Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-68

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
क्रौष्टुकिरुवाच ।
भगवन्कथितं सर्वं विस्तरेण त्वया मम ।
स्वरोचिषस्तु चरितं जन्म स्वारोचिषस्य तु ॥१॥
1. krauṣṭukiruvāca .
bhagavankathitaṃ sarvaṃ vistareṇa tvayā mama .
svarociṣastu caritaṃ janma svārociṣasya tu.
1. krauṣṭukiḥ uvāca bhagavan kathitam sarvam vistareṇa
tvayā mama svarociṣaḥ tu caritam janma svārociṣasya tu
1. Krauṣṭuki said: 'O venerable one, everything about the deeds of Svārociṣa and the birth of Svārociṣa has been told by you to me in detail.'
या तु सा पद्मिनी नाम विद्या भोगोपपादिका ।
तत्संश्रया ये निधयस्तान्मे विस्तरतो वद ॥२॥
2. yā tu sā padminī nāma vidyā bhogopapādikā .
tatsaṃśrayā ye nidhayastānme vistarato vada.
2. yā tu sā padminī nāma vidyā bhogopapādikā
tatsaṃśrayā ye nidhayaḥ tān me vistarataḥ vada
2. As for that "vidyā" (knowledge/lore) named Padminī, which grants enjoyments, and those treasures that depend on it, tell me about them in detail.
अष्टौ ये निधयस्तेषां स्वरूपं द्रव्यसंस्थितिः ।
भवताभिहितं सम्यक्छ्रोतुमिच्छाम्यहं गुरो ॥३॥
3. aṣṭau ye nidhayasteṣāṃ svarūpaṃ dravyasaṃsthitiḥ .
bhavatābhihitaṃ samyakchrotumicchāmyahaṃ guro.
3. aṣṭau ye nidhayaḥ teṣām svarūpam dravyasaṃsthitiḥ
bhavatā abhihitam samyak śrotum icchāmi aham guro
3. O Guru (guru), you have rightly indicated the nature and material structure of the eight treasures, and I now wish to hear [more about them].
मार्कण्डेय उवाच ।
पद्मिनी नाम या विद्या लक्ष्मीस्तस्याश्च देवता ।
तदाधाराश्च निधयस्तन्मे निगदतः शृणु ॥४॥
4. mārkaṇḍeya uvāca .
padminī nāma yā vidyā lakṣmīstasyāśca devatā .
tadādhārāśca nidhayastanme nigadataḥ śṛṇu.
4. mārkaṇḍeyaḥ uvāca padminī nāma yā vidyā lakṣmīḥ tasyāḥ
ca devatā tadādhārāḥ ca nidhayāḥ tat me nigadataḥ śṛṇu
4. Mārkaṇḍeya said: Listen to me as I explain about the knowledge (vidyā) known as Padminī, whose presiding deity is Lakṣmī, and upon which the treasures (nidhayas) are based.
यत्र पद्ममहापद्मौ तथा मकरकच्छपौ ।
मुकुन्दो नंदकश्चैव नीलः शङ्खोऽष्टमो निधिः ॥५॥
5. yatra padmamahāpadmau tathā makarakacchapau .
mukundo naṃdakaścaiva nīlaḥ śaṅkho'ṣṭamo nidhiḥ.
5. yatra padmamahāpadmau tathā makarakacchapau mukundaḥ
nandakaḥ ca eva nīlaḥ śaṅkhaḥ aṣṭamaḥ nidhiḥ
5. Where Padma and Mahāpadma, as well as Makaraka and Kacchapa, and indeed Mukunda and Nandaka, and Nīla and Śaṅkha, which is the eighth treasure (nidhi), are found.
सत्यामृद्धौ भवन्त्येते सिद्धिस्तेषां हि जायते ।
एते ह्यष्टौ समाख्याता निधयस्तव क्रौष्टुके ॥६॥
6. satyāmṛddhau bhavantyete siddhisteṣāṃ hi jāyate .
ete hyaṣṭau samākhyātā nidhayastava krauṣṭuke.
