मार्कण्डेय-पुराणम्
mārkaṇḍeya-purāṇam
-
chapter-55
मार्कण्डेय उवाच ।
शैलेषु मन्दाराद्येषु चतुर्ष्वपि द्विजोत्तम ।
वाननि यानि चत्वारि सरांसि च निबोध मे ॥१॥
शैलेषु मन्दाराद्येषु चतुर्ष्वपि द्विजोत्तम ।
वाननि यानि चत्वारि सरांसि च निबोध मे ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca .
śaileṣu mandārādyeṣu caturṣvapi dvijottama .
vānani yāni catvāri sarāṃsi ca nibodha me.
śaileṣu mandārādyeṣu caturṣvapi dvijottama .
vānani yāni catvāri sarāṃsi ca nibodha me.
1.
mārkaṇḍeyaḥ uvāca śaileṣu mandārādyeṣu caturṣu api
dvijottama vanāni yāni catvāri sarāṃsi ca nibodha me
dvijottama vanāni yāni catvāri sarāṃsi ca nibodha me
1.
Mārkaṇḍeya said: O best among the twice-born (dvijottama), understand from me about the four mountains such as Mandāra and others, and the four forests, and the four lakes.
पूर्वं चैत्ररथं नाम दक्षिणे नन्दनं वनम् ।
वैभ्राजं पश्चिमे शैले सावित्रं चोत्तराचले ॥२॥
वैभ्राजं पश्चिमे शैले सावित्रं चोत्तराचले ॥२॥
2. pūrvaṃ caitrarathaṃ nāma dakṣiṇe nandanaṃ vanam .
vaibhrājaṃ paścime śaile sāvitraṃ cottarācale.
vaibhrājaṃ paścime śaile sāvitraṃ cottarācale.
2.
pūrvaṃ caitrarathaṃ nāma dakṣiṇe nandanaṃ vanam
| vaibhrājaṃ paścime śaile sāvitraṃ ca uttarācale
| vaibhrājaṃ paścime śaile sāvitraṃ ca uttarācale
2.
To the east is the forest named Caitraratha, to the south is the Nandanavana (forest). Vaibhrāja is on the western mountain, and Sāvitra is on the northern mountain.
अरुणोदं सरः पूर्वं मानसं दक्षिणे तथा ।
शीतोदं पश्चिमे मेरोर्महाभद्रं तथोत्तरे ॥३॥
शीतोदं पश्चिमे मेरोर्महाभद्रं तथोत्तरे ॥३॥
3. aruṇodaṃ saraḥ pūrvaṃ mānasaṃ dakṣiṇe tathā .
śītodaṃ paścime merormahābhadraṃ tathottare.
śītodaṃ paścime merormahābhadraṃ tathottare.
3.
aruṇodaṃ saraḥ pūrvaṃ mānasaṃ dakṣiṇe tathā |
śītodaṃ paścime meroḥ mahābhadraṃ tathā uttare
śītodaṃ paścime meroḥ mahābhadraṃ tathā uttare
3.
The Aruṇoda lake is in the east, and likewise the Mānasa lake is in the south. The Śītodaka lake is in the west of Mount Meru, and similarly the Mahābhadra lake is in the north.
शीतार्तश्चक्रमुञ्जश्च कुलीरोऽथ सुकङ्कवान् ।
मणिशैलोऽथ वृषवान् महानीलो भवाचलः ॥४॥
मणिशैलोऽथ वृषवान् महानीलो भवाचलः ॥४॥
4. śītārtaścakramuñjaśca kulīro'tha sukaṅkavān .
maṇiśailo'tha vṛṣavān mahānīlo bhavācalaḥ.
maṇiśailo'tha vṛṣavān mahānīlo bhavācalaḥ.
4.
śītārtaḥ ca cakramuñjaḥ ca kulīraḥ atha sukaṅkavān
| maṇiśailaḥ atha vṛṣavān mahānīlaḥ bhavācalaḥ
| maṇiśailaḥ atha vṛṣavān mahānīlaḥ bhavācalaḥ
4.
The mountains are Śītārta, Cakramuñja, and Kulīra, then Sukaṅkavān, Maṇiśaila, then Vṛṣavān, Mahānīla, and Bhavācala.
सूबिन्दुर्मन्दरो वेणुस्तामसो निषधस्तथा ।
देवशैलश्च पूर्वेण मन्दरस्य महाचलः ॥५॥
देवशैलश्च पूर्वेण मन्दरस्य महाचलः ॥५॥
5. sūbindurmandaro veṇustāmaso niṣadhastathā .
devaśailaśca pūrveṇa mandarasya mahācalaḥ.
devaśailaśca pūrveṇa mandarasya mahācalaḥ.
