मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-59
मार्कण्डेय उवाच ।
एवन्तु भारतं वर्षं यथावत् कथितं मुने ।
कृतं त्रेता द्वापरञ्च तथाथिष्यं चतुष्टयम् ॥१॥
एवन्तु भारतं वर्षं यथावत् कथितं मुने ।
कृतं त्रेता द्वापरञ्च तथाथिष्यं चतुष्टयम् ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
evantu bhārataṃ varṣaṃ yathāvat kathitaṃ mune .
kṛtaṃ tretā dvāparañca tathāthiṣyaṃ catuṣṭayam.
evantu bhārataṃ varṣaṃ yathāvat kathitaṃ mune .
kṛtaṃ tretā dvāparañca tathāthiṣyaṃ catuṣṭayam.
1.
mārkaṇḍeya uvāca evam tu bhāratam varṣam yathāvat kathitam
mune kṛtam tretā dvāparam ca tathā athiṣyam catuṣṭayam
mune kṛtam tretā dvāparam ca tathā athiṣyam catuṣṭayam
1.
Mārkaṇḍeya said: 'Thus, O sage, the land of Bhārata (India) has been described to you accurately. The Kṛta (Yuga), Tretā (Yuga), Dvāpara (Yuga), and also the future fourth (yuga), form the set of four.'
अत्रैवैतद्युगानान्तु चातुर्वर्ण्योऽत्र वै द्विज ।
चत्वारि त्रीणि द्वे चैव तथैकञ्च शरच्छतम् ॥२॥
चत्वारि त्रीणि द्वे चैव तथैकञ्च शरच्छतम् ॥२॥
2. atraivaitadyugānāntu cāturvarṇyo'tra vai dvija .
catvāri trīṇi dve caiva tathaikañca śaracchatam.
catvāri trīṇi dve caiva tathaikañca śaracchatam.
2.
atra eva etat yugānām tu cāturvarṇyaḥ atra vai dvija
catvāri trīṇi dve ca eva tathā ekam ca śaracchatam
catvāri trīṇi dve ca eva tathā ekam ca śaracchatam
2.
Here, in these very ages (yuga), O twice-born (dvija), the four social classes (cāturvarṇya) are found. (In terms of lifespan), they (people) live for four, three, two, and one hundred years, respectively.
जीवन्त्यत्र नरा ब्रह्मन् कृतत्रेतादिके क्रमात् ।
देवकूटस्य पूर्वस्य शैलेन्द्रस्य महात्मनः ॥३॥
देवकूटस्य पूर्वस्य शैलेन्द्रस्य महात्मनः ॥३॥
3. jīvantyatra narā brahman kṛtatretādike kramāt .
devakūṭasya pūrvasya śailendrasya mahātmanaḥ.
devakūṭasya pūrvasya śailendrasya mahātmanaḥ.
3.
jīvanti atra narā brahman kṛtatretādike kramāt
devakūṭasya pūrvasya śailendrasya mahātmanaḥ
devakūṭasya pūrvasya śailendrasya mahātmanaḥ
3.
O Brahmā, here (in this region), people live sequentially through the Kṛta, Tretā, and subsequent ages. (This region is) to the east of Devakūṭa, the great-souled king of mountains.
पूर्वेण यत् स्थितं वर्षं भद्राश्वं तन्निबोध मे ।
श्वेतपर्णश्च नीलश्च शैवालश्चाचलोत्तमः ॥४॥
श्वेतपर्णश्च नीलश्च शैवालश्चाचलोत्तमः ॥४॥
4. pūrveṇa yat sthitaṃ varṣaṃ bhadrāśvaṃ tannibodha me .
śvetaparṇaśca nīlaśca śaivālaścācalottamaḥ.
śvetaparṇaśca nīlaśca śaivālaścācalottamaḥ.
4.
pūrveṇa yat sthitam varṣam bhadrāśvam tat nibodha me
śvetaparṇaḥ ca nīlaḥ ca śaivālaḥ ca acala-uttamaḥ
śvetaparṇaḥ ca nīlaḥ ca śaivālaḥ ca acala-uttamaḥ
4.
