मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-126
क्रौष्टुकिरुवाच ।
भगवन्विस्तरात्सर्वं ममैतत्कथितं त्वया ।
करन्धमस्य चरितमविक्षिच्चरितं च यत् ॥१॥
भगवन्विस्तरात्सर्वं ममैतत्कथितं त्वया ।
करन्धमस्य चरितमविक्षिच्चरितं च यत् ॥१॥
1. krauṣṭukiruvāca .
bhagavanvistarātsarvaṃ mamaitatkathitaṃ tvayā .
karandhamasya caritamavikṣiccaritaṃ ca yat.
bhagavanvistarātsarvaṃ mamaitatkathitaṃ tvayā .
karandhamasya caritamavikṣiccaritaṃ ca yat.
1.
krauṣṭukiḥ uvāca bhagavan vistārāt sarvam mama etat
kathitam tvayā karandhamasya caritam avikṣit caritam ca yat
kathitam tvayā karandhamasya caritam avikṣit caritam ca yat
1.
Krauṣṭuki said: 'O revered one, you have told me all about this in detail: the life story of Karandhama and also that of Avikṣit.'
अविक्षितस्य नृपतेर्मरुत्तस्य महात्मनः ।
श्रोतुमिच्छामि चरितं श्रूयते सोऽतिचेष्टितः ॥२॥
श्रोतुमिच्छामि चरितं श्रूयते सोऽतिचेष्टितः ॥२॥
2. avikṣitasya nṛpatermaruttasya mahātmanaḥ .
śrotumicchāmi caritaṃ śrūyate so'ticeṣṭitaḥ.
śrotumicchāmi caritaṃ śrūyate so'ticeṣṭitaḥ.
2.
avikṣitasya nṛpateḥ maruttasya mahātmanaḥ
śrotum icchāmi caritam śrūyate saḥ aticeṣṭitaḥ
śrotum icchāmi caritam śrūyate saḥ aticeṣṭitaḥ
2.
I desire to hear the life story of the great-souled King Marutta, who belongs to the lineage of Avikṣit. It is said that he performed extraordinary deeds.
चक्रवर्त्ती महाभागः शूरः कान्तो महामतिः ।
धर्मविद्धर्मकृच्चैव सम्यक्पालयिता भुवः ॥३॥
धर्मविद्धर्मकृच्चैव सम्यक्पालयिता भुवः ॥३॥
3. cakravarttī mahābhāgaḥ śūraḥ kānto mahāmatiḥ .
dharmaviddharmakṛccaiva samyakpālayitā bhuvaḥ.
dharmaviddharmakṛccaiva samyakpālayitā bhuvaḥ.
3.
cakravarttī mahābhāgaḥ śūraḥ kāntaḥ mahāmatiḥ
dharmavit dharmakṛt ca eva samyak pālayitā bhuvaḥ
dharmavit dharmakṛt ca eva samyak pālayitā bhuvaḥ
3.
He was an emperor, greatly fortunate, heroic, charming, and of great intelligence. He was indeed a knower of the natural law (dharma), a doer of the natural law (dharma), and a proper protector of the earth.
मार्कण्डेय उवाच ।
स पित्रा समनुज्ञातं राज्यं प्राप्य पितामहात् ।
धर्मतः पालयामास पिता पुत्रानिवौरसान् ॥४॥
स पित्रा समनुज्ञातं राज्यं प्राप्य पितामहात् ।
धर्मतः पालयामास पिता पुत्रानिवौरसान् ॥४॥
4. mārkaṇḍeya uvāca .
sa pitrā samanujñātaṃ rājyaṃ prāpya pitāmahāt .
dharmataḥ pālayāmāsa pitā putrānivaurasān.
sa pitrā samanujñātaṃ rājyaṃ prāpya pitāmahāt .
dharmataḥ pālayāmāsa pitā putrānivaurasān.
4.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca saḥ pitrā samanuñjñātam rājyam prāpya
pitāmahāt dharmataḥ pālayāmāsa pitā putrān iva aurasān
pitāmahāt dharmataḥ pālayāmāsa pitā putrān iva aurasān
4.
Mārkaṇḍeya said: With his father's permission, he obtained the kingdom from his grandfather. He then governed it according to natural law (dharma), just as a father protects his own legitimate sons.
इयाज सुबहून्यज्ञान्यथावत्स्वाप्तदक्षिणान् ।
ऋत्विक्पुरोहितादेशादनिर्विण्णो महीपतिः ॥५॥
ऋत्विक्पुरोहितादेशादनिर्विण्णो महीपतिः ॥५॥
5. iyāja subahūnyajñānyathāvatsvāptadakṣiṇān .
ṛtvikpurohitādeśādanirviṇṇo mahīpatiḥ.
ṛtvikpurohitādeśādanirviṇṇo mahīpatiḥ.
5.
iyāja subahūni yajñān yathāvat svāptadakṣiṇān
ṛtvikpurohitādeśāt anirviṇṇaḥ mahīpatiḥ
ṛtvikpurohitādeśāt anirviṇṇaḥ mahīpatiḥ
5.
The king, unwearied, performed many excellent sacrifices (yajñas) as prescribed, ensuring that the sacrificial fees (dakṣiṇā) were duly received, all under the guidance of his officiating priests (ṛtviks) and chief priest (purohita).