5.
sūbinduḥ mandaraḥ veṇuḥ tāmasaḥ niṣadhaḥ tathā
devaśailaḥ ca pūrveṇa mandarasya mahācalaḥ
devaśailaḥ ca pūrveṇa mandarasya mahācalaḥ
5.
Sūbindu, Mandara, Veṇu, Tāmasa, Niṣadha, and also Devaśaila, a great mountain located to the east of Mandara.
त्रिकटशिखराद्रिश्च कलिङ्गोऽथ पतङ्गकः ।
रुचकः सानुमांश्चाद्रिस्ताम्रकोऽथ विशाखवान् ॥६॥
रुचकः सानुमांश्चाद्रिस्ताम्रकोऽथ विशाखवान् ॥६॥
6. trikaṭaśikharādriśca kaliṅgo'tha pataṅgakaḥ .
rucakaḥ sānumāṃścādristāmrako'tha viśākhavān.
rucakaḥ sānumāṃścādristāmrako'tha viśākhavān.
6.
trikaṭaśikharādriḥ ca kaliṅgaḥ atha pataṅgakaḥ
rucakaḥ sānumān ca adriḥ tāmrakaḥ atha viśākhavān
rucakaḥ sānumān ca adriḥ tāmrakaḥ atha viśākhavān
6.
Trikataśikharādri, Kaliṅga, Pataṅgaka, Rucaka, Sānumān, the mountain Tāmraka, and Viśākhavān.
श्वेतोदरः समूलश्च वसुधारश्च रत्नवान् ।
एकशृङ्गो महाशैलो राजशालः पिपाठकः ॥७॥
एकशृङ्गो महाशैलो राजशालः पिपाठकः ॥७॥
7. śvetodaraḥ samūlaśca vasudhāraśca ratnavān .
ekaśṛṅgo mahāśailo rājaśālaḥ pipāṭhakaḥ.
ekaśṛṅgo mahāśailo rājaśālaḥ pipāṭhakaḥ.
7.
śvetodaraḥ samūlaḥ ca vasudhāraḥ ca ratnavān
ekaśṛṅgaḥ mahāśailaḥ rājaśālaḥ pipāṭhakaḥ
ekaśṛṅgaḥ mahāśailaḥ rājaśālaḥ pipāṭhakaḥ
7.
Śvetodara, Samūla, Vasudhāra, Ratnavān, Ekaśṛṅga, Mahāśaila, Rājaśāla, and Pipaṭhaka.
पञ्चशैलोऽथ कैलासो हिमवांश्चाचलोत्तमः ।
इत्येते दक्षिणे पार्श्वे मेरोः प्रोक्ता महाचलाः ॥८॥
इत्येते दक्षिणे पार्श्वे मेरोः प्रोक्ता महाचलाः ॥८॥
8. pañcaśailo'tha kailāso himavāṃścācalottamaḥ .
ityete dakṣiṇe pārśve meroḥ proktā mahācalāḥ.
ityete dakṣiṇe pārśve meroḥ proktā mahācalāḥ.
8.
pañcaśailaḥ atha kailāsaḥ himavān ca acalottamaḥ
iti ete dakṣiṇe pārśve meroḥ proktāḥ mahācalāḥ
iti ete dakṣiṇe pārśve meroḥ proktāḥ mahācalāḥ
8.
Pañcaśaila, Kailāsa, and Himavān, the supreme mountain. These great mountains are thus declared to be on the southern side of Meru.
सुरक्षः शिशिराक्षश्च वैदुर्यः कपिलस्तथा ।
पिञ्जरोऽथ महाभद्रः सुरसः पिङ्गलो मधुः ॥९॥
पिञ्जरोऽथ महाभद्रः सुरसः पिङ्गलो मधुः ॥९॥
9. surakṣaḥ śiśirākṣaśca vaiduryaḥ kapilastathā .
piñjaro'tha mahābhadraḥ surasaḥ piṅgalo madhuḥ.
piñjaro'tha mahābhadraḥ surasaḥ piṅgalo madhuḥ.
9.
surakṣaḥ śiśirākṣaḥ ca vaidūryaḥ kapilaḥ tathā
piñjaraḥ atha mahābhadraḥ surasaḥ piṅgalaḥ madhuḥ
piñjaraḥ atha mahābhadraḥ surasaḥ piṅgalaḥ madhuḥ
9.
Surekṣa, Śiśirākṣa, Vaidūrya, Kapila, and also Piñjara; then Mahābhadra, Surasa, Piṅgala, and Madhu (are mentioned as mountains).