Understand from me about that eastern region (varṣa) called Bhadrāśva, which is situated there. (Within it) are Śvetaparṇa, Nīla, Śaivāla, and Acalottama, the foremost mountain.
कौरञ्जः पर्णशालाग्रः पञ्चैते तु कुलाचलाः ।
तेषां प्रसूतिरन्ये ये बहवः क्षुद्रपर्वताः ॥५॥
तेषां प्रसूतिरन्ये ये बहवः क्षुद्रपर्वताः ॥५॥
5. kaurañjaḥ parṇaśālāgraḥ pañcaite tu kulācalāḥ .
teṣāṃ prasūtiranye ye bahavaḥ kṣudraparvatāḥ.
teṣāṃ prasūtiranye ye bahavaḥ kṣudraparvatāḥ.
5.
kaurañjaḥ parṇaśālā-agraḥ pañca ete tu kula-acalāḥ
teṣām prasūtiḥ anye ye bahavaḥ kṣudra-parvatāḥ
teṣām prasūtiḥ anye ye bahavaḥ kṣudra-parvatāḥ
5.
Kauñja and Parṇaśālāgra – these five are indeed the principal mountains (kulācala). From them originate many other smaller mountains.
तैर्विशिष्टा जनपदा नानारूपाः सहस्रशः ।
ततः कुमुदसंकाशाः शुद्धसानुसुमङ्गलाः ॥६॥
ततः कुमुदसंकाशाः शुद्धसानुसुमङ्गलाः ॥६॥
6. tairviśiṣṭā janapadā nānārūpāḥ sahasraśaḥ .
tataḥ kumudasaṃkāśāḥ śuddhasānusumaṅgalāḥ.
tataḥ kumudasaṃkāśāḥ śuddhasānusumaṅgalāḥ.
6.
taiḥ viśiṣṭāḥ janapadāḥ nānā-rūpāḥ sahasraśaḥ
tataḥ kumuda-saṃkāśāḥ śuddha-sānu-sumangalāḥ
tataḥ kumuda-saṃkāśāḥ śuddha-sānu-sumangalāḥ
6.
Thousands of diverse countries are distinguished by these (mountains). Then, there are (lands or regions) that resemble white water lilies (kumuda-saṃkāśā) and have pure peaks with auspicious flowers (śuddha-sānu-sumangalā).
इत्येवमादयोऽन्येऽपि शतशोऽथ सहस्रशः ।
सीता शङ्खावती भद्रा चक्रावर्तादिकास्तथा ॥७॥
सीता शङ्खावती भद्रा चक्रावर्तादिकास्तथा ॥७॥
7. ityevamādayo'nye'pi śataśo'tha sahasraśaḥ .
sītā śaṅkhāvatī bhadrā cakrāvartādikāstathā.
sītā śaṅkhāvatī bhadrā cakrāvartādikāstathā.
7.
iti evam ādayaḥ anye api śataśaḥ atha sahasraśaḥ
sītā śaṅkhāvatī bhadrā cakra-āvarta-ādikāḥ tathā
sītā śaṅkhāvatī bhadrā cakra-āvarta-ādikāḥ tathā
7.
And so, there are hundreds, even thousands, of others. These include (rivers such as) Sītā, Śaṅkhāvatī, Bhadrā, and Cakrāvartā, along with many others.
नद्योऽथ बह्व्यो विस्तीर्णाः शीततोयौघवाहिकाः ।
अत्र वर्षे नराः शङ्खशुद्धहेमसमप्रभाः ॥८॥
अत्र वर्षे नराः शङ्खशुद्धहेमसमप्रभाः ॥८॥
8. nadyo'tha bahvyo vistīrṇāḥ śītatoyaughavāhikāḥ .
atra varṣe narāḥ śaṅkhaśuddhahemasamaprabhāḥ.
atra varṣe narāḥ śaṅkhaśuddhahemasamaprabhāḥ.