तस्याप्रतिहतं चक्रमासीद्द्वीपेषु सप्तसु ।
गतिश्चाप्यनवच्छिन्ना स्वःपातालजलादिषु ॥६॥
गतिश्चाप्यनवच्छिन्ना स्वःपातालजलादिषु ॥६॥
6. tasyāpratihataṃ cakramāsīddvīpeṣu saptasu .
gatiścāpyanavacchinnā svaḥpātālajalādiṣu.
gatiścāpyanavacchinnā svaḥpātālajalādiṣu.
6.
tasya apratihatam cakram āsīt dvīpeṣu saptasu
gatiḥ ca api anavacchinnā svaḥpātālajalādiṣu
gatiḥ ca api anavacchinnā svaḥpātālajalādiṣu
6.
His unimpeded dominion (cakra) extended over the seven continents. Moreover, his passage was unrestricted in the celestial realms (svaḥ), the netherworld (pātāla), the waters, and so forth.
ततः प्राप्य धनं विप्र यथावत्स्वक्रियापरः ।
अयजत्स महायज्ञैर्देवानिन्द्रपुरोगमान् ॥७॥
अयजत्स महायज्ञैर्देवानिन्द्रपुरोगमान् ॥७॥
7. tataḥ prāpya dhanaṃ vipra yathāvatsvakriyāparaḥ .
ayajatsa mahāyajñairdevānindrapurogamān.
ayajatsa mahāyajñairdevānindrapurogamān.
7.
tataḥ prāpya dhanam vipra yathāvat svakriyāparaḥ
ayajat saḥ mahāyajñaiḥ devān indrapurogamān
ayajat saḥ mahāyajñaiḥ devān indrapurogamān
7.
Then, O brāhmaṇa, having properly acquired wealth and being diligently devoted to his duties, he worshipped the gods, with Indra at their head, by means of great sacrifices (mahāyajñas).
इतरे च यथावर्णाः स्वे स्वे कर्मण्यतन्द्रिताः ।
तदुपात्तधनाश्चक्रुरिष्टापूर्त्तादिकाः क्रियाः ॥८॥
तदुपात्तधनाश्चक्रुरिष्टापूर्त्तादिकाः क्रियाः ॥८॥
8. itare ca yathāvarṇāḥ sve sve karmaṇyatandritāḥ .
tadupāttadhanāścakruriṣṭāpūrttādikāḥ kriyāḥ.
tadupāttadhanāścakruriṣṭāpūrttādikāḥ kriyāḥ.
8.
itare ca yathāvarṇāḥ sve sve karmaṇi atandritāḥ
tadupāttadhanāḥ cakruḥ iṣṭāpūrttādikāḥ kriyāḥ
tadupāttadhanāḥ cakruḥ iṣṭāpūrttādikāḥ kriyāḥ
8.
And others, according to their social classes (varṇas), diligently performed their respective duties (karma). Having acquired wealth from him, they carried out various acts of piety, such as ritual sacrifices and charitable works.
पाल्यमाना मही तेन मरुत्तेन महात्मना ।
योऽस्पर्द्धात्त्रिदशावासवासिभिर्द्विजसत्तम ॥९॥
योऽस्पर्द्धात्त्रिदशावासवासिभिर्द्विजसत्तम ॥९॥
9. pālyamānā mahī tena maruttena mahātmanā .
yo'sparddhāttridaśāvāsavāsibhirdvijasattama.
yo'sparddhāttridaśāvāsavāsibhirdvijasattama.
9.
pālyamānā mahī tena maruttena mahātmanā yaḥ
asparddhāt tridaśāvāsavāsibhiḥ dvijasattama
asparddhāt tridaśāvāsavāsibhiḥ dvijasattama
9.
O best among Brahmins, the earth was protected by that great-souled Marutta, who even vied with those dwelling in the abode of the gods.
तेनातिशयिताः सर्वे केवलं न महीक्षितः ।
यज्विना देवराजोऽपि शतयज्ञाभिसन्धिना ॥१०॥
यज्विना देवराजोऽपि शतयज्ञाभिसन्धिना ॥१०॥
10. tenātiśayitāḥ sarve kevalaṃ na mahīkṣitaḥ .
yajvinā devarājo'pi śatayajñābhisandhinā.
yajvinā devarājo'pi śatayajñābhisandhinā.
10.
tena atiśayitāḥ sarve kevalam na mahīkṣitaḥ
yajvinā devarājaḥ api śatayajñābhisandhinā
yajvinā devarājaḥ api śatayajñābhisandhinā
10.
By that sacrificer (yajvin), Marutta, who himself was intent on a hundred Vedic rituals (yajña), not only all the kings were surpassed, but even the king of the gods (Devendra) was outdone.
ऋत्विक्तस्य तु संवर्त्तो बभूवाङ्गिरसः सुतः ।
भ्राता बृहस्पतेर्विप्र महात्मा तपसां निधिः ॥११॥
भ्राता बृहस्पतेर्विप्र महात्मा तपसां निधिः ॥११॥
11. ṛtviktasya tu saṃvartto babhūvāṅgirasaḥ sutaḥ .
bhrātā bṛhaspatervipra mahātmā tapasāṃ nidhiḥ.
bhrātā bṛhaspatervipra mahātmā tapasāṃ nidhiḥ.
