Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-15

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
यमकिङ्कर उवाच ।
पतितात् प्रतिगृह्यार्थं खरयोनिं व्रजेद् द्विजः ।
नरकात् प्रतिमुक्तस्तु कृमिः पतितयाजकः ॥१॥
1. yamakiṅkara uvāca .
patitāt pratigṛhyārthaṃ kharayoniṃ vrajed dvijaḥ .
narakāt pratimuktastu kṛmiḥ patitayājakaḥ.
1. yama-kiṅkara uvāca patitāt pratigṛhya artham khara-yonim
vrajet dvijaḥ narakāt pratimuktaḥ tu kṛmiḥ patita-yājakaḥ
1. The servant of Yama said: "A Brahmin (dvija) who accepts wealth (artha) from an outcast (patita) will be born as a donkey. But one who performs Vedic rituals (yajña) for an outcast (patita-yājaka) is released from hell (naraka) only to become a worm."
उपाध्यायव्यलीकन्तु कृत्वा श्वा भवति द्विजः ।
तज्जायां मनसावाञ्छन् तद्द्रव्यञ्चाप्यसंशयम् ॥२॥
2. upādhyāyavyalīkantu kṛtvā śvā bhavati dvijaḥ .
tajjāyāṃ manasāvāñchan taddravyañcāpyasaṃśayam.
2. upādhyāya-vyalīkam tu kṛtvā śvā bhavati dvijaḥ
tat-jāyām manasā avāñchan tat-dravyam ca api asaṃśayam
2. A Brahmin (dvija) who commits an offense against his teacher (upādhyāya) becomes a dog. Similarly, if he mentally desires his teacher's wife (jāyā) or his wealth (dravya), he undoubtedly (asaṃśayam) also becomes a dog.
गर्दभो जायते जन्तुः पित्रोश्चाप्यवमानकः ।
मातापितरावाक्रुश्य शारिका सम्प्रजायते ॥३॥
3. gardabho jāyate jantuḥ pitroścāpyavamānakaḥ .
mātāpitarāvākruśya śārikā samprajāyate.
3. gardabhaḥ jāyate jantuḥ pitroḥ ca api avamānakaḥ
mātā-pitarau ākruśya śārikā sam-prajāyate
3. A creature (jantu) who insults its parents (pitṛ) is born as a donkey. Having reviled its mother and father (mātā-pitṛ), one is born as a myna bird (śārikā).
भ्रातुः पत्न्यवमन्ता च कपोतत्वं प्रपद्यते ।
तामेव पीडयित्वा तु कच्छपत्वं प्रपद्यते ॥४॥
4. bhrātuḥ patnyavamantā ca kapotatvaṃ prapadyate .
tāmeva pīḍayitvā tu kacchapatvaṃ prapadyate.
4. bhrātuḥ patnī avamantā ca kapotatvam prapadyate
tām eva pīḍayitvā tu kacchapatvam prapadyate
4. A brother's wife who shows disrespect (to her husband or family) attains the state of a pigeon. However, a person who oppresses that very (sister-in-law) is reborn as a tortoise.
भर्तृपिण्डमुपाश्नन् यस्तदिष्टं न निषेवते ।
सोऽपि मोहसमापन्नो जायते वानरो मृतः ॥५॥
5. bhartṛpiṇḍamupāśnan yastadiṣṭaṃ na niṣevate .
so'pi mohasamāpanno jāyate vānaro mṛtaḥ.
5. bhartṛpiṇḍam upāśnan yaḥ tat iṣṭam na niṣevate
saḥ api mohasamāpannaḥ jāyate vānaraḥ mṛtaḥ
5. One who consumes the master's sustenance but does not follow his wishes, he too, having fallen into delusion (moha), becomes a monkey after death.
न्यासापहर्ता नरकाद्विमुक्तो जायते कृमिः ।
असूयकश्च नरकान्मुक्तो भवति राक्षसः ॥६॥
6. nyāsāpahartā narakādvimukto jāyate kṛmiḥ .
asūyakaśca narakānmukto bhavati rākṣasaḥ.
6. nyāsāpahartā narakāt vimuktaḥ jāyate kṛmiḥ
asūyakaḥ ca narakāt muktaḥ bhavati rākṣasaḥ
6. A person who embezzles a deposit (nyāsa), though released from hell, is reborn as a worm. And an envious person (asūyaka), when released from hell, becomes a rākṣasa (demon).
विश्वासहन्ता च नरो मीनयोनौ प्रजायते ।
धान्यं यवांस्तिलान् माषान् कुलत्थान् सर्षपांश्चणान् ॥७॥
7. viśvāsahantā ca naro mīnayonau prajāyate .
dhānyaṃ yavāṃstilān māṣān kulatthān sarṣapāṃścaṇān.
7. viśvāsahantā ca naraḥ mīnayonau prajāyate dhānyam
yavān tilān māṣān kulatthān sarṣapān ca caṇān
7. A man who betrays trust (viśvāsahantā) is reborn in the species of fish. (The verse then lists various grains): grain, barley, sesame, black gram, horse gram, mustard, and chickpeas.
कलायान कलमान् मुद्गान् गोधूमानतसीस्तथा ।
शस्यान्यन्यानि वा हृत्वा मोहाज्जन्तुरचेतनः ॥८॥
8. kalāyāna kalamān mudgān godhūmānatasīstathā .
śasyānyanyāni vā hṛtvā mohājjanturacetanaḥ.
8. kalāyān kalamān mudgān godhūmān atasīḥ tathā |
śasyāni anyāni vā hṛtvā mohāt jantuḥ acetanaḥ
8. A creature, unconscious and deluded, who has stolen peas, rice, mung beans, wheat, flax seeds, or other grains...
सञ्जायते महावक्त्रो मूषिको बभ्रुसन्निभः ।
परदाराभिमर्षात्तु वृको घोरोऽभिजायते ॥९॥
9. sañjāyate mahāvaktro mūṣiko babhrusannibhaḥ .
paradārābhimarṣāttu vṛko ghoro'bhijāyate.
9. saṃjāyate mahāvaktraḥ mūṣikaḥ babhrusannibhaḥ
| paradārābhimarṣāt tu vṛkaḥ ghoraḥ abhijāyate
9. He is born as a large-mouthed, brown-colored mouse. However, from the molestation of another man's wife, a terrible wolf is born.
श्वा शृगालो वको गृध्रो व्याडः कङ्कस्तथा क्रमात् ।
भ्रातृभार्याञ्च दुर्बुद्धिर्यो धर्षयति पापकृत् ॥१०॥
10. śvā śṛgālo vako gṛdhro vyāḍaḥ kaṅkastathā kramāt .
bhrātṛbhāryāñca durbuddhiryo dharṣayati pāpakṛt.
10. śvā śṛgālaḥ vakaḥ gṛdhraḥ vyāḍaḥ kaṅkaḥ tathā kramāt
| bhrātṛbhāryām ca durbuddhiḥ yaḥ dharṣayati pāpakṛt
10. The wicked, evil-minded person who violates his brother's wife is reborn as a dog, a jackal, a crane, a vulture, a wild beast, or a kite, in succession.
