चातरः ॥११॥
11. punaḥ sa cintayāmāsa parisaṃstabhya mānasam .
mohodgamamapāsyāśu niḥ śvasyocchavasya cātaraḥ.
mohodgamamapāsyāśu niḥ śvasyocchavasya cātaraḥ.
11.
punaḥ sa cintayāmāsa parisaṃstabhyā mānasam
mohaudgamam apāsya āśu niḥśvasya ucchvasya ca ātaraḥ
mohaudgamam apāsya āśu niḥśvasya ucchvasya ca ātaraḥ
11.
Again he thought, having firmly controlled his mind and quickly dispelled the surge of delusion. He sighed and inhaled, still distressed.
मृतेति सा मन्नमित्तं त्यजामि यदि जीवितम् ।
किं मयोपकृतं तस्याः श्लाघ्यमेतत्तु योषिताम् ॥१२॥
किं मयोपकृतं तस्याः श्लाघ्यमेतत्तु योषिताम् ॥१२॥
12. mṛteti sā mannamittaṃ tyajāmi yadi jīvitam .
kiṃ mayopakṛtaṃ tasyāḥ ślāghyametattu yoṣitām.
kiṃ mayopakṛtaṃ tasyāḥ ślāghyametattu yoṣitām.
12.
mṛtā iti sā mannimittam tyajāmi yadi jīvitam kim
mayā upakṛtam tasyāḥ ślāghyam etat tu yoṣitām
mayā upakṛtam tasyāḥ ślāghyam etat tu yoṣitām
12.
If, declaring her dead, I were to abandon my life on her account, what service would I have rendered to her? Such an act is indeed praiseworthy for women.
यदि रोदिमि वा दीनो हा प्रियेति वदन्मुहुः ।
तथाप्यश्लाघ्यमेतन्नो वयं हि पुरुषाः किल ॥१३॥
तथाप्यश्लाघ्यमेतन्नो वयं हि पुरुषाः किल ॥१३॥
13. yadi rodimi vā dīno hā priyeti vadanmuhuḥ .
tathāpyaślāghyametanno vayaṃ hi puruṣāḥ kila.
tathāpyaślāghyametanno vayaṃ hi puruṣāḥ kila.
13.
yadi rodimi vā dīnaḥ hā priyā iti vadan muhuḥ
tathā api aślāghyam etat naḥ vayam hi puruṣāḥ kila
tathā api aślāghyam etat naḥ vayam hi puruṣāḥ kila
13.
If, wretched, I were to constantly weep, saying 'Alas, my beloved!', even then, this (act) would not be commendable for us. For we are indeed men (puruṣa).
अथ शोकजडो दीनो स्त्रजा हीनो मलान्वितः ।
विपक्षस्य भविष्यामि ततः परिभवास्पदम् ॥१४॥
विपक्षस्य भविष्यामि ततः परिभवास्पदम् ॥१४॥
14. atha śokajaḍo dīno strajā hīno malānvitaḥ .
vipakṣasya bhaviṣyāmi tataḥ paribhavāspadam.
vipakṣasya bhaviṣyāmi tataḥ paribhavāspadam.
14.
atha śokajaḍaḥ dīnaḥ srajā hīnaḥ malānvitah
vipakṣasya bhaviṣyāmi tataḥ paribhavāspadam
vipakṣasya bhaviṣyāmi tataḥ paribhavāspadam
14.
Otherwise, if I were to become dull due to sorrow, miserable, deprived of garlands, and covered in dirt, I would then become an object of contempt for my enemies.
मयारिशातनं कार्यं राज्ञः शुश्रुषणं पितुः ।
जीवितं तस्य चायत्तं सन्त्याज्यं तत्कथं मया ॥१५॥
जीवितं तस्य चायत्तं सन्त्याज्यं तत्कथं मया ॥१५॥
15. mayāriśātanaṃ kāryaṃ rājñaḥ śuśruṣaṇaṃ pituḥ .
jīvitaṃ tasya cāyattaṃ santyājyaṃ tatkathaṃ mayā.
jīvitaṃ tasya cāyattaṃ santyājyaṃ tatkathaṃ mayā.
15.
mayā ariśātanam kāryam rājñaḥ śuśrūṣaṇam pituḥ
jīvitam tasya ca āyattam santyājyam tat katham mayā
jīvitam tasya ca āyattam santyājyam tat katham mayā
15.
I must carry out the destruction of enemies and render service to my father, the king. Since my life depends on him, how can it be forsaken by me?
किन्त्वत्र मन्ये कर्तव्यस्त्यागो भागस्य योषितः ।
स चापि नोपकाराय तन्वङ्ग्याः किन्तु सर्वथा ॥१६॥
स चापि नोपकाराय तन्वङ्ग्याः किन्तु सर्वथा ॥१६॥
16. kintvatra manye kartavyastyāgo bhāgasya yoṣitaḥ .
sa cāpi nopakārāya tanvaṅgyāḥ kintu sarvathā.
sa cāpi nopakārāya tanvaṅgyāḥ kintu sarvathā.
16.
kintu atra manye kartavyaḥ tyāgaḥ bhāgasya yoṣitaḥ
saḥ ca api na upakārāya tanvaṅgyāḥ kintu sarvathā
saḥ ca api na upakārāya tanvaṅgyāḥ kintu sarvathā
16.
However, I believe that the woman's share must be relinquished here. But even that would not benefit the slender-limbed woman; rather, it would be entirely detrimental.
मया नृशंस्यं कर्तव्यं नोपकार्यपकारि च ।
या मदर्थेऽत्यजत् प्राणांस्तदर्थेऽल्पमिदं मम ॥१७॥
या मदर्थेऽत्यजत् प्राणांस्तदर्थेऽल्पमिदं मम ॥१७॥
17. mayā nṛśaṃsyaṃ kartavyaṃ nopakāryapakāri ca .
yā madarthe'tyajat prāṇāṃstadarthe'lpamidaṃ mama.
yā madarthe'tyajat prāṇāṃstadarthe'lpamidaṃ mama.
17.
maya nṛśaṃsyam kartavyam na upakārya apakāri ca yā
mat arthe atyajat prāṇān tat arthe alpam idam mama
mat arthe atyajat prāṇān tat arthe alpam idam mama
17.
I must commit this cruelty, which is not for her benefit and is harmful. For her sake - she who gave up her life for me - this small offering is mine.
पुत्रावूचतुः ।
इति कृत्वा मतिं सोऽथ निष्पाद्योदकदानिकम् ।
क्रियाश्चानन्तरं कृत्वा प्रत्युवाच ऋतध्वजः ॥१८॥
इति कृत्वा मतिं सोऽथ निष्पाद्योदकदानिकम् ।
क्रियाश्चानन्तरं कृत्वा प्रत्युवाच ऋतध्वजः ॥१८॥
18. putrāvūcatuḥ .
iti kṛtvā matiṃ so'tha niṣpādyodakadānikam .
kriyāścānantaraṃ kṛtvā pratyuvāca ṛtadhvajaḥ.
iti kṛtvā matiṃ so'tha niṣpādyodakadānikam .
kriyāścānantaraṃ kṛtvā pratyuvāca ṛtadhvajaḥ.
18.
putrau ūcatuḥ iti kṛtvā matim saḥ atha niṣpādya udakadānikam
kriyāḥ ca anantaram kṛtvā pratyuvāca ṛtadhvajaḥ
kriyāḥ ca anantaram kṛtvā pratyuvāca ṛtadhvajaḥ
18.
The two sons said: Having thus made this decision, he then performed the water offering. And having completed the subsequent rites, Ṛtadhvaja replied.
ऋतध्वज उवाच ।
यदि सा मम तन्वङ्गी न स्याद्भार्या मदालसा ।
अस्मिन् जन्मनि नान्या मे भवित्री सहचारिणी ॥१९॥
यदि सा मम तन्वङ्गी न स्याद्भार्या मदालसा ।
अस्मिन् जन्मनि नान्या मे भवित्री सहचारिणी ॥१९॥
19. ṛtadhvaja uvāca .
yadi sā mama tanvaṅgī na syādbhāryā madālasā .
asmin janmani nānyā me bhavitrī sahacāriṇī.
yadi sā mama tanvaṅgī na syādbhāryā madālasā .
asmin janmani nānyā me bhavitrī sahacāriṇī.
19.
ṛtadhvajaḥ uvāca yadi sā mama tanvaṅgī na syāt bhāryā
madālasā asmin janmani na anyā me bhavitrī sahacāriṇī
madālasā asmin janmani na anyā me bhavitrī sahacāriṇī
19.
Ṛtadhvaja said: If that slender-limbed Madālasā were not my wife, then in this life, no other woman would ever be my companion.
तामृते मृगशावाक्षीं गन्धर्वतनयामहम् ।
न भोक्ष्ये योषितं काञ्चिदिति सत्यं मयोदितम् ॥२०॥
न भोक्ष्ये योषितं काञ्चिदिति सत्यं मयोदितम् ॥२०॥
20. tāmṛte mṛgaśāvākṣīṃ gandharvatanayāmaham .
na bhokṣye yoṣitaṃ kāñciditi satyaṃ mayoditam.
na bhokṣye yoṣitaṃ kāñciditi satyaṃ mayoditam.
20.
tām ṛte mṛgaśāvākṣīm gandharvatanayām aham na
bhokṣye yoṣitam kāñcit iti satyam mayā uditam
bhokṣye yoṣitam kāñcit iti satyam mayā uditam
20.
I will not enjoy any woman without her, the fawn-eyed daughter of a Gandharva. This truth has been declared by me.
सद्धर्मचारिणीं पत्नीं तां मुक्त्वा गजगामिनीम्,
।
काञ्चिन्नाङ्गीकरिष्यामीत्येतत् सत्यं मयोदितम् ॥२१॥
।
काञ्चिन्नाङ्गीकरिष्यामीत्येतत् सत्यं मयोदितम् ॥२१॥
21. saddharmacāriṇīṃ patnīṃ tāṃ muktvā gajagāminīm,
.
kāñcinnāṅgīkariṣyāmītyetat satyaṃ mayoditam.
.
kāñcinnāṅgīkariṣyāmītyetat satyaṃ mayoditam.
21.
saddharmacāriṇīm patnīm tām muktvā gajagāminīm
kāñcit na aṅgīkariṣyāmi iti etat satyam mayā uditam
kāñcit na aṅgīkariṣyāmi iti etat satyam mayā uditam
21.
Having forsaken her, my virtuous wife who adheres to good conduct (dharma) and possesses an elephant-like gait, I will not accept any other woman. This truth has been declared by me.
पुत्रावूचतुः ।
परित्यज्य च स्त्रीभोगान् तात सर्वंस्तया विना ।
क्रीडन्नास्ते समं तुल्यैर्वयस्यैः शीलसम्पदा ॥२२॥
परित्यज्य च स्त्रीभोगान् तात सर्वंस्तया विना ।
क्रीडन्नास्ते समं तुल्यैर्वयस्यैः शीलसम्पदा ॥२२॥
22. putrāvūcatuḥ .
parityajya ca strībhogān tāta sarvaṃstayā vinā .
krīḍannāste samaṃ tulyairvayasyaiḥ śīlasampadā.
parityajya ca strībhogān tāta sarvaṃstayā vinā .
krīḍannāste samaṃ tulyairvayasyaiḥ śīlasampadā.
22.
putrau ūcatuḥ parityajya ca strībhogān tāta sarvān tayā
vinā krīḍan āste samam tulyaiḥ vayasyaiḥ śīlasampadā
vinā krīḍan āste samam tulyaiḥ vayasyaiḥ śīlasampadā
22.
The two sons said: 'Dear father, having completely renounced all pleasures associated with women, and without her, he remains engaged in play, alongside his equals and friends, endowed with excellent conduct and character.'
एतत्तस्य परं कार्यं तात तत् केन शक्यते ।
कर्तुमत्यर्थदुष्प्राप्यमीश्वरैः किमुतेतरैः ॥२३॥
कर्तुमत्यर्थदुष्प्राप्यमीश्वरैः किमुतेतरैः ॥२३॥
23. etattasya paraṃ kāryaṃ tāta tat kena śakyate .
kartumatyarthaduṣprāpyamīśvaraiḥ kimutetaraiḥ.
kartumatyarthaduṣprāpyamīśvaraiḥ kimutetaraiḥ.
23.
etat tasya param kāryam tāta tat kena śakyate
kartum atyarthaduṣprāpyam īśvaraiḥ kim uta itaraiḥ
kartum atyarthaduṣprāpyam īśvaraiḥ kim uta itaraiḥ
23.
Dear father, this is his supreme accomplishment. Who could possibly perform such an extremely difficult task? If it is hard even for powerful lords, how much more so for others?
जड उवाच ।
इति वाक्यं तयोः श्रुत्वा विमर्शमगमत्पिता ।
विमृश्य चाह तौ पुत्रौ नागराट् प्रहसन्निव ॥२४॥
इति वाक्यं तयोः श्रुत्वा विमर्शमगमत्पिता ।
विमृश्य चाह तौ पुत्रौ नागराट् प्रहसन्निव ॥२४॥
24. jaḍa uvāca .
iti vākyaṃ tayoḥ śrutvā vimarśamagamatpitā .
vimṛśya cāha tau putrau nāgarāṭ prahasanniva.
iti vākyaṃ tayoḥ śrutvā vimarśamagamatpitā .
vimṛśya cāha tau putrau nāgarāṭ prahasanniva.
