मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-97
मार्कण्डेय उवाच ।
एवं स्तुतस्ततस्तेन भगवान्हव्यवाहनः ।
ज्वालामालावृततनुस्तस्यासीदग्रतो मुने ॥१॥
एवं स्तुतस्ततस्तेन भगवान्हव्यवाहनः ।
ज्वालामालावृततनुस्तस्यासीदग्रतो मुने ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
evaṃ stutastatastena bhagavānhavyavāhanaḥ .
jvālāmālāvṛtatanustasyāsīdagrato mune.
evaṃ stutastatastena bhagavānhavyavāhanaḥ .
jvālāmālāvṛtatanustasyāsīdagrato mune.
1.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca evam stutaḥ tataḥ tena bhagavān
havyavāhanaḥ jvālāmālā āvṛtatanuḥ tasya āsīt agrataḥ mune
havyavāhanaḥ jvālāmālā āvṛtatanuḥ tasya āsīt agrataḥ mune
1.
Mārkaṇḍeya said: Thus praised by him, the venerable Agni (havyavāhana), whose body was enveloped in a garland of flames, appeared before him, O sage (muni).
देवो विभावसुः प्रीतस्तोत्रेणानेन वै द्विज ।
तं शान्तिमाह प्रणतं मेघगम्भीरवागथ ॥२॥
तं शान्तिमाह प्रणतं मेघगम्भीरवागथ ॥२॥
2. devo vibhāvasuḥ prītastotreṇānena vai dvija .
taṃ śāntimāha praṇataṃ meghagambhīravāgatha.
taṃ śāntimāha praṇataṃ meghagambhīravāgatha.
2.
devaḥ vibhāvasuḥ prītaḥ stotreṇa anena vai dvija
tam śāntim āha praṇatam meghagambhīravāk atha
tam śāntim āha praṇatam meghagambhīravāk atha
2.
The deity Vibhāvasu (Agni), pleased by this hymn of praise, O twice-born (dvija), then spoke words of solace to him who was bowing, with a voice deep as a cloud.
अग्निरुवाच ।
परितुष्टोऽस्मि ते विप्र भक्त्या या ते स्तुतिः कृता ।
वरं ददामि भवते प्रार्थ्यतां यत्तवेप्सितम् ॥३॥
परितुष्टोऽस्मि ते विप्र भक्त्या या ते स्तुतिः कृता ।
वरं ददामि भवते प्रार्थ्यतां यत्तवेप्सितम् ॥३॥
3. agniruvāca .
parituṣṭo'smi te vipra bhaktyā yā te stutiḥ kṛtā .
varaṃ dadāmi bhavate prārthyatāṃ yattavepsitam.
parituṣṭo'smi te vipra bhaktyā yā te stutiḥ kṛtā .
varaṃ dadāmi bhavate prārthyatāṃ yattavepsitam.
3.
agniḥ uvāca parituṣṭaḥ asmi te vipra bhaktyā yā te stutiḥ
kṛtā varam dadāmi bhavate prārthyatām yat tava īpsitam
kṛtā varam dadāmi bhavate prārthyatām yat tava īpsitam
3.
Agni said, "O Brahmin, I am greatly pleased by the devotion (bhakti) with which this praise was offered by you. I grant you a boon; ask for what you desire."
शान्तिरुवाच ।
भगवन्कृतकृत्योऽस्मि यत्त्वा पश्यामि रूपिणम् ।
तथापि भक्तिनम्रस्य भवता श्रूयतां मम ॥४॥
भगवन्कृतकृत्योऽस्मि यत्त्वा पश्यामि रूपिणम् ।
तथापि भक्तिनम्रस्य भवता श्रूयतां मम ॥४॥
4. śāntiruvāca .
bhagavankṛtakṛtyo'smi yattvā paśyāmi rūpiṇam .
tathāpi bhaktinamrasya bhavatā śrūyatāṃ mama.
bhagavankṛtakṛtyo'smi yattvā paśyāmi rūpiṇam .
tathāpi bhaktinamrasya bhavatā śrūyatāṃ mama.
4.
śāntiḥ uvāca bhagavan kṛtakṛtyaḥ asmi yat tvā paśyāmi
rūpiṇam tathā api bhaktinamrasya bhavatā śrūyatām mama
rūpiṇam tathā api bhaktinamrasya bhavatā śrūyatām mama
4.
Shanti said, "O Lord, I am one who has achieved my purpose, for I behold you in your true form. Nevertheless, please listen to me, who am humble with devotion (bhakti)."
भ्रातृयज्ञं गतो देव ममाचार्यो निजाश्रमान् ।
आगतश्चाश्रमं धिष्ण्यं त्वत्सनाथं स पश्यतु ॥५॥
आगतश्चाश्रमं धिष्ण्यं त्वत्सनाथं स पश्यतु ॥५॥
5. bhrātṛyajñaṃ gato deva mamācāryo nijāśramān .
āgataścāśramaṃ dhiṣṇyaṃ tvatsanāthaṃ sa paśyatu.
āgataścāśramaṃ dhiṣṇyaṃ tvatsanāthaṃ sa paśyatu.
5.
bhrātṛyajñam gataḥ deva mama ācāryaḥ nija āśramān |
āgataḥ ca āśramam dhiṣṇyam tvatsanātham saḥ paśyatu
āgataḥ ca āśramam dhiṣṇyam tvatsanātham saḥ paśyatu
5.
deva,
mama ācāryaḥ nija āśramān bhrātṛyajñam gataḥ.
saḥ āgataḥ ca tvatsanātham dhiṣṇyam āśramam paśyatu.
mama ācāryaḥ nija āśramān bhrātṛyajñam gataḥ.
saḥ āgataḥ ca tvatsanātham dhiṣṇyam āśramam paśyatu.