पुंस्कोकिलत्वमाप्नोति स चापि नरकाच्च्युतः ।
सखिभार्यां गुरोर्भार्यां राजभार्याञ्च पापकृत् ॥११॥
11. puṃskokilatvamāpnoti sa cāpi narakāccyutaḥ .
sakhibhāryāṃ gurorbhāryāṃ rājabhāryāñca pāpakṛt.
11. puṃskokilatvam āpnoti sa ca api narakāt cyutaḥ |
sakhibhāryām guroḥ bhāryām rājabhāryām ca pāpakṛt
11. He, having fallen from hell (narakāt), attains the state of a male cuckoo. Furthermore, a sinner who violates a friend's wife, a guru's wife (guru), or a king's wife...
प्रधर्षयित्वा कामात्मा शूकरो जायते नरः ।
यज्ञ-दान-विवाहानां विघ्रकर्ता भवेत् कृमिः ॥१२॥
12. pradharṣayitvā kāmātmā śūkaro jāyate naraḥ .
yajña-dāna-vivāhānāṃ vighrakartā bhavet kṛmiḥ.
12. pradharṣayitvā kāmātmā śūkaraḥ jāyate naraḥ
yajñadānavivāhānām vighnakartā bhavet kṛmiḥ
12. A man whose essential nature (ātman) is dominated by desire (kāma) and who commits assault is reborn as a boar. One who causes obstacles for Vedic rituals (yajña), charitable donations (dāna), or marriages becomes a worm.
पुनर्दात् च कन्यायाः कृमिरेवोपजायते ।
देवता-पितृ-विप्राणामदत्वा योऽन्नमश्नुते ॥१३॥
13. punardāt ca kanyāyāḥ kṛmirevopajāyate .
devatā-pitṛ-viprāṇāmadatvā yo'nnamaśnute.
13. punardāt ca kanyāyāḥ kṛmiḥ eva upajāyate
devatāpitṛviprāṇām adatvā yaḥ annam aśnute
13. Moreover, one who gives away a daughter (kanyā) again (after she was already given) is reborn as a worm. And whoever eats food without having first given a portion to the deities (devatā), ancestors (pitṛ), and Brahmins (vipra)...
प्रमुक्तो नरकात् सोऽपि वायसः सम्प्रजायते ।
ज्येष्ठं पितृसमं वापि भ्रातरं योऽवमन्यते ॥१४॥
14. pramukto narakāt so'pi vāyasaḥ samprajāyate .
jyeṣṭhaṃ pitṛsamaṃ vāpi bhrātaraṃ yo'vamanyate.
14. pramuktaḥ narakaat saḥ api vāyasaḥ samprajāyate
jyeṣṭham pitṛsamam vā api bhrātaram yaḥ avamanyate
14. (The person from the previous verse,) even if he were freed from hell (naraka), is reborn as a crow. And whoever disrespects an elder brother or one who is like a father...
नरकात् सोऽपि विभ्रष्टः क्रौञ्चयोनौ प्रजायते ।
शूद्रश्च ब्राह्मणरिं गत्वा कृमियोनौ प्रजायते ॥१५॥
15. narakāt so'pi vibhraṣṭaḥ krauñcayonau prajāyate .
śūdraśca brāhmaṇariṃ gatvā kṛmiyonau prajāyate.
15. narakaat saḥ api vibhraṣṭaḥ krauñcayonau prajāyate
śūdraḥ ca brāhmaṇarim gatvā kṛmiyonau prajāyate
15. (Whoever disrespects an elder brother or one who is like a father,) he too, being degraded, is reborn in the species of a crane. And a śūdra, having sexual relations with a Brahmin woman, is reborn in the species of a worm.
तस्यामपत्यमुत्पाद्य काष्ठान्तः कीटको भवेत् ।
शूकरः कृमिको मद्गुश्चण्डालश्च प्रजायते ॥१६॥
16. tasyāmapatyamutpādya kāṣṭhāntaḥ kīṭako bhavet .
śūkaraḥ kṛmiko madguścaṇḍālaśca prajāyate.
16. tasyām apatyam utpādya kāṣṭhāntaḥ kīṭakaḥ bhavet
śūkaraḥ kṛmikaḥ madguḥ caṇḍālaḥ ca prajāyate
16. Having begotten offspring in her, one becomes an insect inside wood. Such a person is born as a boar, a worm, a cormorant, and an outcast.
अकृतज्ञोऽधमः पुंसां विमुक्तो नरकान्नरः ।
कृतघ्रः कृमिकः कीटः पतङ्गो वृश्चिकस्तथा ॥१७॥
17. akṛtajño'dhamaḥ puṃsāṃ vimukto narakānnaraḥ .
kṛtaghraḥ kṛmikaḥ kīṭaḥ pataṅgo vṛścikastathā.
17. akṛtajñaḥ adhamaḥ puṃsām vimuktaḥ narakāt naraḥ
kṛtaghnaḥ kṛmikaḥ kīṭaḥ pataṅgaḥ vṛścikaḥ tathā
17. An ungrateful person (akṛtajña), the lowest among men, even if released from hell, is born as an ingrate (kṛtaghna), a worm, an insect, a moth, and a scorpion.
मत्स्यस्तु वायसः कूर्मः पुक्कसो जायते ततः ।
अशस्त्रं पुरुषं हत्वा नरः सञ्जायते खरः ॥१८॥
18. matsyastu vāyasaḥ kūrmaḥ pukkaso jāyate tataḥ .
aśastraṃ puruṣaṃ hatvā naraḥ sañjāyate kharaḥ.
18. matsyaḥ tu vāyasaḥ kūrmaḥ pukkasaḥ jāyate tataḥ
aśastram puruṣam hatvā naraḥ sañjāyate kharaḥ
18. Then, one is born as a fish, a crow, a tortoise, or an outcast. Having killed an unarmed man (puruṣa), a person (nara) is born as a donkey.
कृमिः स्त्रीवधकर्ता च बालहन्ता च जायते ।
भोजनं चोरयित्वा तु मक्षिका जायते नरः ॥१९॥
19. kṛmiḥ strīvadhakartā ca bālahantā ca jāyate .
bhojanaṃ corayitvā tu makṣikā jāyate naraḥ.
19. kṛmiḥ strīvadakartā ca bālahantā ca jāyate
bhojanam corayitvā tu makṣikā jāyate naraḥ
19. One who murders women and one who kills children are born as worms. However, a person (nara) who has stolen food is born as a fly.
तत्राप्यस्ति विशेषो वै भोजनस्य शृणुष्व तत् ।
ह्त्वान्नन्तु स मार्जारो जायते नरकाच्च्युतः ॥२०॥
20. tatrāpyasti viśeṣo vai bhojanasya śṛṇuṣva tat .
htvānnantu sa mārjāro jāyate narakāccyutaḥ.
20. tatra api asti viśeṣaḥ vai bhojanasya śṛṇuṣva tat
| hṛtvā annam tu saḥ mārjāraḥ jāyate narakāt cyutaḥ
20. There is also a specific rule regarding food, listen to that. Indeed, whoever steals food is reborn as a cat, having been cast out from a hellish existence.
