Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

मार्कण्डेय-पुराणम्       mārkaṇḍeya-purāṇam - chapter-53

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
क्रौष्टुकिरुवाच ।
स्वायम्भुवं त्वयाख्यातमेतन्मन्वन्तरञ्च यत् ।
तदहं भगवन् सम्यक् श्रोतुमिच्छामि कथ्यताम् ॥१॥
1. krauṣṭukiruvāca .
svāyambhuvaṃ tvayākhyātametanmanvantarañca yat .
tadahaṃ bhagavan samyak śrotumicchāmi kathyatām.
1. krauṣṭukiḥ uvāca svāyambhuvaṃ tvayā ākhyātam etat manvantaram
ca yat tat aham bhagavan samyak śrotum icchāmi kathyatām
1. Krauṣṭuki said: "O revered one (Bhagavan), I wish to hear thoroughly about that Svāyambhuva manvantara (epoch of Manu) which you explained. Please narrate it."
मन्वन्तरप्रमाणञ्च देवा देवर्षयस्तथा ।
ये च क्षितीशा भगवन् देवेन्द्रश्चैव यस्तथा ॥२॥
2. manvantarapramāṇañca devā devarṣayastathā .
ye ca kṣitīśā bhagavan devendraścaiva yastathā.
2. manvantarapramāṇam ca devā devarṣayaḥ tathā ye
ca kṣitīśāḥ bhagavan devendraḥ ca eva yaḥ tathā
2. And also, O revered one (Bhagavan), I wish to know the duration of the manvantara (epoch of Manu), the gods, the divine sages, the kings, and who Devendra (Indra) is during that period.
मार्कण्डेय उवाच ।
मन्वन्तराणां संख्याता साधिका ह्येकसप्ततिः ।
मानुषेण प्रमाणेन शृणु मन्वन्तरञ्च मे ॥३॥
3. mārkaṇḍeya uvāca .
manvantarāṇāṃ saṃkhyātā sādhikā hyekasaptatiḥ .
mānuṣeṇa pramāṇena śṛṇu manvantarañca me.
3. mārkaṇḍeyaḥ uvāca manvantarāṇām saṃkhyātā sādhikā hi
ekasaptatiḥ mānuṣeṇa pramāṇena śṛṇu manvantaram ca me
3. Mārkaṇḍeya said: "Indeed, the number of manvantaras (epochs of Manu) is calculated as more than seventy-one. Now, listen to me about a manvantara according to human calculation."
त्रिंशत्कोट्यस्तु संख्याताः सहस्राणि च विंशतिः ।
सप्तषष्टिस्तथान्यानि नियुतानि च संख्यया ॥४॥
4. triṃśatkoṭyastu saṃkhyātāḥ sahasrāṇi ca viṃśatiḥ .
saptaṣaṣṭistathānyāni niyutāni ca saṃkhyayā.
4. triṃśat koṭyaḥ tu saṃkhyātāḥ sahasrāṇi ca viṃśatiḥ
saptaṣaṣṭiḥ tathā anyāni niyutāni ca saṃkhyayā
4. By calculation, the count is enumerated as thirty crores (300 million), twenty thousand, and an additional sixty-seven hundred-thousand units (6.7 million).
मन्वन्तरप्रमाणञ्च इत्येतत् साधिकं विना ।
अष्टौ शतसहस्राणि दिव्यया संख्यया स्मृतम् ॥५॥
5. manvantarapramāṇañca ityetat sādhikaṃ vinā .
aṣṭau śatasahasrāṇi divyayā saṃkhyayā smṛtam.
5. manvantarapramāṇam ca iti etat sādhikam vinā
aṣṭau śatasahasrāṇi divyayā saṃkhyayā smṛtam
5. This measure of a manvantara, excluding its additional part, is considered to be eight hundred thousand (years) by divine reckoning.