8.
nadyaḥ atha bahvyaḥ vistīrṇāḥ śītatoyaughavāhikāḥ
atra varṣe narāḥ śaṅkhaśuddhahemasamaprabhāḥ
atra varṣe narāḥ śaṅkhaśuddhahemasamaprabhāḥ
8.
And then, there are many wide rivers carrying currents of cold water. In this region, the people possess a radiance comparable to that of a conch shell and pure gold.
दिव्यसङ्गमिनः पुण्या दशवर्षशतायुषः ।
मन्दोत्तमौ न तेषु स्तः सर्वे ते समदर्शनाः ॥९॥
मन्दोत्तमौ न तेषु स्तः सर्वे ते समदर्शनाः ॥९॥
9. divyasaṅgaminaḥ puṇyā daśavarṣaśatāyuṣaḥ .
mandottamau na teṣu staḥ sarve te samadarśanāḥ.
mandottamau na teṣu staḥ sarve te samadarśanāḥ.
9.
divyasaṅgaminaḥ puṇyāḥ daśavarṣaśatāyuṣaḥ manda
uttamau na teṣu staḥ sarve te samadarśanāḥ
uttamau na teṣu staḥ sarve te samadarśanāḥ
9.
They are associated with divine beings, virtuous, and live for a thousand years. Among them, there are no inferior or superior individuals; all of them possess an equal perspective.
तितिक्षादिभिरष्टाभैः प्रकृत्या ते गुणैर्युताः ।
तत्राप्यश्वशिरा देवश्चतुर्बाहुर्जनार्दनः ॥१०॥
तत्राप्यश्वशिरा देवश्चतुर्बाहुर्जनार्दनः ॥१०॥
10. titikṣādibhiraṣṭābhaiḥ prakṛtyā te guṇairyutāḥ .
tatrāpyaśvaśirā devaścaturbāhurjanārdanaḥ.
tatrāpyaśvaśirā devaścaturbāhurjanārdanaḥ.
10.
titikṣādibhiḥ aṣṭābhiḥ prakṛtyā te guṇaiḥ yutāḥ
tatra api aśvaśirāḥ devaḥ caturbāhuḥ janārdanaḥ
tatra api aśvaśirāḥ devaḥ caturbāhuḥ janārdanaḥ
10.
By their very nature (prakṛti), they are endowed with eight virtues, starting with endurance (titikṣā). Moreover, in that place, the four-armed deity Janārdana, known as Aśvaśiras, resides.
शिरोहृदयोमेढ्राङ्घ्रिहस्तैश्चाक्षित्रयान्वितः ।
तस्याप्यथैवं विषया विज्ञेया जगतः प्रभोः ॥११॥
तस्याप्यथैवं विषया विज्ञेया जगतः प्रभोः ॥११॥
11. śirohṛdayomeḍhrāṅghrihastaiścākṣitrayānvitaḥ .
tasyāpyathaivaṃ viṣayā vijñeyā jagataḥ prabhoḥ.
tasyāpyathaivaṃ viṣayā vijñeyā jagataḥ prabhoḥ.
11.
śirohṛdayopameḍhrāṅghrihastaiḥ ca akṣitrayānvitaḥ
tasya api atha evam viṣayāḥ vijñeyāḥ jagataḥ prabhoḥ
tasya api atha evam viṣayāḥ vijñeyāḥ jagataḥ prabhoḥ
11.
He is endowed with a head, heart, genitals, feet, hands, and three eyes. Therefore, the spheres of activity of this Lord of the universe should be understood in this manner.
केतुमालमतो वर्षं निबोध मम पश्चिमम् ।
विशालः कम्बलः कृष्णो जयन्तो हरिपर्वतः ॥१२॥
विशालः कम्बलः कृष्णो जयन्तो हरिपर्वतः ॥१२॥
12. ketumālamato varṣaṃ nibodha mama paścimam .
viśālaḥ kambalaḥ kṛṣṇo jayanto hariparvataḥ.
viśālaḥ kambalaḥ kṛṣṇo jayanto hariparvataḥ.