5.
O god, my preceptor has gone from his own hermitage to his brother's Vedic ritual (yajña). May he return and see this hermitage as a sacred dwelling, protected by you.
ममापराधात्सन्त्यक्तं धिष्ण्यं यत्ते विभावसो ।
तत्त्वयाधिष्ठितं सोऽद्य पूर्ववत्पश्यतु द्विजः ॥६॥
तत्त्वयाधिष्ठितं सोऽद्य पूर्ववत्पश्यतु द्विजः ॥६॥
6. mamāparādhātsantyaktaṃ dhiṣṇyaṃ yatte vibhāvaso .
tattvayādhiṣṭhitaṃ so'dya pūrvavatpaśyatu dvijaḥ.
tattvayādhiṣṭhitaṃ so'dya pūrvavatpaśyatu dvijaḥ.
6.
mama aparādhāt santyaktam dhiṣṇyam yat te vibhāvaso
tat tvayā adhiṣṭhitam saḥ adya pūrvavat paśyatu dvijaḥ
tat tvayā adhiṣṭhitam saḥ adya pūrvavat paśyatu dvijaḥ
6.
O radiant one (Vibhāvasu)! Let that Brahmin (dvija) now behold that dwelling, which was abandoned due to my offense and is yours, as re-established by you, just as it was before.
तथान्यदपि मे देव प्रसादं कुरुषे यदि ।
पुत्रो विशिष्टो भवतु तदपुत्रस्य मे गुरोः ॥७॥
पुत्रो विशिष्टो भवतु तदपुत्रस्य मे गुरोः ॥७॥
7. tathānyadapi me deva prasādaṃ kuruṣe yadi .
putro viśiṣṭo bhavatu tadaputrasya me guroḥ.
putro viśiṣṭo bhavatu tadaputrasya me guroḥ.
7.
tathā anyat api me deva prasādam kuruṣe yadi
putraḥ viśiṣṭaḥ bhavatu tat aputrasya me guroḥ
putraḥ viśiṣṭaḥ bhavatu tat aputrasya me guroḥ
7.
And, O god, if you grant me another favor, let a distinguished son be born to my childless teacher (guru).
तथा च मैत्रीं तनये स करिष्यति मे गुरुः ।
तथा समस्तसत्त्वेषु भवत्वस्य मनो मृदु ॥८॥
तथा समस्तसत्त्वेषु भवत्वस्य मनो मृदु ॥८॥
8. tathā ca maitrīṃ tanaye sa kariṣyati me guruḥ .
tathā samastasattveṣu bhavatvasya mano mṛdu.
tathā samastasattveṣu bhavatvasya mano mṛdu.
8.
tathā ca maitrīm tanaye sa kariṣyati me guruḥ
tathā samastasattveṣu bhavatu asya manas mṛdu
tathā samastasattveṣu bhavatu asya manas mṛdu
8.
And my teacher (guru) will show friendship towards that son. May his mind also be gentle towards all beings.
यश्च त्वां स्तोष्यतेऽनेन प्रीतिं यातोऽसि मेऽव्यय ।
स्तोत्रेण तस्य वरदो भवेथा मत्प्रसादितः ॥९॥
स्तोत्रेण तस्य वरदो भवेथा मत्प्रसादितः ॥९॥
9. yaśca tvāṃ stoṣyate'nena prītiṃ yāto'si me'vyaya .
stotreṇa tasya varado bhavethā matprasāditaḥ.
stotreṇa tasya varado bhavethā matprasāditaḥ.
9.
yaḥ ca tvām stoṣyate anena prītim yātaḥ asi me avyaya
stotreṇa tasya varadaḥ bhavethāḥ matprasāditaḥ
stotreṇa tasya varadaḥ bhavethāḥ matprasāditaḥ
9.
O imperishable one, whoever praises you with this (hymn), you are indeed pleased by my favor. And by means of that praise, may you be a bestower of boons to him.
मार्कण्डेय उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा वचस्तस्य तमाह द्विजसत्तमम् ।
स्तोत्रेणाराधितस्तेन गुरुभक्त्या च पावकः ॥१०॥
एतच्छ्रुत्वा वचस्तस्य तमाह द्विजसत्तमम् ।
स्तोत्रेणाराधितस्तेन गुरुभक्त्या च पावकः ॥१०॥
10. mārkaṇḍeya uvāca .
etacchrutvā vacastasya tamāha dvijasattamam .
stotreṇārādhitastena gurubhaktyā ca pāvakaḥ.
etacchrutvā vacastasya tamāha dvijasattamam .
stotreṇārādhitastena gurubhaktyā ca pāvakaḥ.
10.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca etat śrutvā vacas tasya tam āha
dvijasattamam stotreṇa ārādhitaḥ tena gurubhaktvā ca pāvakaḥ
dvijasattamam stotreṇa ārādhitaḥ tena gurubhaktvā ca pāvakaḥ
10.
Markandeya said: Having heard his words, (Agni) spoke to that best among brahmins. And Agni was worshipped by him (the boy) through that hymn and his devotion to the teacher (guru).
अग्निरुवाच ।
गुरोरर्थे यतो ब्रह्मन्याचितं ते वरद्वयम् ।
नात्मार्थं तेन मे प्रीतिस्त्वय्यतीव महामुने ॥११॥
गुरोरर्थे यतो ब्रह्मन्याचितं ते वरद्वयम् ।
नात्मार्थं तेन मे प्रीतिस्त्वय्यतीव महामुने ॥११॥
11. agniruvāca .
gurorarthe yato brahmanyācitaṃ te varadvayam .
nātmārthaṃ tena me prītistvayyatīva mahāmune.
gurorarthe yato brahmanyācitaṃ te varadvayam .
nātmārthaṃ tena me prītistvayyatīva mahāmune.