24.
jaḍa uvāca iti vākyam tayoḥ śrutvā vimarśam agamat
pitā vimṛśya ca āha tau putrau nāgarāṭ prahasan iva
pitā vimṛśya ca āha tau putrau nāgarāṭ prahasan iva
24.
Jaḍa said: Having heard their words, the father began to reflect. After deliberating, the Naga king addressed his two sons, as if laughing.
नागराडश्वतर उवाच ।
यद्यशक्यमिति ज्ञात्वा न करिष्यन्ति मानवाः ।
कर्मण्युद्यममुद्योगहान्या हानिस्ततः परम् ॥२५॥
यद्यशक्यमिति ज्ञात्वा न करिष्यन्ति मानवाः ।
कर्मण्युद्यममुद्योगहान्या हानिस्ततः परम् ॥२५॥
25. nāgarāḍaśvatara uvāca .
yadyaśakyamiti jñātvā na kariṣyanti mānavāḥ .
karmaṇyudyamamudyogahānyā hānistataḥ param.
yadyaśakyamiti jñātvā na kariṣyanti mānavāḥ .
karmaṇyudyamamudyogahānyā hānistataḥ param.
25.
nāgarāṭ aśvatara uvāca yadi aśakyam iti jñātvā na
kariṣyanti mānavāḥ karmaṇi udyogahānyā hāniḥ tataḥ param
kariṣyanti mānavāḥ karmaṇi udyogahānyā hāniḥ tataḥ param
25.
The Naga king Aśvatara said: If humans, knowing something to be impossible, do not undertake action (karma), then through the loss of effort, a greater loss will follow.
आरभेत नरः कर्म स्वपौरुषमहापयन् ।
निष्पत्तिः कर्मणो दैवे पौरुषे च व्यवसथिता ॥२६॥
निष्पत्तिः कर्मणो दैवे पौरुषे च व्यवसथिता ॥२६॥
26. ārabheta naraḥ karma svapauruṣamahāpayan .
niṣpattiḥ karmaṇo daive pauruṣe ca vyavasathitā.
niṣpattiḥ karmaṇo daive pauruṣe ca vyavasathitā.
26.
ārabheta naraḥ karma svapauruṣam ahāpayan
niṣpattiḥ karmaṇaḥ daive pauruṣe ca vyavasthitā
niṣpattiḥ karmaṇaḥ daive pauruṣe ca vyavasthitā
26.
A person should undertake action (karma), not neglecting his own effort. The completion of any endeavor (karma) depends on both divine will and human exertion.
तस्मादहं तथा यत्नं करिष्ये पुत्रकावितः ।
तपश्चर्यां समास्थाय यथैतत् साध्यतेऽचिरात् ॥२७॥
तपश्चर्यां समास्थाय यथैतत् साध्यतेऽचिरात् ॥२७॥
27. tasmādahaṃ tathā yatnaṃ kariṣye putrakāvitaḥ .
tapaścaryāṃ samāsthāya yathaitat sādhyate'cirāt.
tapaścaryāṃ samāsthāya yathaitat sādhyate'cirāt.
27.
tasmāt aham tathā yatnam kariṣye putrakau itaḥ
tapaścaryām samāsthāya yathā etat sādhyate acirāt
tapaścaryām samāsthāya yathā etat sādhyate acirāt
27.
Therefore, my sons, I will make such an effort from now on. By undertaking asceticism (tapas), this can be accomplished quickly.
जड उवाच ।
एवमुक्त्वा स नागेन्द्रः प्लक्षावतरणं गिरेः ।
तीर्थं हिमवतो गत्वा तपस्तेपे सुदुश्चरम् ॥२८॥
एवमुक्त्वा स नागेन्द्रः प्लक्षावतरणं गिरेः ।
तीर्थं हिमवतो गत्वा तपस्तेपे सुदुश्चरम् ॥२८॥
28. jaḍa uvāca .
evamuktvā sa nāgendraḥ plakṣāvataraṇaṃ gireḥ .
tīrthaṃ himavato gatvā tapastepe suduścaram.
evamuktvā sa nāgendraḥ plakṣāvataraṇaṃ gireḥ .
tīrthaṃ himavato gatvā tapastepe suduścaram.
28.
jaḍaḥ uvāca evam uktvā saḥ nāgendraḥ plakṣāvataraṇam
gireḥ tīrtham himavataḥ gatvā tapaḥ tepe suduścaram
gireḥ tīrtham himavataḥ gatvā tapaḥ tepe suduścaram
28.
Jaḍa said. Having thus spoken, that lord of serpents went to Plakṣāvataraṇa, a sacred bathing place (tīrtha) on the Himavat mountain, and performed extremely difficult asceticism (tapas).
तुष्टाव गीर्भिश्च ततस्तत्र देवीं सरस्वतीम् ।
तन्मना नियताहारो भूत्वा त्रिषवणाप्लुतः ॥२९॥
तन्मना नियताहारो भूत्वा त्रिषवणाप्लुतः ॥२९॥
29. tuṣṭāva gīrbhiśca tatastatra devīṃ sarasvatīm .
tanmanā niyatāhāro bhūtvā triṣavaṇāplutaḥ.
tanmanā niyatāhāro bhūtvā triṣavaṇāplutaḥ.
29.
tuṣṭāva gīrbhiḥ ca tataḥ tatra devīm sarasvatīm
tatmanā niyataāhāraḥ bhūtvā triṣavaṇāplutaḥ
tatmanā niyataāhāraḥ bhūtvā triṣavaṇāplutaḥ
29.
Then, with praises and words, he worshipped the goddess Sarasvatī there. With his mind absorbed in her, disciplined in his diet, and bathed three times a day, he continued his devotion.
अश्वतर उवाच ।
जगद्धात्रीमहं देवीमारिराधयिषुः शुभाम् ।
स्तोष्ये प्रणम्य शिरसा ब्रह्मयोनिं सरस्वतीम् ॥३०॥
जगद्धात्रीमहं देवीमारिराधयिषुः शुभाम् ।
स्तोष्ये प्रणम्य शिरसा ब्रह्मयोनिं सरस्वतीम् ॥३०॥
30. aśvatara uvāca .
jagaddhātrīmahaṃ devīmārirādhayiṣuḥ śubhām .
stoṣye praṇamya śirasā brahmayoniṃ sarasvatīm.
jagaddhātrīmahaṃ devīmārirādhayiṣuḥ śubhām .
stoṣye praṇamya śirasā brahmayoniṃ sarasvatīm.
30.
aśvataraḥ uvāca jagaddhātrīm aham devīm ārirādhayiṣuḥ
śubhām stoṣye praṇamya śirasā brahmayonim sarasvatīm
śubhām stoṣye praṇamya śirasā brahmayonim sarasvatīm
30.
Aśvatara said. Desiring to worship the auspicious goddess Sarasvatī, the sustainer of the world, I will praise her, bowing my head.
सदसद्देवि सय् किञ्चिन्मोक्षवच्चार्थवत् पदम् ।
तत्सर्वं त्वय्यसंयोगं योगवद्देवि संस्थितम् ॥३१॥
तत्सर्वं त्वय्यसंयोगं योगवद्देवि संस्थितम् ॥३१॥
31. sadasaddevi say kiñcinmokṣavaccārthavat padam .
tatsarvaṃ tvayyasaṃyogaṃ yogavaddevi saṃsthitam.
tatsarvaṃ tvayyasaṃyogaṃ yogavaddevi saṃsthitam.
31.
sat asat devi yat kiñcit mokṣavat ca arthavat padam
tat sarvam tvayi asaṃyogam yogavat devi saṃsthitam
tat sarvam tvayi asaṃyogam yogavat devi saṃsthitam
31.
O Goddess! Whatever exists, whether existent or non-existent, whether it leads to liberation (mokṣa) or is meaningful, all of that resides in you as if united (yoga) yet simultaneously without attachment.
त्वमक्षरं परं देवि यत्र सर्वं प्रतिष्ठितम् ।
अक्षरं परमं देवि संस्थितं परमाणुवत् ॥३२॥
अक्षरं परमं देवि संस्थितं परमाणुवत् ॥३२॥
32. tvamakṣaraṃ paraṃ devi yatra sarvaṃ pratiṣṭhitam .
akṣaraṃ paramaṃ devi saṃsthitaṃ paramāṇuvat.
akṣaraṃ paramaṃ devi saṃsthitaṃ paramāṇuvat.
32.
tvam akṣaram param devi yatra sarvam pratiṣṭhitam
akṣaram paramam devi saṃsthitam paramāṇuvat
akṣaram paramam devi saṃsthitam paramāṇuvat
32.
O Goddess, you are the supreme imperishable (brahman) in whom everything is established. O Goddess, you are the supreme imperishable (brahman) existing like an atom.
अक्षरं परमं ब्रह्म विश्वञ्चैतत् क्षरात्मकम् ।
दारुण्यवस्थितो वह्निर्भौमाश्च परमाणवः ॥३३॥
दारुण्यवस्थितो वह्निर्भौमाश्च परमाणवः ॥३३॥
33. akṣaraṃ paramaṃ brahma viśvañcaitat kṣarātmakam .
dāruṇyavasthito vahnirbhaumāśca paramāṇavaḥ.
dāruṇyavasthito vahnirbhaumāśca paramāṇavaḥ.
33.
akṣaram paramam brahma viśvam ca etat kṣarātmakam
dāruṇi avasthitaḥ vahniḥ bhaumāḥ ca paramāṇavaḥ
dāruṇi avasthitaḥ vahniḥ bhaumāḥ ca paramāṇavaḥ
33.
The supreme imperishable (brahman) is the ultimate reality, and this universe (jagat), in contrast, is perishable in nature. Just as fire resides within wood, so too do earthly atoms exist (as its constituents).
तथा त्वयि स्थितं ब्रह्म जगच्चेदमशेषतः ।
ओङ्काराक्षरसंस्थानं यत्तु देवि स्थिरास्थिरम् ॥३४॥
ओङ्काराक्षरसंस्थानं यत्तु देवि स्थिरास्थिरम् ॥३४॥
34. tathā tvayi sthitaṃ brahma jagaccedamaśeṣataḥ .
oṅkārākṣarasaṃsthānaṃ yattu devi sthirāsthiram.
oṅkārākṣarasaṃsthānaṃ yattu devi sthirāsthiram.
34.
tathā tvayi sthitam brahma jagat ca idam aśeṣataḥ
oṅkārākṣarasaṃsthānam yat tu devi sthirāsthiram
oṅkārākṣarasaṃsthānam yat tu devi sthirāsthiram
34.
Similarly, the (brahman) resides within you, as does this entire universe (jagat) without any remainder. Indeed, O Goddess, that which is both stable and unstable is the very constitution (saṃsthānam) of the imperishable syllable Om.
तत्र मात्रात्रयं सर्वमस्ति यद्देवि नास्ति च ।
त्रयो लोकास्त्रयो वेदास्त्रैविद्यं पावकत्रयम् ॥३५॥
त्रयो लोकास्त्रयो वेदास्त्रैविद्यं पावकत्रयम् ॥३५॥
35. tatra mātrātrayaṃ sarvamasti yaddevi nāsti ca .
trayo lokāstrayo vedāstraividyaṃ pāvakatrayam.
trayo lokāstrayo vedāstraividyaṃ pāvakatrayam.
35.
tatra mātrātrayam sarvam asti yat devi na asti ca
trayaḥ lokāḥ trayaḥ vedāḥ traividyam pāvakattrayam
trayaḥ lokāḥ trayaḥ vedāḥ traividyam pāvakattrayam
35.
O Goddess, in that (imperishable syllable Om), all three mātrās (components) exist, encompassing all that is and all that is not. (Contained within it are) the three worlds (lokas), the three Vedas, the threefold knowledge (traividyam), and the three sacred fires.
त्रीणि ज्योतींषि वर्णाश्च त्रयो धर्मागमास्तथा ।
त्रयो गुणास्त्रयः शब्दस्त्रयो वेदास्तथाश्रमाः ॥३६॥
त्रयो गुणास्त्रयः शब्दस्त्रयो वेदास्तथाश्रमाः ॥३६॥
36. trīṇi jyotīṃṣi varṇāśca trayo dharmāgamāstathā .
trayo guṇāstrayaḥ śabdastrayo vedāstathāśramāḥ.
trayo guṇāstrayaḥ śabdastrayo vedāstathāśramāḥ.
36.
trīṇi jyotīṃṣi varṇāḥ ca trayaḥ dharmāgamāḥ tathā |
trayaḥ guṇāḥ trayaḥ śabdaḥ trayaḥ vedāḥ tathā āśramāḥ
trayaḥ guṇāḥ trayaḥ śabdaḥ trayaḥ vedāḥ tathā āśramāḥ
36.
There are three lights, and three social divisions (varṇas); likewise, there are three traditions concerning natural law (dharma). There are three qualities (guṇas), three types of sound, and three Vedas, as well as three stages of life (āśramas).
त्रयः कालास्तथावस्थाः पितरोऽहर्निशादयः ।
एतन्मात्रात्रयं देवि तव रूपं सरस्वति ॥३७॥
एतन्मात्रात्रयं देवि तव रूपं सरस्वति ॥३७॥
37. trayaḥ kālāstathāvasthāḥ pitaro'harniśādayaḥ .
etanmātrātrayaṃ devi tava rūpaṃ sarasvati.
etanmātrātrayaṃ devi tava rūpaṃ sarasvati.