12.
ketumālam ataḥ varṣam nibodha mama paścimam
viśālaḥ kambalaḥ kṛṣṇaḥ jayantaḥ hariparvataḥ
viśālaḥ kambalaḥ kṛṣṇaḥ jayantaḥ hariparvataḥ
12.
Now, learn from me about the Ketumālā region, which is to my west. Viśāla, Kambala, Kṛṣṇa, Jayanta, and Hariparvata are its mountains.
विशोको वर्धमानश्च सप्तैते कुलपर्वताः ।
अन्ये सहस्रशः शैला येषु लोकगणः स्थितः ॥१३॥
अन्ये सहस्रशः शैला येषु लोकगणः स्थितः ॥१३॥
13. viśoko vardhamānaśca saptaite kulaparvatāḥ .
anye sahasraśaḥ śailā yeṣu lokagaṇaḥ sthitaḥ.
anye sahasraśaḥ śailā yeṣu lokagaṇaḥ sthitaḥ.
13.
viśokaḥ vardhamānaḥ ca sapta ete kulaparvatāḥ
anye sahasraśaḥ śailāḥ yeṣu lokagaṇaḥ sthitaḥ
anye sahasraśaḥ śailāḥ yeṣu lokagaṇaḥ sthitaḥ
13.
Viśoka and Vardhamāna – these seven are the principal mountains. There are also thousands of other mountains where multitudes of people reside.
मौलयस्ते महाकायाः शाकपोतकम्भकाः ।
अङ्गुलप्रमुखाश्चापि वसन्ति शतशो जनाः ॥१४॥
अङ्गुलप्रमुखाश्चापि वसन्ति शतशो जनाः ॥१४॥
14. maulayaste mahākāyāḥ śākapotakambhakāḥ .
aṅgulapramukhāścāpi vasanti śataśo janāḥ.
aṅgulapramukhāścāpi vasanti śataśo janāḥ.
14.
maulayaḥ te mahākāyāḥ śākapotakambhakāḥ
aṅgulapramukhāḥ ca api vasanti śataśaḥ janāḥ
aṅgulapramukhāḥ ca api vasanti śataśaḥ janāḥ
14.
Their vast summits are like tree sprouts and pillars. And hundreds of people, led by Angula, also dwell there.
ये पिबन्ति महानद्यो वङ्क्षुं श्यामां सकम्बलाम् ।
अमोघां कामिनीं श्यामां तथैवान्याः सहस्रशः ॥१५॥
अमोघां कामिनीं श्यामां तथैवान्याः सहस्रशः ॥१५॥
15. ye pibanti mahānadyo vaṅkṣuṃ śyāmāṃ sakambalām .
amoghāṃ kāminīṃ śyāmāṃ tathaivānyāḥ sahasraśaḥ.
amoghāṃ kāminīṃ śyāmāṃ tathaivānyāḥ sahasraśaḥ.
15.
ye pibanti mahānadyaḥ vaṅkṣum śyāmām sakambalām
amoghām kāminīm śyāmām tathā eva anyāḥ sahasraśaḥ
amoghām kāminīm śyāmām tathā eva anyāḥ sahasraśaḥ
15.
They drink from great rivers like Vaṅkṣu, Śyāmā, Sakambalā, Amoghā, Kāminī, and another Śyāmā, as well as thousands of others.
अत्राप्यायुः समं पूर्वैरत्रापि भगवान् हरिः ।
वराहरूपी पादास्यहृत्पृष्ठपार्श्वतस्तथा ॥१६॥
वराहरूपी पादास्यहृत्पृष्ठपार्श्वतस्तथा ॥१६॥
16. atrāpyāyuḥ samaṃ pūrvairatrāpi bhagavān hariḥ .
varāharūpī pādāsyahṛtpṛṣṭhapārśvatastathā.
varāharūpī pādāsyahṛtpṛṣṭhapārśvatastathā.
16.
atra api āyuḥ samam pūrvaiḥ atra api bhagavān
hariḥ varāharūpī pādāsyahṛtpṛṣṭhapārśvataḥ tathā
hariḥ varāharūpī pādāsyahṛtpṛṣṭhapārśvataḥ tathā
16.
