मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-60
मार्कण्डेय उवाच ।
यत्तु किम्पुरुषं वर्षं तत् प्रवक्ष्याम्यहं द्विज ।
यत्रायुर्दशसाहस्त्रं पुरुषाणां वपुष्मताम् ॥१॥
यत्तु किम्पुरुषं वर्षं तत् प्रवक्ष्याम्यहं द्विज ।
यत्रायुर्दशसाहस्त्रं पुरुषाणां वपुष्मताम् ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
yattu kimpuruṣaṃ varṣaṃ tat pravakṣyāmyahaṃ dvija .
yatrāyurdaśasāhastraṃ puruṣāṇāṃ vapuṣmatām.
yattu kimpuruṣaṃ varṣaṃ tat pravakṣyāmyahaṃ dvija .
yatrāyurdaśasāhastraṃ puruṣāṇāṃ vapuṣmatām.
1.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca yat tu kiṃpuruṣam varṣam tat pravakṣyāmi
aham dvija yatra āyuḥ daśasāhasram puruṣāṇām vapuṣmatām
aham dvija yatra āyuḥ daśasāhasram puruṣāṇām vapuṣmatām
1.
Mārkaṇḍeya said: Now, I will describe that Kimpuruṣa region, O twice-born (dvija). There, the lifespan for embodied (vapuṣmat) men (puruṣa) is ten thousand (years).
अनामया ह्यशोकाश्च नरा यत्र तथा स्त्रियः ।
प्लक्षः षण्डश्च तत्रोक्तः सुमहान्नन्दनोपमः ॥२॥
प्लक्षः षण्डश्च तत्रोक्तः सुमहान्नन्दनोपमः ॥२॥
2. anāmayā hyaśokāśca narā yatra tathā striyaḥ .
plakṣaḥ ṣaṇḍaśca tatroktaḥ sumahānnandanopamaḥ.
plakṣaḥ ṣaṇḍaśca tatroktaḥ sumahānnandanopamaḥ.
2.
anāmayāḥ hi aśokāḥ ca narāḥ yatra tathā striyaḥ
plakṣaḥ ṣaṇḍaḥ ca tatra uktaḥ sumahān nandanopamaḥ
plakṣaḥ ṣaṇḍaḥ ca tatra uktaḥ sumahān nandanopamaḥ
2.
Indeed, in that place, both men (nara) and women (strī) are free from illness (anāmaya) and sorrow (aśoka). And a very great Plakṣa grove (ṣaṇḍa), comparable to the Nandana garden, is mentioned there.
तस्य ते वै फलरसं पिबन्तः पुरुषाः सदा ।
स्थिरयौवननिष्पन्नाः स्त्रियश्चोत्पलगन्धिकाः ॥३॥
स्थिरयौवननिष्पन्नाः स्त्रियश्चोत्पलगन्धिकाः ॥३॥
3. tasya te vai phalarasaṃ pibantaḥ puruṣāḥ sadā .
sthirayauvananiṣpannāḥ striyaścotpalagandhikāḥ.
sthirayauvananiṣpannāḥ striyaścotpalagandhikāḥ.
3.
tasya te vai phalarasam pibantaḥ puruṣāḥ sadā
sthirayauvananiṣpannāḥ striyaḥ ca utpalagandhikāḥ
sthirayauvananiṣpannāḥ striyaḥ ca utpalagandhikāḥ
3.
The men there, always drinking the fruit juice of that (tree or region), and the women, are always endowed with perpetual youth and possess the fragrance of lotuses.
अतः परं किंपुरुषाद्धरिवर्षं प्रचक्ष्यते ।
महारजतसङ्काशा जायन्ते तत्र मानवाः ॥४॥
महारजतसङ्काशा जायन्ते तत्र मानवाः ॥४॥
4. ataḥ paraṃ kiṃpuruṣāddharivarṣaṃ pracakṣyate .
mahārajatasaṅkāśā jāyante tatra mānavāḥ.
mahārajatasaṅkāśā jāyante tatra mānavāḥ.
4.
ataḥ param kiṃpuruṣāt harivarṣam pracakṣyate
mahārajatasaṅkāśāḥ jāyante tatra mānavāḥ
mahārajatasaṅkāśāḥ jāyante tatra mānavāḥ
4.
Beyond this (region), the land of Harivarṣa is declared to extend from (the land of) Kiṃpuruṣa. There, human beings are born who resemble great silver.
देवलोकच्युताः सर्वे देवरूपाश्च सर्वशः ।
हरिवर्षे नराः सर्वे पिबन्तीक्षुरसं शुभम् ॥५॥
हरिवर्षे नराः सर्वे पिबन्तीक्षुरसं शुभम् ॥५॥
5. devalokacyutāḥ sarve devarūpāśca sarvaśaḥ .
harivarṣe narāḥ sarve pibantīkṣurasaṃ śubham.
harivarṣe narāḥ sarve pibantīkṣurasaṃ śubham.