6. satyām ṛddhau bhavanti ete siddhiḥ teṣām hi jāyate
ete hi aṣṭau samākhyātāḥ nidhayāḥ tava krauṣṭuke
6. When prosperity exists, these [treasures] manifest, and their attainment (siddhi) indeed occurs. These eight are thus enumerated as your treasures (nidhayas), O Krauṣṭuki.
देवतानां प्रसादेन साधुसंसेवनेन च ।
एभिरालोकितं वित्तं मानुषस्य सदा मुने ॥७॥
7. devatānāṃ prasādena sādhusaṃsevanena ca .
ebhirālokitaṃ vittaṃ mānuṣasya sadā mune.
7. devatānām prasādena sādhusaṃsevanena ca
ebhiḥ ālokitam vittam mānuṣasya sadā mune
7. O sage, through the grace of the deities and by serving holy men, the wealth of a human being is always manifested by these means.
यादृक्स्वरूपं भवति तन्मे निगदतः शृणु ।
पद्मो नाम निधिः पूर्वं स यस्य भवति द्विज ॥८॥
8. yādṛksvarūpaṃ bhavati tanme nigadataḥ śṛṇu .
padmo nāma nidhiḥ pūrvaṃ sa yasya bhavati dvija.
8. yādṛksvarūpam bhavati tat me nigadataḥ śṛṇu |
padmaḥ nāma nidhiḥ pūrvam saḥ yasya bhavati dvija
8. Listen to me as I describe what its nature (svarūpa) is. O twice-born (dvija), he who formerly possesses the treasure (nidhi) named Padma...
स तस्य तत्सुतानां च तत्पौत्राणां च नित्यशः ।
दाक्षिण्यसारः पुरुषस्तेन चाधिष्ठितो भवेत् ॥९॥
9. sa tasya tatsutānāṃ ca tatpautrāṇāṃ ca nityaśaḥ .
dākṣiṇyasāraḥ puruṣastena cādhiṣṭhito bhavet.
9. saḥ tasya tatsutānām ca tatpautrānām ca nityaśaḥ
| dākṣiṇyasāraḥ puruṣaḥ tena ca adhiṣṭhitaḥ bhavet
9. He (the Padma treasure) belongs to him, his sons, and his grandsons constantly. That man (puruṣa) becomes essentially generous, and he (the man) is supported by it (the treasure).
सत्त्वाधारो महाभागो यतोऽसौ सात्त्विको निधिः ।
सुवर्णरूप्यताम्रादिधातूनां च परिग्रहम् ॥१०॥
10. sattvādhāro mahābhāgo yato'sau sāttviko nidhiḥ .
suvarṇarūpyatāmrādidhātūnāṃ ca parigraham.
10. sattvādhāraḥ mahābhāgaḥ yataḥ asau sāttvikaḥ nidhiḥ
| suvarṇarūpyatāmrādi dhātūnām ca parigraham
10. That treasure (nidhi) is the foundation of goodness and highly auspicious, because it is sattvic (pure). It also acquires gold, silver, copper, and other metals...
करोत्यतितरां सोऽथ तेषां च क्रयविक्रयम् ।
करोति च तथा यज्ञान्दक्षिणां च प्रयच्छति ॥११॥
11. karotyatitarāṃ so'tha teṣāṃ ca krayavikrayam .
karoti ca tathā yajñāndakṣiṇāṃ ca prayacchati.
11. karoti atitarām saḥ atha teṣām ca krayavikrayam
karoti ca tathā yajñān dakṣiṇām ca prayacchati
11. saḥ atha teṣām krayavikrayam atitarām karoti
tathā ca yajñān ca dakṣiṇām prayacchati
11. He then engages extensively in their buying and selling. Similarly, he performs Vedic rituals (yajña) and offers gifts (dakṣiṇā).
