मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-87
ऋषिरुवाच ।
आज्ञप्तास्ते ततो दैत्याश्चण्डमुण्डपुरोगमाः ।
चतुरङ्गबलोपेता ययुरभ्युद्यतायुधाः ॥१॥
आज्ञप्तास्ते ततो दैत्याश्चण्डमुण्डपुरोगमाः ।
चतुरङ्गबलोपेता ययुरभ्युद्यतायुधाः ॥१॥
1. ṛṣiruvāca .
ājñaptāste tato daityāścaṇḍamuṇḍapurogamāḥ .
caturaṅgabalopetā yayurabhyudyatāyudhāḥ.
ājñaptāste tato daityāścaṇḍamuṇḍapurogamāḥ .
caturaṅgabalopetā yayurabhyudyatāyudhāḥ.
1.
ṛṣiḥ uvāca ājñaptāḥ te tataḥ daityāḥ caṇḍamuṇḍapurōgamāḥ
caturaṅgabala upetāḥ yayuḥ abhyudyatāyudhāḥ
caturaṅgabala upetāḥ yayuḥ abhyudyatāyudhāḥ
1.
The seer (ṛṣi) said: Then, having been commanded, those demons, led by Caṇḍa and Muṇḍa, and accompanied by their four-limbed army, went forth with uplifted weapons.
ददृशुस्ते ततो देवीमीषद्धासां व्यवस्थिताम् ।
सिंहस्योपरि शैलेन्द्रशृङ्गे महति काञ्चने ॥२॥
सिंहस्योपरि शैलेन्द्रशृङ्गे महति काञ्चने ॥२॥
2. dadṛśuste tato devīmīṣaddhāsāṃ vyavasthitām .
siṃhasyopari śailendraśṛṅge mahati kāñcane.
siṃhasyopari śailendraśṛṅge mahati kāñcane.
2.
dadṛśuḥ te tataḥ devīm īṣaddhāsām vyavasthitām
siṃhasya upari śailendraśṛṅge mahati kāñcane
siṃhasya upari śailendraśṛṅge mahati kāñcane
2.
Then they saw the Goddess, situated with a faint smile, upon her lion, on a great golden peak of the king of mountains.
ते दृष्ट्वा तां समादातुमुद्यमं चक्रुरुद्यताः ।
आकृष्टचापासिधरास्तथान्ये सत्समीपगाः ॥३॥
आकृष्टचापासिधरास्तथान्ये सत्समीपगाः ॥३॥
3. te dṛṣṭvā tāṃ samādātumudyamaṃ cakrurudyatāḥ .
ākṛṣṭacāpāsidharāstathānye satsamīpagāḥ.
ākṛṣṭacāpāsidharāstathānye satsamīpagāḥ.
3.
te dṛṣṭvā tām samādātum udyamam cakruḥ udyatāḥ
ākṛṣṭacāpāsidharāḥ tathā anye satsamīpagāḥ
ākṛṣṭacāpāsidharāḥ tathā anye satsamīpagāḥ
3.
Having seen her, they, being ready (to fight), made an effort to seize her. Some were holding drawn bows and swords, while others approached her closely.
ततः कोपं चकारोच्चैरम्बिका तानरीन् प्रति ।
कोपेन चास्या वदनं मषीवर्णमभूत्तदा ॥४॥
कोपेन चास्या वदनं मषीवर्णमभूत्तदा ॥४॥
4. tataḥ kopaṃ cakāroccairambikā tānarīn prati .
kopena cāsyā vadanaṃ maṣīvarṇamabhūttadā.
kopena cāsyā vadanaṃ maṣīvarṇamabhūttadā.
4.
tataḥ kopam cakāra uccaiḥ ambikā tān arīn prati
| kopena ca asyāḥ vadanam maṣīvarṇam abhūt tadā
| kopena ca asyāḥ vadanam maṣīvarṇam abhūt tadā
4.
Then, Ambikā intensely displayed anger towards those enemies. And at that time, her face became the color of ink due to that wrath.