11.
agniḥ uvāca guroḥ arthe yataḥ brahman yācitam te varadvayam
na ātmārtham tena me prītiḥ tvayi atīva mahāmune
na ātmārtham tena me prītiḥ tvayi atīva mahāmune
11.
Agni said: "O Brahmin, because you requested the two boons for the sake of your preceptor (guru), not for your own self (ātman), therefore, O great sage, my affection for you is exceedingly great."
भविष्यत्येतदखिलं गुरोर्यत्प्रार्थितं त्वया ।
मैत्री समस्तभूतेषु पुत्रश्चास्य भविष्यति ॥१२॥
मैत्री समस्तभूतेषु पुत्रश्चास्य भविष्यति ॥१२॥
12. bhaviṣyatyetadakhilaṃ guroryatprārthitaṃ tvayā .
maitrī samastabhūteṣu putraścāsya bhaviṣyati.
maitrī samastabhūteṣu putraścāsya bhaviṣyati.
12.
bhaviṣyati etat akhilam guroḥ yat prārthitam tvayā
maitrī samastabhūteṣu putraḥ ca asya bhaviṣyati
maitrī samastabhūteṣu putraḥ ca asya bhaviṣyati
12.
All this, which was requested by you for your preceptor (guru), shall come to pass. He will have friendship (maitrī) with all beings, and a son will be born to him.
मन्वन्तराधिपः पुत्रो भौत्यो नाम भविष्यति ।
महाबलो महावीर्यो महाप्राज्ञो गुरुस्तव ॥१३॥
महाबलो महावीर्यो महाप्राज्ञो गुरुस्तव ॥१३॥
13. manvantarādhipaḥ putro bhautyo nāma bhaviṣyati .
mahābalo mahāvīryo mahāprājño gurustava.
mahābalo mahāvīryo mahāprājño gurustava.
13.
manvantarādhipaḥ putraḥ bhautyaḥ nāma bhaviṣyati
mahābalaḥ mahāvīryaḥ mahāprājñaḥ guruḥ tava
mahābalaḥ mahāvīryaḥ mahāprājñaḥ guruḥ tava
13.
His son, named Bhautya, will become the lord of a Manvantara. Your preceptor (guru) will be exceedingly strong, exceedingly valiant, and exceedingly wise.
अनेन यश्च स्तोत्रेण स्तोष्यते मां समाहितः ।
तस्याभिलषितं सर्वं पुण्यं चास्य भविष्यति ॥१४॥
तस्याभिलषितं सर्वं पुण्यं चास्य भविष्यति ॥१४॥
14. anena yaśca stotreṇa stoṣyate māṃ samāhitaḥ .
tasyābhilaṣitaṃ sarvaṃ puṇyaṃ cāsya bhaviṣyati.
tasyābhilaṣitaṃ sarvaṃ puṇyaṃ cāsya bhaviṣyati.
14.
anena yaḥ ca stotreṇa stoṣyate mām samāhitaḥ
tasya abhilaṣitam sarvam puṇyam ca asya bhaviṣyati
tasya abhilaṣitam sarvam puṇyam ca asya bhaviṣyati
14.
And whoever praises me with this hymn (stotra) with deep concentration (samāhita), all his desired outcomes and merit (puṇya) will come to pass.
यज्ञेषु पर्वकालेषु तीर्थेज्याहोमकर्मसु ।
धर्माय पठतामेतन्मम पुष्टिकरं परम् ॥१५॥
धर्माय पठतामेतन्मम पुष्टिकरं परम् ॥१५॥
15. yajñeṣu parvakāleṣu tīrthejyāhomakarmasu .
dharmāya paṭhatāmetanmama puṣṭikaraṃ param.
dharmāya paṭhatāmetanmama puṣṭikaraṃ param.
15.
yajñeṣu parvakāleṣu tīrthejyāhomakarmasu
dharmāya paṭhatām etat mama puṣṭikaram param
dharmāya paṭhatām etat mama puṣṭikaram param
15.
This (recitation) is supremely pleasing to Me (the speaker, a deity) for those who recite it for the sake of natural law (dharma) during Vedic rituals (yajña), auspicious times, and rituals involving pilgrimages, worship, and fire offerings (homa).
अहोरात्रकृतं पापं श्रुतमेतत्सकृद्द्विज ।
नाशयिष्यत्यसन्दिग्धं मम तुष्टिकरं परम् ॥१६॥
नाशयिष्यत्यसन्दिग्धं मम तुष्टिकरं परम् ॥१६॥
16. ahorātrakṛtaṃ pāpaṃ śrutametatsakṛddvija .
nāśayiṣyatyasandigdhaṃ mama tuṣṭikaraṃ param.
nāśayiṣyatyasandigdhaṃ mama tuṣṭikaraṃ param.
16.
ahorātrakṛtam pāpam śrutam etat sakṛt dvija
nāśayiṣyati asandigdham mama tuṣṭikaram param
nāśayiṣyati asandigdham mama tuṣṭikaram param
16.
O twice-born one (dvija), if this (text) is heard (recited) just once, it will undoubtedly destroy the sins committed day and night. This is supremely pleasing to Me.
अहोमकालदोषादीनयोग्यैरपि तत्कृतः ।
ये दोषास्तानिदं सद्यः शमयिष्यति संश्रुतम् ॥१७॥
ये दोषास्तानिदं सद्यः शमयिष्यति संश्रुतम् ॥१७॥
17. ahomakāladoṣādīnayogyairapi tatkṛtaḥ .
ye doṣāstānidaṃ sadyaḥ śamayiṣyati saṃśrutam.
ye doṣāstānidaṃ sadyaḥ śamayiṣyati saṃśrutam.