In this region, the life span is long, equal to that of ancient beings. Here also, Lord Hari (Hari), in the form of the boar (Varāha), is present, permeating from his feet, mouth, heart, back, and sides.
त्रिनक्षत्रयुते देशे नक्षत्राणि शुभानि च ।
इत्येतत् केतुमालन्ते कथितं मुनिसत्तम ॥१७॥
इत्येतत् केतुमालन्ते कथितं मुनिसत्तम ॥१७॥
17. trinakṣatrayute deśe nakṣatrāṇi śubhāni ca .
ityetat ketumālante kathitaṃ munisattama.
ityetat ketumālante kathitaṃ munisattama.
17.
trinakṣatrayute deśe nakṣatrāṇi śubhāni ca
iti etat ketumālante kathitam munisattama
iti etat ketumālante kathitam munisattama
17.
In this region, connected with three constellations, the constellations are also auspicious. O best of sages, thus has this (description) of Ketumāla been recounted.
अतः परं कुरून् वक्ष्ये निबोधेह ममोत्तरान् ।
तत्र वृक्षा मधुफला नित्यपुष्पफलोपगाः ॥१८॥
तत्र वृक्षा मधुफला नित्यपुष्पफलोपगाः ॥१८॥
18. ataḥ paraṃ kurūn vakṣye nibodheha mamottarān .
tatra vṛkṣā madhuphalā nityapuṣpaphalopagāḥ.
tatra vṛkṣā madhuphalā nityapuṣpaphalopagāḥ.
18.
ataḥ param kurūn vakṣye nibodha iha mama uttarān
tatra vṛkṣāḥ madhuphalāḥ nityapuṣpaphalopagāḥ
tatra vṛkṣāḥ madhuphalāḥ nityapuṣpaphalopagāḥ
18.
Hereafter, I shall describe the (lands of) Kurus; listen to my account of these northern regions. There, the trees bear sweet fruits and are perpetually adorned with flowers and fruits.
वस्त्राणि च प्रसूयन्ते फलेष्वाभरणानि च ।
सर्वकामप्रदास्ते हि सर्वकामफलप्रदाः ॥१९॥
सर्वकामप्रदास्ते हि सर्वकामफलप्रदाः ॥१९॥
19. vastrāṇi ca prasūyante phaleṣvābharaṇāni ca .
sarvakāmapradāste hi sarvakāmaphalapradāḥ.
sarvakāmapradāste hi sarvakāmaphalapradāḥ.
19.
vastrāṇi ca prasūyante phaleṣu ābharaṇāni ca
sarvakāmapradāḥ te hi sarvakāmaphalapradāḥ
sarvakāmapradāḥ te hi sarvakāmaphalapradāḥ
19.
And clothes are produced (from these trees), and ornaments (are found) in their fruits. Indeed, those (trees) are givers of all desires and bestowers of the results of all wishes.
भूमिर्मणिमयी वायुः सुगन्धः सर्वदा सुखः ।
जायन्ते मानवास्तत्र देवलोकपरिच्युताः ॥२०॥
जायन्ते मानवास्तत्र देवलोकपरिच्युताः ॥२०॥
20. bhūmirmaṇimayī vāyuḥ sugandhaḥ sarvadā sukhaḥ .
jāyante mānavāstatra devalokaparicyutāḥ.
jāyante mānavāstatra devalokaparicyutāḥ.
20.
bhūmiḥ maṇimayī vāyuḥ sugandhaḥ sarvadā sukhaḥ
jāyante mānavāḥ tatra devalokaparicyutāḥ
jāyante mānavāḥ tatra devalokaparicyutāḥ
20.
The land there is made of jewels, and the air is fragrant and always pleasant. Human beings who have fallen from the celestial realm (devaloka) are born in that place.
मिथुनानि प्रसूयन्ते समकालस्थितानि वै ।
अन्योन्यमनुरक्तानि चक्रवाकोपमानि च ॥२१॥
अन्योन्यमनुरक्तानि चक्रवाकोपमानि च ॥२१॥
21. mithunāni prasūyante samakālasthitāni vai .
anyonyamanuraktāni cakravākopamāni ca.
anyonyamanuraktāni cakravākopamāni ca.