37.
trayaḥ kālāḥ tathā avasthāḥ pitaraḥ aharniśādayaḥ
| etat mātrātrayam devi tava rūpam sarasvati
| etat mātrātrayam devi tava rūpam sarasvati
37.
There are three divisions of time (kāla) and likewise three states of being; also the ancestors, and phenomena such as day and night. O Goddess Sarasvati, this triplet of syllables (mātrās) is your very form.
विभिन्नदर्शिनामाद्या ब्रह्मणो हि सनातनाः ।
सोमसंस्था हविः संस्थाः पाकसंस्थाश्च सप्त याः ॥३८॥
सोमसंस्था हविः संस्थाः पाकसंस्थाश्च सप्त याः ॥३८॥
38. vibhinnadarśināmādyā brahmaṇo hi sanātanāḥ .
somasaṃsthā haviḥ saṃsthāḥ pākasaṃsthāśca sapta yāḥ.
somasaṃsthā haviḥ saṃsthāḥ pākasaṃsthāśca sapta yāḥ.
38.
vibhinna-darśinām ādyā brahmaṇaḥ hi sanātanāḥ |
somasaṃsthāḥ haviḥsaṃsthāḥ pākasaṃsthāḥ ca sapta yāḥ
somasaṃsthāḥ haviḥsaṃsthāḥ pākasaṃsthāḥ ca sapta yāḥ
38.
For those who perceive distinctions, the various sacrificial rites (yajñas) - namely the Soma-based (somasaṃsthās), the oblation-based (haviḥsaṃsthās), and the cooked-food-based (pākasaṃsthās) - are, indeed, the seven primeval and eternal ones originating from Brahman.
तास्त्वदुच्चारणाद्देवि क्रियन्ते ब्रह्मवादिभिः ।
अनिर्देश्यं तथा चान्यदर्धमात्रान्वितं परम् ॥३९॥
अनिर्देश्यं तथा चान्यदर्धमात्रान्वितं परम् ॥३९॥
39. tāstvaduccāraṇāddevi kriyante brahmavādibhiḥ .
anirdeśyaṃ tathā cānyadardhamātrānvitaṃ param.
anirdeśyaṃ tathā cānyadardhamātrānvitaṃ param.
39.
tāḥ tvat uccāraṇāt devi kriyante brahmavādibhiḥ |
anirdeśyam tathā ca anyat ardhamātrā-anvitam param
anirdeśyam tathā ca anyat ardhamātrā-anvitam param
39.
O Goddess, those (seven sacrificial rites (yajñas)) are performed by the expounders of Brahman (brahmavādins) through your divine utterance. And similarly, there is another, supreme, indescribable reality, accompanied by the half-syllable (ardhamātrā).
अविकार्यक्षयं दिव्यं परिणामविवर्जितम् ।
तवैतत्परमं रूपं यन्न शक्यं मयोदितुम् ॥४०॥
तवैतत्परमं रूपं यन्न शक्यं मयोदितुम् ॥४०॥
40. avikāryakṣayaṃ divyaṃ pariṇāmavivarjitam .
tavaitatparamaṃ rūpaṃ yanna śakyaṃ mayoditum.
tavaitatparamaṃ rūpaṃ yanna śakyaṃ mayoditum.
40.
avikāryam akṣayam divyam pariṇāmavivarjitam |
tava etat paramam rūpam yat na śakyam mayā uditum
tava etat paramam rūpam yat na śakyam mayā uditum
40.
Your supreme form is immutable, imperishable, divine, and beyond all transformation; it is that which cannot be described by me.
न चास्ये न च तज्जिह्वा ताम्रोष्ठादिभिरुच्यते ।
इन्द्रोऽपि वसवो ब्रह्मा चन्द्राकौ ज्योतिरेव च ॥४१॥
इन्द्रोऽपि वसवो ब्रह्मा चन्द्राकौ ज्योतिरेव च ॥४१॥
41. na cāsye na ca tajjihvā tāmroṣṭhādibhirucyate .
indro'pi vasavo brahmā candrākau jyotireva ca.
indro'pi vasavo brahmā candrākau jyotireva ca.
41.
na ca āsye na ca tat jihvā tāmroṣṭhādibhiḥ ucyate |
indraḥ api vasavaḥ brahmā candrārkau jyotiḥ eva ca
indraḥ api vasavaḥ brahmā candrārkau jyotiḥ eva ca
41.
That (supreme form) is not described by any mouth, nor by any tongue, nor by red lips and such. Even Indra, the Vasus, Brahma, the moon and the sun, and indeed light itself (cannot describe it).
विश्वावासं विश्वरूपं विश्वेशं परमेश्वरम् ।
सांख्यवेदान्तवादोक्तं बहुशाखास्थिरीकृतम् ॥४२॥
सांख्यवेदान्तवादोक्तं बहुशाखास्थिरीकृतम् ॥४२॥
42. viśvāvāsaṃ viśvarūpaṃ viśveśaṃ parameśvaram .
sāṃkhyavedāntavādoktaṃ bahuśākhāsthirīkṛtam.
sāṃkhyavedāntavādoktaṃ bahuśākhāsthirīkṛtam.
42.
viśvāvāsam viśvarūpam viśveśam parameśvaram
| sāṅkhyavedāntavādoktam bahuśākhāsthirīkṛtam
| sāṅkhyavedāntavādoktam bahuśākhāsthirīkṛtam
42.
That (supreme form is) the dwelling of all, the universal (viśvarūpa) form, the Lord of all (viśveśa), the Supreme Lord (parameśvara), described by the doctrines of Sāṅkhya and Vedānta, and firmly established by many branches (of knowledge).
अनादिमध्यनिधनं सदसन्न सदेव यत् ।
एकन्त्वनेकं नाप्येकं भवभेदसमाश्रैतम् ॥४३॥
एकन्त्वनेकं नाप्येकं भवभेदसमाश्रैतम् ॥४३॥
43. anādimadhyanidhanaṃ sadasanna sadeva yat .
ekantvanekaṃ nāpyekaṃ bhavabhedasamāśraitam.
ekantvanekaṃ nāpyekaṃ bhavabhedasamāśraitam.
43.
anādimadhyanidhanam sat asat na sat eva yat |
ekam tu anekam na api ekam bhavabhedasamāśraitam
ekam tu anekam na api ekam bhavabhedasamāśraitam
43.
That (supreme form) which has no beginning, middle, or end, which is neither existent nor non-existent, yet is truly existent; and which is one, yet manifold, and not even (simply) one, but which rests upon the diverse forms of existence.
अनाख्यं षड्गुणाख्यञ्च वर्गाख्यं त्रिगुणाश्रयम् ।
नानाशक्तिमतामेकं शक्तिवैभविकं परम् ॥४४॥
नानाशक्तिमतामेकं शक्तिवैभविकं परम् ॥४४॥
44. anākhyaṃ ṣaḍguṇākhyañca vargākhyaṃ triguṇāśrayam .
nānāśaktimatāmekaṃ śaktivaibhavikaṃ param.
nānāśaktimatāmekaṃ śaktivaibhavikaṃ param.
44.
anākhyam ṣaḍguṇākhyam ca vargākhyam triguṇāśrayam
nānāśaktimatām ekam śaktivaibhavikam param
nānāśaktimatām ekam śaktivaibhavikam param
44.
It is unnamable and characterized by six qualities, known by categories, and the foundation of the three guṇas. It is the one supreme (param) entity, full of the glory of power, among all those possessing various powers.
सुखासुखं महासौख्यरूपं त्वयि विभाव्यते ।
एवं देवि त्वया व्याप्तं सकलं निष्कलञ्च यत् ।
अद्वैतावस्थितं ब्रह्म यच्च द्वैते व्यवस्थितम् ॥४५॥
एवं देवि त्वया व्याप्तं सकलं निष्कलञ्च यत् ।
अद्वैतावस्थितं ब्रह्म यच्च द्वैते व्यवस्थितम् ॥४५॥
45. sukhāsukhaṃ mahāsaukhyarūpaṃ tvayi vibhāvyate .
evaṃ devi tvayā vyāptaṃ sakalaṃ niṣkalañca yat .
advaitāvasthitaṃ brahma yacca dvaite vyavasthitam.
evaṃ devi tvayā vyāptaṃ sakalaṃ niṣkalañca yat .
advaitāvasthitaṃ brahma yacca dvaite vyavasthitam.
45.
sukhāsukham mahāsaukkhyarūpam tvayi
vibhāvyate evam devi tvayā vyāptam
sakalam niṣkalam ca yat advaitāvasthitam
brahma yat ca dvaite vyavasthitam
vibhāvyate evam devi tvayā vyāptam
sakalam niṣkalam ca yat advaitāvasthitam
brahma yat ca dvaite vyavasthitam
45.
Both happiness and unhappiness are perceived within you, yet you are the very form of great bliss. O Goddess, in this manner, whatever is whole (sakalam) and whatever is partless (niṣkalam) is pervaded by you. This includes the supreme reality (brahman) established in non-duality (advaita) and also that which is situated in duality (dvaita).
येर्ऽथा नित्या ये विनश्यन्ति चान्ये ये वा स्थूला ये च सूक्ष्मातिसूक्ष्माः ।
ये वा भूमौ येऽन्तरीक्षेऽन्यतो वा तेषां तेषां त्वत्त एवोपलब्धिः ॥४६॥
ये वा भूमौ येऽन्तरीक्षेऽन्यतो वा तेषां तेषां त्वत्त एवोपलब्धिः ॥४६॥
46. yer'thā nityā ye vinaśyanti cānye ye vā sthūlā ye ca sūkṣmātisūkṣmāḥ .
ye vā bhūmau ye'ntarīkṣe'nyato vā teṣāṃ teṣāṃ tvatta evopalabdhiḥ.
ye vā bhūmau ye'ntarīkṣe'nyato vā teṣāṃ teṣāṃ tvatta evopalabdhiḥ.
46.
ye arthāḥ nityāḥ ye vinaśyanti ca anye
ye vā sthūlāḥ ye ca sūkṣmātisūkṣmāḥ
ye vā bhūmau ye antarikṣe anyataḥ
vā teṣām teṣām tvattaḥ eva upalabdhiḥ
ye vā sthūlāḥ ye ca sūkṣmātisūkṣmāḥ
ye vā bhūmau ye antarikṣe anyataḥ
vā teṣām teṣām tvattaḥ eva upalabdhiḥ
46.
Whether they are eternal objects (arthāḥ) or others that perish, whether they are gross or extremely subtle, whether they are on earth, in the atmosphere, or elsewhere – the understanding (upalabdhiḥ) of all of them originates solely from you.
यच्चामूर्तं यच्च मूर्तं समस्तं यद्वा भूतेष्वेकमेकञ्च किञ्चित् ।
यद्दिव्यस्ति क्ष्मातले खेऽन्यतो वा त्वत्सम्बद्धं त्वत्स्वरैर्व्यञ्जनैश्च ॥४७॥
यद्दिव्यस्ति क्ष्मातले खेऽन्यतो वा त्वत्सम्बद्धं त्वत्स्वरैर्व्यञ्जनैश्च ॥४७॥
47. yaccāmūrtaṃ yacca mūrtaṃ samastaṃ yadvā bhūteṣvekamekañca kiñcit .
yaddivyasti kṣmātale khe'nyato vā tvatsambaddhaṃ tvatsvarairvyañjanaiśca.
yaddivyasti kṣmātale khe'nyato vā tvatsambaddhaṃ tvatsvarairvyañjanaiśca.
47.
yat ca amūrtam yat ca mūrtam samastam
yat vā bhūteṣu ekam ekam ca kiñcit yat
divyam asti kṣmātale khe anyataḥ vā
tvatsambaddham tvatsvaraiḥ vyañjanaiḥ ca
yat vā bhūteṣu ekam ekam ca kiñcit yat
divyam asti kṣmātale khe anyataḥ vā
tvatsambaddham tvatsvaraiḥ vyañjanaiḥ ca
47.
Whatever is formless and whatever is embodied, the entirety of existence; or anything and everything found within all beings (bhūteṣu); whatever is divine, whether on the earth's surface, in the sky, or elsewhere - all of it is connected with you (tvatsambaddham) through your vowels and consonants.
जड उवाच ।
एवं स्तुता तदा देवी विष्णोर्जिह्वा सरस्वती ।
प्रत्युवाच महात्मानं नागमश्वतरं ततः ॥४८॥
एवं स्तुता तदा देवी विष्णोर्जिह्वा सरस्वती ।
प्रत्युवाच महात्मानं नागमश्वतरं ततः ॥४८॥
48. jaḍa uvāca .
evaṃ stutā tadā devī viṣṇorjihvā sarasvatī .
pratyuvāca mahātmānaṃ nāgamaśvataraṃ tataḥ.
evaṃ stutā tadā devī viṣṇorjihvā sarasvatī .
pratyuvāca mahātmānaṃ nāgamaśvataraṃ tataḥ.
48.
jaḍa uvāca evam stutā tadā devī viṣṇoḥ jihvā
sarasvatī prati uvāca mahātmānam nāgam aśvataram tataḥ
sarasvatī prati uvāca mahātmānam nāgam aśvataram tataḥ
48.