तिलपिण्याकसंमिश्रमन्नं हृत्वा तु मूषिकः ।
घृतं हृत्वा च नकुलः काको मद्गुरजामिषम् ॥२१॥
21. tilapiṇyākasaṃmiśramannaṃ hṛtvā tu mūṣikaḥ .
ghṛtaṃ hṛtvā ca nakulaḥ kāko madgurajāmiṣam.
21. tilapiṇyākasaṃmiśram annam hṛtvā tu mūṣikaḥ |
ghṛtam hṛtvā ca nakulaḥ kākaḥ madgurajāmiṣam
21. However, one who steals food mixed with sesame oil-cake is reborn as a mouse. One who steals ghee becomes a mongoose. And a crow is born from stealing mudgura fish-meat.
मत्स्यमांसापहृत् काकः श्येनो मार्गामिषापहृत् ।
वीचीकाकस्त्वपहृते लवणे दधनि कृमिः ॥२२॥
22. matsyamāṃsāpahṛt kākaḥ śyeno mārgāmiṣāpahṛt .
vīcīkākastvapahṛte lavaṇe dadhani kṛmiḥ.
22. matsyamāṃsāpahṛt kākaḥ śyenaḥ mārgāmiṣāpahṛt
| vīcīkākaḥ tu apahṛte lavaṇe dadhani kṛmiḥ
22. One who steals fish and meat is reborn as a crow. One who steals wild game meat becomes a hawk. However, one who steals salt is reborn as a water-crow (like a cormorant), and one who steals curd becomes a worm.
चोरयित्वा पयश्चापि बलाका सम्प्रजायते ।
यस्तु चोरयते तैलं तैलपायी स जायते ॥२३॥
23. corayitvā payaścāpi balākā samprajāyate .
yastu corayate tailaṃ tailapāyī sa jāyate.
23. corayitvā payaḥ ca api balākā samprajāyate |
yaḥ tu corayate tailam tailapāyī saḥ jāyate
23. Moreover, whoever steals milk is reborn as a crane. But whoever steals oil becomes an oil-drinking insect.
मधु हृत्वा नरो दंशः पूपं हृत्वा पिपीलिकः ।
चोरयित्वा तु निष्पावान् जायते गृहगोलकः ॥२४॥
24. madhu hṛtvā naro daṃśaḥ pūpaṃ hṛtvā pipīlikaḥ .
corayitvā tu niṣpāvān jāyate gṛhagolakaḥ.
24. madhu hṛtvā naraḥ daṃśaḥ pūpaṃ hṛtvā pipīlikaḥ
corayitvā tu niṣpāvān jāyate gṛhagolakaḥ
24. A man who steals honey is reborn as a stinging insect. One who steals a cake becomes an ant. And one who steals beans is born as a house-lizard.
आसवं चोरयित्वा तु तित्तिरित्वमवाप्नुयात् ।
अयो हृत्वा तु पापात्मा वायसः सम्प्रजायते ॥२५॥
25. āsavaṃ corayitvā tu tittiritvamavāpnuyāt .
ayo hṛtvā tu pāpātmā vāyasaḥ samprajāyate.
25. āsavaṃ corayitvā tu tittiritvam avāpnuyāt
ayaḥ hṛtvā tu pāpātmā vāyasaḥ samprajāyate
25. Indeed, one who steals liquor is reborn as a partridge. But the sinful person (pāpātman) who steals iron is born as a crow.
हृते कांस्ये च हारीतः कपोतो रुप्यभाजने ।
हृत्वा तु काञ्चनं भाण्डं कृमियोनौ प्रजायते ॥२६॥
26. hṛte kāṃsye ca hārītaḥ kapoto rupyabhājane .
hṛtvā tu kāñcanaṃ bhāṇḍaṃ kṛmiyonau prajāyate.
26. hṛte kāṃsye ca hārītaḥ kapotaḥ rūpyabhājane
hṛtvā tu kāñcanaṃ bhāṇḍaṃ kṛmiyonau prajāyate
26. One who steals bronze becomes a green pigeon. One who steals a silver vessel becomes a pigeon. But having stolen a golden vessel, one is born in the species of worms.
पत्रोर्णं चोरयित्वा तु क्रकरत्वञ्च गच्छति ।
कोषकारश्च कौषेये हृते वस्त्रेऽभिजायते ॥२७॥
27. patrorṇaṃ corayitvā tu krakaratvañca gacchati .
koṣakāraśca kauṣeye hṛte vastre'bhijāyate.
27. patrorṇaṃ corayitvā tu krakaratvam ca gacchati
koṣakāraḥ ca kauṣeye hṛte vastre abhijāyate
27. Indeed, having stolen fine cloth or silk, one also attains the state of a krakara bird. And when a silken garment is stolen, one is reborn as a cocoon-worm.
दुकूले शार्ङ्गकः पापो हृते चैवांशुके शुकः ।
तथैवाजाविकं हृत्वा वस्त्रं क्षौमं च जायते ॥२८॥
28. dukūle śārṅgakaḥ pāpo hṛte caivāṃśuke śukaḥ .
tathaivājāvikaṃ hṛtvā vastraṃ kṣaumaṃ ca jāyate.
28. dukūle śārṅgakaḥ pāpaḥ hṛte ca evam aṃśuke śukaḥ
tathā eva ajāvikaṃ hṛtvā vastraṃ kṣaumaṃ ca jāyate
28. When a silk garment (dukūla) is stolen, the sinful person is reborn as a śārṅgaka bird. When a fine cloth (aṃśuka) is stolen, one becomes a parrot (śuka). Similarly, a person who steals woolen garments (ajāvika) and linen (kṣauma) is also reborn [as an animal associated with these materials].
कार्पासिके हृते क्रौञ्चो वाल्कहर्ता बकस्तथा ।
मयूरो वर्णकान् हृत्वा शाकपत्रं च जायते ॥२९॥
29. kārpāsike hṛte krauñco vālkahartā bakastathā .
mayūro varṇakān hṛtvā śākapatraṃ ca jāyate.
29. kārpāsike hṛte krauñcaḥ vālkahartā bakaḥ tathā
mayūraḥ varṇakān hṛtvā śākapatraṃ ca jāyate
29. When a cotton garment (kārpāsika) is stolen, one becomes a curlew (krauñca). The thief of bark-cloth (vālka) becomes a crane (baka). Similarly, having stolen pigments (varṇaka), one becomes a peacock (mayūra); and [having stolen] vegetable leaves (śākapatra), one is reborn.
जीवज्जीवकतां याति रक्तवस्त्रापहृन्नरः ।
छुच्छुन्दरिः शुभान् गन्धान् वासो हृत्वा शशो भवेत् ॥३०॥
30. jīvajjīvakatāṃ yāti raktavastrāpahṛnnaraḥ .
chucchundariḥ śubhān gandhān vāso hṛtvā śaśo bhavet.
30. jīvajjīvakatām yāti raktavastrāpahṛt naraḥ
chucchundariḥ śubhān gandhān vāsas hṛtvā śaśaḥ bhavet
30. A person who steals red garments (rakta-vastra) is reborn as a jīvaṃjīvaka bird. One who steals auspicious fragrances (gandha) becomes a muskrat (chucchundari). Having stolen clothing (vāsas), one becomes a hare (śaśa).