भ्रुकुटीकुटिलात्तस्या ललाटफलकाद् द्रुतम् ।
काली करालवदना विनिष्क्रान्तासिपाशिनी ॥५॥
काली करालवदना विनिष्क्रान्तासिपाशिनी ॥५॥
5. bhrukuṭīkuṭilāttasyā lalāṭaphalakād drutam .
kālī karālavadanā viniṣkrāntāsipāśinī.
kālī karālavadanā viniṣkrāntāsipāśinī.
5.
bhrukuṭīkuṭilāt tasyā lalāṭaphalakāt drutam
| kālī karālavadanā viniṣkāntā asipāśinī
| kālī karālavadanā viniṣkāntā asipāśinī
5.
From her forehead, which was creased by a frown, Kālī, terrible-faced and holding a sword and a noose, quickly emerged.
विचित्रखट्वाङ्गधरा नरमालाविभूषणा ।
द्वीपिचर्मपरीधाना शुष्कमांसातिभैरवा ॥६॥
द्वीपिचर्मपरीधाना शुष्कमांसातिभैरवा ॥६॥
6. vicitrakhaṭvāṅgadharā naramālāvibhūṣaṇā .
dvīpicarmaparīdhānā śuṣkamāṃsātibhairavā.
dvīpicarmaparīdhānā śuṣkamāṃsātibhairavā.
6.
vicitrakhaṭvāṅgadharā naramālāvibhūṣaṇā |
dvīpicarmaparīdhānā śuṣkamāṃsātibhairavā
dvīpicarmaparīdhānā śuṣkamāṃsātibhairavā
6.
She was holding a peculiar skull-staff, adorned with a garland of human heads, clothed in a tiger skin, with extremely emaciated flesh, and exceedingly dreadful.
अतिविस्तारवदना जिह्वाललनभीषणा ।
निमग्नारक्तनयना नादापूरितदिङ्मुखा ॥७॥
निमग्नारक्तनयना नादापूरितदिङ्मुखा ॥७॥
7. ativistāravadanā jihvālalanabhīṣaṇā .
nimagnāraktanayanā nādāpūritadiṅmukhā.
nimagnāraktanayanā nādāpūritadiṅmukhā.
7.
ativistāravadanā jihvālalana-bhīṣaṇā |
nimagnāraktanayanā nādāpūritadiṅmukhā
nimagnāraktanayanā nādāpūritadiṅmukhā
7.
(She was) having an exceedingly wide mouth, terrifying with her lolling tongue, with sunken and reddish eyes, and filling all directions with her roars.
सा वेगेनाभिपतिता घतयन्ती महासुरान् ।
सैन्ये तत्र सुरारीणामभक्षयत तद्वलम् ॥८॥
सैन्ये तत्र सुरारीणामभक्षयत तद्वलम् ॥८॥
8. sā vegenābhipatitā ghatayantī mahāsurān .
sainye tatra surārīṇāmabhakṣayata tadvalam.
sainye tatra surārīṇāmabhakṣayata tadvalam.
8.
sā vegena abhipatitā ghātayantī mahāsurān
sainye tatra surārīṇām abhakṣayat tat balam
sainye tatra surārīṇām abhakṣayat tat balam
8.
She rushed upon them with great speed, killing the mighty asuras. There, in the army of the enemies of the gods, she devoured their entire force.
पार्ष्णिग्राहाङ्कुशग्राहियोधघण्टासमन्वितान् ।
समादायैकहस्तेन मुखे चिक्षेप वारणान् ॥९॥
समादायैकहस्तेन मुखे चिक्षेप वारणान् ॥९॥
9. pārṣṇigrāhāṅkuśagrāhiyodhaghaṇṭāsamanvitān .
samādāyaikahastena mukhe cikṣepa vāraṇān.
samādāyaikahastena mukhe cikṣepa vāraṇān.
9.
pārṣṇigrāhāṅkuśagrāhiyodhaghaṇṭāsamanvitān
samādāya ekahastena mukhe cikṣepa vāraṇān
samādāya ekahastena mukhe cikṣepa vāraṇān
9.
Seizing the elephants, along with their rear drivers, mahouts holding goads, warriors, and even their bells, she took them with one hand and threw them into her mouth.