5.
devalokacyutāḥ sarve devarūpāḥ ca sarvaśaḥ
harivarṣe narāḥ sarve pibanti īkṣurasam śubham
harivarṣe narāḥ sarve pibanti īkṣurasam śubham
5.
All of them are descended from the divine worlds and are entirely god-like in form. In Harivarṣa, all these men drink auspicious sugarcane juice.
न जरा बाधते तत्र न जीर्यन्ते च कर्हिचित् ।
तावन्तमेव ते कालं जीवन्त्यथ निरामयाः ॥६॥
तावन्तमेव ते कालं जीवन्त्यथ निरामयाः ॥६॥
6. na jarā bādhate tatra na jīryante ca karhicit .
tāvantameva te kālaṃ jīvantyatha nirāmayāḥ.
tāvantameva te kālaṃ jīvantyatha nirāmayāḥ.
6.
na jarā bādhate tatra na jīryante ca karhicit
tāvantam eva te kālam jīvanti atha nirāmayāḥ
tāvantam eva te kālam jīvanti atha nirāmayāḥ
6.
There, old age does not afflict them, nor do they ever decay. For that entire duration, they live free from illness.
मेरुवर्षं मया प्रोक्तं मध्यमं यदिलावृतम् ।
न तत्र सूर्यस्तपति न ते जीर्यन्ति मानवाः ॥७॥
न तत्र सूर्यस्तपति न ते जीर्यन्ति मानवाः ॥७॥
7. meruvarṣaṃ mayā proktaṃ madhyamaṃ yadilāvṛtam .
na tatra sūryastapati na te jīryanti mānavāḥ.
na tatra sūryastapati na te jīryanti mānavāḥ.
7.
meruvarṣam mayā proktam madhyamam yat ilāvṛtam
na tatra sūryaḥ tapati na te jīryanti mānavāḥ
na tatra sūryaḥ tapati na te jīryanti mānavāḥ
7.
I have declared the Meru region (Meruvarṣa), specifically Ilāvṛta, to be the central one. In that place, the sun does not shine, and people do not age.
लभन्ते नात्मलाभञ्च रश्मयश्चन्द्रसूर्ययोः ।
नक्षत्राणां ग्रहाणाञ्च मेरोस्तत्र परा द्युतिः ॥८॥
नक्षत्राणां ग्रहाणाञ्च मेरोस्तत्र परा द्युतिः ॥८॥
8. labhante nātmalābhañca raśmayaścandrasūryayoḥ .
nakṣatrāṇāṃ grahāṇāñca merostatra parā dyutiḥ.
nakṣatrāṇāṃ grahāṇāñca merostatra parā dyutiḥ.
8.
labhante na ātmalābham ca raśmayaḥ candrasūryayoḥ
nakṣatrāṇām grahāṇām ca meroḥ tatra parā dyutiḥ
nakṣatrāṇām grahāṇām ca meroḥ tatra parā dyutiḥ
8.
The rays of the moon and sun do not achieve their intrinsic benefit (ātmalābha). In that place, the splendor of Meru surpasses that of the constellations and planets.
पद्मप्रभाः पद्मगन्धा जम्बूफलरसाशिनः ।
पद्मपत्रायताक्षास्तु जायन्ते तत्र मानवाः ॥९॥
पद्मपत्रायताक्षास्तु जायन्ते तत्र मानवाः ॥९॥
9. padmaprabhāḥ padmagandhā jambūphalarasāśinaḥ .
padmapatrāyatākṣāstu jāyante tatra mānavāḥ.
padmapatrāyatākṣāstu jāyante tatra mānavāḥ.
9.
padmaprabhāḥ padmagandhā jambūphalarasāśinaḥ
padmapatrāyatākṣāḥ tu jāyante tatra mānavāḥ
padmapatrāyatākṣāḥ tu jāyante tatra mānavāḥ
9.
In that place, people are born with the radiance of lotuses and the fragrance of lotuses, subsisting on the juice of Jambu fruits, and with eyes as long as lotus petals.
वर्षाणान्तु सहस्राणि तत्राप्यायुस्त्रयोदश ।
सरावाकारसंस्तारो मेरुमध्ये इलावृते ॥१०॥
सरावाकारसंस्तारो मेरुमध्ये इलावृते ॥१०॥
10. varṣāṇāntu sahasrāṇi tatrāpyāyustrayodaśa .
sarāvākārasaṃstāro merumadhye ilāvṛte.
sarāvākārasaṃstāro merumadhye ilāvṛte.
10.
varṣāṇām tu sahasrāṇi tatra api āyuḥ trayodaśa
sarāvākārasaṃstāraḥ merumadhye ilāvṛte
sarāvākārasaṃstāraḥ merumadhye ilāvṛte
10.