Jaḍa said: Thus praised, the goddess Sarasvatī, who is Viṣṇu's tongue, then replied to the great-souled Nāga Aśvatara.
सरस्वत्युवाच ।
वरं ते कम्बलभ्रातः प्रयच्छाम्युरगाधिप ।
तदुच्यतां प्रदास्यामि यत्ते मनसि वर्तते ॥४९॥
वरं ते कम्बलभ्रातः प्रयच्छाम्युरगाधिप ।
तदुच्यतां प्रदास्यामि यत्ते मनसि वर्तते ॥४९॥
49. sarasvatyuvāca .
varaṃ te kambalabhrātaḥ prayacchāmyuragādhipa .
taducyatāṃ pradāsyāmi yatte manasi vartate.
varaṃ te kambalabhrātaḥ prayacchāmyuragādhipa .
taducyatāṃ pradāsyāmi yatte manasi vartate.
49.
sarasvatī uvāca varam te kambalabhrātaḥ prayacchāmi
uragādhipa tat ucyatām pradāsyāmi yat te manasi vartate
uragādhipa tat ucyatām pradāsyāmi yat te manasi vartate
49.
Sarasvatī said: "O brother of Kambala, O lord of serpents, I grant a boon to you. Tell me what is in your mind; I will bestow it."
अश्वतर उवाच ।
सहायं देहि देवि त्वं पूर्वं कम्बलमेव मे ।
समस्तस्वरसम्बन्धमुभयोः संप्रयच्छ च ॥५०॥
सहायं देहि देवि त्वं पूर्वं कम्बलमेव मे ।
समस्तस्वरसम्बन्धमुभयोः संप्रयच्छ च ॥५०॥
50. aśvatara uvāca .
sahāyaṃ dehi devi tvaṃ pūrvaṃ kambalameva me .
samastasvarasambandhamubhayoḥ saṃprayaccha ca.
sahāyaṃ dehi devi tvaṃ pūrvaṃ kambalameva me .
samastasvarasambandhamubhayoḥ saṃprayaccha ca.
50.
aśvatara uvāca sahāyam dehi devi tvam pūrvam kambalam
eva me samastasvarasambandham ubhayoḥ saṃprayaccha ca
eva me samastasvarasambandham ubhayoḥ saṃprayaccha ca
50.
Aśvatara said: "O Goddess, grant help first to Kambala and me. And bestow upon both of us the complete knowledge of musical notes (svara)."
सरस्वत्युवाच ।
सप्त स्वरा ग्रामरागाः सप्त पन्नगसत्तम ।
कीतकानि च सप्तैव तावतीश्चापि मूर्च्छनाः ॥५१॥
सप्त स्वरा ग्रामरागाः सप्त पन्नगसत्तम ।
कीतकानि च सप्तैव तावतीश्चापि मूर्च्छनाः ॥५१॥
51. sarasvatyuvāca .
sapta svarā grāmarāgāḥ sapta pannagasattama .
kītakāni ca saptaiva tāvatīścāpi mūrcchanāḥ.
sapta svarā grāmarāgāḥ sapta pannagasattama .
kītakāni ca saptaiva tāvatīścāpi mūrcchanāḥ.
51.
sarasvatī uvāca sapta svarāḥ grāmarāgāḥ sapta pannagasattama
kītakāni ca sapta eva tāvatīḥ ca api mūrcchanāḥ
kītakāni ca sapta eva tāvatīḥ ca api mūrcchanāḥ
51.
Sarasvatī said: "O best of serpents, there are seven musical notes (svara), seven primary melodic modes (grāmarāga), and exactly seven secondary melodic forms (kītaka), and also as many melodic progressions (mūrcchanā)."
तालाश्चैकोनपञ्चाशत्तथा ग्रामत्रयञ्च यत् ।
एतत्सर्वं भवान् गाता कम्बलश्च तथानघ ॥५२॥
एतत्सर्वं भवान् गाता कम्बलश्च तथानघ ॥५२॥
52. tālāścaikonapañcāśattathā grāmatrayañca yat .
etatsarvaṃ bhavān gātā kambalaśca tathānagha.
etatsarvaṃ bhavān gātā kambalaśca tathānagha.
52.
tālāḥ ca ekonapañcāśat tathā grāmatrayam ca yat
etat sarvam bhavān gātā kambalaḥ ca tathā anagha
etat sarvam bhavān gātā kambalaḥ ca tathā anagha
52.
O sinless one (anagha), you, along with Kambala, will sing all this: the forty-nine rhythmic cycles (tālas), and also the three melodic scales (grāmas).
ज्ञास्यसे मत्प्रसादेन भुजगेन्द्रापरं तथा ।
चतुर्विधं पदं तालं त्रिः प्रकारं लयत्रयम् ॥५३॥
चतुर्विधं पदं तालं त्रिः प्रकारं लयत्रयम् ॥५३॥
53. jñāsyase matprasādena bhujagendrāparaṃ tathā .
caturvidhaṃ padaṃ tālaṃ triḥ prakāraṃ layatrayam.
caturvidhaṃ padaṃ tālaṃ triḥ prakāraṃ layatrayam.
53.
jñāsyase matprasādena bhujagendra aparam tathā
caturvidham padam tālam triḥ prakāram layatrayam
caturvidham padam tālam triḥ prakāram layatrayam
53.
By my grace, O king of serpents (bhujagendra), you will further understand the four types of *pada* (musical phrases) and *tāla* (rhythmic cycle), as well as the three kinds of tempo (laya).
यदित्रयं तथाऽतोद्यं मया दत्तं चतुर्विधम् ।
एतद्भवान् मत्प्रसादात् पन्नगेन्द्रापरञ्च यत् ॥५४॥
एतद्भवान् मत्प्रसादात् पन्नगेन्द्रापरञ्च यत् ॥५४॥
54. yaditrayaṃ tathā'todyaṃ mayā dattaṃ caturvidham .
etadbhavān matprasādāt pannagendrāparañca yat.
etadbhavān matprasādāt pannagendrāparañca yat.
54.
yadi trayam tathā ātodyam mayā dattam caturvidham
etat bhavān matprasādāt pannagendra aparam ca yat
etat bhavān matprasādāt pannagendra aparam ca yat
54.
If the triad of tempo progressions, and the four types of instrumental music (ātodya), have been given by me; then all this, O king of serpents (pannagendra), you will further grasp by my grace.
अस्यान्तर्गतमायत्तं स्वरव्यञ्जनसंमितम् ।
तदशेषं मया दत्तं भवतः कम्बलस्य च ॥५५॥
तदशेषं मया दत्तं भवतः कम्बलस्य च ॥५५॥
55. asyāntargatamāyattaṃ svaravyañjanasaṃmitam .
tadaśeṣaṃ mayā dattaṃ bhavataḥ kambalasya ca.
tadaśeṣaṃ mayā dattaṃ bhavataḥ kambalasya ca.
55.
asyāḥ antargatam āyattam svaravyañjanasaṁmitam
tat aśeṣam mayā dattam bhavataḥ kambalasya ca
tat aśeṣam mayā dattam bhavataḥ kambalasya ca
55.
All that which is inherent within this (music), consisting of notes (svara) and articulation (vyañjana), that entire knowledge has been bestowed by me upon you and Kambala.
तथा नान्यस्य भूर्लोके पाताले चापि पन्नग ।
प्रणेतारौ भवन्तौ च सर्वस्यास्य भविष्यतः ।
पाताले देवलोके च भूर्लोके चैव पन्नगौ ॥५६॥
प्रणेतारौ भवन्तौ च सर्वस्यास्य भविष्यतः ।
पाताले देवलोके च भूर्लोके चैव पन्नगौ ॥५६॥
56. tathā nānyasya bhūrloke pātāle cāpi pannaga .
praṇetārau bhavantau ca sarvasyāsya bhaviṣyataḥ .
pātāle devaloke ca bhūrloke caiva pannagau.
praṇetārau bhavantau ca sarvasyāsya bhaviṣyataḥ .
pātāle devaloke ca bhūrloke caiva pannagau.
56.
tathā na anyasya bhūrloke pātāle ca
api pannaga praṇetārau bhavantau ca
sarvasya asya bhaviṣyataḥ pātāle
devaloke ca bhūrloke ca eva pannagau
api pannaga praṇetārau bhavantau ca
sarvasya asya bhaviṣyataḥ pātāle
devaloke ca bhūrloke ca eva pannagau
56.
O serpent, similarly, no one else on Earth or in the netherworld will be the founders of all this, as you two will be. And, O two serpents, (you will be present) in the netherworld, in the celestial world, and indeed on Earth.
जड उवाच ।
इत्युक्त्वा सा तदा देवी सर्वजिह्वा सरस्वती ।
जगामादर्शनं सद्यो नागस्य कमलेक्षणा ॥५७॥
इत्युक्त्वा सा तदा देवी सर्वजिह्वा सरस्वती ।
जगामादर्शनं सद्यो नागस्य कमलेक्षणा ॥५७॥
57. jaḍa uvāca .
ityuktvā sā tadā devī sarvajihvā sarasvatī .
jagāmādarśanaṃ sadyo nāgasya kamalekṣaṇā.
ityuktvā sā tadā devī sarvajihvā sarasvatī .
jagāmādarśanaṃ sadyo nāgasya kamalekṣaṇā.
57.
jaḍa uvāca iti uktvā sā tadā devī sarvajihvā
sarasvatī jagāma adarśanam sadyaḥ nāgasya kamalekṣaṇā
sarasvatī jagāma adarśanam sadyaḥ nāgasya kamalekṣaṇā
57.
Jaḍa said: Having thus spoken, that lotus-eyed goddess (devī) Sarasvatī, who possesses all tongues, immediately vanished from the serpent's sight.
तयोश्च तद्यथावृत्तं भ्रात्रोः सर्वमजायत ।
विज्ञानमुभयोरग्र्यं पदतालस्वरादिकम् ॥५८॥
विज्ञानमुभयोरग्र्यं पदतालस्वरादिकम् ॥५८॥
58. tayośca tadyathāvṛttaṃ bhrātroḥ sarvamajāyata .
vijñānamubhayoragryaṃ padatālasvarādikam.
vijñānamubhayoragryaṃ padatālasvarādikam.
58.
tayoḥ ca tat yathāvṛttam bhrātroḥ sarvam ajāyata
vijñānam ubhayoḥ agryam padatālasvarādikam
vijñānam ubhayoḥ agryam padatālasvarādikam
58.
And for those two brothers, all that excellent knowledge (vijñāna) concerning word (pada), rhythm (tāla), and musical notes (svara), came into being just as it had been foretold, belonging to both of them.
ततः कैलासशैलेन्द्र-शिखरस्थितमीश्वरम् ।
गीतकैः स्प्तभिर्नागौ तन्त्रीलयसमन्वितौ ॥५९॥
गीतकैः स्प्तभिर्नागौ तन्त्रीलयसमन्वितौ ॥५९॥
59. tataḥ kailāsaśailendra-śikharasthitamīśvaram .
gītakaiḥ sptabhirnāgau tantrīlayasamanvitau.
gītakaiḥ sptabhirnāgau tantrīlayasamanvitau.
59.
tataḥ kailāsaśailendraśikharasthitam īśvaram
gītakaiḥ saptabhiḥ nāgau tantrīlayasamanvitau
gītakaiḥ saptabhiḥ nāgau tantrīlayasamanvitau
59.
Then, the two serpents, skilled in string instruments and rhythm, praised the Lord (Īśvara), who was situated on the peak of Kailāsa, the king of mountains, with seven songs.
आरिराधयिषू देवमनङ्गाङ्गहरं हरम् ।
प्रचक्रतुः परं यत्नमुभौ संहतवाक्कलौ ॥६०॥
प्रचक्रतुः परं यत्नमुभौ संहतवाक्कलौ ॥६०॥
60. ārirādhayiṣū devamanaṅgāṅgaharaṃ haram .
pracakratuḥ paraṃ yatnamubhau saṃhatavākkalau.
pracakratuḥ paraṃ yatnamubhau saṃhatavākkalau.
60.
ārirādhayiṣū devam anaṅgāṅgaharam haram
pracakratuḥ param yatnam ubhau saṃhatavākkalau
pracakratuḥ param yatnam ubhau saṃhatavākkalau
60.
Desirous of propitiating Lord Hara (Śiva), the deity who destroyed Kāma's body, both of them, unified in speech and actions, made a supreme effort.
प्रातर्निशायां मध्याह्ने सन्ध्ययोश्चापि तत्परौ ।
तयोः कालेन महता स्तूयमानो वृषध्वजः ॥६१॥
तयोः कालेन महता स्तूयमानो वृषध्वजः ॥६१॥
61. prātarniśāyāṃ madhyāhne sandhyayoścāpi tatparau .
tayoḥ kālena mahatā stūyamāno vṛṣadhvajaḥ.
tayoḥ kālena mahatā stūyamāno vṛṣadhvajaḥ.
61.
prātar niśāyām madhyāhne sandhyayoḥ ca api tatparau
tayoḥ kālena mahatā stūyamānaḥ vṛṣadhvajaḥ
tayoḥ kālena mahatā stūyamānaḥ vṛṣadhvajaḥ
61.
Devoted to Him (Śiva) in the morning, at night, at midday, and also during the two twilight periods, Lord Vṛṣadhvaja (Śiva), having been praised by them for a great length of time...