11.
ṛtvik tasya tu saṃvarttaḥ babhūva āṅgirasaḥ sutaḥ
bhrātā bṛhaspateḥ vipra mahātmā tapasām nidhiḥ
bhrātā bṛhaspateḥ vipra mahātmā tapasām nidhiḥ
11.
But his sacrificing priest (ṛtvik) was Saṃvartta, the son of Angiras. O Brahmin, he was the great-souled brother of Bṛhaspati and a veritable treasure of austerities (tapas).
सौवर्णो मुञ्जवान्नाम पर्वतः सुरसेवितः ।
पातितं तेन तच्छृङ्गं कृते तस्य महीपतेः ॥१२॥
पातितं तेन तच्छृङ्गं कृते तस्य महीपतेः ॥१२॥
12. sauvarṇo muñjavānnāma parvataḥ surasevitaḥ .
pātitaṃ tena tacchṛṅgaṃ kṛte tasya mahīpateḥ.
pātitaṃ tena tacchṛṅgaṃ kṛte tasya mahīpateḥ.
12.
sauvarṇaḥ muñjavān nāma parvataḥ surasevitaḥ
pātitaṃ tena tat śṛṅgaṃ kṛte tasya mahīpateḥ
pātitaṃ tena tat śṛṅgaṃ kṛte tasya mahīpateḥ
12.
There was a golden mountain named Muñjavān, frequented by gods. Its peak was felled by him for the sake of that king (Marutta).
तेन यस्याखिलं यज्ञे भूमिभागादिकं द्विज ।
प्रासादाश्च कृताः शुभ्रास्तपसा सर्वकाञ्चनाः ॥१३॥
प्रासादाश्च कृताः शुभ्रास्तपसा सर्वकाञ्चनाः ॥१३॥
13. tena yasyākhilaṃ yajñe bhūmibhāgādikaṃ dvija .
prāsādāśca kṛtāḥ śubhrāstapasā sarvakāñcanāḥ.
prāsādāśca kṛtāḥ śubhrāstapasā sarvakāñcanāḥ.
13.
tena yasya akhilaṃ yajñe bhūmibhāgādikaṃ dvija
prāsādāḥ ca kṛtāḥ śubhrāḥ tapasā sarvakāñcanāḥ
prāsādāḥ ca kṛtāḥ śubhrāḥ tapasā sarvakāñcanāḥ
13.
dvija,
tena yasya yajñe akhilaṃ bhūmibhāgādikaṃ ca śubhrāḥ sarvakāñcanāḥ prāsādāḥ tapasā kṛtāḥ.
tena yasya yajñe akhilaṃ bhūmibhāgādikaṃ ca śubhrāḥ sarvakāñcanāḥ prāsādāḥ tapasā kṛtāḥ.
13.
O Brahmin (dvija), by that person, whose entire land-divisions and similar arrangements for the Vedic ritual (yajña), and also splendid, all-golden palaces, were constructed through ascetic practice (tapas).
गाथाश्चाप्यत्र गायन्ति मरुत्तचरिताश्रयाः ।
सातत्येनर्षयः सर्वे कुर्वन्तोऽध्ययनं यथा ॥१४॥
सातत्येनर्षयः सर्वे कुर्वन्तोऽध्ययनं यथा ॥१४॥
14. gāthāścāpyatra gāyanti maruttacaritāśrayāḥ .
sātatyenarṣayaḥ sarve kurvanto'dhyayanaṃ yathā.
sātatyenarṣayaḥ sarve kurvanto'dhyayanaṃ yathā.
14.
gāthāḥ ca api atra gāyanti maruttacaritāśrayāḥ
sātat_yena ṛṣayaḥ sarve kurvantaḥ adhyayanaṃ yathā
sātat_yena ṛṣayaḥ sarve kurvantaḥ adhyayanaṃ yathā
14.
And here, all the sages (ṛṣi) continuously sing verses (gāthā) about the exploits of Marutta, just as they perform their studies.
मरुत्तेन समो नाभूद्यजमानो महीतले ।
सदः समस्तं यद्यज्ञे प्रासादाश्चैव काञ्चनाः ॥१५॥
सदः समस्तं यद्यज्ञे प्रासादाश्चैव काञ्चनाः ॥१५॥
15. maruttena samo nābhūdyajamāno mahītale .
sadaḥ samastaṃ yadyajñe prāsādāścaiva kāñcanāḥ.
sadaḥ samastaṃ yadyajñe prāsādāścaiva kāñcanāḥ.
15.
maruttena samaḥ na abhūt yajamānaḥ mahītale
sadaḥ samastam yat yajñe prāsādāḥ ca eva kāñcanāḥ
sadaḥ samastam yat yajñe prāsādāḥ ca eva kāñcanāḥ
15.
mahītale maruttena samaḥ yajamānaḥ na abhūt yat
yajñe samastam sadaḥ ca eva kāñcanāḥ prāsādāḥ
yajñe samastam sadaḥ ca eva kāñcanāḥ prāsādāḥ
15.
No performer of a Vedic ritual (yajña) on earth was equal to Marutta, for in his Vedic ritual (yajña) the entire assembly hall and even the palaces were golden.