द्विपञ्चाशत्तथान्यानि सहस्राण्यधिकानि च ।
स्वायम्भुवो मनुः पूर्वं मनुः स्वारोचिषस्तथा ॥६॥
6. dvipañcāśattathānyāni sahasrāṇyadhikāni ca .
svāyambhuvo manuḥ pūrvaṃ manuḥ svārociṣastathā.
6. dvipañcāśat tathā anyāni sahasrāṇi adhikāni ca
svāyambhuvaḥ manuḥ pūrvam manuḥ svārociṣaḥ tathā
6. And also, there are fifty-two other additional thousands (of years). Svāyambhuva Manu was the first Manu, and similarly, Svārociṣa (was the second) Manu.
औत्तमस्तामसश्चैव रैवतश्चाक्षुषस्तथा ।
षडेते मनवोऽतीतास्तथा वैवस्वतोऽधुना ॥७॥
7. auttamastāmasaścaiva raivataścākṣuṣastathā .
ṣaḍete manavo'tītāstathā vaivasvato'dhunā.
7. auttamaḥ tāmasaḥ ca eva raivataḥ ca cākṣuṣaḥ tathā
ṣaṭ ete manavaḥ atītāḥ tathā vaivasvataḥ adhunā
7. Uttama, Tamasa, and also Raivata, and similarly Cākṣuṣa - these six Manus have passed. And now, Vaivasvata (is the current Manu).
सावर्णिः पञ्च रौच्याश्च भौत्याश्चागामिनस्त्वमी ।
एतेषां विस्तरं भूयो मन्वन्तरपरिग्रहे ॥८॥
8. sāvarṇiḥ pañca raucyāśca bhautyāścāgāminastvamī .
eteṣāṃ vistaraṃ bhūyo manvantaraparigrahe.
8. sāvarṇiḥ pañca raucyāḥ ca bhautyāḥ ca āgāminaḥ tu
amī eteṣām vistaram bhūyaḥ manvantara parigrahe
8. Sāvarṇi, and these five, namely the Raucyas and Bhautyas, are indeed the coming (Manus). A more detailed description of these will be (given) further in the section concerning manvantaras (manvantara).
वक्ष्ये देवानृषींश्चैव यक्षेन्द्राः पितरश्च ये ।
उत्पत्तिं संग्रहं ब्रह्मन् श्रूयतामस्य सन्ततिः ॥९॥
9. vakṣye devānṛṣīṃścaiva yakṣendrāḥ pitaraśca ye .
utpattiṃ saṃgrahaṃ brahman śrūyatāmasya santatiḥ.
9. vakṣye devān ṛṣīn ca eva yakṣendrāḥ pitaraḥ ca ye
utpattim saṃgraham brahman śrūyatām asya santatiḥ
9. O Brahmā, I shall now speak of the origin and a comprehensive account of the gods, the sages, the lords of the yakṣas, and those ancestors (pitṛs). Let his lineage (santati) be heard.
यच्च तेषामभूत् क्षेत्रं तत्पुत्राणां महात्मनाम् ।
मनोः स्वायम्भुवस्यासन् दश पुत्रास्तु तत्समाः ॥१०॥
10. yacca teṣāmabhūt kṣetraṃ tatputrāṇāṃ mahātmanām .
manoḥ svāyambhuvasyāsan daśa putrāstu tatsamāḥ.
10. yat ca teṣām abhūt kṣetram tatputrāṇām mahātmanām
manoḥ svāyambhuvasya āsan daśa putrāḥ tu tatsamāḥ
10. And whatever domain belonged to those great-souled sons (of the previously mentioned lineages). Svāyambhuva Manu had ten sons, indeed, who were equal to him.
यैरियं पृथिवी सर्वा सप्तद्वीपा सपर्वता ।
ससमुद्राकरवती प्रतिवर्षं निवेशिता ॥११॥
11. yairiyaṃ pṛthivī sarvā saptadvīpā saparvatā .
sasamudrākaravatī prativarṣaṃ niveśitā.
11. yaiḥ iyam pṛthivī sarvā saptadvīpā saparvatā
sasamudrākaravatī prativarṣam niveśitā
11. By whom this entire earth, with its seven continents, its mountains, its oceans, and its mines, was settled (populated) throughout the years.