षण्ढः फलापहरणात् काष्ठस्य घुणकीटकः ।
पुष्पापहृद् दरिद्रश्च पङ्गुर्यानापहृन्नरः ॥३१॥
31. ṣaṇḍhaḥ phalāpaharaṇāt kāṣṭhasya ghuṇakīṭakaḥ .
puṣpāpahṛd daridraśca paṅguryānāpahṛnnaraḥ.
31. ṣaṇḍhaḥ phalāpaharaṇāt kāṣṭhasya ghuṇakīṭakaḥ
puṣpāpahṛt daridraḥ ca paṅguḥ yānāpahṛt naraḥ
31. Through the theft of fruits (phala), one becomes an impotent person. One who steals wood (kāṣṭha) becomes a woodworm (ghuṇakīṭaka). A thief of flowers (puṣpa) becomes poor. And a person who steals conveyances (yāna) becomes lame.
शाकहर्ता च हारीतस्तोयहर्ता च चातकः ।
भूहर्ता नरकान् गत्वा रौरवादीन् सुदारुणान् ॥३२॥
32. śākahartā ca hārītastoyahartā ca cātakaḥ .
bhūhartā narakān gatvā rauravādīn sudāruṇān.
32. śākahartā ca hārītaḥ toyahartā ca cātakaḥ
bhūhartā narakan gatvā raurava ādīn sudāruṇān
32. Just as a hārīta bird is known for taking vegetables and a cātaka bird for taking water, so too, one who steals land, after going to the extremely terrible hells beginning with Raurava and others...
तृण-गुल्म-लता-वल्लि-त्वक्सारतरुतां क्रमात् ।
प्राप्य क्षीणाल्पपापस्तु नरो भवति वै ततः ॥३३॥
33. tṛṇa-gulma-latā-valli-tvaksāratarutāṃ kramāt .
prāpya kṣīṇālpapāpastu naro bhavati vai tataḥ.
33. tṛṇa gulma latā valli tvaksāratarutām kramāt
prāpya kṣīṇa alpa pāpaḥ tu naraḥ bhavati vai tataḥ
33. Then, having successively attained the state of grass, shrubs, creepers, vines, and trees whose essence is bark, a person, with his minor sins (pāpa) exhausted, indeed becomes a human thereafter.
कृमिः कीटः पतङ्गोऽथ पक्षी तोय चरो मृगः ।
गोत्वं प्राप्य च चण्डाल-पुक्कसादि जुगुप्सितम् ॥३४॥
34. kṛmiḥ kīṭaḥ pataṅgo'tha pakṣī toya caro mṛgaḥ .
gotvaṃ prāpya ca caṇḍāla-pukkasādi jugupsitam.
34. kṛmiḥ kīṭaḥ pataṅgaḥ atha pakṣī toyacaraḥ mṛgaḥ
gotvam prāpya ca caṇḍālapukkasādi jugupsitam
34. He becomes a worm, an insect, a moth, a bird, an aquatic animal, a deer, and also attains the state of being a cow; then he is born into despicable families such as Caṇḍālas and Pulkasas.
पङ्ग्वन्धो वधिरः कुष्ठी यक्ष्मणा च प्रपीडितः ।
मुखरोगाक्षिरोगैश्च गुदरोगैश्च बाध्यते ॥३५॥
35. paṅgvandho vadhiraḥ kuṣṭhī yakṣmaṇā ca prapīḍitaḥ .
mukharogākṣirogaiśca gudarogaiśca bādhyate.
35. paṅgvandhaḥ vadhiraḥ kuṣṭhī yakṣmaṇā ca prapīḍitaḥ
mukharogākṣirogaiḥ ca gudarogaiḥ ca bādhyate
35. He becomes lame, blind, deaf, and a leper. He is afflicted by consumption (yakṣman), and tormented by diseases of the mouth, eyes, and anus.
अपस्मारी च भवति शूद्रत्वं च स गच्छति ।
एष एव क्रमो दृष्टो गोसुवर्णापहारिणाम् ॥३६॥
36. apasmārī ca bhavati śūdratvaṃ ca sa gacchati .
eṣa eva kramo dṛṣṭo gosuvarṇāpahāriṇām.
36. apasmārī ca bhavati śūdratvam ca sa gacchati
eṣaḥ eva kramaḥ dṛṣṭaḥ gosuvarṇāpahāriṇām
36. He also becomes an epileptic and attains the state of a śūdra. This very sequence is observed for those who steal cows and gold.
विद्यापहारिणश्चोग्रा निष्क्रयभ्रंशिनो गुरोः ।
जायामन्यस्य पुरुषः पारख्यां प्रतिपादयन् ॥३७॥
37. vidyāpahāriṇaścogrā niṣkrayabhraṃśino guroḥ .
jāyāmanyasya puruṣaḥ pārakhyāṃ pratipādayan.
37. vidyāpahāriṇaḥ ca ugrāḥ niṣkrayabhraṃśinaḥ guroḥ
jāyām anyasya puruṣaḥ pārakhyām pratipādayan
37. And the terrible ones who steal knowledge, those who fail to return the teacher's (guru's) fee, and a man who gives away another's wife...
प्राप्नोति षण्ढतां मूढो यातनाभ्यः परिच्युतः ।
यः करोति नरो होममसमिद्धे विभावसौ ॥३८॥
38. prāpnoti ṣaṇḍhatāṃ mūḍho yātanābhyaḥ paricyutaḥ .
yaḥ karoti naro homamasamiddhe vibhāvasau.
38. prāpnoti ṣaṇḍhatām mūḍhaḥ yātanābhyaḥ paricyutaḥ
yaḥ karoti naraḥ homam asamiddhe vibhāvasau
38. That foolish person, after having been released from torments, attains impotence. A man who performs a ritual sacrifice (homa) in an unignited fire...
सोऽजिर्णव्याधिदुः खार्तो मन्दाग्निः संप्रजायते ।
परनिन्दा कृतघ्रत्वं परमर्मावघट्टनम् ॥३९॥
39. so'jirṇavyādhiduḥ khārto mandāgniḥ saṃprajāyate .
paranindā kṛtaghratvaṃ paramarmāvaghaṭṭanam.
39. saḥ ajirṇavyādhiduḥkhārtaḥ mandāgniḥ saṃprajāyate
paranindā kṛtaghnatvam paramarmāvaghaṭṭanam
39. He (the one from the previous verse) is born (again) afflicted by distress from indigestion and disease, and with a weak digestive fire. Slandering others, ingratitude, and striking at others' vital points (are also causes of suffering).
नैष्ठुर्यं निर्घृणत्वञ्च परदारोपसेवनम् ।
परस्वहरणाशौचं देवतानाञ्च कुत्सनम् ॥४०॥
40. naiṣṭhuryaṃ nirghṛṇatvañca paradāropasevanam .
parasvaharaṇāśaucaṃ devatānāñca kutsanam.
40. naiṣṭhuryaṃ nirghṛṇatvam ca paradāropasevanam
parasvaharaṇāśaucam devatānām ca kutsanam
40. Cruelty, heartlessness, engaging with others' wives, the impurity of stealing others' property, and the denigration of deities.