तुतोष गीतकैस्तौ च प्राहेशो गृह्यतां वरः ।
ततः प्रणम्याश्वतरः कम्बलेन समं तदा ॥६२॥
ततः प्रणम्याश्वतरः कम्बलेन समं तदा ॥६२॥
62. tutoṣa gītakaistau ca prāheśo gṛhyatāṃ varaḥ .
tataḥ praṇamyāśvataraḥ kambalena samaṃ tadā.
tataḥ praṇamyāśvataraḥ kambalena samaṃ tadā.
62.
tutoṣa gītakaiḥ tau ca prāha īśaḥ gṛhyatām varaḥ
tataḥ praṇamya aśvataraḥ kambalena samam tadā
tataḥ praṇamya aśvataraḥ kambalena samam tadā
62.
And the Lord (Īśa) was pleased by their songs. He said to them, 'Accept a boon!' Then, having bowed down, Aśvatara, along with Kambala, at that moment...
व्यज्ञापयन्महादेवं शितिकण्ठमुमापतिम् ।
यदि नौ भगवान् प्रीतो देवदेवस्त्रिलोचनः ॥६३॥
यदि नौ भगवान् प्रीतो देवदेवस्त्रिलोचनः ॥६३॥
63. vyajñāpayanmahādevaṃ śitikaṇṭhamumāpatim .
yadi nau bhagavān prīto devadevastrilocanaḥ.
yadi nau bhagavān prīto devadevastrilocanaḥ.
63.
vyajñāpayan mahādevam śitikaṇṭham umāpatim
yadi nau bhagavān prītaḥ devadevaḥ trilocanaḥ
yadi nau bhagavān prītaḥ devadevaḥ trilocanaḥ
63.
They implored Mahādeva (Śiva), the blue-throated (Śitikaṇṭha) Lord, Umā's (Umā) husband, saying: 'If the venerable Lord (Bhagavān), the God of gods (devadeva), the three-eyed one (trilocana), is indeed pleased with us two...'
ततो यथाभिलषितं वरमेनं प्रयच्छ नौ ।
मृता कुवलयाश्वस्य पत्नी देव मदालसा ॥६४॥
मृता कुवलयाश्वस्य पत्नी देव मदालसा ॥६४॥
64. tato yathābhilaṣitaṃ varamenaṃ prayaccha nau .
mṛtā kuvalayāśvasya patnī deva madālasā.
mṛtā kuvalayāśvasya patnī deva madālasā.
64.
tataḥ yathābhilaṣitam varam enam prayaccha
nau | mṛtā kuvalayāśvasya patnī deva madālasā
nau | mṛtā kuvalayāśvasya patnī deva madālasā
64.
O god, then grant us this desired boon: that Madālasā, the deceased wife of Kuvalayāśva,
तेनैव वयसा सद्यो दुहितृत्वं प्रयातु मे ।
जातिस्मरा यथा पूर्वं तद्वत्कान्तिसमन्विता ।
योगिनी योगमाता च मद्गेहे जायतां भव ॥६५॥
जातिस्मरा यथा पूर्वं तद्वत्कान्तिसमन्विता ।
योगिनी योगमाता च मद्गेहे जायतां भव ॥६५॥
65. tenaiva vayasā sadyo duhitṛtvaṃ prayātu me .
jātismarā yathā pūrvaṃ tadvatkāntisamanvitā .
yoginī yogamātā ca madgehe jāyatāṃ bhava.
jātismarā yathā pūrvaṃ tadvatkāntisamanvitā .
yoginī yogamātā ca madgehe jāyatāṃ bhava.
65.
tena eva vayasā sadyaḥ duhitṛtvam
prayātu me | jātismarā yathā pūrvam
tadvat kāntisamanvitā | yoginī
yogamātā ca mat gehe jāyatām bhava
prayātu me | jātismarā yathā pūrvam
tadvat kāntisamanvitā | yoginī
yogamātā ca mat gehe jāyatām bhava
65.
May she immediately attain daughterhood to me, maintaining that very age, remembering past lives (jātismarā) as before, and similarly endowed with beauty. May she be born in my house as a female practitioner of yoga (yoginī) and a mother of yoga (yogamātā), O Lord.
महादेव उवाच ।
यथोक्तं पन्नगश्रेष्ठ सर्वेमेतद्भविष्यति ।
मत्प्रसादादसन्दिग्धं श्रुणु चेदं भुजङ्गम ॥६६॥
यथोक्तं पन्नगश्रेष्ठ सर्वेमेतद्भविष्यति ।
मत्प्रसादादसन्दिग्धं श्रुणु चेदं भुजङ्गम ॥६६॥
66. mahādeva uvāca .
yathoktaṃ pannagaśreṣṭha sarvemetadbhaviṣyati .
matprasādādasandigdhaṃ śruṇu cedaṃ bhujaṅgama.
yathoktaṃ pannagaśreṣṭha sarvemetadbhaviṣyati .
matprasādādasandigdhaṃ śruṇu cedaṃ bhujaṅgama.
66.
mahādevaḥ uvāca | yathā uktam pannagaśreṣṭha sarvam etat
bhaviṣyati | mat prasādāt asandigdham śruṇu ca idam bhujangama
bhaviṣyati | mat prasādāt asandigdham śruṇu ca idam bhujangama
66.
Mahādeva said: 'O best among serpents, all this will happen as requested. Undoubtedly, it will be by my grace. And O serpent, listen to this.'
श्राद्धे तु समनुप्राप्ते मध्यमं पिण्डमात्मना ।
भक्षयेथाः फणिश्रेष्ठ शुचिः प्रयतमानसः ॥६७॥
भक्षयेथाः फणिश्रेष्ठ शुचिः प्रयतमानसः ॥६७॥
67. śrāddhe tu samanuprāpte madhyamaṃ piṇḍamātmanā .
bhakṣayethāḥ phaṇiśreṣṭha śuciḥ prayatamānasaḥ.
bhakṣayethāḥ phaṇiśreṣṭha śuciḥ prayatamānasaḥ.
67.
śrāddhe tu samanuprāpte madhyamam piṇḍam ātmanā
| bhakṣayethāḥ phaṇiśreṣṭha śuciḥ prayatamanāsaḥ
| bhakṣayethāḥ phaṇiśreṣṭha śuciḥ prayatamanāsaḥ
67.
But, O best among serpents, when the śrāddha ritual arrives, you yourself (ātman) should eat the middle rice-ball (piṇḍa), being pure and with a controlled mind.
भक्षिते तु ततस्तस्मिन् भवतो मध्यमात् फणात् ।
समुत्पत्स्यति कल्याणी तथारूपा यथामृता ॥६८॥
समुत्पत्स्यति कल्याणी तथारूपा यथामृता ॥६८॥
68. bhakṣite tu tatastasmin bhavato madhyamāt phaṇāt .
samutpatsyati kalyāṇī tathārūpā yathāmṛtā.
samutpatsyati kalyāṇī tathārūpā yathāmṛtā.
68.
bhakṣite tu tataḥ tasmin bhavataḥ madhyamāt phaṇāt
samutpatsyati kalyāṇī tathārūpā yathā amṛtā
samutpatsyati kalyāṇī tathārūpā yathā amṛtā
68.
When that is consumed, then from your middle hood, an auspicious and beautiful girl will arise, having a form as delightful as nectar.
कामञ्चेममभिध्याय कुरु त्वं पितृतर्पणम् ।
तत्क्षणादेव सा सुभ्रूः श्वसतो मध्यमात् फणात् ॥६९॥
तत्क्षणादेव सा सुभ्रूः श्वसतो मध्यमात् फणात् ॥६९॥
69. kāmañcemamabhidhyāya kuru tvaṃ pitṛtarpaṇam .
tatkṣaṇādeva sā subhrūḥ śvasato madhyamāt phaṇāt.
tatkṣaṇādeva sā subhrūḥ śvasato madhyamāt phaṇāt.
69.
kāmam ca imam abhidhyāya kuru tvam pitṛtarpaṇam
tatkṣaṇāt eva sā subhrūḥ śvasataḥ madhyamāt phaṇāt
tatkṣaṇāt eva sā subhrūḥ śvasataḥ madhyamāt phaṇāt
69.
And meditating upon this desired outcome, you should perform the ancestral oblation (pitṛtarpaṇam). Immediately, that beautiful-browed girl will emerge from the middle, breathing hood.
समुत्पत्स्यति कल्याणी तथारूपा यथामृता ।
एतच्छ्रुत्वा ततस्तौ तु प्रणिपत्य महेश्वरम् ॥७०॥
एतच्छ्रुत्वा ततस्तौ तु प्रणिपत्य महेश्वरम् ॥७०॥
70. samutpatsyati kalyāṇī tathārūpā yathāmṛtā .
etacchrutvā tatastau tu praṇipatya maheśvaram.
etacchrutvā tatastau tu praṇipatya maheśvaram.
70.
samutpatsyati kalyāṇī tathārūpā yathā amṛtā
etat śrutvā tataḥ tau tu praṇipatya maheśvaram
etat śrutvā tataḥ tau tu praṇipatya maheśvaram
70.
An auspicious and beautiful girl will arise, having a form as delightful as nectar. Having heard this, those two then prostrated themselves before Maheśvara (Lord Shiva).
रसातलं पुनः प्राप्तौ परितोषसमन्वितौ ।
तथा च कृतवान् श्राद्धं स नागः कम्बलानुजः ॥७१॥
तथा च कृतवान् श्राद्धं स नागः कम्बलानुजः ॥७१॥
71. rasātalaṃ punaḥ prāptau paritoṣasamanvitau .
tathā ca kṛtavān śrāddhaṃ sa nāgaḥ kambalānujaḥ.
tathā ca kṛtavān śrāddhaṃ sa nāgaḥ kambalānujaḥ.
71.
rasātalam punaḥ prāptau paritoṣasamanvitau
tathā ca kṛtavān śrāddham saḥ nāgaḥ kambalānujaḥ
tathā ca kṛtavān śrāddham saḥ nāgaḥ kambalānujaḥ
71.
Filled with great satisfaction, those two returned again to Rasātala. And thus, that Nāga, Kambala's younger brother, performed the śrāddha ritual.
पिण्डञ्च मध्यमं तद्वद्यथावदुपभुक्तवान् ।
तञ्चापि ध्यायः कामं ततः सा तनुमध्यमा ॥७२॥
तञ्चापि ध्यायः कामं ततः सा तनुमध्यमा ॥७२॥
72. piṇḍañca madhyamaṃ tadvadyathāvadupabhuktavān .
tañcāpi dhyāyaḥ kāmaṃ tataḥ sā tanumadhyamā.
tañcāpi dhyāyaḥ kāmaṃ tataḥ sā tanumadhyamā.
72.
piṇḍam ca madhyamam tadvat yathāvat upabhuktavān
tam ca api dhyāyaḥ kāmam tataḥ sā tanumadhyamā
tam ca api dhyāyaḥ kāmam tataḥ sā tanumadhyamā
72.
And he properly consumed the middle portion (piṇḍa) of the food, just as before. And meditating on his desire (kāma), from that (act) she, the slender-waisted one...
जज्ञे निश्वसतः सद्यस्तद्रूपा मध्यमात् फणात् ।
न चापि कथयामास कंस्यचित् स भुजङ्गमः ॥७३॥
न चापि कथयामास कंस्यचित् स भुजङ्गमः ॥७३॥
73. jajñe niśvasataḥ sadyastadrūpā madhyamāt phaṇāt .
na cāpi kathayāmāsa kaṃsyacit sa bhujaṅgamaḥ.
na cāpi kathayāmāsa kaṃsyacit sa bhujaṅgamaḥ.
73.
jajñe niśvasataḥ sadyaḥ tadrūpā madhyamāt phaṇāt
na ca api kathayāmāsa kasyacit saḥ bhujangamaḥ
na ca api kathayāmāsa kasyacit saḥ bhujangamaḥ
73.
Immediately, with that same form, she was born from the middle hood (phaṇā) of him as he breathed. And that serpent (bhujangama) did not tell anyone.
अन्तर्गृहे तां सुदतीं स्त्रीभिर्गुप्तामधारयत् ।
तौ चानुदिनमागम्य पुत्रौ नागपतेः सुखम् ॥७४॥
तौ चानुदिनमागम्य पुत्रौ नागपतेः सुखम् ॥७४॥
74. antargṛhe tāṃ sudatīṃ strībhirguptāmadhārayat .
tau cānudinamāgamya putrau nāgapateḥ sukham.
tau cānudinamāgamya putrau nāgapateḥ sukham.
74.
antargṛhe tām sudatīm strībhiḥ guptām adhārayat
tau ca anudinam āgamya putrau nāgapateḥ sukham
tau ca anudinam āgamya putrau nāgapateḥ sukham
74.
He kept her, the beautiful-toothed one, guarded by women in the inner chamber. And the two sons of the serpent-king, coming daily, happily...
ऋतध्वजेन सहितौ चिक्रीडातेऽमराविव ।
एकदा तु सुतौ प्राह नागराजौ मुदान्वितः ॥७५॥
एकदा तु सुतौ प्राह नागराजौ मुदान्वितः ॥७५॥
75. ṛtadhvajena sahitau cikrīḍāte'marāviva .
ekadā tu sutau prāha nāgarājau mudānvitaḥ.
ekadā tu sutau prāha nāgarājau mudānvitaḥ.