17.
ahomakāladoṣādīn ayogyaīḥ api tatkṛtaḥ ye
doṣāḥ tān idam sadyaḥ śamayiṣyati saṃśrutam
doṣāḥ tān idam sadyaḥ śamayiṣyati saṃśrutam
17.
This (text), when properly recited, will immediately alleviate those faults - like errors concerning improper times for fire offerings (homa) and others - even if they were committed by unqualified persons.
पौर्णमास्याममावास्यां पर्वस्वन्येषु च स्तवः ।
ममैष संश्रुतो मर्त्यैर्भविता पापनाशनः ॥१८॥
ममैष संश्रुतो मर्त्यैर्भविता पापनाशनः ॥१८॥
18. paurṇamāsyāmamāvāsyāṃ parvasvanyeṣu ca stavaḥ .
mamaiṣa saṃśruto martyairbhavitā pāpanāśanaḥ.
mamaiṣa saṃśruto martyairbhavitā pāpanāśanaḥ.
18.
paurṇamāsyām amāvāsyām parvasu anyeṣu ca stavaḥ
mama eṣaḥ saṃśrutaḥ martyaiḥ bhavitā pāpanāśanaḥ
mama eṣaḥ saṃśrutaḥ martyaiḥ bhavitā pāpanāśanaḥ
18.
This hymn of praise of Mine, when recited by mortals on the full moon day, the new moon day, and other festivals, will act as a destroyer of sins.
मार्कण्डेय उवाच ।
इत्युक्त्वा भगवानग्निः पश्यतस्तस्य वै मुने ।
बभूवादर्शनः सद्यो दीपस्थो निर्वृतो यथा ॥१९॥
इत्युक्त्वा भगवानग्निः पश्यतस्तस्य वै मुने ।
बभूवादर्शनः सद्यो दीपस्थो निर्वृतो यथा ॥१९॥
19. mārkaṇḍeya uvāca .
ityuktvā bhagavānagniḥ paśyatastasya vai mune .
babhūvādarśanaḥ sadyo dīpastho nirvṛto yathā.
ityuktvā bhagavānagniḥ paśyatastasya vai mune .
babhūvādarśanaḥ sadyo dīpastho nirvṛto yathā.
19.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca iti uktvā bhagavān agniḥ paśyataḥ tasya
vai mune babhūva adarśanaḥ sadyaḥ dīpasthaḥ nirvṛtaḥ yathā
vai mune babhūva adarśanaḥ sadyaḥ dīpasthaḥ nirvṛtaḥ yathā
19.
Mārkaṇḍeya said: "Having thus spoken, the divine Agni immediately disappeared while that sage (muni) was watching, just as a lamp, extinguished, disappears."
स च शान्तिर्गते वह्नौ परितुष्टेन चेतसा ।
हर्षरोमाञ्चिततनुः प्रविवेशाश्रमं गुरोः ॥२०॥
हर्षरोमाञ्चिततनुः प्रविवेशाश्रमं गुरोः ॥२०॥
20. sa ca śāntirgate vahnau parituṣṭena cetasā .
harṣaromāñcitatanuḥ praviveśāśramaṃ guroḥ.
harṣaromāñcitatanuḥ praviveśāśramaṃ guroḥ.
20.
sa ca śāntirgate vahnau parituṣṭena cetasā
harṣaromāñcitanuḥ praviveśa āśramam guroḥ
harṣaromāñcitanuḥ praviveśa āśramam guroḥ
20.
And he, with a very pleased mind and a body thrilled by joy, entered his guru's hermitage (āśrama) when Agni had become calm.
जाज्वल्यमानं तत्रासौ गुरुधिष्ण्ये हुताशनम् ।
ददर्श पूर्ववत्प्राप ततः स परमां मुदम् ॥२१॥
ददर्श पूर्ववत्प्राप ततः स परमां मुदम् ॥२१॥
21. jājvalyamānaṃ tatrāsau gurudhiṣṇye hutāśanam .
dadarśa pūrvavatprāpa tataḥ sa paramāṃ mudam.
dadarśa pūrvavatprāpa tataḥ sa paramāṃ mudam.
21.
jājvalyamānam tatra asau gurudhiṣṇye hutāśanam
dadarśa pūrvavat prāpa tataḥ sa paramām mudam
dadarśa pūrvavat prāpa tataḥ sa paramām mudam
21.
There, in the guru's seat, he saw the brightly burning fire (Agni) as it was before. From that, he then obtained supreme joy.
एतस्मिन्नन्तरे सोऽपि गुरुस्तस्य महात्मनः ।
भ्रातुर्यवीयसो यज्ञादाजगाम स्वमाश्रमम् ॥२२॥
भ्रातुर्यवीयसो यज्ञादाजगाम स्वमाश्रमम् ॥२२॥
22. etasminnantare so'pi gurustasya mahātmanaḥ .
bhrāturyavīyaso yajñādājagāma svamāśramam.
bhrāturyavīyaso yajñādājagāma svamāśramam.
22.
etasmin antare saḥ api guruḥ tasya mahātmanaḥ
| bhrātuḥ yavīyasaḥ yajñāt ājagāma svam āśramam
| bhrātuḥ yavīyasaḥ yajñāt ājagāma svam āśramam
22.
etasmin antare,
tasya mahātmanaḥ guruḥ saḥ api yavīyasaḥ bhrātuḥ yajñāt svam āśramam ājagāma.
tasya mahātmanaḥ guruḥ saḥ api yavīyasaḥ bhrātuḥ yajñāt svam āśramam ājagāma.
22.