ससमुद्राकरवती प्रतिवर्षं त्रेतायुगे तथा ।
प्रियव्रतस्य पुत्रैस्तैः पौत्रैः स्वायम्भुवस्य च ॥१२॥
12. sasamudrākaravatī prativarṣaṃ tretāyuge tathā .
priyavratasya putraistaiḥ pautraiḥ svāyambhuvasya ca.
12. sasamudrākaravatī prativarṣam tretāyuge tathā
priyavratasya putraiḥ taiḥ pautraiḥ svāyambhuvasya ca
12. Thus, in the Tretā Yuga, the earth - complete with its oceans and mines - was continually settled by those sons of Priyavrata, who were also the grandsons of Svāyambhuva Manu.
प्रियव्रतात् प्रजावत्यां वीरात् कन्या व्यजायत ।
कन्या सा तु महाभागा कर्दमस्य प्रजापते ॥१३॥
13. priyavratāt prajāvatyāṃ vīrāt kanyā vyajāyata .
kanyā sā tu mahābhāgā kardamasya prajāpate.
13. priyavratāt prajāvatyām vīrāt kanyā vyajāyata
kanyā sā tu mahābhāgā kardamasya prajāpate
13. From the heroic Priyavrata, a daughter was born to Prajāvatī. That greatly blessed daughter was destined to be the wife of Prajāpati Kardama.
कन्ये द्वे दश पुत्रांश्च सम्राट्कुक्षी च ते उभे ।
तयोर्वै भ्रातरः शूराः प्रजापतिसमा दश ॥१४॥
14. kanye dve daśa putrāṃśca samrāṭkukṣī ca te ubhe .
tayorvai bhrātaraḥ śūrāḥ prajāpatisamā daśa.
14. kanye dve daśa putrān ca samrāṭ kukṣī ca te ubhe
tayoḥ vai bhrātaraḥ śūrāḥ prajāpatisamā daśa
14. Two daughters and ten sons (were born). Those two (daughters) were named Samrāṭ and Kukṣī. Indeed, their ten brothers were heroic, equal to Prajāpatis (lords of creation).
आग्नीध्रो मेधातिथिश्च वपुष्मांश्च तथापरः ।
ज्योतिष्मान्द्युतिमान् भव्यः सवनः सप्त एव ते ॥१५॥
15. āgnīdhro medhātithiśca vapuṣmāṃśca tathāparaḥ .
jyotiṣmāndyutimān bhavyaḥ savanaḥ sapta eva te.
15. āgnīdhraḥ medhātithiḥ ca vapuṣmān ca tathā aparaḥ
jyotiṣmān dyutimān bhavyaḥ savanaḥ sapta eva te
15. Āgnīdhra, Medhātithi, and Vapuṣmān, and similarly another, Jyotiṣmān, Dyutimān, Bhavya, and Savana - these indeed are the seven (sons).
प्रियव्रतोऽभ्यषिञ्चत्तान् सप्त सप्तसु पार्थिवान् ।
द्वीपेषु तेन धर्मेण द्वीपांश्चैव निबोध मे ॥१६॥
16. priyavrato'bhyaṣiñcattān sapta saptasu pārthivān .
dvīpeṣu tena dharmeṇa dvīpāṃścaiva nibodha me.
16. priyavrataḥ abhyaṣiñcat tān sapta saptasu pārthivān
dvīpeṣu tena dharmeṇa dvīpān ca eva nibodha me
16. Priyavrata anointed those seven (sons) as kings in the seven islands. By that (natural) law (dharma), understand the islands from me as well.
जम्बुद्वीपे तथाग्नीध्रं राजानं कृतवान् पिता ।
प्लक्षद्वीपेश्वरश्चापि तेन मेधातिथिः कृतः ॥१७॥
17. jambudvīpe tathāgnīdhraṃ rājānaṃ kṛtavān pitā .
plakṣadvīpeśvaraścāpi tena medhātithiḥ kṛtaḥ.