संपादयति कामांश्च सर्वानेव यथाक्रमम् ।
सभां देवनिकेतांश्च स कारयति तन्मनाः ।
सत्त्वाधारो निधिश्चान्यो महापद्म इति श्रुतः ॥१२॥
12. saṃpādayati kāmāṃśca sarvāneva yathākramam .
sabhāṃ devaniketāṃśca sa kārayati tanmanāḥ ,
sattvādhāro nidhiścānyo mahāpadma iti śrutaḥ.
12. sattvādhāraḥ nidhiḥ ca anyaḥ mahāpadmaḥ
iti śrutaḥ saṃpādayati kāmān
ca sarvān eva yathākramam sabhām
devaniketān ca sa kārayati tanmanāḥ
12. Another treasure (nidhi), known as Mahāpadma, is said to be the foundation of all beings (sattva). It fulfills all desires sequentially. With its mind focused on them, it causes assembly halls and temples to be constructed.
सत्त्वप्रधानो भवति तेन चाधिष्ठितो नरः ।
करोति पद्मरागादिरत्नानां च परिग्रहम् ॥१३॥
13. sattvapradhāno bhavati tena cādhiṣṭhito naraḥ .
karoti padmarāgādiratnānāṃ ca parigraham.
13. sattvapradhānaḥ bhavati tena ca adhiṣṭhitaḥ
naraḥ karoti padmarāgaādi ratnānām ca parigraham
13. A person (nara) controlled by that (nidhi) becomes predominant in goodness (sattva) and acquires rubies and other such gems.
मौक्तिकानां प्रवालानां तेषां च क्रयविक्रयान् ।
ददाति योगशीलेभ्यस्तेषामावसथांस्तथा ॥१४॥
14. mauktikānāṃ pravālānāṃ teṣāṃ ca krayavikrayān .
dadāti yogaśīlebhyasteṣāmāvasathāṃstathā.
14. mauktikānām pravālānām teṣām ca krayavikrayān
dadāti yogaśīlebhyaḥ teṣām āvasathān tathā
14. He also engages in the buying and selling of pearls, corals, and those (gems). Furthermore, he provides dwellings for those who are steadfast in their spiritual discipline (yoga).
स कारयति तच्छीलः स्वयमेव च जायते ।
तत्प्रसूतास्तथाशीलाः पुत्रपौत्रक्रमेण च ॥१५॥
15. sa kārayati tacchīlaḥ svayameva ca jāyate .
tatprasūtāstathāśīlāḥ putrapautrakrameṇa ca.
15. sa kārayati tadśīlaḥ svayam eva ca jāyate
tatprasūtāḥ tathāśīlāḥ putrapautrakrameṇa ca
15. He causes (these works) to be done, and he himself assumes that very character. And his descendants, generation after generation through sons and grandsons, are born with such a nature.
पूर्वर्द्धिमात्रः सप्तासौ पुरुषांश्च न मुञ्चति ।
तामसो मकरो नाम निधिस्तेनावलोकितः ॥१६॥
16. pūrvarddhimātraḥ saptāsau puruṣāṃśca na muñcati .
tāmaso makaro nāma nidhistenāvalokitaḥ.
16. pūrvarddhimātraḥ sapta asau puruṣān ca na muñcati
| tāmasaḥ makaraḥ nāma nidhiḥ tena avalokitaḥ
16. This (treasure), whose abundance is merely from the past, does not release (even) seven persons (puruṣa). A dark (tāmasic) treasure named Makara was observed by him.
पुरुषोऽथ तमःप्रायः सुशीलोऽपि हि जायते ।
बाणखड्गर्ष्टि धनुषां चर्मणां च परिग्रहम् ॥१७॥
17. puruṣo'tha tamaḥprāyaḥ suśīlo'pi hi jāyate .
bāṇakhaḍgarṣṭi dhanuṣāṃ carmaṇāṃ ca parigraham.
17. puruṣaḥ atha tamaḥprāyaḥ suśīlaḥ api hi jāyate
| bāṇakhaḍgarṣṭi dhanuṣām carmaṇām ca parigraham
17. Moreover, a person (puruṣa), even if predominantly dark (tamas-prāya), indeed becomes virtuous and takes up arrows, swords, spears, bows, and shields.