Meanwhile, that preceptor of the great-souled one (mahātman) also returned to his own hermitage from the Vedic ritual (yajña) of his younger brother.
तस्याग्रतश्च शिष्योऽसौ चक्रे पादाभिवन्दनम् ।
गृहीतासनपूजश्च तमाह स तदा गुरुः ॥२३॥
गृहीतासनपूजश्च तमाह स तदा गुरुः ॥२३॥
23. tasyāgrataśca śiṣyo'sau cakre pādābhivandanam .
gṛhītāsanapūjaśca tamāha sa tadā guruḥ.
gṛhītāsanapūjaśca tamāha sa tadā guruḥ.
23.
tasya agrataḥ ca śiṣyaḥ asau cakre pādābhivandanam
gṛhīta āsana pūjaḥ ca tam āha sa tadā guruḥ
gṛhīta āsana pūjaḥ ca tam āha sa tadā guruḥ
23.
And that disciple, in front of him, bowed at his feet. Having then received a seat and worship, the teacher (guru) spoke to him.
वत्सातिहार्दं त्वयि मे तथान्येषु च जन्तुषु ।
न वेद्मि किमिदं त्वं चेद्वेत्स्ये तत्कथयाशु मे ॥२४॥
न वेद्मि किमिदं त्वं चेद्वेत्स्ये तत्कथयाशु मे ॥२४॥
24. vatsātihārdaṃ tvayi me tathānyeṣu ca jantuṣu .
na vedmi kimidaṃ tvaṃ cedvetsye tatkathayāśu me.
na vedmi kimidaṃ tvaṃ cedvetsye tatkathayāśu me.
24.
vatsa atihārdam tvayi me tathā anyeṣu ca jantuṣu na
vedmi kim idam tvam cet vetsye tat kathaya āśu me
vedmi kim idam tvam cet vetsye tat kathaya āśu me
24.
"My dear son, I have great affection for you, and similarly for other living beings. I do not understand what this is. If you know, please tell me that quickly."
ततः स शान्तिस्तत्सर्वमाचार्याय महामुने ।
अग्निनाशादिकं विप्रः समाचष्टे यथातथम् ॥२५॥
अग्निनाशादिकं विप्रः समाचष्टे यथातथम् ॥२५॥
25. tataḥ sa śāntistatsarvamācāryāya mahāmune .
agnināśādikaṃ vipraḥ samācaṣṭe yathātatham.
agnināśādikaṃ vipraḥ samācaṣṭe yathātatham.
25.
tataḥ sa śāntiḥ tat sarvam ācāryāya mahāmune
agni nāśa ādikam vipraḥ samācaṣṭe yathātatham
agni nāśa ādikam vipraḥ samācaṣṭe yathātatham
25.
O great sage, then that Shanti, who was a Brahmin (vipra), precisely narrated all those events to his teacher (ācārya), including the destruction of the fire and so forth.
तच्छ्रुत्वा स परिष्वज्ये स्नेहार्द्रनयनो गुरुः ।
शिष्याय प्रददौ वेदान्साङ्गोपाङ्गान्महामुने ॥२६॥
शिष्याय प्रददौ वेदान्साङ्गोपाङ्गान्महामुने ॥२६॥
26. tacchrutvā sa pariṣvajye snehārdranayano guruḥ .
śiṣyāya pradadau vedānsāṅgopāṅgānmahāmune.
śiṣyāya pradadau vedānsāṅgopāṅgānmahāmune.
26.
tat śrutvā sa pariṣvajya sneha ārdra nayanaḥ guruḥ
śiṣyāya pradadau vedān sa aṅga upa aṅgān mahāmune
śiṣyāya pradadau vedān sa aṅga upa aṅgān mahāmune
26.
O great sage, having heard that, the teacher (guru), whose eyes were moist with affection, embraced him and bestowed upon the disciple the Vedas, complete with their auxiliary sciences (aṅgas) and sub-auxiliary sciences (upāṅgas).
भौत्यो नाम मनुस्तस्य पुत्रो भूतेरजायत ।
तस्य मन्वन्तरे देवानृषीन्भूपांश्च मे शृणु ॥२७॥
तस्य मन्वन्तरे देवानृषीन्भूपांश्च मे शृणु ॥२७॥
27. bhautyo nāma manustasya putro bhūterajāyata .
tasya manvantare devānṛṣīnbhūpāṃśca me śṛṇu.
tasya manvantare devānṛṣīnbhūpāṃśca me śṛṇu.
27.
bhautyaḥ nāma manuḥ tasya putraḥ bhūteḥ ajāyata
tasya manvantare devān ṛṣīn bhūpān ca me śṛṇu
tasya manvantare devān ṛṣīn bhūpān ca me śṛṇu
27.
A Manu named Bhautya was born as the son of Bhūti. Listen from me about the gods, sages, and kings who will exist during his manvantara (epoch of Manu).
भविष्यस्य भविष्यास्तु गदतो मम विस्तरात् ।
देवेन्द्रो यश्च भविता तस्य विख्यातकर्मणः ॥२८॥
देवेन्द्रो यश्च भविता तस्य विख्यातकर्मणः ॥२८॥
28. bhaviṣyasya bhaviṣyāstu gadato mama vistarāt .
devendro yaśca bhavitā tasya vikhyātakarmaṇaḥ.
devendro yaśca bhavitā tasya vikhyātakarmaṇaḥ.
28.
bhaviṣyasya bhaviṣyāḥ tu gadataḥ mama vistarat
devendraḥ yaḥ ca bhavitā tasya vikhyātakarmaṇaḥ
devendraḥ yaḥ ca bhavitā tasya vikhyātakarmaṇaḥ
28.