17. jambudvīpe tathā agnīdhraṃ rājānaṃ kṛtavān pitā
plakṣadvīpeśvaraḥ ca api tena medhātithiḥ kṛtaḥ
17. The father appointed Agnīdhra as king of Jambudvīpa. Similarly, Medhātithi was made the ruler of Plakṣadvīpa by him.
शाल्मलेस्तु वपुष्मन्तं ज्योतिष्मन्तं कुशाह्वये ।
क्रौञ्चद्वीपे द्युतिमन्तं भव्यं शाकाह्वयेश्वरम् ॥१८॥
18. śālmalestu vapuṣmantaṃ jyotiṣmantaṃ kuśāhvaye .
krauñcadvīpe dyutimantaṃ bhavyaṃ śākāhvayeśvaram.
18. śālmalēḥ tu vapuṣmantaṃ jyotiṣmantaṃ kuśāhvaye
krauñcadvīpe dyutimantaṃ bhavyaṃ śākāhvayeśvaram
18. As for Śālmaladvīpa, he appointed Vapuṣmān; Jyotiṣmān for Kuśadvīpa; Dyutimān for Krauñcadvīpa; and Bhavya as the ruler of Śākadvīpa.
पुष्कराधिपतिञ्चापि सवनं कृतवान् सुतम् ।
महावीतो धातकिश्च पुष्कराधिपतेः सुतौ ॥१९॥
19. puṣkarādhipatiñcāpi savanaṃ kṛtavān sutam .
mahāvīto dhātakiśca puṣkarādhipateḥ sutau.
19. puṣkarādhipatiṃ ca api savanaṃ kṛtavān sutam
mahāvītaḥ dhātakiḥ ca puṣkarādhipateḥ sutau
19. He also appointed his son, Savana, as the ruler of Puṣkaradvīpa. Mahāvīta and Dhātaki were the two sons of this ruler of Puṣkara (Savana).
द्विधा कृत्वा तयोर्वर्षं पुष्करे संन्यवेशयत् ।
भव्यस्य पुत्राः सप्तासन्नामतस्तान्निबोध मे ॥२०॥
20. dvidhā kṛtvā tayorvarṣaṃ puṣkare saṃnyaveśayat .
bhavyasya putrāḥ saptāsannāmatastānnibodha me.
20. dvidhā kṛtvā tayoḥ varṣaṃ puṣkare saṃnyaveśayat
bhavyasya putrāḥ sapta āsan nāmataḥ tān nibodha me
20. He divided the region (Puṣkaradvīpa) into two parts for those two (Mahāvīta and Dhātaki), settling them there. Bhavya had seven sons by name; learn those (names) from me.
जलदश्च कुमारश्च सुकुमारो मनीवकः ।
कुशोत्तरोऽथ मेधावी सप्तमस्तु महाद्रुमः ॥२१॥
21. jaladaśca kumāraśca sukumāro manīvakaḥ .
kuśottaro'tha medhāvī saptamastu mahādrumaḥ.
21. jaladaḥ ca kumāraḥ ca sukumāraḥ manīvakaḥ
kuśottaraḥ atha medhāvī saptamaḥ tu mahādrumaḥ
21. Jalada, Kumāra, Sukumāra, Manīvaka, Kuśottara, then Medhāvī, and the seventh is Mahādruma.
तन्नामकानि वर्षाणि शाकद्वीपे चकार सः ।
तथा द्युतिमतः सप्त पुत्रास्तांश्च निबोध मे ॥२२॥
22. tannāmakāni varṣāṇi śākadvīpe cakāra saḥ .
tathā dyutimataḥ sapta putrāstāṃśca nibodha me.