Indeed, in that place, their lifespan is thirteen thousand years. In Ilāvṛta, in the middle of Meru, there is a bowl-shaped arrangement or covering.
मेरुस्तत्र महाशैलस्तदाख्यातमिलावृतम् ।
रम्यकं वर्षमस्माच्च कथयिष्ये निबोध तत् ॥११॥
रम्यकं वर्षमस्माच्च कथयिष्ये निबोध तत् ॥११॥
11. merustatra mahāśailastadākhyātamilāvṛtam .
ramyakaṃ varṣamasmācca kathayiṣye nibodha tat.
ramyakaṃ varṣamasmācca kathayiṣye nibodha tat.
11.
meruḥ tatra mahāśailaḥ tat ākhyātam ilāvṛtam
ramyakam varṣam asmāt ca kathayiṣye nibodha tat
ramyakam varṣam asmāt ca kathayiṣye nibodha tat
11.
There, the great mountain Meru is described as (the center of) Ilāvṛta. From this (region), I shall describe the Ramyaka region; listen to that.
वृक्षस्तत्रापि चोत्तुङ्गो न्यग्रोधो हरितच्छदः ।
तस्यापि ते फलरसं पिबन्तो वर्तयन्ति वै ॥१२॥
तस्यापि ते फलरसं पिबन्तो वर्तयन्ति वै ॥१२॥
12. vṛkṣastatrāpi cottuṅgo nyagrodho haritacchadaḥ .
tasyāpi te phalarasaṃ pibanto vartayanti vai.
tasyāpi te phalarasaṃ pibanto vartayanti vai.
12.
vṛkṣaḥ tatra api ca uttuṅgaḥ nyagrodhaḥ haritacchadaḥ
tasya api te phalarasam pibantaḥ vartayanti vai
tasya api te phalarasam pibantaḥ vartayanti vai
12.
There, too, is a very tall banyan tree with green leaves. Indeed, people there sustain themselves by drinking the juice of its fruits.
वर्षायुतायुषस्तत्र नरास्तत्फलभोगिनः ।
रतिप्रधानविमला जरादौर्गन्ध्यवर्जिताः ॥१३॥
रतिप्रधानविमला जरादौर्गन्ध्यवर्जिताः ॥१३॥
13. varṣāyutāyuṣastatra narāstatphalabhoginaḥ .
ratipradhānavimalā jarādaurgandhyavarjitāḥ.
ratipradhānavimalā jarādaurgandhyavarjitāḥ.
13.
varṣāyutāyuṣaḥ tatra narāḥ tatphalabhoginaḥ
ratipradhānavimalāḥ jarādaurgandhyavarjitāḥ
ratipradhānavimalāḥ jarādaurgandhyavarjitāḥ
13.
There, the people who enjoy those fruits have a lifespan of ten thousand years. They are pure, characterized by primary joy, and are free from old age and foul odors.
तस्मादथोत्तरं वर्षं नाम्ना ख्यातं हिरण्मयम् ।
हिरण्वती नदी यत्र प्रभूतकमलोज्ज्वला ॥१४॥
हिरण्वती नदी यत्र प्रभूतकमलोज्ज्वला ॥१४॥
14. tasmādathottaraṃ varṣaṃ nāmnā khyātaṃ hiraṇmayam .
hiraṇvatī nadī yatra prabhūtakamalojjvalā.
hiraṇvatī nadī yatra prabhūtakamalojjvalā.
14.
tasmāt atha uttaram varṣam nāmnā khyātam hiraṇmayam
hiraṇvatī nadī yatra prabhūtakalamojjvalā
hiraṇvatī nadī yatra prabhūtakalamojjvalā
14.
Then, to the north of that (region), is the land known by the name Hiraṇmaya. There, the Hiraṇvatī river is resplendent with abundant lotuses.
महाबलाः सतेजस्का जायन्ते तत्र मानवाः ।
महाकाया महासत्त्वा धनिनः प्रियदर्शनाः ॥१५॥
महाकाया महासत्त्वा धनिनः प्रियदर्शनाः ॥१५॥
15. mahābalāḥ satejaskā jāyante tatra mānavāḥ .
mahākāyā mahāsattvā dhaninaḥ priyadarśanāḥ.
mahākāyā mahāsattvā dhaninaḥ priyadarśanāḥ.
15.
mahābalāḥ satejaskāḥ jāyante tatra mānavāḥ
mahākāyāḥ mahāsattvāḥ dhaninaḥ priyadarśanāḥ
mahākāyāḥ mahāsattvāḥ dhaninaḥ priyadarśanāḥ
15.
There, humans are born very strong and full of vigor. They possess magnificent bodies, great vitality, are wealthy, and pleasant to behold.
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60 (current chapter)
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134