I will speak to you in detail about those who will exist in the future, including the Deva-Indra who will manifest, he whose deeds are celebrated.
चाक्षुषाश्च कनिष्ठाश्च पवित्रा भ्राजिरास्तथा ।
धारावृकाश्चेत्येते वै पञ्च देवगणाः स्मृताः ॥२९॥
धारावृकाश्चेत्येते वै पञ्च देवगणाः स्मृताः ॥२९॥
29. cākṣuṣāśca kaniṣṭhāśca pavitrā bhrājirāstathā .
dhārāvṛkāścetyete vai pañca devagaṇāḥ smṛtāḥ.
dhārāvṛkāścetyete vai pañca devagaṇāḥ smṛtāḥ.
29.
cākṣuṣāḥ ca kaniṣṭhāḥ ca pavitrāḥ bhrājirāḥ tathā
dhārāvṛkāḥ ca iti ete vai pañca devagaṇāḥ smṛtāḥ
dhārāvṛkāḥ ca iti ete vai pañca devagaṇāḥ smṛtāḥ
29.
The Cākṣuṣas, Kaniṣṭhas, Pavitras, Bhrājiras, and Dhārāvṛkas - these five groups of gods are thus enumerated.
शुचिरिन्द्रस्तदा तेषां त्रिदशानां भविष्यति ।
महाबलो महावीर्यः सर्वैरिन्द्रगुणैर्युतः ॥३०॥
महाबलो महावीर्यः सर्वैरिन्द्रगुणैर्युतः ॥३०॥
30. śucirindrastadā teṣāṃ tridaśānāṃ bhaviṣyati .
mahābalo mahāvīryaḥ sarvairindraguṇairyutaḥ.
mahābalo mahāvīryaḥ sarvairindraguṇairyutaḥ.
30.
śuciḥ indraḥ tadā teṣām tridaśānām bhaviṣyati
mahābalaḥ mahāvīryaḥ sarvaiḥ indraguṇaiḥ yutaḥ
mahābalaḥ mahāvīryaḥ sarvaiḥ indraguṇaiḥ yutaḥ
30.
Then, Śuci will be the Indra among those gods. He will be greatly strong, exceedingly valorous, and endowed with all the attributes befitting an Indra.
आग्नीध्रश्चाग्निबाहुश्च शुचिर्मुक्तोऽथ माधवः ।
शुक्रोऽजितश्च सप्तैते तदा सप्तर्षयः स्मृताः ॥३१॥
शुक्रोऽजितश्च सप्तैते तदा सप्तर्षयः स्मृताः ॥३१॥
31. āgnīdhraścāgnibāhuśca śucirmukto'tha mādhavaḥ .
śukro'jitaśca saptaite tadā saptarṣayaḥ smṛtāḥ.
śukro'jitaśca saptaite tadā saptarṣayaḥ smṛtāḥ.
31.
āgnīdhraḥ ca agnibāhuḥ ca śuciḥ muktaḥ atha mādhavaḥ
śukraḥ ajitaḥ ca sapta ete tadā saptarṣayaḥ smṛtāḥ
śukraḥ ajitaḥ ca sapta ete tadā saptarṣayaḥ smṛtāḥ
31.
Āgnīdhra, Agnibāhu, Śuci, Mukta, Mādhava, Śukra, and Ajita - these seven are known as the seven sages (saptarṣi) at that time.
गुरुर्गभीरो ब्रध्नश्च भरतोऽनुग्रहस्तथा ।
श्रीमानी च प्रतीरश्च विष्णुः संक्रन्दनस्तथा ॥३२॥
श्रीमानी च प्रतीरश्च विष्णुः संक्रन्दनस्तथा ॥३२॥
32. gururgabhīro bradhnaśca bharato'nugrahastathā .
śrīmānī ca pratīraśca viṣṇuḥ saṃkrandanastathā.
śrīmānī ca pratīraśca viṣṇuḥ saṃkrandanastathā.
32.
guruḥ gabhīraḥ bradhnaḥ ca bharataḥ anugrahaḥ tathā
śrīmānī ca pratīraḥ ca viṣṇuḥ saṃkrandanaḥ tathā
śrīmānī ca pratīraḥ ca viṣṇuḥ saṃkrandanaḥ tathā
32.
Guru, Gabhīra, Bradhna, Bharata, and Anugraha, as well as Śrīmānī, Pratīra, Viṣṇu, and Saṃkrandana.
तेजस्वी सुबलश्चैव भौत्यस्यैते मनोः सुताः ।
चतुर्दशं मयैतत्ते मन्वन्तरमुदाहृतम् ॥३३॥
चतुर्दशं मयैतत्ते मन्वन्तरमुदाहृतम् ॥३३॥
33. tejasvī subalaścaiva bhautyasyaite manoḥ sutāḥ .
caturdaśaṃ mayaitatte manvantaramudāhṛtam.
caturdaśaṃ mayaitatte manvantaramudāhṛtam.
33.
tejasvī subalaḥ ca eva bhautyasya ete manoḥ sutāḥ
caturdaśam mayā etat te manvantaram udāhṛtam
caturdaśam mayā etat te manvantaram udāhṛtam
33.
Tejasvī and Subala indeed - these are the sons of Bhautya Manu. This fourteenth manvantara has been described by me to you.
श्रुत्वा मन्वन्तराणीत्थं क्रमेण मुनिसत्तम ।
पुण्यमाप्नोति मनुजस्तथाऽक्षीणां च सन्ततिम् ॥३४॥
पुण्यमाप्नोति मनुजस्तथाऽक्षीणां च सन्ततिम् ॥३४॥
34. śrutvā manvantarāṇītthaṃ krameṇa munisattama .
puṇyamāpnoti manujastathā'kṣīṇāṃ ca santatim.
puṇyamāpnoti manujastathā'kṣīṇāṃ ca santatim.