75.
ṛtadhvajena sahitau cikrīḍāte amarau iva
ekadā tu sutau prāha nāgarājaḥ mudānvitaḥ
ekadā tu sutau prāha nāgarājaḥ mudānvitaḥ
75.
And the two sons of the serpent-king, coming daily, joyfully played with Ritadhvaja as if they were immortals. Once, the serpent-king, filled with joy, spoke to his two sons.
यन्मया पूर्वमुक्तन्तु क्रियते किं न तत्तथा ।
स राजपुत्रो युवयोरुपकारी ममान्तिकम् ॥७६॥
स राजपुत्रो युवयोरुपकारी ममान्तिकम् ॥७६॥
76. yanmayā pūrvamuktantu kriyate kiṃ na tattathā .
sa rājaputro yuvayorupakārī mamāntikam.
sa rājaputro yuvayorupakārī mamāntikam.
76.
yat mayā pūrvam uktam tu kriyate kim na tat
tathā saḥ rājaputraḥ yuvayoḥ upakārī mama antikam
tathā saḥ rājaputraḥ yuvayoḥ upakārī mama antikam
76.
Why is what I previously instructed not being done? That prince, who has been helpful to you two, should be brought to me.
कस्मान्नानीयते वत्सावुपकाराय मानदः ।
एवमुक्तौ ततस्तेन पित्रा स्नेहवता तु तौ ॥७७॥
एवमुक्तौ ततस्तेन पित्रा स्नेहवता तु तौ ॥७७॥
77. kasmānnānīyate vatsāvupakārāya mānadaḥ .
evamuktau tatastena pitrā snehavatā tu tau.
evamuktau tatastena pitrā snehavatā tu tau.
77.
kasmāt na ānīyate vatsau upakārāya mānadaḥ
evam uktau tataḥ tena pitrā snehāvatā tu tau
evam uktau tataḥ tena pitrā snehāvatā tu tau
77.
O dear sons, why is that respected benefactor not brought (to me)? Thus, those two (sons) were addressed by their affectionate father.
गत्वा तस्य पुरं सख्यू रेमाते तेन धीमता ।
ततः कुवलयाश्वं तौ कृत्वा किञ्चित्कथान्तरम् ॥७८॥
ततः कुवलयाश्वं तौ कृत्वा किञ्चित्कथान्तरम् ॥७८॥
78. gatvā tasya puraṃ sakhyū remāte tena dhīmatā .
tataḥ kuvalayāśvaṃ tau kṛtvā kiñcitkathāntaram.
tataḥ kuvalayāśvaṃ tau kṛtvā kiñcitkathāntaram.
78.
gatvā tasya puram sakhyuḥ remāte tena dhīmatā
tataḥ Kuvalayāśvam tau kṛtvā kiñcit kathāntaram
tataḥ Kuvalayāśvam tau kṛtvā kiñcit kathāntaram
78.
Having gone to the city of their friend, those two (sons) resided with that wise one. Then, after some conversation, they met Kuvalayāśva.
अब्रूतां प्रणयोपेतं स्वगेहगमनं प्रति ।
तावाह नृपपुत्रोऽसौ नन्विदं भवतोर्गृहम् ॥७९॥
तावाह नृपपुत्रोऽसौ नन्विदं भवतोर्गृहम् ॥७९॥
79. abrūtāṃ praṇayopetaṃ svagehagamanaṃ prati .
tāvāha nṛpaputro'sau nanvidaṃ bhavatorgṛham.
tāvāha nṛpaputro'sau nanvidaṃ bhavatorgṛham.
79.
abrūtām praṇayopetam svagehagamanam prati | tau
āha nṛpaputraḥ asau nanu idam bhavatoḥ gṛham
āha nṛpaputraḥ asau nanu idam bhavatoḥ gṛham
79.
praṇayopetam svagehagamanam prati abrūtām asau
nṛpaputraḥ tau āha – nanu idam bhavatoḥ gṛham
nṛpaputraḥ tau āha – nanu idam bhavatoḥ gṛham
79.
They (two) spoke affectionately about their return to their own home. That prince said to them, 'Indeed, this is your home.'
धनवाहनवस्त्रादि यन्मदीयं तदेव वाम् ।
यत्तु वां वाञ्छितं दातुं धनं रत्नमथापि वा ॥८०॥
यत्तु वां वाञ्छितं दातुं धनं रत्नमथापि वा ॥८०॥
80. dhanavāhanavastrādi yanmadīyaṃ tadeva vām .
yattu vāṃ vāñchitaṃ dātuṃ dhanaṃ ratnamathāpi vā.
yattu vāṃ vāñchitaṃ dātuṃ dhanaṃ ratnamathāpi vā.
80.
dhanavāhanavastrādi yat madīyam tat eva vām yat
tu vām vāñchitam dātum dhanam ratnam atha api vā
tu vām vāñchitam dātum dhanam ratnam atha api vā
80.
All my wealth, vehicles, clothes, and so forth, are indeed for you two. And whatever you two desire to be given, whether it be riches or jewels, or anything else.
तद्दोयतां द्विजसुतौ यदि वां प्रणयो मयि ।
एतावताहं दैवेन वञ्चितोऽस्मि दुरात्मना ॥८१॥
एतावताहं दैवेन वञ्चितोऽस्मि दुरात्मना ॥८१॥
81. taddoyatāṃ dvijasutau yadi vāṃ praṇayo mayi .
etāvatāhaṃ daivena vañcito'smi durātmanā.
etāvatāhaṃ daivena vañcito'smi durātmanā.
81.
tat doyatām dvijasutau yadi vām praṇayaḥ mayi
| etāvatā aham daivena vañcitaḥ asmi durātmanā
| etāvatā aham daivena vañcitaḥ asmi durātmanā
81.
Therefore, O two Brahmin sons (dvija-suta), if you two have affection for me, let them be given back. For in this way, I have been deceived by cruel fate (daiva) and by a wicked individual (durātman).
यद्भवद्भ्यां ममत्वं नो मदीये क्रियते गृहे ।
यदि वां मत्प्रियं कार्यमनुग्राह्योऽस्मि वां यदि ॥८२॥
यदि वां मत्प्रियं कार्यमनुग्राह्योऽस्मि वां यदि ॥८२॥
82. yadbhavadbhyāṃ mamatvaṃ no madīye kriyate gṛhe .
yadi vāṃ matpriyaṃ kāryamanugrāhyo'smi vāṃ yadi.
yadi vāṃ matpriyaṃ kāryamanugrāhyo'smi vāṃ yadi.
82.
yat bhavadbhyām mamatvam na u madīye kriyate gṛhe |
yadi vām mat-priyam kāryam anugrāhyaḥ asmi vām yadi
yadi vām mat-priyam kāryam anugrāhyaḥ asmi vām yadi
82.
Because you two do not feel a sense of possession (mamatva) for anything in my home, if a task dear to me is to be accomplished by you, and if I am to be favored by you two (vām)...
तद्धने मम गेहे च ममत्वमनुकल्प्यताम् ।
युवयोर्यन्मदीयं तन्मामकं युवयोः स्वकम् ॥८३॥
युवयोर्यन्मदीयं तन्मामकं युवयोः स्वकम् ॥८३॥
83. taddhane mama gehe ca mamatvamanukalpyatām .
yuvayoryanmadīyaṃ tanmāmakaṃ yuvayoḥ svakam.
yuvayoryanmadīyaṃ tanmāmakaṃ yuvayoḥ svakam.
83.
tat dhane mama gehe ca mamatvam anukalpyatām |
yuvayoḥ yat madīyam tat māmakam yuvayoḥ svakam
yuvayoḥ yat madīyam tat māmakam yuvayoḥ svakam
83.
Therefore, let a sense of ownership (mamatva) be fully established in my wealth and my home. Whatever is mine, that is indeed yours (māmaka); and whatever is yours, that is truly your own.
एतत् सत्यं विजानीतं युवां प्राणा बहिश्चराः ।
पुनर्नैवं विभिन्नार्थं वक्तव्यं द्विजसत्तमौ ॥८४॥
पुनर्नैवं विभिन्नार्थं वक्तव्यं द्विजसत्तमौ ॥८४॥
84. etat satyaṃ vijānītaṃ yuvāṃ prāṇā bahiścarāḥ .
punarnaivaṃ vibhinnārthaṃ vaktavyaṃ dvijasattamau.
punarnaivaṃ vibhinnārthaṃ vaktavyaṃ dvijasattamau.
84.
etat satyam vijānītam yuvām prāṇāḥ bahiḥ-carāḥ |
punaḥ na evam vibhinna-artham vaktavyam dvijasattamau
punaḥ na evam vibhinna-artham vaktavyam dvijasattamau
84.
Know this truth: you two are my vital breaths (prāṇa) moving outside my body. Therefore, O best among Brahmins (dvija-sattama), nothing implying a different meaning should ever be said again.
मत्प्रसादपरौ प्रीत्या शापितौ हृदयेन मे ।
ततः स्नेहार्द्रवदनौ तावुभौ नागनन्दनौ ॥८५॥
ततः स्नेहार्द्रवदनौ तावुभौ नागनन्दनौ ॥८५॥
85. matprasādaparau prītyā śāpitau hṛdayena me .
tataḥ snehārdravadanau tāvubhau nāganandanau.
tataḥ snehārdravadanau tāvubhau nāganandanau.
85.
matprasādaparau prītyā śāpitau hṛdayena me
tataḥ snehārdrvadanau tau ubhau nāganandanau
tataḥ snehārdrvadanau tau ubhau nāganandanau
85.
Even though they were devoted to my favor (prasāda) and acted with affection, they were cursed by my own heart. Then, those two sons of the Nāga king, their faces moist with affection, ...
ऊचतुर्नृपतेः पुत्रं किञ्चित् प्रणयकोपितौ ।
ऋतध्वज न सन्देहो यथैवाह भवानिदम् ॥८६॥
ऋतध्वज न सन्देहो यथैवाह भवानिदम् ॥८६॥
86. ūcaturnṛpateḥ putraṃ kiñcit praṇayakopitau .
ṛtadhvaja na sandeho yathaivāha bhavānidam.
ṛtadhvaja na sandeho yathaivāha bhavānidam.
86.
ūcatuḥ nṛpateḥ putraṃ kiñcit praṇayakopitau
ṛtadhvaja na sandehaḥ yathā eva āha bhavān idam
ṛtadhvaja na sandehaḥ yathā eva āha bhavān idam
86.
Slightly angered by (their) affection (for him), those two spoke to the king's son: 'O Ṛtadhvaja, there is no doubt; it is exactly as you have said this.'
तथैव चास्मन्मनसि नात्र चिन्त्यमतोऽन्यथा ।
किन्त्वावयोः स्वयं पित्रा प्रोक्तमेतन्महात्मना ॥८७॥
किन्त्वावयोः स्वयं पित्रा प्रोक्तमेतन्महात्मना ॥८७॥
87. tathaiva cāsmanmanasi nātra cintyamato'nyathā .
kintvāvayoḥ svayaṃ pitrā proktametanmahātmanā.
kintvāvayoḥ svayaṃ pitrā proktametanmahātmanā.
87.
tathā eva ca asmanmanasi na atra cintyam ataḥ anyathā
kintu āvayoḥ svayaṃ pitrā proktam etat mahātmanā
kintu āvayoḥ svayaṃ pitrā proktam etat mahātmanā
87.
And it is exactly so in our minds; nothing here is to be considered otherwise. However, this was personally stated to us both by our own great-souled father (mahātman).
द्रष्टुं कुवलयाश्वं तमिच्छामीति पुनः पुनः ।
ततः कुवलयाश्वोऽसौ समुत्थाय वरासनात् ।
यथाह तातेति वदन् प्रणाममकरोद्भुवि ॥८८॥
ततः कुवलयाश्वोऽसौ समुत्थाय वरासनात् ।
यथाह तातेति वदन् प्रणाममकरोद्भुवि ॥८८॥
88. draṣṭuṃ kuvalayāśvaṃ tamicchāmīti punaḥ punaḥ .
tataḥ kuvalayāśvo'sau samutthāya varāsanāt .
yathāha tāteti vadan praṇāmamakarodbhuvi.
tataḥ kuvalayāśvo'sau samutthāya varāsanāt .
yathāha tāteti vadan praṇāmamakarodbhuvi.
88.
draṣṭuṃ kuvalayāśvaṃ taṃ icchāmi iti
punaḥ punaḥ tataḥ kuvalayāśvaḥ asau
samutthāya varāsanāt yathā āha
tāta iti vadan praṇāmam akarot bhuvi
punaḥ punaḥ tataḥ kuvalayāśvaḥ asau
samutthāya varāsanāt yathā āha
tāta iti vadan praṇāmam akarot bhuvi
88.
He (our father) declared repeatedly, 'I wish to see that Kuvalayāśva.' Then, this Kuvalayāśva, rising from his excellent seat and saying, 'As father (tāta) commands,' made a prostration on the ground.