अमाद्यदिन्द्रः सोमेन दक्षिणाभिर्द्विजातयः ।
विप्राणां परिवेष्टारः शक्राद्यास्त्रिदशोत्तमाः ॥१६॥
विप्राणां परिवेष्टारः शक्राद्यास्त्रिदशोत्तमाः ॥१६॥
16. amādyadindraḥ somena dakṣiṇābhirdvijātayaḥ .
viprāṇāṃ pariveṣṭāraḥ śakrādyāstridaśottamāḥ.
viprāṇāṃ pariveṣṭāraḥ śakrādyāstridaśottamāḥ.
16.
amādyat indraḥ somena dakṣiṇābhiḥ dvijātayaḥ
viprāṇām pariveṣṭāraḥ śakrādyāḥ tridaśottamāḥ
viprāṇām pariveṣṭāraḥ śakrādyāḥ tridaśottamāḥ
16.
Indra was intoxicated by the Soma drink, and the twice-born (dvijātayaḥ) were delighted by the sacrificial fees (dakṣiṇāḥ). The best among the gods (tridaśottamāḥ), led by Indra (Śakra) and others, became servers to the brāhmaṇas (viprāḥ).
यथा यज्ञे मरुत्तस्य तृप्ताः सर्वे महीपतेः ।
सुवर्णमखिलं त्यक्तं रत्नपूर्णगृहे द्विजैः ॥१७॥
सुवर्णमखिलं त्यक्तं रत्नपूर्णगृहे द्विजैः ॥१७॥
17. yathā yajñe maruttasya tṛptāḥ sarve mahīpateḥ .
suvarṇamakhilaṃ tyaktaṃ ratnapūrṇagṛhe dvijaiḥ.
suvarṇamakhilaṃ tyaktaṃ ratnapūrṇagṛhe dvijaiḥ.
17.
yathā yajñe maruttasya tṛptāḥ sarve mahīpateḥ
suvarṇam akhilam tyaktam ratnapūrṇagṛhe dvijaiḥ
suvarṇam akhilam tyaktam ratnapūrṇagṛhe dvijaiḥ
17.
Just as in the great ritual (yajña) of King Marutta, everyone was satisfied. The brāhmaṇas (dvija) there, in a house full of jewels, abandoned all the gold they had received.
प्रासादादिसमस्तं च सौवर्णं तस्य यत्क्रतौ ।
त्रयो वर्णाह्यलभ्यन्त तस्मात्केचित्तथा ददुः ॥१८॥
त्रयो वर्णाह्यलभ्यन्त तस्मात्केचित्तथा ददुः ॥१८॥
18. prāsādādisamastaṃ ca sauvarṇaṃ tasya yatkratau .
trayo varṇāhyalabhyanta tasmātkecittathā daduḥ.
trayo varṇāhyalabhyanta tasmātkecittathā daduḥ.
18.
prāsādādisamastam ca sauvarṇam tasya yat kratau
trayaḥ varṇāḥ hi alabhyanta tasmāt kecit tathā daduḥ
trayaḥ varṇāḥ hi alabhyanta tasmāt kecit tathā daduḥ
18.
And all of his golden palaces and other structures that were part of that ritual (kratu) were indeed acquired by the three social classes (varṇa). Consequently, some (of the recipients) also gave away similarly.
( तेन त्यक्तेन शिष्टा ये जनाः पूर्णमनोरथाः ।
तेऽपि यज्ञान्यजन्ते स्म देशे देशे पृथक्पृथक् ) तस्यैवं कुर्वतो राज्यं सम्यक्पालयतः प्रजाः ।
तपस्वी कश्चिदभ्येत्य तमाह मुनिसत्तम ॥१९॥
तेऽपि यज्ञान्यजन्ते स्म देशे देशे पृथक्पृथक् ) तस्यैवं कुर्वतो राज्यं सम्यक्पालयतः प्रजाः ।
तपस्वी कश्चिदभ्येत्य तमाह मुनिसत्तम ॥१९॥
19. ( tena tyaktena śiṣṭā ye janāḥ pūrṇamanorathāḥ .
te'pi yajñānyajante sma deśe deśe pṛthakpṛthak ) tasyaivaṃ kurvato rājyaṃ samyakpālayataḥ prajāḥ .
tapasvī kaścidabhyetya tamāha munisattama.
te'pi yajñānyajante sma deśe deśe pṛthakpṛthak ) tasyaivaṃ kurvato rājyaṃ samyakpālayataḥ prajāḥ .
tapasvī kaścidabhyetya tamāha munisattama.
19.
tena tyaktena śiṣṭāḥ ye janāḥ pūrṇamanorathāḥ te
api yajñān ayajante sma deśe deśe pṛthakpṛthak
tasya evam kurvataḥ rājyam samyak pālayataḥ
prajāḥ tapasvī kaścit abhyetya tam āha munisattama
api yajñān ayajante sma deśe deśe pṛthakpṛthak
tasya evam kurvataḥ rājyam samyak pālayataḥ
prajāḥ tapasvī kaścit abhyetya tam āha munisattama
19.