34.
śrutvā manvantarāṇi ittham krameṇa munisattama
puṇyam āpnoti manujaḥ tathā akṣīṇām ca santatim
puṇyam āpnoti manujaḥ tathā akṣīṇām ca santatim
34.
O best of sages, having heard the manvantaras thus, in due order, a human being obtains merit and also undiminished progeny.
श्रुत्वा मन्वन्तरं पूर्वं धर्ममाप्नोति मानवः ।
स्वारोचिषस्य श्रवणात्सर्वकामानवाप्नुते ॥३५॥
स्वारोचिषस्य श्रवणात्सर्वकामानवाप्नुते ॥३५॥
35. śrutvā manvantaraṃ pūrvaṃ dharmamāpnoti mānavaḥ .
svārociṣasya śravaṇātsarvakāmānavāpnute.
svārociṣasya śravaṇātsarvakāmānavāpnute.
35.
śrutvā manvantaram pūrvam dharmam āpnoti mānavaḥ
svārociṣasya śravaṇāt sarvakāmān avāpnute
svārociṣasya śravaṇāt sarvakāmān avāpnute
35.
By listening to the account of the previous Manvantara, a human being (mānava) attains spiritual merit (dharma). By listening to the account of Svārociṣa, one fulfills all desires.
औत्तमे धनमाप्नोति ज्ञानमाप्नोति तामसे ।
रैवते च श्रुते बुद्धिं सुरूपां विन्दते स्त्रियम् ॥३६॥
रैवते च श्रुते बुद्धिं सुरूपां विन्दते स्त्रियम् ॥३६॥
36. auttame dhanamāpnoti jñānamāpnoti tāmase .
raivate ca śrute buddhiṃ surūpāṃ vindate striyam.
raivate ca śrute buddhiṃ surūpāṃ vindate striyam.
36.
auttame dhanam āpnoti jñānam āpnoti tāmase
raivate ca śrute buddhim surūpām vindate striyam
raivate ca śrute buddhim surūpām vindate striyam
36.
By listening to the Uttama (Manvantara), one obtains wealth; by listening to the Tāmasa (Manvantara), one obtains knowledge. And by listening to Raivata, one gains a beautiful intellect and a beautiful woman.
आरोग्यं चाक्षुषे पुंसां श्रुते वैवस्वते बलम् ।
गुणवत्पुत्रपौत्रांस्तु सूर्यसावर्णिके श्रुते ॥३७॥
गुणवत्पुत्रपौत्रांस्तु सूर्यसावर्णिके श्रुते ॥३७॥
37. ārogyaṃ cākṣuṣe puṃsāṃ śrute vaivasvate balam .
guṇavatputrapautrāṃstu sūryasāvarṇike śrute.
guṇavatputrapautrāṃstu sūryasāvarṇike śrute.
37.
ārogyam ca ākṣuṣe puṃsām śrute vaivasvate balam
guṇavatputrapautrān tu sūryasāvarṇike śrute
guṇavatputrapautrān tu sūryasāvarṇike śrute
37.
By listening to the Cākṣuṣa (Manvantara), men gain health; by listening to the Vaivasvata (Manvantara), they gain strength. And by listening to the Sūryasāvarṇika (Manvantara), they gain virtuous sons and grandsons.
माहात्म्यं ब्रह्मसावर्णेर्धर्मसावर्णिके शुभाम् ।
मतिमाप्नोति मनुजो रुद्रसावर्णिके जयम् ॥३८॥
मतिमाप्नोति मनुजो रुद्रसावर्णिके जयम् ॥३८॥
38. māhātmyaṃ brahmasāvarṇerdharmasāvarṇike śubhām .
matimāpnoti manujo rudrasāvarṇike jayam.
matimāpnoti manujo rudrasāvarṇike jayam.
38.
māhātmyam brahmasāvarṇeḥ dharmasāvarṇike śubhām
matim āpnoti manujaḥ rudrasāvarṇike jayam
matim āpnoti manujaḥ rudrasāvarṇike jayam
38.
By listening to the account of Brahmasāvarṇi, one attains greatness (māhātmya). In the Dharmasāvarṇika (Manvantara), a human being (manuja) obtains an auspicious intellect. And in the Rudrasāvarṇika (Manvantara), one obtains victory.
ज्ञातिश्रेष्ठो गुणैर्युक्तो दक्षसावर्णिके श्रुते ।
निशातयत्यरिबलं रौच्यं श्रुत्वा नरोत्तम ॥३९॥
निशातयत्यरिबलं रौच्यं श्रुत्वा नरोत्तम ॥३९॥
39. jñātiśreṣṭho guṇairyukto dakṣasāvarṇike śrute .
niśātayatyaribalaṃ raucyaṃ śrutvā narottama.
niśātayatyaribalaṃ raucyaṃ śrutvā narottama.
39.
jñātiśreṣṭhaḥ guṇaiḥ yuktaḥ dakṣasāvarṇike śrute
niśātayati aribalam raucyam śrutvā narottama
niśātayati aribalam raucyam śrutvā narottama
39.
O best among men, one who is pre-eminent among his kinsmen and endowed with virtues, when he hears about [the Manus] Dakṣasāvarṇi and Raucya, destroys the enemy's strength.
देवप्रसादमाप्नोति भौत्ये मन्वन्तरे श्रुते ।
तथाग्निहोत्रं पुत्रांश्च गुणयुक्तानवाप्नुते ॥४०॥
तथाग्निहोत्रं पुत्रांश्च गुणयुक्तानवाप्नुते ॥४०॥
40. devaprasādamāpnoti bhautye manvantare śrute .
tathāgnihotraṃ putrāṃśca guṇayuktānavāpnute.
tathāgnihotraṃ putrāṃśca guṇayuktānavāpnute.