कुवलयाश्व उवाच ।
धन्योऽहमतिपुण्योऽहं कोऽन्योऽस्ति सदृशो मया ।
यत्तातो मामभिद्रष्टुं करोति प्रवणं मनः ॥८९॥
धन्योऽहमतिपुण्योऽहं कोऽन्योऽस्ति सदृशो मया ।
यत्तातो मामभिद्रष्टुं करोति प्रवणं मनः ॥८९॥
89. kuvalayāśva uvāca .
dhanyo'hamatipuṇyo'haṃ ko'nyo'sti sadṛśo mayā .
yattāto māmabhidraṣṭuṃ karoti pravaṇaṃ manaḥ.
dhanyo'hamatipuṇyo'haṃ ko'nyo'sti sadṛśo mayā .
yattāto māmabhidraṣṭuṃ karoti pravaṇaṃ manaḥ.
89.
kuvalayāśvaḥ uvāca dhanyaḥ aham
atipuṇyaḥ aham kaḥ anyaḥ asti
sadṛśaḥ mayā yat tātaḥ mām
abhidraṣṭum karoti pravaṇam manaḥ
atipuṇyaḥ aham kaḥ anyaḥ asti
sadṛśaḥ mayā yat tātaḥ mām
abhidraṣṭum karoti pravaṇam manaḥ
89.
Kuvalayāśva said, "I am blessed, and exceedingly meritorious. Who else is comparable to me, considering that my father is eager to see me?"
तदुत्तिष्ठत गच्छामस्ताताज्ञां क्षणमप्यहम् ।
नातिक्रान्तुमिहेच्छामि पदेभ्यां तस्य शपाम्यहम् ॥९०॥
नातिक्रान्तुमिहेच्छामि पदेभ्यां तस्य शपाम्यहम् ॥९०॥
90. taduttiṣṭhata gacchāmastātājñāṃ kṣaṇamapyaham .
nātikrāntumihecchāmi padebhyāṃ tasya śapāmyaham.
nātikrāntumihecchāmi padebhyāṃ tasya śapāmyaham.
90.
tat uttiṣṭhata gacchāmaḥ tāta ājñām kṣaṇam api aham
na atikrāntum iha icchāmi padebhyām tasya śapāmi aham
na atikrāntum iha icchāmi padebhyām tasya śapāmi aham
90.
Therefore, arise, let us go! I do not wish to transgress my father's command here, not even for a moment. I swear by his feet.
जड उवाच ।
एवमुक्त्वा ययौ सोऽथ सह ताभ्यां नृपात्मजः ।
प्राप्तश्च गोमतीं पुण्यां निर्गम्य नगराद्वहिः ॥९१॥
एवमुक्त्वा ययौ सोऽथ सह ताभ्यां नृपात्मजः ।
प्राप्तश्च गोमतीं पुण्यां निर्गम्य नगराद्वहिः ॥९१॥
91. jaḍa uvāca .
evamuktvā yayau so'tha saha tābhyāṃ nṛpātmajaḥ .
prāptaśca gomatīṃ puṇyāṃ nirgamya nagarādvahiḥ.
evamuktvā yayau so'tha saha tābhyāṃ nṛpātmajaḥ .
prāptaśca gomatīṃ puṇyāṃ nirgamya nagarādvahiḥ.
91.
jaḍaḥ uvāca evam uktvā yayau saḥ atha saha tābhyām
nṛpātmajaḥ prāptaḥ ca gomatīm puṇyām nirgamya nagarāt bahiḥ
nṛpātmajaḥ prāptaḥ ca gomatīm puṇyām nirgamya nagarāt bahiḥ
91.
Jaḍa said, "After speaking thus, the king's son then departed with those two. Having exited the city, he reached the sacred Gomati river."
तन्मध्येन ययुस्ते वे नागेन्द्रनृपनन्दनाः ।
मेने च राजपुत्रोऽसौ पारे तस्यास्तयोर्गृहम् ॥९२॥
मेने च राजपुत्रोऽसौ पारे तस्यास्तयोर्गृहम् ॥९२॥
92. tanmadhyena yayuste ve nāgendranṛpanandanāḥ .
mene ca rājaputro'sau pāre tasyāstayorgṛham.
mene ca rājaputro'sau pāre tasyāstayorgṛham.
92.
tat madhyena yayuḥ te vai nāgendranṛpanandanāḥ
mene ca rājaputraḥ asau pāre tasyāḥ tayoḥ gṛham
mene ca rājaputraḥ asau pāre tasyāḥ tayoḥ gṛham
92.
Indeed, those sons of the Nāga-king (Nāgendranṛpanandanāḥ) went through the middle of that (river). And that prince (rājaputraḥ) thought that the house of those two (companions) was on its other bank.
ततश्चाकृष्य पातालं ताभ्यां नीतो नृपात्मजः ।
पाताले ददृशे चोभौ स पन्नगकुमारकौ ॥९३॥
पाताले ददृशे चोभौ स पन्नगकुमारकौ ॥९३॥
93. tataścākṛṣya pātālaṃ tābhyāṃ nīto nṛpātmajaḥ .
pātāle dadṛśe cobhau sa pannagakumārakau.
pātāle dadṛśe cobhau sa pannagakumārakau.
93.
tataḥ ca ākṛṣya pātālam tābhyām nītaḥ nṛpātmajaḥ
pātāle dadṛśe ca ubhau saḥ pannagakumārakau
pātāle dadṛśe ca ubhau saḥ pannagakumārakau
93.
And then, having drawn him into the netherworld, the prince was led there by them. In the netherworld, he saw both those two Naga youths.
फणामणिकृतोद्योतौ व्यक्तस्वस्तिकलक्षणौ ।
विलोक्य तौ सुरूपाङ्गौ विस्मयोत्फुल्ललोचनः ॥९४॥
विलोक्य तौ सुरूपाङ्गौ विस्मयोत्फुल्ललोचनः ॥९४॥
94. phaṇāmaṇikṛtodyotau vyaktasvastikalakṣaṇau .
vilokya tau surūpāṅgau vismayotphullalocanaḥ.
vilokya tau surūpāṅgau vismayotphullalocanaḥ.
94.
phaṇāmaṇikṛtaudyotau vyaktasvastikalakṣaṇau
vilokya tau surūpāṅgau vismayotphullalocanaḥ
vilokya tau surūpāṅgau vismayotphullalocanaḥ
94.
Having seen those two, who shone with light from the jewels on their hoods, bore distinct svastika marks, and had beautiful forms, the prince's eyes widened with astonishment.
विहस्य चाब्रवीत् प्रेम्णा साधु भो द्विजसत्तमौ ।
कथयामासतुस्तौ च पितरं पन्नगेश्वरम् ॥९५॥
कथयामासतुस्तौ च पितरं पन्नगेश्वरम् ॥९५॥
95. vihasya cābravīt premṇā sādhu bho dvijasattamau .
kathayāmāsatustau ca pitaraṃ pannageśvaram.
kathayāmāsatustau ca pitaraṃ pannageśvaram.
95.
vihasya ca abravīt premṇā sādhu bho dvijasattamau
kathayāmāsatuḥ tau ca pitaram pannageśvaram
kathayāmāsatuḥ tau ca pitaram pannageśvaram
95.
And, smiling, he spoke to them affectionately, saying, "Well done, O best of brahmins (dvija)!" Then those two (the Naga youths) told him about their father, the lord of serpents.
शान्तमश्वतरं नाम माननीयं दिवौकसाम् ।
रमणीयं ततोऽपस्यत् पातालं स नृपात्मजः ॥९६॥
रमणीयं ततोऽपस्यत् पातालं स नृपात्मजः ॥९६॥
96. śāntamaśvataraṃ nāma mānanīyaṃ divaukasām .
ramaṇīyaṃ tato'pasyat pātālaṃ sa nṛpātmajaḥ.
ramaṇīyaṃ tato'pasyat pātālaṃ sa nṛpātmajaḥ.
96.
śāntam aśvataram nāma mānanīyam divaukasām
ramaṇīyam tataḥ apasyat pātālam saḥ nṛpātmajaḥ
ramaṇīyam tataḥ apasyat pātālam saḥ nṛpātmajaḥ
96.
They told him about their father, named Aśvatara, who was peaceful and revered by the gods. Then the prince (nṛpātmaja) saw the delightful netherworld.
कुमारैस्तरुणैर्वृद्धैरुरगैरुपशोभितम् ।
तथैव नागकन्याभिः क्रीडन्तीभिरितस्ततः ॥९७॥
तथैव नागकन्याभिः क्रीडन्तीभिरितस्ततः ॥९७॥
97. kumāraistaruṇairvṛddhairuragairupaśobhitam .
tathaiva nāgakanyābhiḥ krīḍantībhiritastataḥ.
tathaiva nāgakanyābhiḥ krīḍantībhiritastataḥ.
97.
kumāraiḥ taruṇaiḥ vṛddhaiḥ uragaiḥ upaśobhitam
| tathaiva nāgakanyābhiḥ krīḍantībhiḥ itastataḥ
| tathaiva nāgakanyābhiḥ krīḍantībhiḥ itastataḥ
97.
It was adorned by boys, young men, and elders, as well as by serpents (uragai); and similarly, by nāga maidens playing here and there.
चारुकुण्डलहाराभिस्ताराभिर्गगनं यथा ।
गीतशब्दैस्तथान्यत्र वीणावेणुस्वनानुगैः ॥९८॥
गीतशब्दैस्तथान्यत्र वीणावेणुस्वनानुगैः ॥९८॥
98. cārukuṇḍalahārābhistārābhirgaganaṃ yathā .
gītaśabdaistathānyatra vīṇāveṇusvanānugaiḥ.
gītaśabdaistathānyatra vīṇāveṇusvanānugaiḥ.
98.
cārukuṇḍalahārābhiḥ tārābhiḥ gaganam yathā |
gītaśabdaiḥ tathā anyatra vīṇāveṇusvanānugaiḥ
gītaśabdaiḥ tathā anyatra vīṇāveṇusvanānugaiḥ
98.
They (the nāga maidens) were adorned with beautiful earrings and necklaces, like the sky (gaganaṃ) is by its stars (tārābhiḥ). And in other places, there were sounds of songs (gītaśabdaiḥ) accompanied by the melodies of vīṇās and flutes (vīṇāveṇusvanānugaiḥ).
मृदङ्गपणवातोद्यं हारिवेश्मशताकुलम् ।
वीक्षमाणः स पातालं ययौ शत्रुजितः सुतः ॥९९॥
वीक्षमाणः स पातालं ययौ शत्रुजितः सुतः ॥९९॥
99. mṛdaṅgapaṇavātodyaṃ hāriveśmaśatākulam .
vīkṣamāṇaḥ sa pātālaṃ yayau śatrujitaḥ sutaḥ.
vīkṣamāṇaḥ sa pātālaṃ yayau śatrujitaḥ sutaḥ.
99.
mṛdaṅgapaṇavātodyam hāriveśmaśatākulam |
vīkṣamāṇaḥ sa pātālam yayau śatrujitaḥ sutaḥ
vīkṣamāṇaḥ sa pātālam yayau śatrujitaḥ sutaḥ
99.
Observing it to be filled with the sounds of mṛdaṅgas, paṇavas, and other musical instruments, and bustling with hundreds of charming houses, the son of Śatrujit went to pātāla (the netherworld).
सह ताभ्यामभीष्टाभ्यां पन्नगाभ्यामरिन्दमः ।
ततः प्रविश्य ते सर्वे नागराजनिवेशनम् ॥१००॥
ततः प्रविश्य ते सर्वे नागराजनिवेशनम् ॥१००॥
100. saha tābhyāmabhīṣṭābhyāṃ pannagābhyāmarindamaḥ .
tataḥ praviśya te sarve nāgarājaniveśanam.
tataḥ praviśya te sarve nāgarājaniveśanam.
100.
saha tābhyām abhīṣṭābhyām pannagābhyām arindamaḥ
| tataḥ praviśya te sarve nāgarājaniveśanam
| tataḥ praviśya te sarve nāgarājaniveśanam
100.
Then, the subduer of enemies (arindamaḥ), accompanied by those two beloved serpents (pannagābhyām), all of them entered the abode of the nāga king.
ददृशुस्ते महात्मानमुरगाधिपतिं स्थितम् ।
दिव्यमाल्याम्बरधरं मणिकुण्डलभूषणम् ॥१०१॥
दिव्यमाल्याम्बरधरं मणिकुण्डलभूषणम् ॥१०१॥
101. dadṛśuste mahātmānamuragādhipatiṃ sthitam .
divyamālyāmbaradharaṃ maṇikuṇḍalabhūṣaṇam.
divyamālyāmbaradharaṃ maṇikuṇḍalabhūṣaṇam.
101.
dadṛśuḥ te mahātmānam uragādhipatim sthitam
divyamālyāmbaradharam maṇikuṇḍalabhūṣaṇam
divyamālyāmbaradharam maṇikuṇḍalabhūṣaṇam
101.
They saw the great-souled lord of serpents, seated there, wearing divine garlands and garments, and adorned with jeweled earrings.
स्वच्छमुक्ताफललताहारिहारोपशोभितम् ।
केयूरिणं महाभागमासने सर्वकाञ्चने ॥१०२॥
केयूरिणं महाभागमासने सर्वकाञ्चने ॥१०२॥
102. svacchamuktāphalalatāhārihāropaśobhitam .
keyūriṇaṃ mahābhāgamāsane sarvakāñcane.
keyūriṇaṃ mahābhāgamāsane sarvakāñcane.
102.
svacchamuktāphalalatāhārihāropaśobhitam
keyūriṇam mahābhāgam āsane sarvakāñcane
keyūriṇam mahābhāgam āsane sarvakāñcane
102.