निकृत्या कञ्चनं नृणां कार्पण्यं च नृणां वधः ।
यानि च प्रतिषिद्धानि तत्प्रवृत्तिश्च सन्तता ॥४१॥
41. nikṛtyā kañcanaṃ nṛṇāṃ kārpaṇyaṃ ca nṛṇāṃ vadhaḥ .
yāni ca pratiṣiddhāni tatpravṛttiśca santatā.
41. nikṛtyā kañcanam nṛṇām kārpaṇyam ca nṛṇām vadhaḥ
yāni ca pratiṣiddhāni tatpravṛttiḥ ca santatā
41. Deceit, defrauding people, miserliness, and killing people; also, the continuous indulgence in all forbidden actions.
उपलक्ष्याणि जानीयान्मुक्तानां नरकादनु ।
दया भूतेषु संवादः परलोकप्रतिक्रिया ॥४२॥
42. upalakṣyāṇi jānīyānmuktānāṃ narakādanu .
dayā bhūteṣu saṃvādaḥ paralokapratikriyā.
42. upalakṣyāṇi jānīyāt muktānām narakāt anu
dayā bhūteṣu saṃvādaḥ paralokapratikriyā
42. One should understand these as the signs of those released from hell. (These signs are) compassion towards living beings, harmony, and remedies for the afterlife.
सत्यं भूतहितार्थोक्तिर्वेदप्रामाण्यदर्शनम् ।
गुरु-देवर्षि-सिद्धर्षिपूजनं साधुसङ्गमः ॥४३॥
43. satyaṃ bhūtahitārthoktirvedaprāmāṇyadarśanam .
guru-devarṣi-siddharṣipūjanaṃ sādhusaṅgamaḥ.
43. satyam bhūtahitārthoktiḥ vedaprāmāṇyadarśanam
gurudevarṣisiddharṣipūjanam sādhusaṅgamaḥ
43. Truthfulness, speech spoken for the welfare of beings, perception of the Vedas' authority, worship of spiritual teachers (guru), divine sages (devarṣi), and perfected sages (siddharṣi), and association with righteous people.
सत्क्रियाभायसनं मैत्रीमिति बुध्यते पण्डितः ।
अन्यानि चैव सद्धर्मङ्क्रियाभूतानि यानि च ॥४४॥
44. satkriyābhāyasanaṃ maitrīmiti budhyate paṇḍitaḥ .
anyāni caiva saddharmaṅkriyābhūtāni yāni ca.
44. satkriyā bhāyasanam maitrīm iti budhyate paṇḍitaḥ
anyāni ca eva saddharmam kriyābhūtāni yāni ca
44. A wise person understands good actions, manifestation, and friendship (maitrī) as such. And also all other things that are born of actions and [which pertain to] righteous conduct (dharma).
स्वर्गच्युतानां लिङ्गानि पुरुषाणामपापिनाम् ।
एतदुद्देशतो राजन् भवतः कथितं मया ॥४५॥
45. svargacyutānāṃ liṅgāni puruṣāṇāmapāpinām .
etaduddeśato rājan bhavataḥ kathitaṃ mayā.
45. svargacyutānām liṅgāni puruṣāṇām apāpinām
etat uddeśataḥ rājan bhavataḥ kathitam mayā
45. O King, these are the characteristics (liṅga) of sinless persons (puruṣa) who have fallen from heaven. This has been recounted by me to you in outline.
स्वकर्मफलभोक्तॄणां पुण्यानां पापिनां तथा ।
तदेह्यन्यत्र गच्छामो दृष्टं सर्वं त्वयाधुना ।
त्वया दृष्टो हि नरकस्तदेह्यन्यत्र गम्यताम् ॥४६॥
46. svakarmaphalabhoktṝṇāṃ puṇyānāṃ pāpināṃ tathā .
tadehyanyatra gacchāmo dṛṣṭaṃ sarvaṃ tvayādhunā .
tvayā dṛṣṭo hi narakastadehyanyatra gamyatām.
46. svakarmaphalabhoktṝṇām puṇyānām pāpinām
tathā tat ehi anyatra gacchāmaḥ
dṛṣṭam sarvam tvayā adhunā tvayā dṛṣṭaḥ
hi narakaḥ tat ehi anyatra gamyatām
46. It is for those who experience the results of their own actions (karma) - the meritorious as well as the sinful - that these states exist. Therefore, come, let us go elsewhere; you have now seen everything. Indeed, hell (naraka) has been seen by you; therefore, come, let us go elsewhere.
पुत्र उवाच ।
ततस्तमग्रतः कृत्वा स राजा गन्तुमुद्यतः ।
ततश्च सर्वैरुत्क्रुष्टं यातनास्थायिभिर्नृभिः ॥४७॥
47. putra uvāca .
tatastamagrataḥ kṛtvā sa rājā gantumudyataḥ .
tataśca sarvairutkruṣṭaṃ yātanāsthāyibhirnṛbhiḥ.
47. putraḥ uvāca tataḥ tam agrataḥ kṛtvā saḥ rājā gantum
udyataḥ tataḥ ca sarvaiḥ utkruṣṭam yātanāsthāyibhiḥ nṛbhiḥ
47. The son said: Then, having placed him at the front, the king was ready to depart. And then, a cry was raised by all the men (nṛ) enduring torment.
प्रसादं कुरु भूपेति तिष्ठ तावन्मुहूर्तकम् ।
त्वदङ्गसङ्गी पवनो मनो ह्लादयते हि नः ॥४८॥
48. prasādaṃ kuru bhūpeti tiṣṭha tāvanmuhūrtakam .
tvadaṅgasaṅgī pavano mano hlādayate hi naḥ.
48. prasādam kuru bhūpa iti tiṣṭha tāvat muhūrtakam
tvat aṅgasaṅgī pavanaḥ manaḥ hlādayate hi naḥ
48. Please show favor, O King, and stay for a moment. The wind that has touched your body truly delights our minds.
परितापञ्च गात्रेभ्यः पीडाबाधाश्च कृत्स्नशः ।
अपहन्ति नरव्याघ्र यदां कुर महीपते ॥४९॥
49. paritāpañca gātrebhyaḥ pīḍābādhāśca kṛtsnaśaḥ .
apahanti naravyāghra yadāṃ kura mahīpate.
49. paritāpam ca gātrebhyaḥ pīḍābādhāḥ ca kṛtsnaśaḥ
apahanti naravyāghra yadā am kuru mahīpate
49. O tiger among men, O King, when you do this, all suffering and pains are entirely removed from our bodies.
एतच्छ्रुत्वा वचस्तेषां तं याम्यपुरुषं नृपः ।
पप्रच्छ कथमेतेषामाह्लादो मयि तिष्ठति ॥५०॥
50. etacchrutvā vacasteṣāṃ taṃ yāmyapuruṣaṃ nṛpaḥ .
papraccha kathameteṣāmāhlādo mayi tiṣṭhati.
50. etat śrutvā vacaḥ teṣām tam yāmyapuruṣam nṛpaḥ
papraccha katham eteṣām āhlādaḥ mayi tiṣṭhati
50. Having heard their words, the king asked that messenger of Yama: 'How does this delight of theirs reside in me?'
किं मया कर्म तत् पुण्यं मर्त्यलोके महत् कृतम् ।
आह्लाददायिनी व्युष्टिर्येनेयं तदुदीरय ॥५१॥
51. kiṃ mayā karma tat puṇyaṃ martyaloke mahat kṛtam .