(And those remaining people, whose desires were completely fulfilled by that abundance of abandoned wealth, they also performed Vedic rituals (yajña) throughout different regions, each individually.) While he, King Marutta, was thus ruling his kingdom and properly protecting his subjects, a certain ascetic (tapasvin) approached him and said, 'O best among sages (muni)!'
पितुर्माता तवाहेदं दृष्ट्वा तापसमण्डलम् ।
विषाभिभूतमुरगैर्मदोन्मत्तैर्नरेश्वर ॥२०॥
विषाभिभूतमुरगैर्मदोन्मत्तैर्नरेश्वर ॥२०॥
20. piturmātā tavāhedaṃ dṛṣṭvā tāpasamaṇḍalam .
viṣābhibhūtamuragairmadonmattairnareśvara.
viṣābhibhūtamuragairmadonmattairnareśvara.
20.
pituḥ mātā tava āha idam dṛṣṭvā tāpasamaṇḍalam
viṣa-abhibhūtam uragaiḥ mada-unmattaiḥ nareśvara
viṣa-abhibhūtam uragaiḥ mada-unmattaiḥ nareśvara
20.
O lord of men, your father's mother said this, after seeing this gathering of ascetics overcome by arrogant, venomous serpents.
पितामहस्ते स्वर्यातः सम्यक्संपाल्य मेदिनीम् ।
पिता तव तथा शक्तो हित्वा ग्रामं वनं गतः ( तपश्चरणशक्ताऽहमिह चौर्वाश्रमे स्थिता ) ॥२१॥
पिता तव तथा शक्तो हित्वा ग्रामं वनं गतः ( तपश्चरणशक्ताऽहमिह चौर्वाश्रमे स्थिता ) ॥२१॥
21. pitāmahaste svaryātaḥ samyaksaṃpālya medinīm .
pitā tava tathā śakto hitvā grāmaṃ vanaṃ gataḥ ( tapaścaraṇaśaktā'hamiha caurvāśrame sthitā ).
pitā tava tathā śakto hitvā grāmaṃ vanaṃ gataḥ ( tapaścaraṇaśaktā'hamiha caurvāśrame sthitā ).
21.
pitāmahaḥ te svar-yātaḥ samyak saṃpālya medinīm
pitā tava tathā śaktaḥ hitvā grāmam vanam gataḥ
pitā tava tathā śaktaḥ hitvā grāmam vanam gataḥ
21.
Your grandfather passed away after properly protecting the earth. Your father, though capable, similarly abandoned his village and went to the forest.
साऽहं पश्यामि वैकल्यं तव राज्यं प्रशासतः ।
पितामहस्य तेनाभूद्यत्पूर्वेषां च ते नृप ॥२२॥
पितामहस्य तेनाभूद्यत्पूर्वेषां च ते नृप ॥२२॥
22. sā'haṃ paśyāmi vaikalyaṃ tava rājyaṃ praśāsataḥ .
pitāmahasya tenābhūdyatpūrveṣāṃ ca te nṛpa.
pitāmahasya tenābhūdyatpūrveṣāṃ ca te nṛpa.
22.
sā aham paśyāmi vaikalyaṃ tava rājyaṃ praśāsataḥ
pitāmahasya tena abhūt yat pūrveṣām ca te nṛpa
pitāmahasya tena abhūt yat pūrveṣām ca te nṛpa
22.
O king, I see a deficiency in your governance of the kingdom, which did not occur during the time of your grandfather or your ancestors.
नूनं प्रमत्तो भोगेषु सक्तो वाऽविजितेन्द्रियः ।
चारान्धता यतोऽस्तीयं दुष्टादुष्टं न वेत्सि यत् ॥२३॥
चारान्धता यतोऽस्तीयं दुष्टादुष्टं न वेत्सि यत् ॥२३॥
23. nūnaṃ pramatto bhogeṣu sakto vā'vijitendriyaḥ .
cārāndhatā yato'stīyaṃ duṣṭāduṣṭaṃ na vetsi yat.
cārāndhatā yato'stīyaṃ duṣṭāduṣṭaṃ na vetsi yat.
23.
nūnaṃ pramattaḥ bhogeṣu saktaḥ vā avijitendriyaḥ
cārāndhatā yataḥ asti iyaṃ duṣṭa-aduṣṭaṃ na vetsi yat
cārāndhatā yataḥ asti iyaṃ duṣṭa-aduṣṭaṃ na vetsi yat
23.
Surely, you are negligent, or attached to worldly pleasures, or your senses are unconquered. This is because there is a 'blindness regarding intelligence' (cārāndhatā), due to which you do not discern between the wicked and the virtuous.
पातालादभ्युपेतैस्तु भुजगैर्दशशालिभिः ।
दष्टा मुनिसुताः सप्त दूषिताश्च जलाशयः ॥२४॥
दष्टा मुनिसुताः सप्त दूषिताश्च जलाशयः ॥२४॥
24. pātālādabhyupetaistu bhujagairdaśaśālibhiḥ .
daṣṭā munisutāḥ sapta dūṣitāśca jalāśayaḥ.
daṣṭā munisutāḥ sapta dūṣitāśca jalāśayaḥ.
24.
pātālāt abhyupetaiḥ tu bhujagaiḥ daśaśālibhiḥ
daṣṭāḥ munisutāḥ sapta dūṣitāḥ ca jalāśayaḥ
daṣṭāḥ munisutāḥ sapta dūṣitāḥ ca jalāśayaḥ
24.