21.
mithunāni prasūyante samakālasthitāni vai
anyonyam anuraktāni cakravākopamāni ca
anyonyam anuraktāni cakravākopamāni ca
21.
Indeed, couples (mithunāni) are born simultaneously, mutually devoted to each other, and resembling cakravāka birds.
चतुर्दशसहस्राणि तेषां सार्धानि वै स्थितिः ।
चन्द्रकान्तश्च शैलेन्द्रः सूर्यकान्तस्तथापरः ॥२२॥
चन्द्रकान्तश्च शैलेन्द्रः सूर्यकान्तस्तथापरः ॥२२॥
22. caturdaśasahasrāṇi teṣāṃ sārdhāni vai sthitiḥ .
candrakāntaśca śailendraḥ sūryakāntastathāparaḥ.
candrakāntaśca śailendraḥ sūryakāntastathāparaḥ.
22.
caturdaśasahsrāṇi teṣāṃ sārdhāni vai sthitiḥ
candrakāntaḥ ca śailendraḥ sūryakāntaḥ tathā aparaḥ
candrakāntaḥ ca śailendraḥ sūryakāntaḥ tathā aparaḥ
22.
Their lifespan is indeed fourteen and a half thousand [years]. Chandrakanta (candrakānta) is one great mountain, and Suryakanta (sūryakānta) is the other.
तस्मिन् कुलाचलौ वर्षे तन्मध्ये च महानदी ।
भद्रसोमा प्रयात्युर्व्यां पुण्यामलजलौघिनी ॥२३॥
भद्रसोमा प्रयात्युर्व्यां पुण्यामलजलौघिनी ॥२३॥
23. tasmin kulācalau varṣe tanmadhye ca mahānadī .
bhadrasomā prayātyurvyāṃ puṇyāmalajalaughinī.
bhadrasomā prayātyurvyāṃ puṇyāmalajalaughinī.
23.
tasmin kulācalau varṣe tat madhye ca mahānadī
bhadrasomā prayāti urvyām puṇyāmalajalaughinī
bhadrasomā prayāti urvyām puṇyāmalajalaughinī
23.
In that region (varṣa), between the two Kulācala mountains (kulācalau), the great river Bhadrasomā (bhadrasomā) flows across the land, bearing sacred and pure streams of water.
सहस्रशस्तथैवान्या नद्यो वर्षेऽपि चोत्तरे ।
तथान्याः क्षीरवाहिन्यो घृतवाहिन्य एव च ॥२४॥
तथान्याः क्षीरवाहिन्यो घृतवाहिन्य एव च ॥२४॥
24. sahasraśastathaivānyā nadyo varṣe'pi cottare .
tathānyāḥ kṣīravāhinyo ghṛtavāhinya eva ca.
tathānyāḥ kṣīravāhinyo ghṛtavāhinya eva ca.
24.
sahasraśaḥ tathā eva anyāḥ nadyaḥ varṣe api ca uttare
| tathā anyāḥ kṣīravāhinyaḥ ghṛtavāhinyaḥ eva ca
| tathā anyāḥ kṣīravāhinyaḥ ghṛtavāhinyaḥ eva ca
24.
And similarly, in that northern region, there are thousands of other rivers, as well as others that flow milk and still others that flow ghee.
दध्नो ह्रदास्तथा तत्र तथान्ये चानुपर्वताः ।
अमृतास्वादकल्पानि फलानि विविधानि च ॥२५॥
अमृतास्वादकल्पानि फलानि विविधानि च ॥२५॥
25. dadhno hradāstathā tatra tathānye cānuparvatāḥ .
amṛtāsvādakalpāni phalāni vividhāni ca.
amṛtāsvādakalpāni phalāni vividhāni ca.
25.
dadhnaḥ hradāḥ tathā tatra tathā anye ca
anuparvatāḥ | amṛtāsvādakalpāni phalāni vividhāni ca
anuparvatāḥ | amṛtāsvādakalpāni phalāni vividhāni ca
25.