अञ्जनः कुक्कुटः कृष्णः पाण्डरश्चालोत्तमः ।
सहस्रशिखरश्चाद्रिः पारियात्रः सशृङ्गवान् ॥१०॥
सहस्रशिखरश्चाद्रिः पारियात्रः सशृङ्गवान् ॥१०॥
10. añjanaḥ kukkuṭaḥ kṛṣṇaḥ pāṇḍaraścālottamaḥ .
sahasraśikharaścādriḥ pāriyātraḥ saśṛṅgavān.
sahasraśikharaścādriḥ pāriyātraḥ saśṛṅgavān.
10.
añjanaḥ kukkuṭaḥ kṛṣṇaḥ pāṇḍaraḥ ca alottamaḥ
sahasraśikharaḥ ca adriḥ pāriyātraḥ saśṛṅgavān
sahasraśikharaḥ ca adriḥ pāriyātraḥ saśṛṅgavān
10.
Añjana, Kukkuṭa, Kṛṣṇa, Pāṇḍara, and Alottama; and the mountain Sahasraśikhara, and Pāriyātra, which possesses peaks.
पश्चिमेन तथा मेरोर्विस्कम्भात् पश्चिमाद्वहिः ।
एतेऽचलाः समाख्याताः शृणुष्वन्यांस्तथोत्तरान् ॥११॥
एतेऽचलाः समाख्याताः शृणुष्वन्यांस्तथोत्तरान् ॥११॥
11. paścimena tathā merorviskambhāt paścimādvahiḥ .
ete'calāḥ samākhyātāḥ śṛṇuṣvanyāṃstathottarān.
ete'calāḥ samākhyātāḥ śṛṇuṣvanyāṃstathottarān.
11.
paścimena tathā meroḥ viskambhāt paścimāt bahiḥ
ete acalāḥ samākhyātāḥ śṛṇuṣva anyān tathā uttarān
ete acalāḥ samākhyātāḥ śṛṇuṣva anyān tathā uttarān
11.
These mountains, which are to the west of Meru and outside the western Viskambha range, have thus been enumerated. Now, listen to others, those to the north.
शङ्खकूटोऽथ वृषभो हंसनाभस्तथाचलः ।
कपिलेन्द्रस्तथा शैलः सानुमान् नील एव च ॥१२॥
कपिलेन्द्रस्तथा शैलः सानुमान् नील एव च ॥१२॥
12. śaṅkhakūṭo'tha vṛṣabho haṃsanābhastathācalaḥ .
kapilendrastathā śailaḥ sānumān nīla eva ca.
kapilendrastathā śailaḥ sānumān nīla eva ca.
12.
śaṅkhakūṭaḥ atha vṛṣabhaḥ haṃsanābhaḥ tathā acalaḥ
kapilendraḥ tathā śailaḥ sānumān nīlaḥ eva ca
kapilendraḥ tathā śailaḥ sānumān nīlaḥ eva ca
12.
Then (there are) Śaṅkhakūṭa, Vṛṣabha, and the mountain Haṃsanābha; likewise, the mountain Kapilendra, and Sānumān, and Nīla as well.
स्वर्णशृङ्गी शातशृङ्गी पुष्पको मेघपर्वतः ।
विरजाक्षो वराहाद्रिर्मयूरो जारुधिस्तथा ॥१३॥
विरजाक्षो वराहाद्रिर्मयूरो जारुधिस्तथा ॥१३॥
13. svarṇaśṛṅgī śātaśṛṅgī puṣpako meghaparvataḥ .
virajākṣo varāhādrirmayūro jārudhistathā.
virajākṣo varāhādrirmayūro jārudhistathā.
13.
svarṇaśṛṅgī śātaśṛṅgī puṣpakaḥ meghaparvataḥ
virajākṣaḥ varāhādriḥ mayūraḥ jārudhiḥ tathā
virajākṣaḥ varāhādriḥ mayūraḥ jārudhiḥ tathā
13.
These are Svarṇaśṛṅgī, Śātaśṛṅgī, Puṣpaka, Meghaparvata, Virajākṣa, Varāhādri, Mayūra, and Jārudhi.
इत्येते कथिता ब्रह्मन् मेरोरुत्तरतो नगाः ।
एतेषां पर्वतानान्तु द्रौण्योऽतीव मनोहराः ॥१४॥
एतेषां पर्वतानान्तु द्रौण्योऽतीव मनोहराः ॥१४॥
14. ityete kathitā brahman meroruttarato nagāḥ .
eteṣāṃ parvatānāntu drauṇyo'tīva manoharāḥ.
eteṣāṃ parvatānāntu drauṇyo'tīva manoharāḥ.