The seven sons of the sage were bitten by serpents, endowed with ten hoods, who had come from Pātāla; they were defiled, and the reservoir was also defiled.
स्वेदमूत्रपुरीषेण दूषितं सुशृतं हविः ।
अपराधं समुद्दिश्य दत्तो नागबलिश्चिरात् ॥२५॥
अपराधं समुद्दिश्य दत्तो नागबलिश्चिरात् ॥२५॥
25. svedamūtrapurīṣeṇa dūṣitaṃ suśṛtaṃ haviḥ .
aparādhaṃ samuddiśya datto nāgabaliścirāt.
aparādhaṃ samuddiśya datto nāgabaliścirāt.
25.
svedamūtrapurīṣeṇa dūṣitam suśṛtam haviḥ
aparādham samuddiśya dattaḥ nāgabaliḥ cirāt
aparādham samuddiśya dattaḥ nāgabaliḥ cirāt
25.
The well-cooked oblation (havis) was defiled by sweat, urine, and feces. To atone for this offense, the snake offering (nāgabali) was given a long time ago.
एते समर्था मुनयो भस्मीकर्तुं भुजङ्गमान् ।
किन्त्वेषां नाधिकारोऽत्र त्वमेवाधिकारवान् ॥२६॥
किन्त्वेषां नाधिकारोऽत्र त्वमेवाधिकारवान् ॥२६॥
26. ete samarthā munayo bhasmīkartuṃ bhujaṅgamān .
kintveṣāṃ nādhikāro'tra tvamevādhikāravān.
kintveṣāṃ nādhikāro'tra tvamevādhikāravān.
26.
ete samarthāḥ munayaḥ bhasmīkartum bhujagamān
kintu eṣām na adhikāraḥ atra tvam eva adhikāravān
kintu eṣām na adhikāraḥ atra tvam eva adhikāravān
26.
These sages are capable of turning the serpents to ashes. However, they do not possess the authority (adhikāra) in this matter; you alone are the one with authority (adhikāra).
तावत्सुखं भूपतिजैर्भोगजं प्राप्यते नृप ।
अभिषेकजलं यावन्न मूर्ध्नि विनिपात्यते ॥२७॥
अभिषेकजलं यावन्न मूर्ध्नि विनिपात्यते ॥२७॥
27. tāvatsukhaṃ bhūpatijairbhogajaṃ prāpyate nṛpa .
abhiṣekajalaṃ yāvanna mūrdhni vinipātyate.
abhiṣekajalaṃ yāvanna mūrdhni vinipātyate.
27.
tāvat sukham bhūpatijaiḥ bhogajam prāpyate nṛpa
abhiṣekajalam yāvat na mūrdhni vinipātyate
abhiṣekajalam yāvat na mūrdhni vinipātyate
27.
O king, happiness born of royal enjoyments is experienced by princes as long as the water of consecration is not poured upon their head.
कानि मित्राणि कः शत्रुर्मम शत्रोर्बलं कियत् ।
कोऽहं के मन्त्रिणः पक्षे के वा भूपतयो मम ॥२८॥
कोऽहं के मन्त्रिणः पक्षे के वा भूपतयो मम ॥२८॥
28. kāni mitrāṇi kaḥ śatrurmama śatrorbalaṃ kiyat .
ko'haṃ ke mantriṇaḥ pakṣe ke vā bhūpatayo mama.
ko'haṃ ke mantriṇaḥ pakṣe ke vā bhūpatayo mama.
28.
kāni mitrāṇi kaḥ śatruḥ mama śatroḥ balam kiyat
kaḥ aham ke mantriṇaḥ pakṣe ke vā bhūpatayaḥ mama
kaḥ aham ke mantriṇaḥ pakṣe ke vā bhūpatayaḥ mama
28.
Who are my friends? Who is my enemy? What is the extent of my enemy's power? Who am I? Which ministers are on my side? And which kings are allied with me?
( कियान्कोशो बलं किंवा कोऽनुरक्तो जनो मम) ।
विरक्तो वा परैर्भिन्नः परेषामपि कीदृशः ।
कः सम्यगत्र नगरे विषये वा जनो मम ॥२९॥
विरक्तो वा परैर्भिन्नः परेषामपि कीदृशः ।
कः सम्यगत्र नगरे विषये वा जनो मम ॥२९॥
29. ( kiyānkośo balaṃ kiṃvā ko'nurakto jano mama) .
virakto vā parairbhinnaḥ pareṣāmapi kīdṛśaḥ .
kaḥ samyagatra nagare viṣaye vā jano mama.
virakto vā parairbhinnaḥ pareṣāmapi kīdṛśaḥ .
kaḥ samyagatra nagare viṣaye vā jano mama.
29.
kiyān kośaḥ balam kim vā kaḥ anuraktaḥ
janaḥ mama viraktaḥ vā paraiḥ
bhinnaḥ pareṣām api kīdṛśaḥ kaḥ samyak
atra nagare viṣaye vā janaḥ mama
janaḥ mama viraktaḥ vā paraiḥ
bhinnaḥ pareṣām api kīdṛśaḥ kaḥ samyak
atra nagare viṣaye vā janaḥ mama
29.