22. tatnāmakāni varṣāṇi śākadvīpe cakāra saḥ |
tathā dyutimataḥ sapta putrāḥ tān ca nibodha me
22. He established regions in Śāka-dvīpa named after them. Likewise, hear from me about the seven sons of Dyutimat.
कुशलो मनुगश्चोष्णः प्राकरश्चार्थकारकः ।
मुनिश्च दुन्दुभिश्चैव सप्तमः परिकीर्तितः ॥२३॥
23. kuśalo manugaścoṣṇaḥ prākaraścārthakārakaḥ .
muniśca dundubhiścaiva saptamaḥ parikīrtitaḥ.
23. kuśalaḥ manugaḥ ca uṣṇaḥ prākaraḥ ca arthakārakaḥ
| muniḥ ca dundubhiḥ ca eva saptamaḥ parikīrtitaḥ
23. Kuśala, Manuga, Uṣṇa, Prākara, Arthakāraka, Muni, and Dundubhi is declared as the seventh.
तेषां स्वनामधेयानि क्रौञ्चद्वीपे तथाभवन् ।
ज्योतिष्मतः कुशद्वीपे पुत्रनामाङ्कितानि वै ॥२४॥
24. teṣāṃ svanāmadheyāni krauñcadvīpe tathābhavan .
jyotiṣmataḥ kuśadvīpe putranāmāṅkitāni vai.
24. teṣām svanāmadheyāni krauñcadvīpe tathā abhavan
| jyotiṣmataḥ kuśadvīpe putranāmāṅkitāni vai
24. Their own names likewise became (the names of regions) in Krauñca-dvīpa. In Kuśa-dvīpa, the regions were indeed named after the sons of Jyotiṣmat.
तत्रापि सप्त वर्षापि तेषां नामानि मे शृणु ।
उद्भिदं वैष्णवञ्चैव सुरथं लम्बनं तथा ॥२५॥
25. tatrāpi sapta varṣāpi teṣāṃ nāmāni me śṛṇu .
udbhidaṃ vaiṣṇavañcaiva surathaṃ lambanaṃ tathā.
25. tatra api sapta varṣā api teṣām nāmāni me śṛṇu
udbhidaṃ vaiṣṇavam ca eva surathaṃ lambanaṃ tathā
25. Listen to me regarding the names of their seven regions (varṣa) there. They are Udbhida, Vaiṣṇava, Suratha, and Lambana.
धृतिमत् प्राकरञ्चैव कापिलं चापि सप्तमम् ।
वपुष्मतः सुताः सप्त शाल्मलेशस्य चाभवन् ॥२६॥
26. dhṛtimat prākarañcaiva kāpilaṃ cāpi saptamam .
vapuṣmataḥ sutāḥ sapta śālmaleśasya cābhavan.
26. dhṛtimat prākaram ca eva kāpilam ca api saptamam
vapuṣmataḥ sutāḥ sapta śālmaleśasya ca abhavan
26. Dhṛtimat, Prākara, and Kāpila as the seventh (region). Seven sons were born to Vapuṣmat, and also to Śālmaleśa.
श्वेतश्च हरितश्चैव जीमूतो रोहितस्तथा ।
वैद्युतो मानसश्चैव केतुमान् सप्तमस्तथा ॥२७॥
27. śvetaśca haritaścaiva jīmūto rohitastathā .
vaidyuto mānasaścaiva ketumān saptamastathā.
27. śvetaḥ ca haritaḥ ca eva jīmūtaḥ rohitaḥ tathā
vaidyutaḥ mānasaḥ ca eva ketumān saptamaḥ tathā
27. They were Śveta, Harita, Jīmūta, Rohita, Vaidyuta, Mānasa, and Ketumān as the seventh.
तथैव शाल्मलेस्तेषां समनामानि सप्त वै ।
सप्त मेधातिथेः पुत्राः प्लक्षद्वीपेश्वरस्य वै ॥२८॥
28. tathaiva śālmalesteṣāṃ samanāmāni sapta vai .
sapta medhātitheḥ putrāḥ plakṣadvīpeśvarasya vai.
28. tathā eva śālmaleḥ teṣām samanāmāni sapta vai
sapta medhātiteḥ putrāḥ plakṣadvīpeśvarasya vai
28. Similarly, Śālmalī also had seven (sons) with identical names to them. And truly, seven sons belonged to Medhātithi, the lord of Plakṣadvīpa.