दंशनानां च कुरुते योऽतिमैत्री च राजभिः ।
ददाति शौर्यवृत्तीनां भूभुजां ये च तत्प्रियाः ॥१८॥
18. daṃśanānāṃ ca kurute yo'timaitrī ca rājabhiḥ .
dadāti śauryavṛttīnāṃ bhūbhujāṃ ye ca tatpriyāḥ.
18. daṃśanānām ca kurute yaḥ atimaitrī ca rājabhiḥ |
dadāti śauryavṛttīnām bhūbhujām ye ca tatpriyāḥ
18. And he who provides armor and cultivates excessive friendship with kings, gives to kings (bhūbhuja) whose livelihood is valor, and who are dear to them (the kings).
क्रयविक्रये च शस्त्राणां नान्यत्र प्रीतिमेति च ।
एकस्यैव भवत्येष नरस्य न सुतानुगः ॥१९॥
19. krayavikraye ca śastrāṇāṃ nānyatra prītimeti ca .
ekasyaiva bhavatyeṣa narasya na sutānugaḥ.
19. krayavikraye ca śastrāṇām na anyatra prītim eti
ca | ekasya eva bhavati eṣaḥ narasya na sutānugaḥ
19. And he finds joy only in the buying and selling of weapons, and nowhere else. This (treasure/possession) belongs solely to one man (nara) and is not inherited by his sons.
द्रव्यार्थं दस्युतो नाशं संग्रामे वापि स व्रजेत् ।
कच्छपश्च निधिर्योऽसौ नरस्तेनाभिवीक्षितः ॥२०॥
20. dravyārthaṃ dasyuto nāśaṃ saṃgrāme vāpi sa vrajet .
kacchapaśca nidhiryo'sau narastenābhivīkṣitaḥ.
20. dravya-artham dasyutaḥ nāśam saṅgrāme vā api saḥ vrajet
kacchapaḥ ca nidhiḥ yaḥ asau naraḥ tena abhivīkṣitaḥ
20. A person might face ruin from robbers or even in battle for the sake of wealth. Furthermore, the man who is observed by that specific treasure known as a 'tortoise-like treasure' (kacchapa-nidhi)...
तमःप्रधानो भवति यतोऽसौ तामसो निधिः ।
व्यवहारानशेषांस्तु पुण्यजातैः करोति च ॥२१॥
21. tamaḥpradhāno bhavati yato'sau tāmaso nidhiḥ .
vyavahārānaśeṣāṃstu puṇyajātaiḥ karoti ca.
21. tamaḥpradhānaḥ bhavati yataḥ asau tāmasaḥ nidhiḥ
vyavahārān aśeṣān tu puṇyajātaiḥ karoti ca
21. He becomes predominantly dominated by the quality of darkness (tamas) because that treasure is tāmasic. And he conducts all his various affairs by means of his accumulated merits.
कर्मस्थानखिलांश्चैव न विश्वसिति कस्यचित् ।
समस्तानि यथाङ्गानि संहरत्येव कच्छपः ॥२२॥
22. karmasthānakhilāṃścaiva na viśvasiti kasyacit .
samastāni yathāṅgāni saṃharatyeva kacchapaḥ.
22. karma-sthāna-akhilān ca eva na viśvasiti kasyacit
samastāni yathā aṅgāni saṃharati eva kacchapaḥ
22. He does not trust anyone, not even all those in positions of work. Just as a tortoise completely retracts all its limbs.
तथाविष्टभ्य रत्नानि तिष्ठत्याकुलमानसः ।
न ददाति न वा भुङ्क्ते तद्विनाशभयाकुलः ॥२३॥
23. tathāviṣṭabhya ratnāni tiṣṭhatyākulamānasaḥ .
na dadāti na vā bhuṅkte tadvināśabhayākulaḥ.