What is the extent of my treasury and my army? Who among my people is devoted (anurakta) to me? Who, conversely, is disloyal (virakta), or has been alienated by enemies? What is the disposition of my enemies' populace? And who in this city or region is truly loyal (samyak) to me?
धर्मकर्माश्रयो मूढः कः सम्यगपि वर्त्तते ।
को दण्ड्यः परिपाल्यः कः के चोपेक्ष्या नरा मया ॥३०॥
को दण्ड्यः परिपाल्यः कः के चोपेक्ष्या नरा मया ॥३०॥
30. dharmakarmāśrayo mūḍhaḥ kaḥ samyagapi varttate .
ko daṇḍyaḥ paripālyaḥ kaḥ ke copekṣyā narā mayā.
ko daṇḍyaḥ paripālyaḥ kaḥ ke copekṣyā narā mayā.
30.
dharma karma āśrayaḥ mūḍhaḥ kaḥ samyak api varttate
kaḥ daṇḍyaḥ paripālyaḥ kaḥ ke ca upekṣyāḥ narā mayā
kaḥ daṇḍyaḥ paripālyaḥ kaḥ ke ca upekṣyāḥ narā mayā
30.
Who is ignorant, relying (naively) on (his own) intrinsic nature (dharma) and actions (karma)? Who behaves truly properly? Who is to be punished? Who is to be protected? And which people should be neglected by me?
सामभेदतया दम्या देशकालमवेक्षता ।
चारांश्च चारयेदन्यैरज्ञातान्भूपतिश्चरैः ॥३१॥
चारांश्च चारयेदन्यैरज्ञातान्भूपतिश्चरैः ॥३१॥
31. sāmabhedatayā damyā deśakālamavekṣatā .
cārāṃśca cārayedanyairajñātānbhūpatiścaraiḥ.
cārāṃśca cārayedanyairajñātānbhūpatiścaraiḥ.
31.
sāma bheda tayā damyāḥ deśa kālam avekṣatā
cārān ca cārayet anyaiḥ ajñātān bhūpatiḥ caraiḥ
cārān ca cārayet anyaiḥ ajñātān bhūpatiḥ caraiḥ
31.
The king, considering the specific place and time, should subdue (damya) (opponents) through strategies of conciliation and division. He should also deploy spies (cāra) who are unknown to others, using his (other) secret agents (cara).
सचिवादिषु सर्वेषु चरान्दद्यान्महीपतिः ।
इत्यादौ भूपतिर्नित्यं कर्मण्यासक्तमानसः ॥३२॥
इत्यादौ भूपतिर्नित्यं कर्मण्यासक्तमानसः ॥३२॥
32. sacivādiṣu sarveṣu carāndadyānmahīpatiḥ .
ityādau bhūpatirnityaṃ karmaṇyāsaktamānasaḥ.
ityādau bhūpatirnityaṃ karmaṇyāsaktamānasaḥ.
32.
sacivādiṣu sarveṣu carān dadyāt mahīpatiḥ iti
ādau bhūpatiḥ nityaṃ karmaṇi āsakta-mānasaḥ
ādau bhūpatiḥ nityaṃ karmaṇi āsakta-mānasaḥ
32.
The king should employ spies among all his ministers and other officials. Thus, from the outset, a ruler should always have his mind intently focused on his duties.
नयेद्दिनं तथा रात्रिं न तु भोगपरायणः ।
राज्ञां शरीरग्रहणं न भोगाय महीपते ॥३३॥
राज्ञां शरीरग्रहणं न भोगाय महीपते ॥३३॥
33. nayeddinaṃ tathā rātriṃ na tu bhogaparāyaṇaḥ .
rājñāṃ śarīragrahaṇaṃ na bhogāya mahīpate.
rājñāṃ śarīragrahaṇaṃ na bhogāya mahīpate.
33.
nayet dinam tathā rātriṃ na tu bhoga-parāyaṇaḥ
rājñām śarīra-grahaṇaṃ na bhogāya mahīpate
rājñām śarīra-grahaṇaṃ na bhogāya mahīpate
33.
He should spend his days and nights [in duty], not being devoted to indulgence. O King, the very embodiment of kings is not meant for mere enjoyment.
क्लेशाय महते पृथ्वी स्वधर्मपरिपालने ।
सम्यक्पालयतः पृथ्वीं स्वधर्मं च महीपते ॥३४॥
सम्यक्पालयतः पृथ्वीं स्वधर्मं च महीपते ॥३४॥
34. kleśāya mahate pṛthvī svadharmaparipālane .
samyakpālayataḥ pṛthvīṃ svadharmaṃ ca mahīpate.
samyakpālayataḥ pṛthvīṃ svadharmaṃ ca mahīpate.
34.
kleśāya mahate pṛthvī svadharma-paripālane
samyak pālayataḥ pṛthvīṃ svadharmaṃ ca mahīpate
samyak pālayataḥ pṛthvīṃ svadharmaṃ ca mahīpate
34.
Great hardship (kleśa) is found in governing the earth and in the observance of one's own natural law (dharma). O King, for one who properly protects the earth and his own natural law (dharma)...