14.
iti ete kathitāḥ brahman meroḥ uttarataḥ nagāḥ
eteṣām parvatānām tu drauṇyaḥ atīva manoharāḥ
eteṣām parvatānām tu drauṇyaḥ atīva manoharāḥ
14.
O Brahmin, these mountains to the north of Meru have thus been enumerated. The valleys of these mountains are exceedingly charming.
वनैरमलपानीयैः सरोभिरुपशोभिताः ।
तासु पुण्यकृतां जन्म मनुष्याणां द्विजोत्तम ॥१५॥
तासु पुण्यकृतां जन्म मनुष्याणां द्विजोत्तम ॥१५॥
15. vanairamalapānīyaiḥ sarobhirupaśobhitāḥ .
tāsu puṇyakṛtāṃ janma manuṣyāṇāṃ dvijottama.
tāsu puṇyakṛtāṃ janma manuṣyāṇāṃ dvijottama.
15.
vanaiḥ amala-pānīyaiḥ sarobhiḥ upaśobhitāḥ
tāsu puṇyakṛtām janma manuṣyāṇām dvijottama
tāsu puṇyakṛtām janma manuṣyāṇām dvijottama
15.
They are adorned by forests, by pure waters, and by lakes. O best of the twice-born (dvija), in those (valleys) is the birth of virtuous human beings.
एते भौमा द्विजश्रेष्ठ स्वर्गाः स्वर्गगुणाधिकाः ।
न तासु पुण्यपापानामपूर्वाणामुपार्जनम् ॥१६॥
न तासु पुण्यपापानामपूर्वाणामुपार्जनम् ॥१६॥
16. ete bhaumā dvijaśreṣṭha svargāḥ svargaguṇādhikāḥ .
na tāsu puṇyapāpānāmapūrvāṇāmupārjanam.
na tāsu puṇyapāpānāmapūrvāṇāmupārjanam.
16.
ete bhaumāḥ dvijaśreṣṭha svargāḥ svargaguṇādhikāḥ
na tāsu puṇyapāpānām apūrvāṇām upārjanam
na tāsu puṇyapāpānām apūrvāṇām upārjanam
16.
O best of the twice-born (dvija), these earthly places are like heavens, possessing qualities superior to heaven itself. In them, there is no accumulation of new merits or demerits.
पुण्योपभोगा एवोक्ता देवानामपि तास्वपि ।
शीतान्ताद्येषु चैतषु शैलेषु द्विजसत्तम ॥१७॥
शीतान्ताद्येषु चैतषु शैलेषु द्विजसत्तम ॥१७॥
17. puṇyopabhogā evoktā devānāmapi tāsvapi .
śītāntādyeṣu caitaṣu śaileṣu dvijasattama.
śītāntādyeṣu caitaṣu śaileṣu dvijasattama.
17.
puṇyopabhogāḥ eva uktāḥ devānām api tāsu api
śītāntādyeṣu ca eteṣu śaileṣu dvijasattama
śītāntādyeṣu ca eteṣu śaileṣu dvijasattama
17.
O best among brahmins, it is said that even for the gods, meritorious enjoyments are found in these very mountains, especially among those like Śītānta and others.
विद्याधराणां यक्षाणां किन्नरोरगरक्षसाम् ।
देवानाञ्च महावासा गन्धर्वाणां च शोभनाः ॥१८॥
देवानाञ्च महावासा गन्धर्वाणां च शोभनाः ॥१८॥
18. vidyādharāṇāṃ yakṣāṇāṃ kinnaroragarakṣasām .
devānāñca mahāvāsā gandharvāṇāṃ ca śobhanāḥ.
devānāñca mahāvāsā gandharvāṇāṃ ca śobhanāḥ.
18.
vidyādharāṇām yakṣāṇām kinnaroragarākṣasām
devānām ca mahāvāsāḥ gandharvāṇām ca śobhanāḥ
devānām ca mahāvāsāḥ gandharvāṇām ca śobhanāḥ
18.
These splendid mountains are great abodes for the Vidyādharas, Yakṣas, Kinnaras, Uragas (serpents), Rākṣasas, gods, and Gandharvas.
महापुण्या मनोज्ञैश्च सदैवोपवनैर्युताः ।
सरांसि च मनोज्ञानि सर्वर्तुसुखदोऽनिलः ॥१९॥
सरांसि च मनोज्ञानि सर्वर्तुसुखदोऽनिलः ॥१९॥
19. mahāpuṇyā manojñaiśca sadaivopavanairyutāḥ .
sarāṃsi ca manojñāni sarvartusukhado'nilaḥ.
sarāṃsi ca manojñāni sarvartusukhado'nilaḥ.