23. tathā āviṣṭabhya ratnāni tiṣṭhati ākulamānasaḥ
na dadāti na vā bhuṅkte tad-vināśa-bhaya-ākulaḥ
23. Similarly, having seized his treasures, he remains with an agitated mind. He neither gives them away nor enjoys them, distressed by the fear of their destruction.
निधानमुर्व्यां कुरुते निधिः सोऽप्येकपूरुषः ।
रजोगुणमयश्चान्यो मुकुन्दो नाम यो निधिः ॥२४॥
24. nidhānamurvyāṃ kurute nidhiḥ so'pyekapūruṣaḥ .
rajoguṇamayaścānyo mukundo nāma yo nidhiḥ.
24. nidhānam urvyām kurute nidhiḥ saḥ api ekapūruṣaḥ
| rajoguṇamayaḥ ca anyaḥ mukundaḥ nāma yaḥ nidhiḥ
24. That treasure (nidhi) intended for a single individual creates a store of wealth on earth. And another treasure (nidhi), named Mukunda, is characterized by the quality of passion (rajoguṇa).
नरोऽवलोकितस्तेन तद्गुणो भवति द्विज ।
वीणावेणुमृदङ्गानामातोद्यस्य परिग्रहम् ॥२५॥
25. naro'valokitastena tadguṇo bhavati dvija .
vīṇāveṇumṛdaṅgānāmātodyasya parigraham.
25. naraḥ avalokitaḥ tena tatguṇaḥ bhavati dvija
| vīṇāveṇumṛdaṅgānām ātodyasya parigraham
25. O "dvija" (twice-born), a man seen by that "nidhi" (treasure) acquires its qualities. Such a person undertakes the playing of musical instruments like "vīṇā"s, "veṇu"s, and "mṛdaṅga"s.
करोति गायतां वित्तं नृत्यतां च प्रयच्छति ।
बन्दिमागधसूतानां विटानां लास्यपाठिनाम् ॥२६॥
26. karoti gāyatāṃ vittaṃ nṛtyatāṃ ca prayacchati .
bandimāgadhasūtānāṃ viṭānāṃ lāsyapāṭhinām.
26. karoti gāyatām vittam nṛtyatām ca prayacchati
| bandimāgadhasūtānām viṭānām lāsyapāṭhinām
26. He provides wealth to singers and also gives it to dancers. This wealth is also bestowed upon bards, panegyrists, chroniclers, rogues, and performers of dance-dramas.
ददात्यहर्निशं भोगान्भुङ्क्ते तैश्च समं द्विज ।
कुलटासु रतिश्चास्य भवत्यन्यैश्च तद्विधैः ॥२७॥
27. dadātyaharniśaṃ bhogānbhuṅkte taiśca samaṃ dvija .
kulaṭāsu ratiścāsya bhavatyanyaiśca tadvidhaiḥ.
27. dadāti aharniśam bhogān bhuṅkte taiḥ ca samam dvija
| kulaṭāsu ratiḥ ca asya bhavati anyaiḥ ca tadvidhaiḥ
27. O "dvija" (twice-born), he constantly provides enjoyments and partakes of them together with those people. Moreover, his attachment is to unchaste women and others of that sort.
प्रयाति सङ्गमेकं च यं निधिर्भजते नरम् ।
रजस्तमोमयश्चान्यो नन्दो नाम महानिधिः ॥२८॥
28. prayāti saṅgamekaṃ ca yaṃ nidhirbhajate naram .
rajastamomayaścānyo nando nāma mahānidhiḥ.
28. prayāti saṅgam ekam ca yam nidhiḥ bhajate naram
rajastamomayaḥ ca anyaḥ nandaḥ nāma mahānidhiḥ
28. A treasure (nidhiḥ) that a man (naram) obtains (bhajate) leads him to a singular attachment (saṅgam ekam prayāti). There is also another great treasure (mahānidhiḥ) named Nanda, which is characterized by the qualities of passion (rajas) and inertia (tamas).
उपैति स्तम्भमधिकं नरस्तेनावलोकितः ।
समस्तधातुरत्नानां पुण्यधान्यादिकस्य च ॥२९॥
29. upaiti stambhamadhikaṃ narastenāvalokitaḥ .
samastadhāturatnānāṃ puṇyadhānyādikasya ca.