तथैव योधं तुरगै रथं सारथिना सह ।
निक्षिप्य वक्त्रे दशनैश्चर्वयन्त्यतिभैरवम् ॥१०॥
निक्षिप्य वक्त्रे दशनैश्चर्वयन्त्यतिभैरवम् ॥१०॥
10. tathaiva yodhaṃ turagai rathaṃ sārathinā saha .
nikṣipya vaktre daśanaiścarvayantyatibhairavam.
nikṣipya vaktre daśanaiścarvayantyatibhairavam.
10.
tathaiva yodham turagaiḥ ratham sārathinā saha
nikṣipya vaktre daśanaiḥ carvayantī atibhairavam
nikṣipya vaktre daśanaiḥ carvayantī atibhairavam
10.
Likewise, she threw warriors along with their horses, and chariots with their charioteers, into her mouth, chewing them with her teeth in an exceedingly frightful manner.
एकं जग्राह केशेषु ग्रीवायामथ चापरम् ।
पादेनाक्रम्य चैवान्यमुरसान्यमपोथयत् ॥११॥
पादेनाक्रम्य चैवान्यमुरसान्यमपोथयत् ॥११॥
11. ekaṃ jagrāha keśeṣu grīvāyāmatha cāparam .
pādenākramya caivānyamurasānyamapothayat.
pādenākramya caivānyamurasānyamapothayat.
11.
ekam jagrāha keśeṣu grīvāyām atha ca aparam
pādena ākramya ca eva anyam urasā anyam apothayat
pādena ākramya ca eva anyam urasā anyam apothayat
11.
She seized one (asura) by the hair, and another by the neck. She pressed down on yet another with her foot, and crushed a fourth with her chest.
तैर्मुक्तानि च शस्त्रणि महास्त्राणि तथासुरैः ।
मुखेन जग्राह रुषा दशनैर्मथितान्यपि ॥१२॥
मुखेन जग्राह रुषा दशनैर्मथितान्यपि ॥१२॥
12. tairmuktāni ca śastraṇi mahāstrāṇi tathāsuraiḥ .
mukhena jagrāha ruṣā daśanairmathitānyapi.
mukhena jagrāha ruṣā daśanairmathitānyapi.
12.
taiḥ muktāni ca śastrāṇi mahāstrāṇi tathā asuraiḥ
mukhena jagrāha ruṣā daśanaiḥ mathitāni api
mukhena jagrāha ruṣā daśanaiḥ mathitāni api
12.
With wrath, she seized with her mouth the weapons and great missiles that the asuras had hurled, and also crushed them with her teeth.
बलिनां तद्बलं सर्वमसुराणां दुरात्मनाम् ।
ममर्दाभक्षयच्चान्यानन्यांश्चाताडयत्तथा ॥१३॥
ममर्दाभक्षयच्चान्यानन्यांश्चाताडयत्तथा ॥१३॥
13. balināṃ tadbalaṃ sarvamasurāṇāṃ durātmanām .
mamardābhakṣayaccānyānanyāṃścātāḍayattathā.
mamardābhakṣayaccānyānanyāṃścātāḍayattathā.
13.
balinām tat balam sarvam asurāṇām durātmanām
mamarda abhakṣayat ca anyān anyān ca atāḍayat tathā
mamarda abhakṣayat ca anyān anyān ca atāḍayat tathā
13.
She crushed that entire army of the powerful, evil-minded asuras. She devoured some, and similarly, she struck others.
असिना निहताः केचित्केचित्खट्वाङ्गताडिताः ।
जग्मुर्विनाशमसुरा दन्ताग्राभिहता रणे ॥१४॥
जग्मुर्विनाशमसुरा दन्ताग्राभिहता रणे ॥१४॥
14. asinā nihatāḥ kecitkecitkhaṭvāṅgatāḍitāḥ .
jagmurvināśamasurā dantāgrābhihatā raṇe.
jagmurvināśamasurā dantāgrābhihatā raṇe.
14.
asinā nihatāḥ kecit kecit khaṭvāṅgatāḍitāḥ
jagmuḥ vināśam asurāḥ dantāgrābhihatāḥ raṇe
jagmuḥ vināśam asurāḥ dantāgrābhihatāḥ raṇe
14.