19.
mahāpuṇyāḥ manojñaiḥ ca sadā eva upavanaiḥ yutāḥ
sarāṃsi ca manojñāni sarvartusukhadaḥ anilaḥ
sarāṃsi ca manojñāni sarvartusukhadaḥ anilaḥ
19.
These mountains are very sacred, always endowed with beautiful groves and charming lakes, and the wind provides comfort in all seasons.
न चैतेषु मनुष्याणां वैमनस्यानि कुत्रचित् ।
तदेवं पार्थिवं पद्मं चतुष्पत्रं मयोदितम् ॥२०॥
तदेवं पार्थिवं पद्मं चतुष्पत्रं मयोदितम् ॥२०॥
20. na caiteṣu manuṣyāṇāṃ vaimanasyāni kutracit .
tadevaṃ pārthivaṃ padmaṃ catuṣpatraṃ mayoditam.
tadevaṃ pārthivaṃ padmaṃ catuṣpatraṃ mayoditam.
20.
na ca eteṣu manuṣyāṇām vaimanasyāni kutracit tat
evam pārthivam padmam catuṣpatram mayā uditam
evam pārthivam padmam catuṣpatram mayā uditam
20.
Furthermore, no discord (vaimanasyāni) is ever found among humans in these places. Therefore, I have thus explained this earthly lotus (padmam) with its four petals.
भद्राश्चभारताद्यानि पत्राण्यस्य चतुर्दिशम् ।
भारतं नाम यद्वर्षं दक्षिणेन मयोदितम् ॥२१॥
भारतं नाम यद्वर्षं दक्षिणेन मयोदितम् ॥२१॥
21. bhadrāścabhāratādyāni patrāṇyasya caturdiśam .
bhārataṃ nāma yadvarṣaṃ dakṣiṇena mayoditam.
bhārataṃ nāma yadvarṣaṃ dakṣiṇena mayoditam.
21.
bhadrāśvabhāratādyāni patrāṇi asya caturdiśam
bhāratam nāma yat varṣam dakṣiṇena mayā uditam
bhāratam nāma yat varṣam dakṣiṇena mayā uditam
21.
Bhadrāśva, Bhārata, and other regions are its (the earth's) divisions in the four directions. That region (varṣa) named Bhārata, which I mentioned, is situated to the south.
तत् कर्मभूमिर्नान्यत्र संप्राप्तिः पुण्यपापयोः ।
एतत् प्रधानं विज्ञेयं यत्र सर्वं प्रतिष्ठितम् ॥२२॥
एतत् प्रधानं विज्ञेयं यत्र सर्वं प्रतिष्ठितम् ॥२२॥
22. tat karmabhūmirnānyatra saṃprāptiḥ puṇyapāpayoḥ .
etat pradhānaṃ vijñeyaṃ yatra sarvaṃ pratiṣṭhitam.
etat pradhānaṃ vijñeyaṃ yatra sarvaṃ pratiṣṭhitam.
22.
tat karmabhūmiḥ na anyatra samprāptiḥ puṇyapāpayoḥ
etat pradhānam vijñeyam yatra sarvam pratiṣṭhitam
etat pradhānam vijñeyam yatra sarvam pratiṣṭhitam
22.
That (region) is the land of (karma) action; it is not elsewhere that the experience of merit (puṇya) and demerit (pāpa) takes place. This should be known as the chief (region) where everything is established.
तस्मात् स्वर्गापवर्गौ च मानुष्यनारकावपि ।
तिर्यक्त्वमथवाप्यन्यत् नरः प्राप्नोति वै द्विज ॥२३॥
तिर्यक्त्वमथवाप्यन्यत् नरः प्राप्नोति वै द्विज ॥२३॥
23. tasmāt svargāpavargau ca mānuṣyanārakāvapi .
tiryaktvamathavāpyanyat naraḥ prāpnoti vai dvija.
tiryaktvamathavāpyanyat naraḥ prāpnoti vai dvija.
23.
tasmāt svargāpavargau ca mānuṣyanārakau api
tiryaktvam athavā api anyat naraḥ prāpnoti vai dvija
tiryaktvam athavā api anyat naraḥ prāpnoti vai dvija
23.
Therefore, O twice-born (dvija), it is from that (region) that a person (nara) indeed attains both heavenly abodes (svarga) and final liberation (mokṣa), as well as human (mānuṣya) and hellish (nāraka) existences, or the state of animals (tiryaktva), or any other (state).
Links to all chapters:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55 (current chapter)
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134