29. upaiti stambham adhikam naraḥ tena avalokitaḥ
samastadhāturatnānām puṇyadhānyādikasya ca
29. A man (naraḥ), when observed (avalokitaḥ) by such (a treasure or its possessor) (tena), becomes greatly stupefied or paralyzed (stambham adhikam upaiti). This treasure consists of all metals and jewels, as well as sacred grains and other similar things.
परिग्रहं करोत्येष तथैव क्रयविक्रयम् ।
आधारः स्वजनानां च आगताभ्यागतस्य च ॥३०॥
30. parigrahaṃ karotyeṣa tathaiva krayavikrayam .
ādhāraḥ svajanānāṃ ca āgatābhyāgatasya ca.
30. parigraham karoti eṣaḥ tathaiva krayavikrayam
ādhāraḥ svajanānām ca āgatābhyāgatasya ca
30. This person (eṣaḥ) performs acquisition (parigraham karoti) and similarly (tathaiva) engages in buying and selling (krayavikrayam). He becomes the support (ādhāraḥ) for his own people (svajanānām) and for arriving guests and visitors (āgatābhyāgatasya).
सहते नापमानोक्तिं स्वल्पमपि महामुने ।
स्तूयमानश्च महतीं प्रीतिं बध्नाति यच्छति ॥३१॥
31. sahate nāpamānoktiṃ svalpamapi mahāmune .
stūyamānaśca mahatīṃ prītiṃ badhnāti yacchati.
31. sahate na apamānoktim svalpam api mahāmune
stūyamānaḥ ca mahatīm prītim badhnāti yacchati
31. O great sage (mahāmune), he does not tolerate (na sahate) even a slight (svalpam api) insulting remark (apamānoktim). And (ca) when praised (stūyamānaḥ), he generates (badhnāti) great (mahatīm) pleasure (prītim) and bestows (gifts/favors) (yacchati).
यं
यमिच्छति ॥३२॥
32. yaṃ
yamicchati.
32. yam yam
icchati
32. Whoever he desires.
भजते सप्त च नरान्निधिर्नन्दोऽनुवर्तते ।
प्रवर्द्धमानोऽथ नरमष्टभागेन सत्तम ॥३३॥
33. bhajate sapta ca narānnidhirnando'nuvartate .
pravarddhamāno'tha naramaṣṭabhāgena sattama.
33. bhajate sapta ca narān nidhiḥ nandaḥ anuvarate
pravarddhamānaḥ atha naram aṣṭabhāgena sattama
33. O excellent one, the Nanda treasure supports seven men and follows. Then, continually increasing, it provides an eighth share to a man.
दीर्घायुष्ट्वं च सर्वेषां पुरुषाणां प्रयच्छति ।
बन्धूनामेव भरणं ये च दूरादुपागताः ॥३४॥
34. dīrghāyuṣṭvaṃ ca sarveṣāṃ puruṣāṇāṃ prayacchati .
bandhūnāmeva bharaṇaṃ ye ca dūrādupāgatāḥ.
34. dīrghāyuṣṭvam ca sarveṣām puruṣāṇām prayacchati
bandhūnām eva bharaṇam ye ca dūrāt upāgatāḥ
34. It bestows longevity upon all persons (puruṣa) and indeed provides maintenance for relatives and those who have come from afar.
तेषां करोति वै नन्दः परलोके न चादृतः ।
भवत्यस्य न च स्नेहः सहवासिषु जायते ॥३५॥
35. teṣāṃ karoti vai nandaḥ paraloke na cādṛtaḥ .
bhavatyasya na ca snehaḥ sahavāsiṣu jāyate.
35. teṣām karoti vai nandaḥ paraloke na ca ādṛtaḥ
bhavati asya na ca snehaḥ sahavāsiṣu jāyate
35. Nanda indeed acts for them, but he is not respected in the other world (paraloka). And no affection (sneha) arises in him for co-residents.