āhlādadāyinī vyuṣṭiryeneyaṃ tadudīraya.
51. kim mayā karma tat puṇyam martyaloke mahat
kṛtam āhlādadāyinī vyuṣṭiḥ yena iyam tat udīraya
51. What great, meritorious action (karma) have I performed in the mortal world, by which this joy-giving reward (vyuṣṭi) has come to be? Please declare that.
यमपुरुष उवाच ।
पितृदेवातिथिप्रैष्य-शिष्टेनान्नेन ते तनुः ।
पुष्टिमभ्यागता यस्मात् तद्गतं च मनो यतः ॥५२॥
52. yamapuruṣa uvāca .
pitṛdevātithipraiṣya-śiṣṭenānnena te tanuḥ .
puṣṭimabhyāgatā yasmāt tadgataṃ ca mano yataḥ.
52. yamapuruṣaḥ uvāca pitṛdevātithipraiṣyaśiṣṭena annena te
tanuḥ puṣṭim abhyāgatā yasmāt tat-gatam ca manaḥ yataḥ
52. The emissary of Yama said: "Because your body attained nourishment from the food that remained after you had served ancestors, deities, guests, and servants, and because your mind (manas) was focused on that [act of service]...
ततस्त्वद्गात्रसंसर्गो पवनो ह्लाददायकः ।
पापकर्मकृतो राजन् यातना न प्रबाधते ॥५३॥
53. tatastvadgātrasaṃsargo pavano hlādadāyakaḥ .
pāpakarmakṛto rājan yātanā na prabādhate.
53. tataḥ tvat-gātra-saṃsargaḥ pavanaḥ hlāda-dāyakaḥ
pāpa-karma-kṛtaḥ rājan yātanā na prabādhate
53. Therefore, the wind that touches your body is delightful. O king, the torment that usually afflicts those who commit sinful actions (karma) does not trouble you.
अश्वमेधादयो यज्ञास्त्वयेष्टा विधिवद्यतः ।
ततस्त्वद्दर्शनाद्याम्या यन्त्रशस्त्राग्निवायसाः ॥५४॥
54. aśvamedhādayo yajñāstvayeṣṭā vidhivadyataḥ .
tatastvaddarśanādyāmyā yantraśastrāgnivāyasāḥ.
54. aśvamedhādayaḥ yajñāḥ tvayā iṣṭāḥ vidhivat yataḥ
tataḥ tvaddarśanāt yāmyāḥ yantraśastrāgnivāyasāḥ
54. yataḥ tvayā aśvamedhādayaḥ yajñāḥ vidhivat iṣṭāḥ
tataḥ tvaddarśanāt yāmyāḥ yantraśastrāgnivāyasāḥ
54. Since you have duly performed great Vedic rituals (yajñas) like the Aśvamedha, therefore, at your sight, the instruments, weapons, fire, and crows associated with Yama (the god of death) flee.
पीडन-च्छेद-दाहादि-महादुः खस्य हेतवः ।
मृदुत्वमागता राजन् तेजसापहतास्तव ॥५५॥
55. pīḍana-ccheda-dāhādi-mahāduḥ khasya hetavaḥ .
mṛdutvamāgatā rājan tejasāpahatāstava.
55. pīḍana-ccheda-dāha-ādi-mahā-duḥkhasya hetavaḥ
mṛdutvam āgatā rājan tejasā apahṛtāḥ tava
55. O king, these – which are causes of great suffering like tormenting, cutting, and burning – have become mild, having been dispelled by your radiance and spiritual power (tejas).
राजोवाच ।
न स्वर्गे ब्रह्मलोके वा तत् सुखं प्राप्यते नरैः ।
यदार्तजन्तुनिर्वाण-दानोत्थमिति मे मतिः ॥५६॥
56. rājovāca .
na svarge brahmaloke vā tat sukhaṃ prāpyate naraiḥ .
yadārtajantunirvāṇa-dānotthamiti me matiḥ.
56. rājā uvāca na svarge brahmaloke vā tat sukham prāpyate
naraiḥ yat ārta-jantu-nirvāṇa-dāna-uttham iti me matiḥ
56. The king said: 'That happiness which arises from the giving (dāna) of relief (nirvāṇa) to distressed creatures is not attained by people either in heaven or in the realm of Brahmā (Brahmaloka). This is my conviction.'
यदि मत्सन्निधावेतान् यातना न प्रबाधते ।
ततो भद्रमुखात्राहं स्थास्ये स्थाणुरिवाचलः ॥५७॥
57. yadi matsannidhāvetān yātanā na prabādhate .
tato bhadramukhātrāhaṃ sthāsye sthāṇurivācalaḥ.
57. yadi mat sannidhau etān yātanāḥ na prabādhate tataḥ
bhadramukha atra aham sthāsye sthāṇuḥ iva acalaḥ
57. The king said: 'If these torments do not afflict them in my presence, then, O respected one, I will remain here immovable, like a pillar.'
यमपुरुष उवाच ।
एहि राजन् प्रगच्छामो निजपुण्यसमर्जितान् ।
भुङ्क्ष्व भोगानपास्येह यातनाः पापकर्मणाम् ॥५८॥
58. yamapuruṣa uvāca .
ehi rājan pragacchāmo nijapuṇyasamarjitān .
bhuṅkṣva bhogānapāsyeha yātanāḥ pāpakarmaṇām.
58. yama-puruṣaḥ uvāca ehi rājan pragacchāmaḥ nija-puṇya-samārjitān
bhuṅkṣva bhogān apāsya iha yātanāḥ pāpa-karmaṇām
58. The messenger of Yama (Yama-puruṣa) said: 'Come, O King, let us proceed to the enjoyments acquired through your own merit! Here, enjoy these rewards, forsaking the torments of those who have committed sinful deeds (karma).'
राजोवाच ।
तस्मान्न तावद्यास्यामि यावदेते सुदुः खिताः ।
मत्सन्निधानात् सुखिनो भवन्ति नरकौकसः ॥५९॥
59. rājovāca .
tasmānna tāvadyāsyāmi yāvadete suduḥ khitāḥ .
matsannidhānāt sukhino bhavanti narakaukasaḥ.
59. rājā uvāca tasmāt na tāvat yāsyāmi yāvat ete su-duḥkhitāḥ
mat sannidhānāt sukhinaḥ bhavanti naraka-okasaḥ
59. The king said: 'Therefore, I will not go until these extremely distressed residents of hell become happy because of my presence.'
धिक् तस्य जीवनं पुंसः शरणार्थिनमातुरम् ।
यो नार्तमनुगृह्णाति वैरिपक्षमपि ध्रुवम् ॥६०॥
60. dhik tasya jīvanaṃ puṃsaḥ śaraṇārthinamāturam .
yo nārtamanugṛhṇāti vairipakṣamapi dhruvam.
60. dhik tasya jīvanam puṃsaḥ śaraṇārthinam āturam
yaḥ na ārtam anugṛhṇāti vairipakṣam api dhruvam
60. Shame on the life of that person (puruṣa) who does not show compassion to a distressed one seeking refuge, even if that person (puruṣa) certainly belongs to the enemy's side.