Some asuras were slain by the sword, some were struck down by the khaṭvāṅga, and others, struck by her sharp teeth, met their demise in battle.
क्षणेन तन्महासैन्यमसुराणां निपातितम् ।
दृष्ट्वा चण्डोऽभिमैर्भोमाक्षीं तां महासुरः ॥१५॥
दृष्ट्वा चण्डोऽभिमैर्भोमाक्षीं तां महासुरः ॥१५॥
15. kṣaṇena tanmahāsainyamasurāṇāṃ nipātitam .
dṛṣṭvā caṇḍo'bhimairbhomākṣīṃ tāṃ mahāsuraḥ.
dṛṣṭvā caṇḍo'bhimairbhomākṣīṃ tāṃ mahāsuraḥ.
15.
kṣaṇena tat mahāsainyam asurāṇām nipātitam
dṛṣṭvā caṇḍaḥ abhimairbhomākṣīm tām mahāsuraḥ
dṛṣṭvā caṇḍaḥ abhimairbhomākṣīm tām mahāsuraḥ
15.
Chaṇḍa, the great asura, having seen that great army of the asuras destroyed in an instant, rushed towards her, the fierce-eyed one.
शरवर्षैर्महाभीमैर्भोमाक्षीं तां महासुरः ।
छादयामास चक्रैश्च मुण्डः क्षिप्तैः सहस्रशः ॥१६॥
छादयामास चक्रैश्च मुण्डः क्षिप्तैः सहस्रशः ॥१६॥
16. śaravarṣairmahābhīmairbhomākṣīṃ tāṃ mahāsuraḥ .
chādayāmāsa cakraiśca muṇḍaḥ kṣiptaiḥ sahasraśaḥ.
chādayāmāsa cakraiśca muṇḍaḥ kṣiptaiḥ sahasraśaḥ.
16.
śaravarṣaiḥ mahābhīmaiḥ bhīmākṣīm tām mahāsuraḥ
chādayāmāsa cakraiḥ ca muṇḍaḥ kṣiptaiḥ sahasraśaḥ
chādayāmāsa cakraiḥ ca muṇḍaḥ kṣiptaiḥ sahasraśaḥ
16.
The great demon Muṇḍa covered Bhimākṣī (the Goddess with terrifying eyes) with extremely formidable showers of arrows and with thousands of thrown discs.
तानि चक्राण्यनेकानि विशमानानि तन्मुखम् ।
बभुर्यथार्कबिम्बानि सुबहूनि घनोदरम् ॥१७॥
बभुर्यथार्कबिम्बानि सुबहूनि घनोदरम् ॥१७॥
17. tāni cakrāṇyanekāni viśamānāni tanmukham .
babhuryathārkabimbāni subahūni ghanodaram.
babhuryathārkabimbāni subahūni ghanodaram.
17.
tāni cakrāṇi anekāni viśamānāni tat mukham
babhuḥ yathā arkabimbāni subahūni ghana udaram
babhuḥ yathā arkabimbāni subahūni ghana udaram
17.
Those numerous discs, as they entered her mouth, appeared like many suns entering the dark interior of a cloud.
ततो जहासातिरुषा भीमं भैरवनादिनी ।
काली करालवक्त्रान्तर्दुर्दर्शदशनोज्ज्वला ॥१८॥
काली करालवक्त्रान्तर्दुर्दर्शदशनोज्ज्वला ॥१८॥
18. tato jahāsātiruṣā bhīmaṃ bhairavanādinī .
kālī karālavaktrāntardurdarśadaśanojjvalā.
kālī karālavaktrāntardurdarśadaśanojjvalā.
18.
tataḥ jahāsa atiruṣā bhīmam bhairavanādinī
kālī karālavaktrāntardurdarśadaśanojjvalā
kālī karālavaktrāntardurdarśadaśanojjvalā
18.
Then Kāli, roaring dreadfully, laughed terribly in great anger, her terrifying teeth gleaming brightly within her formidable mouth.