And there, similarly, are lakes of curds and other subordinate mountains. Also, there are various fruits that resemble the taste of nectar (amṛta).
वनेषु तेषु वर्षेषु शतशोऽथ सहस्रशः ।
तत्रापि भगवान् विष्णुः प्राक्शिरा मत्स्यरूपवान् ॥२६॥
तत्रापि भगवान् विष्णुः प्राक्शिरा मत्स्यरूपवान् ॥२६॥
26. vaneṣu teṣu varṣeṣu śataśo'tha sahasraśaḥ .
tatrāpi bhagavān viṣṇuḥ prākśirā matsyarūpavān.
tatrāpi bhagavān viṣṇuḥ prākśirā matsyarūpavān.
26.
vaneṣu teṣu varṣeṣu śataśaḥ atha sahasraśaḥ |
tatra api bhagavān viṣṇuḥ prākśirā matsyarūpavān
tatra api bhagavān viṣṇuḥ prākśirā matsyarūpavān
26.
In those hundreds and thousands of forests and regions, the divine Lord Viṣṇu is present, facing east, in the form of a fish.
विभक्तो नवधा विप्र नक्षत्राणां त्रयं त्रयम् ।
दिशस्तथापि नवधा विभक्ता मुनिसत्तम ॥२७॥
दिशस्तथापि नवधा विभक्ता मुनिसत्तम ॥२७॥
27. vibhakto navadhā vipra nakṣatrāṇāṃ trayaṃ trayam .
diśastathāpi navadhā vibhaktā munisattama.
diśastathāpi navadhā vibhaktā munisattama.
27.
vibhaktaḥ navadhā vipra nakṣatrāṇām trayam trayam
| diśaḥ tathā api navadhā vibhaktāḥ munisattama
| diśaḥ tathā api navadhā vibhaktāḥ munisattama
27.
O Brahmin (vipra), the constellations are divided in nine ways, three by three. And similarly, O best of sages (munisattama), the directions are also divided in nine ways.
चन्द्रद्वीपः समुद्रे च भद्रद्वीपस्तथापरः ।
तत्रापि पुण्यो विख्यातः समुद्रान्तर्महामुने ॥२८॥
तत्रापि पुण्यो विख्यातः समुद्रान्तर्महामुने ॥२८॥
28. candradvīpaḥ samudre ca bhadradvīpastathāparaḥ .
tatrāpi puṇyo vikhyātaḥ samudrāntarmahāmune.
tatrāpi puṇyo vikhyātaḥ samudrāntarmahāmune.
28.
candradvīpaḥ samudre ca bhadradvīpaḥ tathā aparaḥ
tatra api puṇyaḥ vikhyātaḥ samudrāntar mahāmune
tatra api puṇyaḥ vikhyātaḥ samudrāntar mahāmune
28.
Candra-dvīpa is in the ocean, and likewise, another is Bhadra-dvīpa. There also, O great sage (mahāmuni), within the ocean, a sacred and renowned island exists.
इत्येतत् कथितं ब्रह्मन् कुरुवर्षं मयोत्तरम् ।
शृणु किंपुरुषादीनि वर्षाणि गदतो मम ॥२९॥
शृणु किंपुरुषादीनि वर्षाणि गदतो मम ॥२९॥
29. ityetat kathitaṃ brahman kuruvarṣaṃ mayottaram .
śṛṇu kiṃpuruṣādīni varṣāṇi gadato mama.
śṛṇu kiṃpuruṣādīni varṣāṇi gadato mama.
29.
iti etat kathitam brahman kuravarṣam mayā
uttaram śṛṇu kiṃpuruṣa ādīni varṣāṇi gadataḥ mama
uttaram śṛṇu kiṃpuruṣa ādīni varṣāṇi gadataḥ mama
29.
Thus, O Brahmin (brahman), this northern Kuru region (Kuruvarṣa) has been narrated by me. Now hear from me about Kimpuruṣa and other regions as I describe them.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59 (current chapter)
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134