यज्ञ-दान-तपांसीह परत्र च न भूतये ।
भवन्ति तस्य यस्यार्त-परित्राणे न मानसम् ॥६१॥
61. yajña-dāna-tapāṃsīha paratra ca na bhūtaye .
bhavanti tasya yasyārta-paritrāṇe na mānasam.
61. yajñadānatapāṃsi iha paratra ca na bhūtaye
bhavanti tasya yasya ārtaparitrāṇe na mānasam
61. Sacrifices (yajña), donations (dāna), and austerities (tapas) in this world and the next do not lead to well-being for one whose mind (mānasa) is not set on protecting the distressed.
नरस्य यस्य कठिनं मनो बालातुरादिषु ।
वृद्धेषु च न तं मन्ये मानुषं राक्षसो हि सः ॥६२॥
62. narasya yasya kaṭhinaṃ mano bālāturādiṣu .
vṛddheṣu ca na taṃ manye mānuṣaṃ rākṣaso hi saḥ.
62. narasya yasya kaṭhinam manaḥ bālāturādiṣu
vṛddheṣu ca na tam manye mānuṣam rākṣasaḥ hi saḥ
62. A person (puruṣa) whose mind is cruel towards children, the distressed, and the elderly, I do not consider that person (puruṣa) to be human; indeed, he is a demon.
एतेषां सन्निकर्षात् तु यद्यग्निपरितापजम् ।
तथोग्रगन्धजं वापि दुः खं नरकसम्भवम् ॥६३॥
63. eteṣāṃ sannikarṣāt tu yadyagniparitāpajam .
tathogragandhajaṃ vāpi duḥ khaṃ narakasambhavam.
63. eteṣām sannikarṣāt tu yadi agniparitāpajam tathā
ugragandhajam vā api duḥkham narakasambhavam
63. But if, due to the proximity of these (unmentioned things), there arises suffering caused by intense heat (like fire) or similarly, suffering caused by a foul odor, then that misery is indeed born of hell (naraka).
क्षुत्पिपासाभवं दुः खं यच्च मूर्च्छाप्रदं महत् ।
एतेषां त्राणदानन्तु मन्ये स्वर्गसुखात् परम् ॥६४॥
64. kṣutpipāsābhavaṃ duḥ khaṃ yacca mūrcchāpradaṃ mahat .
eteṣāṃ trāṇadānantu manye svargasukhāt param.
64. kṣutpipāsābhavam duḥkham yat ca mūrcchāpradam
mahat eteṣām trāṇadānam tu manye svargasukhāt param
64. I consider granting relief from the great suffering that arises from hunger and thirst and causes unconsciousness to be superior to the happiness of heaven.
प्राप्स्यन्त्यार्ता यदि सुखं बहवो दुः खिते मयि ।
किन्नु प्राप्तं मया न स्यात् तस्मात् त्वं व्रज माचिरम् ॥६५॥
65. prāpsyantyārtā yadi sukhaṃ bahavo duḥ khite mayi .
kinnu prāptaṃ mayā na syāt tasmāt tvaṃ vraja māciram.
65. prāpsyanti ārtāḥ yadi sukham bahavaḥ duḥkhite mayi
kim nu prāptam mayā na syāt tasmāt tvam vraja mā ciram
65. If many suffering people gain happiness when I am in distress, what indeed would not have been attained by me? Therefore, you should go without delay.
यमपुरुष उवाच ।
एष धर्मश्च शक्रश्च त्वां नेतुं समुपागतौ ।
अवश्यमस्माद् गन्तव्यं तस्मात् पार्थिव गम्यताम् ॥६६॥
66. yamapuruṣa uvāca .
eṣa dharmaśca śakraśca tvāṃ netuṃ samupāgatau .
avaśyamasmād gantavyaṃ tasmāt pārthiva gamyatām.
66. yamapuruṣaḥ uvāca eṣaḥ dharmaḥ ca śakraḥ ca tvām netum
samupāgatau avaśyam asmāt gantavyam tasmāt pārthiva gamyatām
66. Yama's messenger said: 'Here are Dharma (natural law) and Śakra, who have both come to take you. You must certainly go from here. Therefore, O King, you should depart!'
धर्म उवाच ।
नयामि त्वामहं स्वर्गं त्वया सम्यगुपासितः ।
विमानमेतदारुह्य मा विलम्बस्व गम्यताम् ॥६७॥
67. dharma uvāca .
nayāmi tvāmahaṃ svargaṃ tvayā samyagupāsitaḥ .
vimānametadāruhya mā vilambasva gamyatām.
67. dharmaḥ uvāca nayāmi tvām aham svargam tvayā samyak
upāsitaḥ vimānam etat āruhya mā vilambasva gamyatām
67. Dharma (natural law) said: 'I will lead you to heaven, for you have properly honored me. Board this celestial chariot and do not delay; depart!'
राजोवाच ।
नरके मानवा धर्म पीड्यन्तेऽत्र सहस्रशः ।
त्राहीति चार्ताः क्रन्दन्ति मामतो न व्रजाम्यहम् ॥६८॥
68. rājovāca .
narake mānavā dharma pīḍyante'tra sahasraśaḥ .
trāhīti cārtāḥ krandanti māmato na vrajāmyaham.
68. rāja uvāca | narake mānavāḥ dharmam pīḍyante atra sahasraśaḥ
| trāhi iti ca ārtāḥ krandanti mām ataḥ na vrajāmi aham
68. The King said: "Here in hell, thousands of humans are being tormented, suffering due to their actions that went against their natural law (dharma). The distressed cry out, 'Protect us!' And so, I will not go from here."
इन्द्र उवाच ।
कर्मणा नरकप्राप्तिरेतेषां पापकर्मिणाम् ।
स्वर्गस्त्वयापि गन्तव्यो नृप पुण्येन कर्मणा ॥६९॥
69. indra uvāca .
karmaṇā narakaprāptireteṣāṃ pāpakarmiṇām .
svargastvayāpi gantavyo nṛpa puṇyena karmaṇā.
69. indraḥ uvāca | karmaṇā narakaprāptiḥ eteṣām pāpakarmaṇām
| svargaḥ tvayā api gantavyaḥ nṛpa puṇyena karmaṇā
69. Indra said: "The attainment of hell for these sinful people is a result of their past actions (karma). As for you, O King, heaven is to be attained through your meritorious actions (karma)."
राजोवाच ।
यदि जानासि धर्म त्वं त्वं वा शक्र शचीपते ।
मम यावत् प्रमाणन्तु शुभं तद्वक्तुमर्हथः ॥७०॥
70. rājovāca .
yadi jānāsi dharma tvaṃ tvaṃ vā śakra śacīpate .
mama yāvat pramāṇantu śubhaṃ tadvaktumarhathaḥ.
70. rāja uvāca | yadi jānāsi dharmam tvam tvam vā śakra śacīpate
| mama yāvat pramāṇam tu śubham tat vaktum arhathaḥ
70. The King said: "If you, O Indra, husband of Śacī, indeed know the natural law (dharma), then you both should tell me the full extent of my auspicious (meritorious) deeds."