(He was) splendidly adorned with a beautiful necklace resembling strings of pure pearls, wearing armlets, the highly glorious one, seated on an entirely golden throne.
मणिविद्रुमवैदूर्य-जालान्तरितरूपके ।
स ताभ्यां दर्शितस्तस्य तातोऽस्माकमसाविति ॥१०३॥
स ताभ्यां दर्शितस्तस्य तातोऽस्माकमसाविति ॥१०३॥
103. maṇividrumavaidūrya-jālāntaritarūpake .
sa tābhyāṃ darśitastasya tāto'smākamasāviti.
sa tābhyāṃ darśitastasya tāto'smākamasāviti.
103.
maṇividrumavaidūryajālāntaritarūpake saḥ
tābhyām darśitaḥ tasya tātaḥ asmākam asau iti
tābhyām darśitaḥ tasya tātaḥ asmākam asau iti
103.
(He was seated) on a structure adorned with an interwoven network of gems, coral, and lapis lazuli. Then, by the two of them, he (the serpent lord) was pointed out to him (the hero) with the words, "This is our father."
वीरः कुवलयाश्वोऽयं पित्रे चासौ निवेदितः ।
ततो ननाम चरणौ नागेन्द्रस्य ऋतध्वजः ॥१०४॥
ततो ननाम चरणौ नागेन्द्रस्य ऋतध्वजः ॥१०४॥
104. vīraḥ kuvalayāśvo'yaṃ pitre cāsau niveditaḥ .
tato nanāma caraṇau nāgendrasya ṛtadhvajaḥ.
tato nanāma caraṇau nāgendrasya ṛtadhvajaḥ.
104.
vīraḥ kuvalayāśvaḥ ayam pitre ca asau niveditaḥ
tataḥ nanāma caraṇau nāgendrasya ṛtadhvajaḥ
tataḥ nanāma caraṇau nāgendrasya ṛtadhvajaḥ
104.
This hero Kuvalayāśva was presented to the father (the serpent lord), and he (Ṛtadhvaja) was also presented to him. Thereupon, Ṛtadhvaja bowed at the feet of the lord of serpents.
तमुत्थाप्य बलाद्गाढं नागेन्द्रः परीषस्वजे ।
मूर्ध्नि चैनमुपाघ्राय चिरं जीवेत्युवाच सः ॥१०५॥
मूर्ध्नि चैनमुपाघ्राय चिरं जीवेत्युवाच सः ॥१०५॥
105. tamutthāpya balādgāḍhaṃ nāgendraḥ parīṣasvaje .
mūrdhni cainamupāghrāya ciraṃ jīvetyuvāca saḥ.
mūrdhni cainamupāghrāya ciraṃ jīvetyuvāca saḥ.
105.
tam utthāpya balāt gāḍham nāgendraḥ parīṣasvaje |
mūrdhni ca enam upāghrāya ciram jīva iti uvāca saḥ
mūrdhni ca enam upāghrāya ciram jīva iti uvāca saḥ
105.
And having raised him up strongly, the lord of serpents (nāgendraḥ) embraced him tightly. He then kissed him on the head and said, "Live long!"
निहतामित्रवर्गश्च पित्रोः सुश्रूषणं कुरु ।
वत्स धन्यस्य कथ्यन्ते परोक्षस्यापि ते गुणाः ॥१०६॥
वत्स धन्यस्य कथ्यन्ते परोक्षस्यापि ते गुणाः ॥१०६॥
106. nihatāmitravargaśca pitroḥ suśrūṣaṇaṃ kuru .
vatsa dhanyasya kathyante parokṣasyāpi te guṇāḥ.
vatsa dhanyasya kathyante parokṣasyāpi te guṇāḥ.
106.
nihata-amitra-vargaḥ ca pitroḥ suśrūṣaṇam kuru |
vatsa dhanyasya kathyante parokṣasya api te guṇāḥ
vatsa dhanyasya kathyante parokṣasya api te guṇāḥ
106.
And having vanquished your enemies, render devout service to your parents. O dear one, your virtues are spoken of even in your absence, like those of a blessed person.
भवतो मम पुत्राभ्यामसामान्या निवेदिताः ।
त्वमेवानेन वर्धेथा मनोवाक्कायचेष्टितैः ॥१०७॥
त्वमेवानेन वर्धेथा मनोवाक्कायचेष्टितैः ॥१०७॥
107. bhavato mama putrābhyāmasāmānyā niveditāḥ .
tvamevānena vardhethā manovākkāyaceṣṭitaiḥ.
tvamevānena vardhethā manovākkāyaceṣṭitaiḥ.
107.
bhavataḥ mama putrābhyām asāmānyāḥ niveditāḥ |
tvam eva anena vardhethāḥ manovāk-kāya-ceṣṭitaiḥ
tvam eva anena vardhethāḥ manovāk-kāya-ceṣṭitaiḥ
107.
Your extraordinary qualities have been reported to me by my two sons. May you indeed prosper through such efforts of your mind, speech, and body.
जीवितं गुणिनः श्लाघ्यं जीवन्नेव मृतोऽगुणः ।
गुणवान् निर्वृतिं पित्रोः शत्रुणां हृदयज्वरम् ॥१०८॥
गुणवान् निर्वृतिं पित्रोः शत्रुणां हृदयज्वरम् ॥१०८॥
108. jīvitaṃ guṇinaḥ ślāghyaṃ jīvanneva mṛto'guṇaḥ .
guṇavān nirvṛtiṃ pitroḥ śatruṇāṃ hṛdayajvaram.
guṇavān nirvṛtiṃ pitroḥ śatruṇāṃ hṛdayajvaram.
108.
jīvitam guṇinaḥ ślāghyam jīvan eva mṛtaḥ aguṇaḥ
| guṇavān nirvṛtim pitroḥ śatruṇām hṛdaya-jvaram
| guṇavān nirvṛtim pitroḥ śatruṇām hṛdaya-jvaram
108.
The life of a virtuous person is indeed praiseworthy. A person devoid of virtues is as good as dead even while living. A virtuous person brings joy to their parents and heartache to their enemies.
करोत्यात्महितं कुर्वन् विश्वासञ्च महाजने ।
देवताः पितरो विप्रा मित्रार्थिविकलादयः ॥१०९॥
देवताः पितरो विप्रा मित्रार्थिविकलादयः ॥१०९॥
109. karotyātmahitaṃ kurvan viśvāsañca mahājane .
devatāḥ pitaro viprā mitrārthivikalādayaḥ.
devatāḥ pitaro viprā mitrārthivikalādayaḥ.
109.
karoti ātmahitam kurvan viśvāsam ca mahājane
devatāḥ pitaraḥ viprāḥ mitrārthivikalādayaḥ
devatāḥ pitaraḥ viprāḥ mitrārthivikalādayaḥ
109.
One achieves their own welfare (ātman) by placing trust in noble individuals. These include gods, ancestors, Brahmins, friends, the needy, the disabled, and others.
बान्धवाश्च तथेच्छन्ति जीवितं गुणिनश्चिरम् ।
परिवादनिवृत्तानां दुर्गतेषु दयावताम् ।
गुणिनां सफलं जन्म संश्रितानां विपद्गतैः ॥११०॥
परिवादनिवृत्तानां दुर्गतेषु दयावताम् ।
गुणिनां सफलं जन्म संश्रितानां विपद्गतैः ॥११०॥
110. bāndhavāśca tathecchanti jīvitaṃ guṇinaściram .
parivādanivṛttānāṃ durgateṣu dayāvatām .
guṇināṃ saphalaṃ janma saṃśritānāṃ vipadgataiḥ.
parivādanivṛttānāṃ durgateṣu dayāvatām .
guṇināṃ saphalaṃ janma saṃśritānāṃ vipadgataiḥ.
110.
bāndhavāḥ ca tathā icchanti jīvitam
guṇinaḥ ciram parivādanivṛttānām
durgateṣu dayāvatām guṇinām
saphalām janma saṃśritānām vipadgataiḥ
guṇinaḥ ciram parivādanivṛttānām
durgateṣu dayāvatām guṇinām
saphalām janma saṃśritānām vipadgataiḥ
110.
Relatives and others desire that the virtuous live long. The existence of those virtuous individuals who refrain from criticism, are compassionate towards the distressed, and are sought for refuge by the afflicted, is truly fruitful.
जड उवाच ।
एवमुक्त्वा स तं वीरं पुत्राविदमथाब्रवीत् ।
पूजां कुवलयाश्वस्य कर्तुकामो भुजङ्गमः ॥१११॥
एवमुक्त्वा स तं वीरं पुत्राविदमथाब्रवीत् ।
पूजां कुवलयाश्वस्य कर्तुकामो भुजङ्गमः ॥१११॥
111. jaḍa uvāca .
evamuktvā sa taṃ vīraṃ putrāvidamathābravīt .
pūjāṃ kuvalayāśvasya kartukāmo bhujaṅgamaḥ.
evamuktvā sa taṃ vīraṃ putrāvidamathābravīt .
pūjāṃ kuvalayāśvasya kartukāmo bhujaṅgamaḥ.
111.
jaḍaḥ uvāca evam uktvā sa tam vīram putrau idam atha
abravīt pūjām kuvalayāśvasya kartukāmaḥ bhujangamaḥ
abravīt pūjām kuvalayāśvasya kartukāmaḥ bhujangamaḥ
111.
Jaḍa said: 'Having spoken thus, he then addressed the hero and his two sons, saying this: The serpent wishes to perform the worship of Kuvalayāśva.'
स्नानादिकक्रमं कृत्वा सर्वमेव यथाक्रमम् ।
मधुपानादिसम्भोगमाहारञ्च यथेप्सितम् ॥११२॥
मधुपानादिसम्भोगमाहारञ्च यथेप्सितम् ॥११२॥
112. snānādikakramaṃ kṛtvā sarvameva yathākramam .
madhupānādisambhogamāhārañca yathepsitam.
madhupānādisambhogamāhārañca yathepsitam.
112.
snānādikramam kṛtvā sarvam eva yathākramam
madhupānādisambhogam āhāram ca yathepṣitam
madhupānādisambhogam āhāram ca yathepṣitam
112.
Having completed the ritual sequence, starting with bathing, everything exactly according to tradition, (he arranged) enjoyments such as the drinking of honey, and food as he desired.
ततः कुवलयाश्वेन हृदयोत्सवभूतया ।
कथया स्वल्पकं कालं स्थास्यामो हृष्टचेतसः ॥११३॥
कथया स्वल्पकं कालं स्थास्यामो हृष्टचेतसः ॥११३॥
113. tataḥ kuvalayāśvena hṛdayotsavabhūtayā .
kathayā svalpakaṃ kālaṃ sthāsyāmo hṛṣṭacetasaḥ.
kathayā svalpakaṃ kālaṃ sthāsyāmo hṛṣṭacetasaḥ.
113.
tataḥ kuvalayāśvena hṛdayotsavabhūtayā kathayā
svalpakaṃ kālaṃ sthāsyāmaḥ hṛṣṭacetasaḥ
svalpakaṃ kālaṃ sthāsyāmaḥ hṛṣṭacetasaḥ
113.
Thereafter, with a delightful story told by Kuvalayāśva, we shall remain for a short time with joyful hearts.
अनुमेन च तन्मौनो वचः शत्रुजितः सुतः ।
तथा चकार नृपतिः पन्नगानामुदारधीः ॥११४॥
तथा चकार नृपतिः पन्नगानामुदारधीः ॥११४॥
114. anumena ca tanmauno vacaḥ śatrujitaḥ sutaḥ .
tathā cakāra nṛpatiḥ pannagānāmudāradhīḥ.
tathā cakāra nṛpatiḥ pannagānāmudāradhīḥ.
114.
anumena ca tatmaunaḥ vacaḥ śatrujitaḥ sutaḥ
tathā cakāra nṛpatiḥ pannagānām udāradhīḥ
tathā cakāra nṛpatiḥ pannagānām udāradhīḥ
114.
And the silent son of Śatrujit, accompanied by Anuma, spoke those words. The noble-minded king of the serpents similarly acted.
समेत्य तैरात्मजभूपनन्दनैर् महोरगाणामधिपः स सत्यवाक् ।
मुदान्वितोऽन्नानि मधूनि चात्मवान् यथोपयोगं बुभुजे स भोगभुक् ॥११५॥
मुदान्वितोऽन्नानि मधूनि चात्मवान् यथोपयोगं बुभुजे स भोगभुक् ॥११५॥
115. sametya tairātmajabhūpanandanair mahoragāṇāmadhipaḥ sa satyavāk .
mudānvito'nnāni madhūni cātmavān yathopayogaṃ bubhuje sa bhogabhuk.
mudānvito'nnāni madhūni cātmavān yathopayogaṃ bubhuje sa bhogabhuk.
115.
sametya taiḥ ātmajabhūpanandanaiḥ
mahoragāṇām adhipaḥ sa satyavāk
mudānvitaḥ annāni madhūni ca ātmavān
yathopayogaṃ bubhuje sa bhogabhuk
mahoragāṇām adhipaḥ sa satyavāk
mudānvitaḥ annāni madhūni ca ātmavān
yathopayogaṃ bubhuje sa bhogabhuk
115.
Having met with those sons and royal princes, that truthful lord of the great serpents, being self-possessed (ātman) and filled with joy, ate and enjoyed foods and sweets as was appropriate.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23 (current chapter)
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134