येषां नामाङ्गितैर्वर्षैः प्लक्षद्वीपस्तु सप्तधा ।
पूर्वं शाकभवं वर्षं शिशिरन्तु सुखोदयम् ॥२९॥
29. yeṣāṃ nāmāṅgitairvarṣaiḥ plakṣadvīpastu saptadhā .
pūrvaṃ śākabhavaṃ varṣaṃ śiśirantu sukhodayam.
29. yeṣām nāmāṅgitaiḥ varṣaiḥ plakṣadvīpaḥ tu saptadhā
pūrvam śākabhavam varṣam śiśiram tu sukhodayam
29. Plakṣadvīpa is indeed divided into seven regions (varṣas), which are marked by their names. The first region is Śākabhava, and then Śiśira, and Sukhodaya.
आनन्दञ्च शिवञ्चैव क्षेमकञ्च ध्रुवन्तथा ।
प्लक्षद्वीपादिभूतेषु शाकद्वीपान्तिमेषु वै ॥३०॥
30. ānandañca śivañcaiva kṣemakañca dhruvantathā .
plakṣadvīpādibhūteṣu śākadvīpāntimeṣu vai.
30. ānandam ca śivam ca eva kṣemakam ca dhruvam
tathā plakṣadvīpādibhūteṣu śākadvīpāntimeṣu vai
30. The regions also include Ānanda, Śiva, Kṣemaka, and Dhruva. These divisions, indeed, are considered among the initial ones of Plakṣadvīpa and the final ones leading up to Śākadvīpa.
ज्ञेयः पञ्चसु धर्मश्च वर्णाश्रमविभागजः ।
नित्यः स्वाभाविकश्चैव अहिंसाविधिवर्धितः ॥३१॥
31. jñeyaḥ pañcasu dharmaśca varṇāśramavibhāgajaḥ .
nityaḥ svābhāvikaścaiva ahiṃsāvidhivardhitaḥ.
31. jñeyaḥ pañcasu dharmaḥ ca varṇāśramavibhāgajaḥ
nityaḥ svābhāvikaḥ ca eva ahiṃsāvidhivardhitaḥ
31. In five (of these regions), the natural law (dharma), which originates from the divisions of social orders (varṇas) and stages of life (āśramas), should be known. It is eternal, inherent, and also promoted by the principle of non-violence (ahiṃsā).
पञ्चस्वेतेषु वर्षेषु सर्वसाधारणः स्मृतः ।
अग्नीध्राय पिता पूर्वं जम्बुद्वीपं ददौ द्विज ॥३२॥
32. pañcasveteṣu varṣeṣu sarvasādhāraṇaḥ smṛtaḥ .
agnīdhrāya pitā pūrvaṃ jambudvīpaṃ dadau dvija.
32. pañcasu eteṣu varṣeṣu sarvasādhāraṇaḥ smṛtaḥ
agnīdhrāya pitā pūrvam jambudvīpam dadau dvija
32. In these five regions, (dharma) is considered common to all. Formerly, O twice-born (dvija), the father gave Jambūdvīpa to Agnīdhra.
तस्य पुत्रा बभूवुर्हि प्रजापतिसमा नव ।
ज्येष्ठो नाबिरिति ख्यातस्तस्य किंपुरुषोऽनुजः ॥३३॥
33. tasya putrā babhūvurhi prajāpatisamā nava .
jyeṣṭho nābiriti khyātastasya kiṃpuruṣo'nujaḥ.
33. tasya putrāḥ babhūvuḥ hi prajāpatisamāḥ nava |
jyeṣṭhaḥ nābhiḥ iti khyātaḥ tasya kiṃpuruṣaḥ anujaḥ
33. Indeed, he had nine sons, who were comparable to a creator god (Prajāpati). The eldest among them was known as Nābhi, and his younger brother was Kiṃpuruṣa.