उत्थाय च महासिंहं देवी चण्डमधावत ।
गृहीत्वा चास्य केशेषु शिरस्तेनासिनाच्छिनत् ॥१९॥
गृहीत्वा चास्य केशेषु शिरस्तेनासिनाच्छिनत् ॥१९॥
19. utthāya ca mahāsiṃhaṃ devī caṇḍamadhāvata .
gṛhītvā cāsya keśeṣu śirastenāsinācchinat.
gṛhītvā cāsya keśeṣu śirastenāsinācchinat.
19.
utthāya ca mahāsiṃham devī caṇḍam adhāvata
gṛhītvā ca asya keśeṣu śiraḥ tena asinā acchinat
gṛhītvā ca asya keśeṣu śiraḥ tena asinā acchinat
19.
And rising, the Goddess rushed towards Chaṇḍa, who was like a mighty lion. Seizing him by his hair, she then cut off his head with that sword.
छिन्ने शिरसि दैत्येन्द्रश्चक्रे नादं सुभैरवम् ।
तेन नादेन महता त्रासितं भुवनत्रयम् ॥२०॥
तेन नादेन महता त्रासितं भुवनत्रयम् ॥२०॥
20. chinne śirasi daityendraścakre nādaṃ subhairavam .
tena nādena mahatā trāsitaṃ bhuvanatrayam.
tena nādena mahatā trāsitaṃ bhuvanatrayam.
20.
chinne śirasi daityendraḥ cakre nādam subhairavam
tena nādena mahatā trāsitam bhuvanatrayam
tena nādena mahatā trāsitam bhuvanatrayam
20.
When his head was severed, the king of the demons let out an exceedingly terrifying roar. That great roar frightened all three worlds.
अथ मुण्डोऽभ्यधावत्तां दृष्ट्वा चण्डं निपातितम् ।
तमप्यपातयद् भूमौ सा खड्गाभिहतं रुषा ॥२१॥
तमप्यपातयद् भूमौ सा खड्गाभिहतं रुषा ॥२१॥
21. atha muṇḍo'bhyadhāvattāṃ dṛṣṭvā caṇḍaṃ nipātitam .
tamapyapātayad bhūmau sā khaḍgābhihataṃ ruṣā.
tamapyapātayad bhūmau sā khaḍgābhihataṃ ruṣā.
21.
atha muṇḍaḥ abhyadhāvat tām dṛṣṭvā caṇḍam nipātitam
tam api apātayat bhūmau sā khaḍgābhihatam ruṣā
tam api apātayat bhūmau sā khaḍgābhihatam ruṣā
21.
Then, seeing Caṇḍa struck down, Muṇḍa ran towards her. She, in a rage, also struck him down on the ground with a sword-blow.
हतशेषं ततः सैन्यं दृष्ट्वा चण्डं निपातितम् ।
मुण्डं च सुमहावीर्यं दिशो भेजे भयातुरम् ॥२२॥
मुण्डं च सुमहावीर्यं दिशो भेजे भयातुरम् ॥२२॥
22. hataśeṣaṃ tataḥ sainyaṃ dṛṣṭvā caṇḍaṃ nipātitam .
muṇḍaṃ ca sumahāvīryaṃ diśo bheje bhayāturam.
muṇḍaṃ ca sumahāvīryaṃ diśo bheje bhayāturam.
22.
hataseṣam tataḥ sainyam dṛṣṭvā caṇḍam nipātitam
muṇḍam ca sumahāvīryam diśaḥ bheje bhayāturam
muṇḍam ca sumahāvīryam diśaḥ bheje bhayāturam
22.
Then, seeing Caṇḍa struck down and the exceedingly valorous Muṇḍa also fallen, the remaining army, panic-stricken, fled in all directions.
शिरञ्चण्डस्य काली च गृहीत्वा मुण्डमेव च ।
प्राह प्रचण्डाट्टहासमिश्रमभ्येत्य चण्डिकाम् ॥२३॥
प्राह प्रचण्डाट्टहासमिश्रमभ्येत्य चण्डिकाम् ॥२३॥
23. śirañcaṇḍasya kālī ca gṛhītvā muṇḍameva ca .
prāha pracaṇḍāṭṭahāsamiśramabhyetya caṇḍikām.
prāha pracaṇḍāṭṭahāsamiśramabhyetya caṇḍikām.
23.