इह क्तेशो महान्स्वर्गे परमं सुखमक्षयम् ।
तदेतदवबुध्यस्व हित्वा भोगान्नरेश्वर ॥३५॥
तदेतदवबुध्यस्व हित्वा भोगान्नरेश्वर ॥३५॥
35. iha kteśo mahānsvarge paramaṃ sukhamakṣayam .
tadetadavabudhyasva hitvā bhogānnareśvara.
tadetadavabudhyasva hitvā bhogānnareśvara.
35.
iha kleśaḥ mahān svarge paramaṃ sukham akṣayam
tat etat avabudhyasva hitvā bhogān nareśvara
tat etat avabudhyasva hitvā bhogān nareśvara
35.
In this world there is great hardship (kleśa), but in heaven there is supreme, imperishable happiness. Therefore, O King, understand this truth and abandon all worldly enjoyments.
पालनाय क्षितेः क्लेशमङ्गीकर्तुमिहार्हसि ।
इति वृत्तमृषीणां यद्व्यसनं त्वयि शासति ॥३६॥
इति वृत्तमृषीणां यद्व्यसनं त्वयि शासति ॥३६॥
36. pālanāya kṣiteḥ kleśamaṅgīkartumihārhasi .
iti vṛttamṛṣīṇāṃ yadvyasanaṃ tvayi śāsati.
iti vṛttamṛṣīṇāṃ yadvyasanaṃ tvayi śāsati.
36.
pālanāya kṣiteḥ kleśam aṅgīkartum iha arhasi
iti vṛttam ṛṣīṇām yat vyasanam tvayi śāsati
iti vṛttam ṛṣīṇām yat vyasanam tvayi śāsati
36.
You ought to undertake hardship here for the protection of the earth. A calamity (vyasana) has thus occurred to the sages while you were ruling.
भुजङ्गहेतुकं भूप चारान्धो नापि वेत्सि तत् ।
बहुनात्र किमुक्तेन दुष्टे दण्डो निपात्यताम् ॥३७॥
बहुनात्र किमुक्तेन दुष्टे दण्डो निपात्यताम् ॥३७॥
37. bhujaṅgahetukaṃ bhūpa cārāndho nāpi vetsi tat .
bahunātra kimuktena duṣṭe daṇḍo nipātyatām.
bahunātra kimuktena duṣṭe daṇḍo nipātyatām.
37.
bhujaṅgahetukam bhūpa cārāndhaḥ na api vetsi tat
bahunā atra kim uktena duṣṭe daṇḍaḥ nipātyatām
bahunā atra kim uktena duṣṭe daṇḍaḥ nipātyatām
37.
O king, even though you are blind (to the truth) due to your spies, you do not even know that this (calamity) was caused by a serpent. What more is there to say here? Let punishment be inflicted upon the wicked!
शिष्टान्पालय राजंस्त्वं धर्मषड्भागमाप्स्यसि ।
अरक्षन्पापमखिलं दुष्टैरविनयात्कृतम् ॥३८॥
अरक्षन्पापमखिलं दुष्टैरविनयात्कृतम् ॥३८॥
38. śiṣṭānpālaya rājaṃstvaṃ dharmaṣaḍbhāgamāpsyasi .
arakṣanpāpamakhilaṃ duṣṭairavinayātkṛtam.
arakṣanpāpamakhilaṃ duṣṭairavinayātkṛtam.
38.
śiṣṭān pālay rājan tvam dharmaṣaḍbhāgam āpsyasi
arakṣan pāpam akhilam duṣṭaiḥ avinayāt kṛtam
arakṣan pāpam akhilam duṣṭaiḥ avinayāt kṛtam
38.
O king, protect the virtuous; you will obtain a sixth share of their merit (dharma). If you do not protect them, you will incur all the sin (pāpa) committed by the wicked due to their insolence.
समवाप्स्यस्यसन्दिग्धं यदिच्छसि कुरुष्व तत् ।
एतन्मयोक्तं सकलं यत्तवाहं पितामहः ।
कुरुष्वैवं स्थिते यत्ते रोचते वसुधाधिप ॥३९॥
एतन्मयोक्तं सकलं यत्तवाहं पितामहः ।
कुरुष्वैवं स्थिते यत्ते रोचते वसुधाधिप ॥३९॥
39. samavāpsyasyasandigdhaṃ yadicchasi kuruṣva tat .
etanmayoktaṃ sakalaṃ yattavāhaṃ pitāmahaḥ .
kuruṣvaivaṃ sthite yatte rocate vasudhādhipa.
etanmayoktaṃ sakalaṃ yattavāhaṃ pitāmahaḥ .
kuruṣvaivaṃ sthite yatte rocate vasudhādhipa.
39.
samavāpsyasi asandigdham yat icchasi
kuruṣva tat etat mayā uktam sakalam
yat tava aham pitāmahaḥ kuruṣva
evam sthite yat te rocate vasudhādhipa
kuruṣva tat etat mayā uktam sakalam
yat tava aham pitāmahaḥ kuruṣva
evam sthite yat te rocate vasudhādhipa
39.
You will undoubtedly obtain whatever you desire; therefore, do that. All this has been spoken by me, because I am your grandfather. With the situation being thus, O ruler of the earth, do whatever pleases you.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126 (current chapter)
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134