हरिवर्षस्तृतीयस्तु चतुर्थोऽभूदिलावृतः ।
वश्यश्च पञ्चमः पुत्रो हिरण्यः षष्ठ उच्यते ॥३४॥
34. harivarṣastṛtīyastu caturtho'bhūdilāvṛtaḥ .
vaśyaśca pañcamaḥ putro hiraṇyaḥ ṣaṣṭha ucyate.
34. harivarṣaḥ tṛtīyaḥ tu caturthaḥ abhūt ilāvṛtaḥ |
vaśyaḥ ca pañcamaḥ putraḥ hiraṇyaḥ ṣaṣṭhaḥ ucyate
34. Harivarṣa was the third son, and Ilāvṛta became the fourth. Vaśya was the fifth son, and Hiraṇya is designated as the sixth.
कुरुस्तु सप्तमस्तेषां भद्राश्वश्चाष्टमः स्मृतः ।
नवमः केतुमालश्च तन्नाम्ना वर्षसंस्थितिः ॥३५॥
35. kurustu saptamasteṣāṃ bhadrāśvaścāṣṭamaḥ smṛtaḥ .
navamaḥ ketumālaśca tannāmnā varṣasaṃsthitiḥ.
35. kuruḥ tu saptamaḥ teṣām bhadrāśvaḥ ca aṣṭamaḥ smṛtaḥ
| navamaḥ ketumālaḥ ca tannāmnā varṣasaṃsthitiḥ
35. Kuru was the seventh among them, and Bhadrāśva is designated as the eighth. The ninth was Ketumāla, and the region (varṣa) is named after him.
यानि किपुरुषाद्यानि वर्जयित्वा हिमाह्वयम् ।
तेषां स्वबावतः सिद्धिः सुखप्राया ह्यत्नतः ॥३६॥
36. yāni kipuruṣādyāni varjayitvā himāhvayam .
teṣāṃ svabāvataḥ siddhiḥ sukhaprāyā hyatnataḥ.
36. yāni kiṃpuruṣādyāni varjayitvā himāhvayam |
teṣām svabhāvāt siddhiḥ sukhaprāyā hi atnataḥ
36. In those regions, beginning with Kiṃpuruṣa's, excluding the one named Himavarṣa (Bhāratavarṣa), accomplishments (siddhi) are generally easy and achieved without much effort due to their intrinsic nature (svabhāva).
विपर्ययो न तेष्वस्ति जरामृत्युभयं न च ।
धर्माधर्मौ न तेष्वास्तां नोत्तमाधममध्यमाः ॥३७॥
37. viparyayo na teṣvasti jarāmṛtyubhayaṃ na ca .
dharmādharmau na teṣvāstāṃ nottamādhamamadhyamāḥ.
37. viparyayaḥ na teṣu asti jarāmṛtyubhayam na ca
dharmādharamau na teṣu āstām na uttamādhamamadhyamāḥ
37. Among them, there is no perversion, nor is there any fear of old age and death. Neither righteousness (dharma) nor unrighteousness (adharma) exists for them, nor are there any distinctions of superior, inferior, or middle.
न वै चतुर्युगावस्था नार्तवा ऋतवो न च ।
आग्नीध्रसूनोर्नाभेस्तु ऋषभोऽभूत् सुतो द्विज ॥३८॥
38. na vai caturyugāvasthā nārtavā ṛtavo na ca .
āgnīdhrasūnornābhestu ṛṣabho'bhūt suto dvija.
38. na vai caturyugāvasthā na ārtavāḥ ṛtavaḥ na ca
āgnīdhra sūnoḥ nābheḥ tu ṛṣabhaḥ abhūt sutaḥ dvija
38. Indeed, neither the stages of the four yugas nor the cyclical seasons and their changes exist there. But, O twice-born (dvija), Ṛṣabha was the son of Nābhi, who was the son of Āgnīdhra.