śiraḥ caṇḍasya kālī ca gṛhītvā muṇḍam eva ca
prāha pracaṇḍāṭṭahāsamiśram abhyetya caṇḍikām
prāha pracaṇḍāṭṭahāsamiśram abhyetya caṇḍikām
23.
Then Kālī, having taken the head of Caṇḍa and Muṇḍa as well, approached Caṇḍikā and spoke, her words mingled with a fierce, loud roar of laughter.
मया तवात्रोपहृतौ चण्डमुण्डौ महापशू ।
युद्धयज्ञे स्वयं शुम्भं निशुम्भं च हनिष्यसि ॥२४॥
युद्धयज्ञे स्वयं शुम्भं निशुम्भं च हनिष्यसि ॥२४॥
24. mayā tavātropahṛtau caṇḍamuṇḍau mahāpaśū .
yuddhayajñe svayaṃ śumbhaṃ niśumbhaṃ ca haniṣyasi.
yuddhayajñe svayaṃ śumbhaṃ niśumbhaṃ ca haniṣyasi.
24.
mayā tava atra upahṛtau caṇḍamuṇḍau mahāpaśū
yuddhayajñe svayaṃ śumbhaṃ niśumbhaṃ ca haniṣyasi
yuddhayajñe svayaṃ śumbhaṃ niśumbhaṃ ca haniṣyasi
24.
Here, Chaṇḍa and Muṇḍa, those two great sacrificial animals, have been offered by me for you. In this battle-Vedic ritual (yajña), you yourself will kill Śumbha and Niśumbha.
ऋषिरुवाच ।
तावानीतौ ततो दृष्ट्वा चणाडमुण्डौ महासुरौ ।
उवाच कालीं कल्याणी ललितं चण्डिका वचः ॥२५॥
तावानीतौ ततो दृष्ट्वा चणाडमुण्डौ महासुरौ ।
उवाच कालीं कल्याणी ललितं चण्डिका वचः ॥२५॥
25. ṛṣiruvāca .
tāvānītau tato dṛṣṭvā caṇāḍamuṇḍau mahāsurau .
uvāca kālīṃ kalyāṇī lalitaṃ caṇḍikā vacaḥ.
tāvānītau tato dṛṣṭvā caṇāḍamuṇḍau mahāsurau .
uvāca kālīṃ kalyāṇī lalitaṃ caṇḍikā vacaḥ.
25.
ṛṣiḥ uvāca tau ānītau tataḥ dṛṣṭvā caṇḍamuṇḍau
mahāsurau uvāca kālīṃ kalyāṇī lalitaṃ caṇḍikā vacaḥ
mahāsurau uvāca kālīṃ kalyāṇī lalitaṃ caṇḍikā vacaḥ
25.
The sage said: Then, having seen those two, Chaṇḍa and Muṇḍa, the great demons, Caṇḍikā, the auspicious one, spoke charming words to Kālī.
श्रीदेव्युवाच ।
यस्माच्चण्डं च मुण्डं च गृहीत्वा त्वमुपागता ।
चामुण्डेति ततो लोके ख्याता देवि भविष्यसि ॥२६॥
यस्माच्चण्डं च मुण्डं च गृहीत्वा त्वमुपागता ।
चामुण्डेति ततो लोके ख्याता देवि भविष्यसि ॥२६॥
26. śrīdevyuvāca .
yasmāccaṇḍaṃ ca muṇḍaṃ ca gṛhītvā tvamupāgatā .
cāmuṇḍeti tato loke khyātā devi bhaviṣyasi.
yasmāccaṇḍaṃ ca muṇḍaṃ ca gṛhītvā tvamupāgatā .
cāmuṇḍeti tato loke khyātā devi bhaviṣyasi.
26.
śrīdevī uvāca yasmāt caṇḍaṃ ca muṇḍaṃ ca gṛhītvā tvaṃ
upāgatā cāmuṇḍā iti tataḥ loke khyātā devi bhaviṣyasi
upāgatā cāmuṇḍā iti tataḥ loke khyātā devi bhaviṣyasi
26.
The Divine Devi said: "O Goddess (devī), because you have come having seized Chaṇḍa and Muṇḍa, you will therefore be known in the world as Cāmuṇḍā."
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87 (current chapter)
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134