पूर्वमित्रेषु शैथिल्यं प्रीतिमन्यैः करोति च ।
तथैव सत्त्वरजसी यो बिभर्ति महानिधिः ॥३६॥
36. pūrvamitreṣu śaithilyaṃ prītimanyaiḥ karoti ca .
tathaiva sattvarajasī yo bibharti mahānidhiḥ.
36. pūrvamitreṣu śaithilyam prītim anyaiḥ karoti ca
| tathaiva sattvarajasi yaḥ bibharti mahānidhiḥ
36. One who shows indifference towards former friends and cultivates affection for others, and who similarly possesses both the qualities of purity (sattva) and passion (rajas), is a great reservoir.
स नीलसंज्ञस्तत्सङ्गी नरस्तच्छीलवान्भवेत् ।
वस्त्रकार्पासधान्यादिफलपुष्पपरिग्रहम् ॥३७॥
37. sa nīlasaṃjñastatsaṅgī narastacchīlavānbhavet .
vastrakārpāsadhānyādiphalapuṣpaparigraham.
37. saḥ nīlasaṃjñaḥ tatsaṅgī naraḥ tacchīlavān bhavet
| vastrakārpāsadhānyādiphalapuṣpaparigraham
37. That man, named Nīla, who associates with such a (great reservoir), becomes endowed with its characteristics. (His activities include) the acquisition of clothes, cotton, grains, and the like, along with fruits and flowers.
मुक्ताविद्रुमशङ्खानां शुक्त्यादीनां तथा मुने ।
काष्ठादीनां करोत्येष यच्चान्यज्जलसम्भवम् ॥३८॥
38. muktāvidrumaśaṅkhānāṃ śuktyādīnāṃ tathā mune .
kāṣṭhādīnāṃ karotyeṣa yaccānyajjalasambhavam.
38. muktāvidrumaśaṅkhānām śuktyādīnām tathā mune |
kāṣṭhādīnām karoti eṣaḥ yat ca anyat jalasabhavam
38. O sage, this one (Nīla) similarly collects pearls, corals, conches, oysters and the like, as well as wood and other things born of water.
क्रयविक्रयमन्येषां नान्यत्र रमते मनः ।
तडागान्पुष्करिण्योऽथ तथारामान्करोति च ॥३९॥
39. krayavikrayamanyeṣāṃ nānyatra ramate manaḥ .
taḍāgānpuṣkariṇyo'tha tathārāmānkaroti ca.
39. krayavikrayam anyeṣām na anyatra ramate manaḥ |
taḍāgān puṣkariṇyaḥ atha tathā ārāmān karoti ca
39. His mind does not delight in anything else but the buying and selling of others' goods. He also constructs ponds, lotus ponds, and similarly, gardens.
बन्धं च सरितां वृक्षांस्तथारोपयते नरः ।
अनुलेपनपुष्पादिभोगभुग्वाभिजायते ॥४०॥
40. bandhaṃ ca saritāṃ vṛkṣāṃstathāropayate naraḥ .
anulepanapuṣpādibhogabhugvābhijāyate.
40. bandham ca saritām vṛkṣān tathā āropayate
naraḥ anulepanapuṣpādibhogabhuk vā abhijāyate
40. A person constructs dams for rivers and also plants trees. Alternatively, such a person is born to enjoy perfumes, flowers, and similar pleasures.
त्रिपौरुषश्चापि निधिर्नीलो नामैष जायते ।
रजस्तमोमयश्चान्यः शङ्खसंज्ञो हि यो निधिः ॥४१॥
41. tripauruṣaścāpi nidhirnīlo nāmaiṣa jāyate .
rajastamomayaścānyaḥ śaṅkhasaṃjño hi yo nidhiḥ.
41. tripauruṣaḥ ca api nidhiḥ nīlaḥ nāma eṣaḥ jāyate |
rajastamomayaḥ ca anyaḥ śaṅkhasaṃjñaḥ hi yaḥ nidhiḥ
41. This treasure, called Nīla, endures for three generations. There is also another treasure, named Śaṅkha, which is indeed characterized by the qualities of passion (rajas) and ignorance (tamas).