40.
devaprasādam āpnoti bhautye manvantare śrute
tathā agnihotram putrān ca guṇayuktān avāpnute
tathā agnihotram putrān ca guṇayuktān avāpnute
40.
When the Bhautya manvantara (epoch of Manu) is heard about, one obtains divine grace. Similarly, one also obtains the Agnihotra [sacrifice] and virtuous sons.
सर्वाण्यनुक्रमाद्यश्च शृणोति मुनिसत्तम ।
मन्वन्तराणि तस्यापि श्रूयतां फलमुत्तमम् तत्र देवानृषीनिन्द्रान्मनूंस्तत्तनयान्नृपान् ।
श्रुत्वा वंशांश्च सर्वेभ्यः पापेभ्यो विप्रमुच्यते ।
97 ॥४१॥
मन्वन्तराणि तस्यापि श्रूयतां फलमुत्तमम् तत्र देवानृषीनिन्द्रान्मनूंस्तत्तनयान्नृपान् ।
श्रुत्वा वंशांश्च सर्वेभ्यः पापेभ्यो विप्रमुच्यते ।
97 ॥४१॥
41. sarvāṇyanukramādyaśca śṛṇoti munisattama .
manvantarāṇi tasyāpi śrūyatāṃ phalamuttamam tatra devānṛṣīnindrānmanūṃstattanayānnṛpān .
śrutvā vaṃśāṃśca sarvebhyaḥ pāpebhyo vipramucyate .
97.
manvantarāṇi tasyāpi śrūyatāṃ phalamuttamam tatra devānṛṣīnindrānmanūṃstattanayānnṛpān .
śrutvā vaṃśāṃśca sarvebhyaḥ pāpebhyo vipramucyate .
97.
41.
sarvāṇi anukramāt yaḥ ca śṛṇoti munisattama
manvantarāṇi tasya api śrūyatām phalam uttamam tatra
devān ṛṣīn indrān manūn tattanayān nṛpān śrutvā
vaṃśān ca sarvebhyaḥ pāpebhyaḥ vipramucyate
manvantarāṇi tasya api śrūyatām phalam uttamam tatra
devān ṛṣīn indrān manūn tattanayān nṛpān śrutvā
vaṃśān ca sarvebhyaḥ pāpebhyaḥ vipramucyate
41.
O best of sages, and whoever hears all the manvantaras (epochs of Manu) in sequence, for him, let the excellent fruit [of that hearing] be heard! Thereupon, having heard about the gods, sages, Indras, Manus, their sons, kings, and their lineages, one is completely liberated (mokṣa) from all sins.
देवर्षीन्द्रनृपाश्चान्ये ये तन्मन्वन्तराधिपाः ।
ते प्रीयन्ते तथा प्रीता प्रयच्छन्ति शुभां मतिम् ॥४३॥
ते प्रीयन्ते तथा प्रीता प्रयच्छन्ति शुभां मतिम् ॥४३॥
43. devarṣīndranṛpāścānye ye tanmanvantarādhipāḥ .
te prīyante tathā prītā prayacchanti śubhāṃ matim.
te prīyante tathā prītā prayacchanti śubhāṃ matim.
43.
devarṣīndranṛpāḥ ca anye ye tanmanvantarādhipāḥ te
prīyante tathā prītāḥ prayacchanti śubhām matim
prīyante tathā prītāḥ prayacchanti śubhām matim
43.
And other gods, sages, Indras, and kings, who are the rulers of those manvantaras (epochs of Manu), they are pleased. And being pleased, they bestow auspicious understanding.
ततः शुभां मतिं प्राप्य कृत्वा कर्म तथा शुभम् ।
शुभां गतिमवाप्नोति यावदिन्द्राश्चतुर्दश ॥४४॥
शुभां गतिमवाप्नोति यावदिन्द्राश्चतुर्दश ॥४४॥
44. tataḥ śubhāṃ matiṃ prāpya kṛtvā karma tathā śubham .
śubhāṃ gatimavāpnoti yāvadindrāścaturdaśa.
śubhāṃ gatimavāpnoti yāvadindrāścaturdaśa.
44.
tataḥ śubhām matim prāpya kṛtvā karma tathā śubham
śubhām gatim avāpnoti yāvat indrāḥ caturdaśa
śubhām gatim avāpnoti yāvat indrāḥ caturdaśa
44.
Then, by gaining an auspicious understanding and performing similarly auspicious actions (karma), one attains a favorable state for as long as the fourteen Indras endure.
सर्वे स्युर्ऋतवः क्षेम्याः सर्वे सौम्यास्तथा ग्रहाः ।
भवन्त्यसंशयं श्रुत्वा क्रमान्मन्वन्तरस्थितिम् ॥४५॥
भवन्त्यसंशयं श्रुत्वा क्रमान्मन्वन्तरस्थितिम् ॥४५॥
45. sarve syurṛtavaḥ kṣemyāḥ sarve saumyāstathā grahāḥ .
bhavantyasaṃśayaṃ śrutvā kramānmanvantarasthitim.
bhavantyasaṃśayaṃ śrutvā kramānmanvantarasthitim.
45.
sarve syuḥ ṛtavaḥ kṣemyāḥ sarve saumyāḥ tathā grahāḥ
bhavanti asaṃśayam śrutvā kramāt manvantarastitim
bhavanti asaṃśayam śrutvā kramāt manvantarastitim
45.
All seasons will be auspicious and all planets likewise benign. This certainly happens when one hears, in due order, about the duration of a Manvantara.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97 (current chapter)
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134