धर्म उवाच ।
अब्बिन्दवो यथाम्भोधौ यथा वा दिवि तारकाः ।
यथा वा वर्षता धारा गड्गायां सिकता यथा ॥७१॥
71. dharma uvāca .
abbindavo yathāmbhodhau yathā vā divi tārakāḥ .
yathā vā varṣatā dhārā gaḍgāyāṃ sikatā yathā.
71. dharmaḥ uvāca | apbindavaḥ yathā ambhodhau yathā vā divi
tārakāḥ | yathā vā varṣatā dhārā gaṅgāyām sikatā yathā
71. Dharma said: "Just as there are countless drops of water in the ocean, or stars in the sky, or raindrops falling during a downpour, or grains of sand in the Gaṅgā..."
असंख्येया महाराज यथा बिन्द्वादयो ह्यपाम् ।
तथा तवापि पुण्यस्य संख्या नैवोपपद्यते ॥७२॥
72. asaṃkhyeyā mahārāja yathā bindvādayo hyapām .
tathā tavāpi puṇyasya saṃkhyā naivopapadyate.
72. asaṅkhyeyā mahārāja yathā bindvādayaḥ hi apām
tathā tava api puṇyasya saṃkhyā na eva upapadyate
72. O great king, just as drops of water are innumerable, so too, the number of your merit cannot be calculated.
अनुकम्पामिमामद्य नारकेष्विह कुर्वतः ।
तदेव शतसाहस्त्रं संख्यामुपगतं तव ॥७३॥
73. anukampāmimāmadya nārakeṣviha kurvataḥ .
tadeva śatasāhastraṃ saṃkhyāmupagataṃ tava.
73. anukampām imām adya nārakeṣu iha kurvataḥ
tat eva śatasāhasram saṃkhyām upagatam tava
73. Because you are showing this compassion today to those in hell here, your merit has indeed reached a hundred thousandfold.
तद् गच्छ त्वं नृपश्रेष्ठ तद्भाक्तुममरालयम् ।
एतेऽपि पापं नरके क्षपयन्तु स्वकर्मजम् ॥७४॥
74. tad gaccha tvaṃ nṛpaśreṣṭha tadbhāktumamarālayam .
ete'pi pāpaṃ narake kṣapayantu svakarmajam.
74. tat gaccha tvam nṛpaśreṣṭha tat bhoktum amarālayam
ete api pāpam narake kṣapayantu svakarmajam
74. Therefore, O best among kings, you should go to the abode of the gods to enjoy that [merit]. Let these [others] also exhaust in hell the sin born of their own actions (karma).
राजोवाच ।
कथं स्पृहां करिष्यन्ति मत्सम्पर्केषु मानवाः ।
यदि सत्सन्निधावेषामुकत्कर्षो नोपजायते ॥७५॥
75. rājovāca .
kathaṃ spṛhāṃ kariṣyanti matsamparkeṣu mānavāḥ .
yadi satsannidhāveṣāmukatkarṣo nopajāyate.
75. rājā uvāca katham spṛhām kariṣyanti mat-samparkeṣu
mānavāḥ yadi sat-sannidhau eṣām utkarṣaḥ na upajāyate
75. The king said: 'How will people (mānava) have a desire for association with me if their upliftment does not arise even in the presence of virtuous people?'
तस्माद्यत् सुकृतं किञ्चिन्ममास्ति त्रिदशाधिप ।
तेन मुच्यन्तु नरकात् पापिनो यातनां गताः ॥७६॥
76. tasmādyat sukṛtaṃ kiñcinmamāsti tridaśādhipa .
tena mucyantu narakāt pāpino yātanāṃ gatāḥ.
76. tasmāt yat sukṛtam kiñcit mama asti tridaśādhipa
tena mucyantu narakāt pāpinaḥ yātanām gatāḥ
76. Therefore, O chief of the gods, by whatever merit (sukṛtam) I possess, let those sinners who have undergone torment be liberated from hell.
इन्द्र उवाच ।
एवमूर्ध्वतरं स्थानं त्वयावाप्तं महीपते ।
एतांश्च नरकात् पश्य विमुक्तान् पापकारिणः ॥७७॥
77. indra uvāca .
evamūrdhvataraṃ sthānaṃ tvayāvāptaṃ mahīpate .
etāṃśca narakāt paśya vimuktān pāpakāriṇaḥ.
77. indraḥ uvāca evam ūrdhvataram sthānam tvayā avāptam
mahīpate etān ca narakāt paśya vimuktān pāpakāriṇaḥ
77. Indra said: 'O king, you have thus attained a higher realm. And behold these wrongdoers, who have been liberated from hell!'
पुत्र उवाच ।
ततोऽपतत् पुष्पवृष्टिस्तस्योपरि महीपतेः ।
विमानञ्चाधिरोप्यैनं स्वर्लोकमनयद्धरिः ॥७८॥
78. putra uvāca .
tato'patat puṣpavṛṣṭistasyopari mahīpateḥ .
vimānañcādhiropyainaṃ svarlokamanayaddhariḥ.
78. putraḥ uvāca tataḥ apatat puṣpavṛṣṭiḥ tasya upari
mahīpateḥ vimānam ca adhiropya enam svarlokam anayat hariḥ
78. The son said: 'Then, a shower of flowers fell upon that king. And Hari, placing him in a celestial chariot, took him to the heavenly realm.'
अहञ्चान्ये च ये तत्र यातनाभ्यः परिच्युताः ।
स्वकर्मफलनिर्दिष्टं ततो जात्यन्तरं गताः ॥७९॥
79. ahañcānye ca ye tatra yātanābhyaḥ paricyutāḥ .
svakarmaphalanirdiṣṭaṃ tato jātyantaraṃ gatāḥ.
79. aham ca anye ca ye tatra yātanābhyaḥ paricyutāḥ
svakarmaphalanirdiṣṭam tataḥ jātyantaram gatāḥ
79. And I, along with others who were freed from torments there, subsequently attained another existence, as ordained by the fruit of our own actions (karma).
एवमेते समाख्याता नरका द्विजसत्तम ।
येन येन च पापेन यां यां योनिमुपैति वै ॥८०॥
80. evamete samākhyātā narakā dvijasattama .
yena yena ca pāpena yāṃ yāṃ yonimupaiti vai.
80. evam ete samākhyātāḥ narakāḥ dvijasattama
yena yena ca pāpena yām yām yonim upaiti vai
80. O best among the twice-born, in this manner, these hells have been described, and also by which particular sin a person attains which particular state of existence (yoni).
तत् तत् सर्वं समाख्यातं यथा दृष्टं मया पुरा ।
पुरानुभवजं ज्ञानमवाप्यावितथं तव ।
अतः परं महाभाग किमन्यत् कथयामि ते ॥८१॥
81. tat tat sarvaṃ samākhyātaṃ yathā dṛṣṭaṃ mayā purā .
purānubhavajaṃ jñānamavāpyāvitathaṃ tava .
ataḥ paraṃ mahābhāga kimanyat kathayāmi te.
81. tat tat sarvam samākhyātam yathā
dṛṣṭam mayā purā purānubhavajam jñānam
avāpya avitatham tava ataḥ param
mahābhāga kim anyat kathayāmi te
81. All of that has been explained just as it was previously seen by me. Having obtained this unfailing knowledge (jñāna) for you, which arose from my past experience, O greatly fortunate one, what more shall I tell you after this?