तेनापि नीयते विप्र तद्गुणित्वं निधीश्वरः ।
एकस्यैव भवत्येष नरं नान्यमुपैति च ॥४२॥
42. tenāpi nīyate vipra tadguṇitvaṃ nidhīśvaraḥ .
ekasyaiva bhavatyeṣa naraṃ nānyamupaiti ca.
42. tena api nīyate vipra tadguṇitvam nidhīśvaraḥ |
ekasya eva bhavati eṣaḥ naram na anyam upaiti ca
42. O Brahmin, through that (treasure), the lord of treasures himself acquires its nature. This (treasure) belongs exclusively to one person and does not pass to another.
यस्य शङ्खो निधिस्तस्य स्वरूपं क्रौष्टुके शृणु ।
एक एवात्मना सृष्टमन्नं भुङ्क्ते तथाम्बरम् ॥४३॥
43. yasya śaṅkho nidhistasya svarūpaṃ krauṣṭuke śṛṇu .
eka evātmanā sṛṣṭamannaṃ bhuṅkte tathāmbaram.
43. yasya śaṅkhaḥ nidhiḥ tasya svarūpam krauṣṭuke śṛṇu
| ekaḥ eva ātmanā sṛṣṭam annam bhuṅkte tathā ambaram
43. O Kroshtuka, listen now to the characteristic (svarūpam) of the person whose treasure is Śaṅkha: he alone enjoys the food and clothing created by himself (ātman).
कदन्नभुक्परिजनो न च शोभनवस्त्रधृक् ।
न ददाति सुहृद्भार्याभ्रातृपुत्रस्नुषादिषु ॥४४॥
44. kadannabhukparijano na ca śobhanavastradhṛk .
na dadāti suhṛdbhāryābhrātṛputrasnuṣādiṣu.
44. kadannabhukparijanaḥ na ca śobhanavastradhṛk
na dadāti suhṛdbhāryābhrātṛputrasnuṣādiṣu
44. One whose dependents eat bad food and who himself does not wear fine clothes, and who does not give to his friends, wife, brothers, sons, daughters-in-law, and so forth.
स्वपोषणपरः शङ्खी नरो भवति सर्वदा ।
इत्येते निधयः ख्याता नराणामर्थदेवताः ॥४५॥
45. svapoṣaṇaparaḥ śaṅkhī naro bhavati sarvadā .
ityete nidhayaḥ khyātā narāṇāmarthadevatāḥ.
45. svapoṣaṇaparaḥ śaṅkhī naraḥ bhavati sarvadā
iti ete nidhayaḥ khyātāḥ narāṇām arthadevatāḥ
45. Such a man is always devoted to his own sustenance and becomes suspicious. Thus, these are known as the 'treasures' (nidhayaḥ) of men, the deities presiding over their material pursuits.
मिश्रावलोकनान्मिश्राः स्वभावफलदायिनः ।
यथाख्यातस्वभावस्तु भवत्येव विलोकनात् ।
सर्वेषामाधिपत्ये च श्रीरेषां द्विजपद्मिनी ॥४६॥
46. miśrāvalokanānmiśrāḥ svabhāvaphaladāyinaḥ .
yathākhyātasvabhāvastu bhavatyeva vilokanāt .
sarveṣāmādhipatye ca śrīreṣāṃ dvijapadminī.
46. miśrāvalokanāt miśrāḥ svabhāvaphaladāyinaḥ
yathākhyātasvabhāvaḥ tu
bhavati eva vilokanāt sarveṣām
ādhipatye ca śrīḥ eṣām dvijapadminī
46. From the observation of their mixtures, the mixed types [of treasures] yield results according to their intrinsic nature (svabhāva). However, a clearly described intrinsic nature (svabhāva) manifests simply through observation. And presiding over all of these, their prosperity (śrīḥ) is embodied by a "dvijapadminī" (brahmin woman).