ऋषभाद्भरतो जज्ञे वीरः पुत्रशताद्वरः ।
सोऽभिषिच्यर्षभः पुत्रं महाप्रव्राज्यमास्थितः ॥३९॥
39. ṛṣabhādbharato jajñe vīraḥ putraśatādvaraḥ .
so'bhiṣicyarṣabhaḥ putraṃ mahāpravrājyamāsthitaḥ.
39. ṛṣabhāt bharataḥ jajñe vīraḥ putraśatāt varaḥ saḥ
abhiṣicya ṛṣabhaḥ putram mahāpravrājyam āsthitaḥ
39. From Ṛṣabha, Bharata was born, who was a hero and the best among his hundred sons. Having consecrated his son, King Ṛṣabha took up the great ascetic life (mahāpravrājya).
तपस्तेपे महाभागः पुलहाश्रमसंश्रयः ।
हिमाह्विं दक्षिणं वर्षं भरताय पिता ददौ ॥४०॥
40. tapastepe mahābhāgaḥ pulahāśramasaṃśrayaḥ .
himāhviṃ dakṣiṇaṃ varṣaṃ bharatāya pitā dadau.
40. tapaḥ tepe mahābhāgaḥ pulahāśramasaṃśrayaḥ
himāhvam dakṣiṇam varṣam bharatāya pitā dadau
40. The great-souled (mahābhāga) King Ṛṣabha, having taken refuge in Pulaha's hermitage, performed severe penance (tapas). The father (Ṛṣabha) then gave the southern region called Himāhva to Bharata.
तस्मात् तु भारतं वर्षं तस्य नान्मा महात्मनः ।
भतस्याप्यभूत् पुत्रः सुमतिर्नाम धार्मिकः ॥४१॥
41. tasmāt tu bhārataṃ varṣaṃ tasya nānmā mahātmanaḥ .
bhatasyāpyabhūt putraḥ sumatirnāma dhārmikaḥ.
41. tasmāt tu bhāratam varṣam tasya nāmnā mahātmanaḥ
bharatasya api abhūt putraḥ sumatiḥ nāma dhārmikaḥ
41. Therefore, this land (varṣam) is known as Bhārata, named after that great-souled (mahātmanaḥ) one. A virtuous (dhārmika) son named Sumati was also born to Bharata.
तस्मिन् राज्यं समावेश्य भरतोऽपि वनं ययौ ।
एतेषां पुत्रपौत्रैस्तु सप्तद्वीपा वसुन्धरा ॥४२॥
42. tasmin rājyaṃ samāveśya bharato'pi vanaṃ yayau .
eteṣāṃ putrapautraistu saptadvīpā vasundharā.
42. tasmin rājyam samāveśya bharataḥ api vanam yayau
eteṣām putrapautraiḥ tu saptadvīpā vasundharā
42. Having entrusted the kingdom to him, Bharata also went to the forest. Indeed, the earth (vasundharā) with its seven islands was ruled by the sons and grandsons of these (descendants).
प्रियव्रतस्य पुत्रैस्तु भुक्त्वा स्वायम्भुवेऽन्तरे ।
एष स्वायम्भुवः सर्गः कथितस्ते द्विजोत्तम ॥४३॥
43. priyavratasya putraistu bhuktvā svāyambhuve'ntare .
eṣa svāyambhuvaḥ sargaḥ kathitaste dvijottama.
43. priyavratasya putraiḥ tu bhuktvā svāyambhuve antare
eṣa svāyambhuvaḥ sargaḥ kathitaḥ te dvijottama
43. The earth (vasundharā) with its seven islands was ruled by the sons of Priyavrata during the Svāyambhuva Manvantara. O best of the twice-born (dvijottama), this account of the Svāyambhuva creation (sarga) has been narrated to you.
पूर्वमन्वन्तरे सम्यक्
किमन्यत् कथयामि ते ॥४४॥
44. pūrvamanvantare samyak
kimanyat kathayāmi te.
44. pūrvamanvantare samyak
kim anyat kathayāmi te
44. O best of the twice-born (dvijottama), this account of the Svāyambhuva creation (sarga) has been narrated to you. What more shall I tell you, as the previous Manvantara has been fully described?